På onsdagen gör Reformationsårets roadtrip ett stopp i Åbo. Det handlar om en reformationslångtradare som reser runt i Europa och samlar berättelser om reformationens spår i sammanlagt 19 länder.

Reformationslångtradaren startade sin resa i november 2016 och reser till platser som har haft betydelse för reformationens spridning i Europa. Stoppet i Åbo är det enda stoppet i Finland.

I Åbo kan man ta del av berättelser om den finländska kulturens och andlighetens rötter genom en multimediautställning.

En del av berättelserna åker sedan med långtradaren för att i maj nå det sista stoppet i Wittenberg där reformationens världsutställning hålls 20.5-10.9.2017.

Reformationslångtradaren parkerad vid Åbo domkyrka. Bild: Yle / Peter Karlberg reformationslångtradare

Vid Åbo universitet ordnas ett internationellt seminarium om hur reformationen format kulturen och samhället tidigare och i dag.

I samband med långtradarstoppet besöker evangelisk-lutherska kyrkan i Tysklands ambassadör för reformationsåret, professor Margot Käßmann Finland.

Käßmann är en av de mest kända påverkarna inom evangelisk-lutherska kyrkan i Tyskland som aktivt deltagit i diskussionen kring reformationens arv i vår tid. Hon är huvudtalare i seminariet som ordnas vid Åbo universitet.

Skip Instagram post

Ett nytt privat äldreboende planeras i Bläsnäs i Pargas. Det är bolaget Hoivaneliö som vill bygga ett boende för cirka 30 personer.

Meningen är att bygga bostäder samt gemensamma dagutrymmen, gemensamt kök och en matsal samt en gård. Boendet kommer att erbjuda både tyngre dygnet runt-service och en lättare form av serviceboende.

Enligt Hoivaneliös vd, Tomas Grönroos, är läget för det nya seniorboendet mycket lämpligt, då det kommer att byggas intill hälsocentralen. Äldreboendet planeras alltså på en tomt mellan daghemmet Sagoängen och hälsocentralen i Pargas.

Hoivaneliö ansöker om att få arrendera tomten av staden. Frågan behandlas på miljönämndens möte på onsdag.

Grönroos tror att äldre Pargasbor kommer att uppskatta att det privata utbudet inom äldreomsorgen ökar i och med det nya seniorboendet.

Vem som kommer att driva verksamheten på seniorboendet efter att det är färdigt är i dagsläget oklart. Förutsättningen är att servicen erbjuds på svenska, meddelar Grönroos.

Enligt Grönroos inleds planeringsarbetet under våren och i bästa fall kan byggandet inledas i sommar.

Egentliga Finlands reseparlament samlar 130 turismaktörer på Villa Lande i Kimito för gemensamma satsningar

Kimitoön har från tidigare samarbetat med närkommunerna kring turism, men nu finslipas produkterna. För det är färdiga produkter som behövs när man ska locka turister.

Nina Vesterinen från Arbets- och näringsministeriet bekräftar att de asiatiska turisternas andel har ökat med 30%, men att det finns en stor tillväxtpotential i turismen från Mellaneuropa. Den potentialen måste man nu ta tag i samband med den uppmärksamhet Finland har fått inom resebranschen. Hon påpekar ändå att de inhemska turisternas andel i Egentliga Finland är 81% av det totala antalet turister.

Jenni Moberg, projektanställd för turismen på Kimitoön Inne i Villa Lande i Kimito, Jenni Moberg, turismutvecklare framför matservering och tidningsghylla Bild: Yle/Nilla Hansson jenni moberg projektanställd för turismen på kimitoön

Samarbetet mellan Kimítoön, Salo och Forststyrelsen (MAPE) har nu anställt 3 personer som ska jobba med utvecklandet av turismprodukter. I Kimitoön är det designföretagaren Jenni Moberg som har anställts för 15 månader. Moberg fick en rivstart i sitt jobb på världens största resemässa ITB i Berlin för en vecka sedan.

Jenni Moberg har tidigare jobbat med att utveckla designprodukter för export till Japan. Nu ska hon bekanta sig med företagen på Kimitoön och tillsammans med dem försöka utveckla reseprodukter som kan serveras för turister. Eftersom Kimitoön vill satsa på den tysta turism som just nu är en global resetrend kan hon tänka sig att involvera exempelvis vildmarksguider i arbetet.

Ett nytt äldreboende planeras på en tomt i Bläsnäs mellan daghemmet Sagoängen och hälsocentralen i Pargas. Det är bolaget Hoivaneliö som står för bygget. Miljönämnden i Pargas remitterade dock ärendet.

- Eftersom tomten ett kvartersområde för allmänna byggnader vill vi se över all mark som är viktig för offentlig service innan vi binder oss för en lång tid till en privat aktör, säger miljönämndens ordförande Andreas Johansson (SFP).

Däremot godkändes förslaget att arrendera en tomt på andra sidan hälsocentralen åt Kårkulla samkommun för ett nytt gruppboende i Bläsnäs.

- Den tomten är enklare att avvara från, säger Johansson.

På tomten finns för tillfället hästhagar.

- Vi har fört en helt okej dialog med stallet som arrenderar tomten och ska försöka hitta nya hästhagar.

Också ändringen av delgeneralplanen för Kirjalaön godkändes. Ändringarna måste ske för att möjliggöra den nya Rävsundsbron.

- Det är fråga om ett rutinärende och ett så litet område. Vi är enbart glada för den nya bron och vill att det ska ske fort, kommenterar Johansson.

Parkplanen för Centralparken behandlades också och godkändes enligt förslag.

Däremot remitterades försäljningen av Mossala skola i Houtskär i väntan på områdesnämndens utlåtande.

- I utrymmet finns också eftisverksamhet och andra viktiga funktioner för området så deras åsikt krävs först, säger Johansson.

Diskussionen gick som hetast kring mottagningsförbud för slam från slamavskiljare och septiavfall i skärgårdens reningsverk i Houtskär, Korpo och Nagu under sommarmånaderna eftersom mängden avloppsvatten ökar kraftigt och reningsverken blir överbelastade. Då kan störningar uppstå.

Förslaget ändrades till att det nog också i fortsättningen är tillåtet att under sommarmånaderna tömma slambrunnar som inte är anslutna till reningsverken, men det blir kostsamt.

- Jag är glad för det nya förslaget. Det är alltså inte ett totalförbud utan möjligt att tömma slambrunnarna om det blir panik men det kommer att kosta tre gånger mera, säger Johansson. Det är ett taktfullt sätt att hantera problemet.

Valmet Automotive fick genom sin rekryteringskampanj som pågick i januari – mars in 2 370 ansökningar. Antalet personer som ska montera bilarna är ungefär 500. Man uppger att antalet ansökningar motsvarar förväntningarna. Dessutom har en del av tjänsterna tillsatts med sökande från en tidigare rekryteringskampanj.

Vid bilfabriken i Nystad måste personalen utökas i snabb takt i och med produktionen av stadsjeepen Mercedes Benz GLC. I nuläget arbetar över 2 000 personer vid bilfabriken.

- Vi nådde våra kampanjmål i flera avseenden. Speciellt synligheten på webben och på sociala medier spelade en viktig roll, säger personalchef Tomi Salo.

Rekryteringskampanjerna var landsomfattande och i de senaste kampanjerna har två tredjedelar av alla ansökningar kommit utanför det område där de nyrekryterade vanligtvis hittas.

Valmet Automotive kommer att starta ytterligare en kampanj för att hitta folk som kan montera bilarna och dessutom ska ytterligare administrativ personal på 100 personer rekryteras under dethär året.

Åbo stad och Egentliga Finlands landskapsförbund fortsätter att jobba för den nattliga flygledningen i Åbo. Nu har parterna lämnat in ett förslag till Inrikesministeriet, om att landskapet kunde betala en del av den nattliga flygledningen.

Flygledningen har betydelse för hur Gränsbevakningens räddningshelikoptrar Super Puma kan flyga i dåligt väder nattetid. Därför har beslutet väckt oro exempelvis i skärgården.

- Vi vet att det är frågan om pengar och det är Gränsbevakningen som har betalat för flygledningen nattetid. Vårt förslag är att vi på landskapsnivå står för en del av kostnaderna, Gränsbevakningen för en del och att Finavia kommer emot i avgifterna. Det säger Pekka Sundman, direktör för stadsutvecklingen vid Åbo stad.

"Viktigt för näringslivet och räddningsverksamheten"

Enligt Sundman är det här en viktig fråga både för näringslivet i regionen och för räddningstjänsten. Detaljerna kring förslaget, vem som betalar vad och hur mycket, är ännu öppet säger Sundman.

- Det har vi inte ännu diskuterat, men de preliminära diskussionerna med kommunerna har varit positiva. Det här är en viktig fråga nu då det går så bra för regionen och exportindustrin växer. Flygtrafiken är väsentlig både gällande fraktflyg och persontrafik. Det att vi har en internationell flygplats som är öppen dygnet runt är också viktigt för exempelvis logistikföretagen, fortsätter Sundman.

- Vi på Åbo stad tycker att lösningen kunde hittas på ett ganska lätt sätt. Nu väntar vi på svar från Inrikesministeriet, säger Sundman.

Åbo stad hoppas på snabba beslut

Enligt Sundman skulle landskapet och kommunerna kunna betala för själva flygledningstjänsten nattetid, men inte för underhållet och de övriga tjänsterna på flygplatsen.

- Vi har räknat med att det här är en tillfällig lösning, tills man kunde införa flygledning på distans, säger Sundman.

Sundman hoppas på snabba beslut, då flygledningen läggs ner i Åbo nattetid redan i sommar.

Tidigare har inrikesminister Paula Risikko (Saml) lovat att de nattliga utryckningarna med gränsbevakningens räddningshelikoptrar ska fortsätta från Åbo.

Gränsbevakningen och Finavia: Förhandlingarna är avslutade

Någon snabb lösning verkar ändå inte vara på väg, då Yle Åboland ringer Gränsbevakningen och Finavia. Varken Gränsbevakningen eller Finavia har hört om Åbo stads förslag och vid båda instanserna verkar man vara förvånade över den nya vändningen.

Både Gränsbevakningen och Finavia meddelar att diskussionerna kring den nattliga flygledningen är avslutade för deras del. Det tidigare beslutet står alltså fast - att flygplatsen är stängd nattetid mellan 1 och 6 från och med i sommar.

Enligt Finavia är det ingen idé att hålla flygplatsen öppen nattetid om ingen använder tjänsterna. Gränsbevakningen meddelar i sin tur att det inte hör till deras uppgift att betala för flygledningen.

Gränsbevakningen sade upp kontraktet om nattliga flygledningstjänster tidigare i år, med en uppsägningstid på 6 månader.

Det betyder att Gränsbevakningens räddningshelikoptrar lyfter och landar utan flygledning i framtiden. Vid riktigt dåliga väderförhållanden, alltså mellan 5 och 10 gånger i året, kan Super Puman inte landa på flygplatsen utan flygledning.

Då är man tvungen att ty sig till andra alternativ, såsom att landa på en annan flygplats.

De enorma fukt- och mögelskadorna som uppstått i samband med offentliga byggnadsprojekt har fått långtgående negativa följder. Skadorna ger upphov till allvarliga hälsoproblem.

Skadorna medför också årligen kostnader på 35 - 55 miljarder euro i hela landet.

Därför presenterar nu Miljöministeriet och fastighets- och byggnadsbranschen en rekommendation om verksamhetssätt som ska råda bot på fuktproblemen. Verksamhetssätten är tänkta att i hög grad minska på fuktproblemen i bland annat offentliga byggnader.

Direktören för byggnadsinspektion i Åbo stad, Reima Ojala, anser att det är frågan om en stor sak.

- Jag hoppas det här innebär ett slut för mögelbyggandet, säger han.

Ojala säger att bättre fuktbehandling betyder mycket för byggandet i framtiden.

- Det här är en stor möjlighet att bygga torrare och framför allt bättre och att inte ha lika stora fuktproblem som vi har haft tidigare.

Verksamhetssätten ska tillämpas i alla skeden av byggnadsprojektet och också i fastighetsunderhållet. Dessutom ska alla parter i projektet förbinda sig till de nya verksamhetssätten.

- De nya verksamhetssätten är mycket konkreta, säger Ojala. Man måste göra upp en fukthanteringsplan och också följa den. Man måste också ha en fukthanteringskoordinator.

En utredning av fukthanteringen krävs

Tidigare har fuktkontrollen gällt bara för själva byggplatsen. Nu tar man steget upp till en ny nivå. I fortsättningen gäller fuktkontrollen för hela byggprojektet, inklusive planering, uppgörandet av byggnadskontrakt och vad man gör på själva bygget.

När man beställer ett ny- eller ombyggnadsprojekt måste beställaren utse en fukthanteringskoordinator, som är projektspecifik. Koordinatorn kan vara helt utomstående men kan också vara delaktig i projektet.

Koordinatorn jobbar tillsammans med den ansvariga byggledaren och med de som planerar bygget och följer med och dokumenterar hur fuktfrågor behandlas genom hela byggprojektet.

I fortsättningen krävs också att beställaren av byggnadsprojektet gör upp en utredning av fukthanteringen, som ska gälla under hela byggnadsprojektet. Det rekommenderas att verksamhetsmodellen Kuivaketju10 används i utredningen.

Kuivaketju10 är en konkret plan som i huvudsak går ut på att förebygga 20 procent av de största riskerna för fuktskador och därigenom gallra bort över 80 procent av kostnaderna som uppstår till följd av fuktskador.

Ojala påpekar ändå att det inte är det enda tillvägagångssättet.

- Man måste inte använda Kuivaketju10. Många stora byggnadsfirmor har egna verksamhetsmodeller som de bra kan följa. Huvudsaken är att kraven som motsvarar Kuivaketju10 uppfylls, säger han.

Det räcker ändå om man vid ansökandet om bygglov uppger att man följer verksamhetsmodellen Kuivaketju10.

Svar på riksdagens skrivelse

Riksdagen gav år 2012 ut en skrivelse med 14 punkter ur vilka det framkom att något måste göras åt den växande fuktproblematiken vid offentliga byggen.

- I Finland har vi haft stora problem med fukt vid byggen och speciellt vid offentliga byggen, som till exempel skolor och daghem, och i samband med lägenhetsbyggen. De här verksamhetssätten kan ses som ett svar på riksdagens skrivelser, säger Ojala.

Ojala vågar inte spekulera i hur stora kostnaderna har varit hittills i Åbo. I Åbo kommer de nya verksamhetssätten att börja användas under året 2017.

- Det kommer att ske stegvis. Jag tror och hoppas att rekommendationerna ska vara i användning på hösten.

Uleåborg har fungerat som föregångare i projektet och i februari togs rekommendationerna om verksamhetssätten i bruk där.

Resultaten av de nya verksamhetssätten tror Ojala att kommer att synas ganska snabbt.

- Det tar ungefär ett år att bygga ett hus och ifall man har behandlat fuktfrågor bättre än tidigare kan man ganska snabbt konstatera att husen inte lider av fuktproblem.

Inför kommunalvalet är det en fråga som verkar engagera kandidater över partigränserna, nämligen dagvårdsavgifterna. Många kandidater vill slopa dem helt eller åtminstone delvis.

I alla femton partier i Åbo finns kandidater som talar varmt för att helt gå in för gratis småbarnspedagogik inom dagvården. Kostnadsfri dagvård skulle innebära ett inkomstbortfall på 8,3 miljoner euro och kostnaderna för servicesedlar skulle öka med 3,9 miljoner, totalt alltså 12,2 miljoner euro per år. Dessutom skulle fastighetskostnaderna öka, konstaterar Vesa Kulmala, direktör på bildningssektorn i Åbo.

Avgiftsfritt gynnar familjer med inkomster på mer än drygt 2100 euro per månad

Enligt de taxor som Åbo stad har idag skulle avgiftsfri dagvård gynna familjer med inkomster på mer än cirka 2150 euro i månaden. En ensamförsörjare med ett barn i dagvård som förtjänar upp till 2150 euro per månad betalar idag ingen dagvårdsavgift för sitt barn. Avgiftsfrihet inom dagvården skulle alltså gynna bland annat ensamförsörjare med en inkomst över 2150 euro. En ensamförsörjare med två barn kan förtjäna ungefär 2200 euro och ha sina barn på dagis avgiftsfritt idag.

Ett annat exempel är att en familj med två vuxna och två barn som har en sammanlagd inkomst på ungefär 2400 euro per månad idag inte betalar dagvårdsavgift i Åbo.

Snabb övergång otänkbar

Gratis dagvård skulle leda till att allt fler barn skulle finnas på daghemmen och de nuvarande daghemmen skulle inte räcka till. Kulmala säger att en snabb övergång till slopade kostnader skulle vara omöjlig att hantera. Han utgår från att barnantalet skulle öka så pass mycket att det inte skulle finnas någon extrakapacitet att ta till.

Dock finns skeptiker bland kandidaterna. Janina Andersson i De gröna säger att gratis dagvård inte är realistiskt i nuläget. Hon befarar att kvaliteten skulle lida.

– Om det inte finns inkomster, så skulle det troligen skäras i utgifterna. Grupperna skulle vara större och det är inte bra. Det är viktigare med kvalitet än att det är gratis.

Andersson påminner om att de som har de lägsta inkomsterna redan erbjuds gratis dagvårdstjänster. Därmed skulle medelinkomsttagarna få ut den största nyttan.

Tror på slopade avgifter, småningom

Också i Pargas finns understöd för avskaffade avgifter. Vänsterförbundets Nina Söderlund säger att det finns skillnader mellan stora och små kommuner.

– I de stora kommunerna är det lätt hänt att pengarna avgör för att man är så långt ifrån barnen. I Pargas, som är en liten kommun, så har barnen tillsvidare kommit först. Vi ska se till att det fortsätter så.

Det är politikernas sak att avgöra frågan om kostnadsfri småbarnspedagogik. Vesa Kulmalas gissning är att det småningom kommer att finnas kostnadsfri dagvård i Åbo. Antingen att den är helt gratis eller att åtminstone en del av dagen är kostnadsfri, alldeles som förskolundervisningen är nu.

Restaurang Tårget vid Lilltorget i Åbo är en av de tre finalisterna till priset Evento Awards. Tårget tävlar i kategorin restauranger och kaféer, där de två andra finalisterna är Löyly och Meripaviljonki.

Åbo bokmässa har gått till final i kategorin mässor, där man tävlar med Helsingfors Bokmässa och Love me do-bröllopsvenemanget i kategorin mässor. Evenemangshelheten kring Åbo bokmässa består av bokmässan och mat- och vinmässan.

I fjol vann Åbobon Pekka Hyysalo titeln bästa talare. Logomo vann 2016 priset i kategorin stora evenemangsplatser för över 1000 personer.

Evento är en branschtidning för evenemangsarrangörer. Priset Evento Awards har sedan 2014 delats ut till professionella aktörer inom evenemangsbranschen.

Torsdag den 27 april delas priserna Evento Awards ut till årets evenemang och evenemangsarrangörer. Mästarna koras i Helsingfors av en internationell domarkår.

Pargas är den ort i Finland där det är störst risk att få TBE, fästingburen hjärninflammation.

I fjol drabbades 61 personer i hela Finland av TBE. Femton av dem, eller vart fjärde fall, upptäcktes i Pargas. Det visar statistisk från Institutet för hälsa och välfärd, THL.

En av de drabbade var Einar Wallentowitz i Nagu. Då Yle Åboland intervjuade honom i november hade han varit sjukskriven redan i ett halvt år.

Från och med i år erbjuds gratis vaccin mot TBE till alla Pargasbor och till personer som vistas i över fyra veckor i Pargas. Vaccineringarna inleds i april.

Ålänningar vaccineras också som tidigare, men nu också sådana personer som vistas över fyra veckor på Åland. Dessutom får invånarna i Simo i Lappland TBE-vaccin gratis. Alla som fullgör beväringstjänst i riskområden kan också vaccineras mot TBE.

På torsdag kväll hålls på Åbo arbis en föreläsning om fästingar och TBE.

Helsingin Sanomat var först med nyheten om fjolårets TBE-statistik.

Bildningssektorn i Åbo hoppas att Kärnhuset vid Sirkkala skola rivs under sommaren. På så sätt skulle rivningen orsaka minst störningar för skolgången, anser Åbo stads bildningsdirektör Timo Jalonen.

- Ifall skolan rivs medan det finns verksamhet i skolan kan skolgården knappast användas och skolgången skulle annars också störas av rivningsarbetet, påpekar Jalonen.

Bildningssektorn har heller inte några alternativa utrymmen att ta till för Sirkkala skola ifall rivningen påbörjas medan det finns elever i skolan.

Bildningsnämnden tog del av en lägesrapport gällande Kärnhuset på onsdagens möte. Huset har varit stängt sedan sommaren 2016 efter omfattande problem med inomhusluften.

Fastighetsaffärsverkets direktion har redan godkänt rivningen men rivningslovet måste ännu behandlas av byggnämnden.

Bildningssektorn önskar nu också att fastighetsaffärsverket börjar planera en ersättande byggnad för Kärnhuset så snabbt som möjligt.

Svenska folkpartiet i Egentliga Finland tycker det är en bra idé med en tvåspråkig, skandinavisk skola i Åbo.

Det är Åbosocialdemokraterna som inför valet tycker att något gymnasium i Åbo kunde bli tvåspråkigt och fungera både på svenska och finska, och man föreslår att Katedralskolan skulle bli det.

SFP tycker det är ett bra förslag med en tvåspråkig skola, men det borde vara Luostarivuoren lukio. Det är det enda finska gymnasiet i Åbo som saknar en specialiseringslinje, men där finns språkbadsklasser i samma byggnad ända till nionde klassen, och skolan finns på Samppalinnaberget bredvid den svenskspråkiga Sankt Olofsskolan, som det kunde bli någon slags samarbete med.

Att göra Luostarivuori till ett tvåspråkigt gymnasium skulle dessutom stöda stadens önskan att ha fler språkbadsklasser, säger SFP i sitt uttalande.

På torsdag morgon stoppade två busschaufförer en misstänkt rattfyllerist i centrum av S:t Karins.

Pargasbussen på väg mot Åbo skulle vända ut från en hållplats i S:t Karins centrum då en bil bakifrån inte stannade för bussen, utan fordonen skrapade varandra.

Pargasbon Mathias Johnson berättar att chauffören gick ut för att säga ett sanningens ord så han märkte att det luktade om bilisten. Chauffören kontaktade bussen bakom och tillsammans blockerade de vägen för bilisten.

- Det kändes tryggt. Chauffören var rapp och hade full kontroll över situationen, berättar Johnson. Och eftersom det fanns två bussar så kunde vi redan efter några minuter byta buss, och fortsätta resan utan förseningar.

Den första bussens chaufför och den misstänkta rattfylleristen stannade för att vänta på polisen. Polisens preliminära blåstest visade inte på någon promillehalt, men ärendet utreds. Bilisten var en äldre man.

Enligt busschauffören ser man emellanåt personer som kör bil samtidigt som de dricker alkohol, och då kontaktas polisen. I det här fallet stannades bilisten först för att fordonen tog i varandra.

Artikeln är 16.3.2017 kl.10.53 uppdaterad med uppgifter av polisen och av den ena busschauffören.

Homosexualitet under vinterkriget, housewife-fenomenet i Finland, och stadsdelars namn. Bland annat det här föreslår ni publiken att finländare borde lära sig mer om! Många olika teman finns representerade, från nationalitet till utbildning och politik. Men de mer moderna teman - såsom design och teknologi - lyser med sin frånvaro. Ännu har ni chans att påverka innehållet på Svenska Yles och Svenska litteratursällskapets storsatsning!

Många av förslagen har en historisk koppling, medan det moderna, 2010-talets Finland inte är lika representerat. Finns det något från dagens läge som borde uppmärksammas - den alltmer exporterade finska musiken, finsk IT ute i världen eller skärgårdens hotade vardagsliv?

Bland era inskickade svar finns till exempel frågor om hur den amerikanska ungdomskulturen strandade i Finland, om hur barnuppfostran har förändrats under de senaste hundra åren och vilka fördomar det finns i Norden om Finland. Både akademiker och underhållare blev nominerade till talare, medan några humoristiska inslag efterlystes. Bland namnen hittas musikern Redrama, komikern Alfred Backa, författaren Kjell Westö och professor emerita Merete Mazzarella.

Klicka upp rutan för att läsa några av temaförslagen som kommit in - vad tycker du saknas från listan?

Vad borde Ulf och Ben veta?

Det är ofta lätt att tänka på vad alla andra borde veta om världen (man själv är ju naturligtvis felfri!). För att hjälpa till med idéerna presenterar vi här under två herrar som förhoppningsvis sätter igång tankeprocessen!

Ben och Ulf är båda drivna män, men på väldigt olika sätt. Unga Ben gör sina egna kläder, och ser med avsmak på dagens slit-och-släng-kultur. Ulf igen sitter i chefsposition, och brinner för att motionera utöver sina dagliga sysslor. Enligt honom kan inte människan funktionera korrekt utan gedigen motion varje dag.

Klicka upp rutan för att läsa några av namnförslagen som kommit in - vem tycker du saknas från listan?

Vad borde finländare lära sig om Finland?

Föredragsmaraton - 24 timmar live om Finland är ett projekt mellan Svenska Yle och Svenska Litteratursällskapet. Under ett helt dygn (8-9.9) kommer föredrag av olika slag under temat "Finland 100" att framföras på Svenska Teatern. Evenemanget är ett officiellt program för Finlands jubileumsår 2017.

En långtradare välte på Omfartsvägen på gränsen mellan Reso och Åbo på torsdagseftermiddagen.

Olyckan inträffade nära avtaget till Kärsämäki strax efter klockan ett. Olyckan stör trafiken i riktning mot S:t Karins.

Bärgningsarbetet har inletts och trafiken kommer att stängas av stundvis vid olycksplatsen. För tillfället finns det inga uppgifter på att någon skulle ha skadats i olyckan.

Då man undersöker och följer upp Parkinsons sjukdom utnyttjas bland isotopavbildningen av hjärnans verksamhet. Avbildningen ger information över dopaminverksamheten i hjärnan.

Nu visar ny forskning vid Åbo universitet att isotopavbildningen inte visar antalet dopaminceller så som man tidigare har trott.

Den största förändringen i hjärnan till följd av Parkinsons sjukdom är att nervcellerna för svart substans, som alltså spelar en stor roll i hjärnans belöningssystem och som producerar dopamin, minskar vilket i sin tur leder till sänkta dopaminvärden.

- Vi vet att låga dopaminvärden i hjärnan har ett samband med Parkinsons sjukdom och de symptom som Parkinsonpatienter kan ha, säger Valtteri Kaasinen som är docent i neurologi vid Åbo universitet. Till de symptomen hör de kännspaka darrningarna i muskler, muskelstelhet och långsamma rörelser som ofta förknippas med Parkinsons.

En nedsatt dopaminverksamhet kan upptäckas genom isotopavbildningar och den här metoden används för att diagnostisera Parkinsons sjukdom i Europa och USA.

Forskningen vid Åbo universitet och Åbo universitetscentralsjukhus visar att den dopaminverksamhet som syns i en isotopavbildning och som visar sambandet mellan antalet celler och dopaminverksamhet inte är så entydig som man tidigare har trott.

- Det här är något som bör beaktas då man i framtiden utvecklar vårdmetoder på basen av nervcellerna som producerar dopamin, säger Kaasinen. Det verkar också som om isotopavbildningen inte är den mest optimala metoden att följa upp vårdresultaten.

I forskningen räknade man den svarta substansens dopaminceller efter att patienter som led av Parkinsons sjukdom hade avlidit och jämförde de resultaten med resultat från isotopavbildningar som gjorts på patienterna innan de avled. Antalet celler kan inte beräknas medan patienten lever eftersom den svarta substansens nervceller finns långt in i hjärnans inre delar och provbitar kan inte tas så länge patienten är vid liv.

Forskningsresultaten publicerades den 10 mars i den amerikanska tidskriften Neurology som ges ut av American Academy of Neurology.

Finskan är ett av sex språk man kan studera vid Åbo akademi.

Johanna Wide, som studerar ämnet för fjärde året hade egentligen tänkt bli klasslärare, men ändrade sig då hon insåg att hon kunde bli ämneslärare i finska.

- Jag har alltid tyckt om finska och har varit ganska bra på finska trots att svenska är mitt modersmål, så jag tänkte att det kunde vara roligt att lära andra finska.

Urpo Nikanne, som varit professor vid Åbo akademi sedan 2001, hade först tänkt studera medicin eller biologi. Men han fascinerades av språk och språksystemet, så han ändrade sig.

- Det var ett komplicerat och intressant system, som gick att använda.

Nikanne ser också många kopplingar mellan språk och till exempel ämnet biologi.

- Vi föds ju med språket. Redan i ett års ålder börjar barn prata, trots att de i den åldern inte annars kan göra särskilt mycket. Språket är också med oss livet ut, vilket gör att man kan kombinera det med många olika vetenskapliga inriktningar.

Vid ämnet finska kommer man till exempel också under nästa vecka att lägga fram en färsk doktorsavhandling som rör sjukdomen MS och hur tröttheten som sjukdomen orsakar påverkar språket.

Det är lättare för barn att lära sig språk än för äldre, och det här vill man också i större grad ta vara på i de lägre skolklasserna, genom att tidigarelägga språkundervisningen i det andra inhemska språket i framtiden. Hur ser Nikanne och Wide på ett sådant förslag?

- Det är absolut en god idé, anser Wide, speciellt på orter där man inte hör det andra inhemska språket - så att ge barnen en möjlighet till det är bra.

Men man behöver inte gå hemskt långt tillbaka i tiden för att teorierna om språkinlärning skulle se annorlunda ut.

- Ännu på 60-talet trodde man att det inte gick att lära sig ett annat språk. Bland annat bland finska emigranter i USA, trodde man att det inte gick att lära sig engelska ifall man pratade finska hemma, berättar Nikanne, och liknande tankegångar fanns också i Europa.

- Idag vet man att det är lättare att lära sig ju fler språk man kan. Därför skulle det vara bra att börja med språkstudierna tidigare.

Inte svårare än andra språk

Finskan sägs ibland vara ett av världens svåraste språk, men det här skriver varken Wide eller Nikanne under.

- Det är ett språk bland alla andra. Naturligtvis är det lättare att lära sig ett språk som ingår i samma språkfamilj, medger Nikanne, men det är lika svårt som att lära sig Navajo, kinesiska eller japanska.

- Allt är relativt, säger Nikanne. Han får medhåll av Wide.

- Det beror på vad man jämför med och vilken utgångspunkt man har, men inte är det svårare.

I studierna ingår grammatik, kurser som utvecklar muntliga och skriftliga förmågor men också ämnen som flerspråkighet, reklamspråk, dialekter och språkutveckling.

- Själv har jag varit mest intresserad av språksociologi och flerspråkighet, berättar Wide, som skrivit sin kandidatavhandling om hur attityden och skolmotivationen påverkar språkinlärningen.

Wide kommer efter avslutad examen att sikta in på att bli lärare i finska i högstadiet och gymnasiet. Men det finns också andra möjligheter för den som studerar finska.

- De flesta blir lärare, men det finns också de som blir forskare och journalister. Det finns också andra yrken där man behöver kunskaper i att analysera språket och tänka analytiskt, tillägger Nikanne.

Hur kunde man då motivera skolelever eller vuxna att lära sig språk?

- Gör något på finska eller svenska, eller vilket språk som helst man vill lära sig, som du är intresserade av. Är du intresserad av idrott, gå med i en finsk eller svenskspråkig idrottsförening, då blir du också motiverad att lära dig språket, säger både Nikanne och Wide.

- Det bästa sättet är att ha en flickvän eller pojkvän som talar ett annats språk, då blir man motiverad! skrattar Nikanne.

Skärgårds-, kust- och insjöturismen ska aktiveras, och vattendragen ska lyftas fram som huvudtema för Finlands internationella marknadsföring.

Förslaget ingår i ett projekt som har genomförts av Skärgårdsdelegationen samt jord- och skogsbruksministeriet. Utredningen gjordes i samarbete med aktörer inom turistbranschen.

Skärgården, sjöarna och de olika vattendragen ska föras fram som ett starkt varumärke för Finland. Det handlar om unika miljöer som i grunden kan ses som Finlands kanske enda överlägsna konkurrensfördel på den internationella marknaden.

Skärgårdens förbindelsebåtar och färjor bör betraktas som infrastruktur som kan jämföras med vägnätet på fastlandet

Fören av en kajak på soligt hav Bild: Yle/Camilla Kivivuori hav,Kajak,paddling,Skärgård,Solsken,sommar

En långtgående digitalisering av tjänster hör ihop med projektet, konstaterar gruppen som gjort utredningen.

Små aktörer inom turismen måste koordineras bättre

Arbetsgruppen vill att turister ska få service inriktad på vattenaktiviteter på ett mer omfattande och koncentrerat sätt än i dag. På flera håll är aktörerna så små att de inte kan ta emot större kundgrupper eller marknadsföra sig själva tillräckligt.

Utsikten från Härmo på Berghamn i Houtskär. Bild: Yle/Linus Hoffman Berghamn (ö i Finland),berghamn houtskär,Skärgård,Skärgårdshavet,väståbolands skärgård

När servicen och bokningskapaciteten förbättras förs aktörerna också samman. Rapporten kräver att företagarna i skärgården ska få ekonomiskt stöd för lokaler och utrustning och uppmuntrar till att bilda andelslag. De samarbetande företagarna borde i sin tur nätverka med inkvarteringsföretag.

Turister ska åka ut på kryssningar

De allt striktare säkerhetsbestämmelserna medför höga kostnader för fartygen och rederierna som vill satsa på kryssningstrafik.

Gruppen föreslår att verksamhetsförutsättningarna för kryssningar på insjöarna och vid kusten säkerställs genom att staten beviljar rederierna delfinansiering.

Utan den här typens tjänster skulle största delen av turisterna få en ofullständig bild av Finlands viktigaste attraktionsfaktor, påpekas det i rapporten.

Koli nationalpark Ett par som beundrar utsikten i Koli nationalpark Bild: Lehtikuva Finland,insjö,Koli nationalpark,landskap,skogar,turism,utsiktsplatser

Nationalparkerna är Finlands skyltfönster

Utvecklingen av turismen ska riktas in också på Finlands omfattande nät av nationalparker, statliga friluftsområden och övriga naturskydds- och rekreationsområden.

Hela 70 procent av de turistorganisationer som svarade på arbetsgruppens enkät lyfte fram nationalparkerna med vattenområden som det viktigaste som borde utnyttjas mer vid turistmarknadsföringen.

Nationalparkerna är Finlands skyltfönster till naturen. Gruppen påpekar också att man från nästan alla turistmål når närmaste nationalpark på mindre än en timme.

Fiske ska bli en upplevelse

Finland ska utvecklas till det ledande landet för fisketurism i Europa. Gruppen föreslår att själva turismen kopplas mera till upplevelser.

Stilig abborre, fångad med svirvel. Bild: Suomen Maastokuvaus abborre,fiska,fiske,fångst,sommar,svirvelfiske,svirvla

Finland erbjuder alla variationer av vattennatur; havsområden som övergår i skyddad skärgård, Europas största insjöområde som täcker halva Finland och ett fint nätverk av älvar och forsar i mindre skala. Som ”varumärkesälvar” kan man föra fram Europas längsta laxälv, Torne-Muonio älv och Europas kändaste laxälv, Tana älv. Båda är dessutom gränsälvar vilket möjliggör fiske i två länder.

Till Finlands fördelar hör rena vatten och goda fiskebestämmelser. De fiskeguider som finns har dock i dagens läge för få kunder.

Röding tog flugan I Enontekis Toskaljärvi. fiske,fisketurism,forsfiske,nissén,petter nissén,röding

VM i flugfiske arrangeras år 2020 i Kuusamo och publicitetsvärdet ses som stort. Enligt arbetsgruppen måste Finland dra nytta av denna unika synlighet både före, under och efter tävlingarna. Bland annat måste Portalen Fishing in Finland få mera resurser för att projektet ska kunna utvecklas och bli internationellt konkurrenskraftigt.

Långsiktig planering av förbindelsebåtar och färjor avgörande för en fungerande skärgårdsturism

Vattenområdenas interna förbindelsebåts- och färjetrafik samt trafikförbindelserna på enskilda vägar måste tryggas som samhällsfinansierad avgiftsfri infrastruktur, säger arbetsgruppen.

Vidare måste föråldrad utrustning förnyas och moderniseras genom långsiktiga upphandlingsavtal. Datatillgänglighet för turister i skärgården ska också i fortsättningen säkerställas med offentlig medfinansiering.

Färjan mellan Pargas och Nagu Bild: Yle/Johanna Ventus färja,färjtrafik,förbindelsebåt,pargas,skärgård

Turister ska lockas ut till vidsträckta isfält och öppna vintriga vatten. Vintertid kan man motionera, fiska och beundra landskap.

De planer som trafik- och kommunikationsministeriet lade fram år 2016 på avgiftsbelagd förbindelsebåtstrafik i skärgården riskerar att avsevärt försämra turistföretagens konkurrenskraft i skärgården jämfört med motsvarande turistföretag längs kusten på fastlandssidan.

Skärgårdens förbindelsebåtar och färjor bör betraktas som infrastruktur som kan jämföras med vägnätet på fastlandet. Avgifter får inte uppbäras så länge som också landsvägarna på fastlandet är avgiftsfria leder.

Förbindelsebåten Falkö en dimmig höstmorgon Bild: Yle/Lotta Sundström falkö,förbindelsebåt,förbindelsebåten falkö,höstdimma,skärgård

Investeringar i inkvartering och annan service måste kunna göras i förlitan på att trafikförbindelserna på lång sikt bevaras och utvecklas på samma sätt som på fastlandet.

Öar med relevans enbart för turismen bör få en marknadsbaserad fungerande privat trafik på grund av bristande statsfinansiering.

Om man ska kunna digitalisera turistföretagens verksamhet måste det vidtas åtgärder mot de brister som finns i teleinfrastrukturen i skärgården.

Turisterna ska bege sig ut på exotiska vinteräventyr

De flesta turistorganisationer anser att vintern erbjuder rentav en större utvecklingspotential än sommaren - trots att kundunderlaget sommartid är det mångdubbla.

En man med ispikar går på isen i skärgården. Bild: Yle/Malin Valtonen baggö,Ekenäs skärgård,is,isläget,jöns aschan,skåldö,Skärgård,Västnyland

Dykaren Johanna Nordblad dyker under isen. Bild: AFP / Lehtikuva dykare,dykning,hav,Johanna Nordblad,vatten

Turister i Kemi Turister i Kemi. Bild: Lehtikuva Finland,Kemi,semester,semesterby,turism,vinter

I Åbo kommer man i sommar att kunna se rekordmånga toppnamn inom den moderna konsten eftersom Makasiini Contemprorary gör en storsatsning på modern konst i Logomo.

I utställningen deltar 20 internationella konstnärer inom modern konst och en stor del av konsten ställs ut för första gången i Finland.

Också inhemska konstnärer inom den moderna konsten kommer att delta med nya konstalster.

ArtGoesLogomo-utställningen inleds den 11 juni och är öppen dagligen.

Polisen har hört parter kring ett misstänkt sexualbrott i Letala. Parternas berättelser om händelserna skiljer sig märkbart från varandra.

En brottsanmälan gällande grovt sexuellt uttnyttjande av ett barn i Letala lämnades in till polisen i december ifjol. Brottet misstänks ha skett på en offentlig plats och offret är en minderårig flicka från orten.

En 20-årig utländsk man misstänks för brottet och mannen har bott på flyktingmottagningen i Letala men har senare flyttats till annan ort.

Polisens förundersökning är snart klar och skickas vidare till åklagaren för åtalsprövning under våren.