Den här veckan uppmärksammas krigsveteranernas insatser för Finland.

Krigsveteranernas förbund anser att alla veteraner bör ha laglig rätt till likadana hemtjänster.

Även de som inte invalidiserades i kriget bör få hemhjälp, säger förbundet.

Krigsveteranveckan öppnades med festligeter i Eura under veckoslutet där finansminister Petteri Orpo (Saml) från Åbo talade.

Veckan avslutas den 19 mars i Gustav Adolfs med festtal av försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).

Stora delar av Gyltö fort i Korpo har varit stängt för allmänheten. Men nu gläntar försvarsmakten på dörren och vill visa mer av Gyltö.

I år är det nämligen 50 år sedan Gyltö fort blev färdigt och det ska firas med en utställning.

Utställningen kommer att ge svar på varför Gyltö byggdes och hur det har varit att leva bakom de stängda portarna.

Utställningen öppnar i slutet av sommaren 2017 i Skärgårdscentrum Korpoström och fortsätter därifrån till Forum Marinum i Åbo.

I dag har verksamheten på Gyltö nästan tystnat, men området hör fortfarande till försvarsmakten.

Utställningen har erhållit EU-stöd och har skapats av stödföreningen för Åbos kustartilleriregemente.

Servicesedlar tas i bruk inom äldrevården på Kimitoön i början av april.
Det beslöt kommunfullmäktige vid måndagens möte.

Beslutet togs inte utan kritiska inlägg. Socialdemokraternas Ingmar Forne ansåg att tidtabellen är alltför stram och beredningen av frågan otillräcklig.

-Det saknas en grundlig konsekvensbedömning. Vi vet inte vad servicesedlar skulle innebära för kommunens kostnader och utgifter.

Forne fick flankstöd från partikamraten Johan Sundqvist .

-Jag är inte personligen emot servicesedlar men vi borde ha lite mer kött på benen innan vi tar beslut.

Niklas Guseff (Sfp) betonade att omsorgsnämnden kommande vecka besluter om detaljerna kring ibruktagandet av servicesedlar.

-Det är många saker som Ingmar Forne uppfattat fel i beredningen, sade Guseff.

-Det handlar om ett komplement till den kommunala servicen, inte om att lägga ner det kommunala. Klienten har alltid rätt att neka till att ta emot en sedel och då är kommunen skyldig att erbjuda service.

Forne (Sdp) föreslog att frågan remitteras, men hans förslag röstades ner med rösterna 22-5. Forne anmälde själv avvikande mening.

Pahta: det kan inte vara helt fel med privata bäddplatser

Kommundirektör Anneli Pahta påminde om att ibruktagandet av servicesedlar redan från och med i fjol ingått i kommunens plan för äldreomsorgen.

-Vi måste också komma ihåg att våra kommunala fastigheter inte helt uppfyller dagens krav. Vi ska också minnas att vi har 83 nya bäddplatser på ön nu på våren.

Pahta lyfte fram balansen mellan privat och offentlig äldrevård i hela landet.

-I Finland produceras 48% av bäddplatserna av privata aktörer. Det kan inte vara helt fel med privata bäddplatser.

Kommunfullmäktige fick också ta ställning till renoveringen av Almahemmet. Man beslöt att enhälligt följa styrelsens förslag att skjuta fram frågan till maj för en helhetsbedömning.

Orsaken är att en bedömning inte ännu är aktuellt eftersom det är för tidigt att bedöma konsekvenserna av den riksomfattande vårdreformen.

En skandinavisk skola föreslås att grundas i Åbo. Förslaget väcker både understöd och motstånd.

Johanna Levola-Lyytinen, rektor för Luostarivuoren lukio och Turun lyseon lukio uppger sig vara en sann nordist. Hon tycker att det vore en ypperlig idé med en skandinavisk skola i Åbo, bara den organiseras på ett lämpligt sätt och inte i anslutning till Katedralskolan, stadens enda svenskspråkiga gymnasium.

– Det är kanske lätt att tänka på det om man ser på det ur en helt finskspråkig synvinkel, svenskan finns där redan och sedan är det att bara föra in finskspråkiga studerande i gymnasiet. Jag tycker att vi behöver ett gymnasium i Åbo som är enspråkigt svenskt. Det behövs för att hela språkmiljön i Åbo är mera finsk än svensk och det behövs språköar där man kan bevara sin svenska.

Vill stärka svenskan bland finskspråkiga

Förslaget om en skandinavisk skola står inskrivet i SDP:s valmanifest inför kommunalvalet i Åbo. Partiets lokala organisation föreslår att förutsättningarna ska utredas och ett alternativ skulle vara att placera den skandinaviska skolan i anslutning till Katedralskolan. Tanken är att Åbo är en naturlig port mot Skandinavien och att den positionen måste förstärkas genom att finskspråkiga elever ges bättre möjligheter att lära sig svenska.

På Katedralskolan reagerade man kraftigt mot förslaget och där är man inte alls pigg på idén att göra skolan tvåspråkig. Idén upplevs snarast som ett hot mot det svenska rummet.

Levola-Lyytinen har i sig inget emot ett tvåspråkigt eller nordiskt gymnasium, tvärtom. Men för en sådan verksamhet behövs det resurser och det har man inte sett av i Åbo inom gymnasierna, säger hon.

Nu inget efter högstadiet för språkbadare

– Här i Luostarivuoren lukio har vi språkbadselever som fortsätter här efter grundskolan. Vi har inget extra för dem och det skulle ju vara bra att ha ett nordiskt gymnasium eller ett tvåspråkigt gymnasium för dem. Eller åtminstone en linje eller ens lite mera resurser så att vi skulle kunna satsa på dem också här i gymnasiet. Jag vet inte om vi skulle ha tillräckligt med tvåspråkiga elever, men det är klart att Luostarivuoren lukio kunde vara ett gymnasium som satsar på svenska eller på det nordiska.

Beklagar missförstånd

Toni Eklund, ordförande för SDP i Åbo, säger att det finns ett genuint intresse för att hitta en lösning som är den bästa för alla och han beklagar att förslaget har missförståtts. Avsikten är inte att minska på resurserna för de svenska skolorna i Åbo, utan att tvärtom öka på resurserna för utbildning på svenska, säger han. Då kunde den skandinaviska skolan vara lika väl i anslutning till en finskspråkig skola som i anslutning till en svenskspråkig skola. Viktigast är att öka på kunnandet, säger han.

Det ska vara gratis att åka den planerade bergbanan uppför Kakolabacken i Åbo. Det kom Åbo stadsstyrelse fram till på måndagkvällens möte efter omröstning.

Utan biljettintäkter faller kostnader för underhåll och service på staden. De kostnaderna beräknas uppgå till kring hundra tusen euro om året.

Bergbanan ska vara klar under våren 2018.

Styrelsen gav klartecken till markaffär vid Åbovarvet

Stadsstyrelsen godkände också en markaffär, det gäller cirka 55 hektar intill Åbovarvet.

Nu ska också stadsfullmäktige säga sitt om köpet. Köpesumman är drygt 7 miljoner euro.

Tanken är att området ska fungera som en industripark för sjöfartsföretag.

Myndigheterna är fortfarande oroliga över säkerhetshot som utgörs av utländska markköp i Finland. Nu utreder man sätt att förhindra att strategiskt viktiga områden hamnar i fel händer.

En arbetsgrupp på Försvarsministeriet föreslår kraftiga åtgärder för att begränsa utländska markköp i Finland. Det här framgår av arbetsgruppens preliminära uppgifter som tidningen Keskisuomalainen fått ta del av.

Enligt tidigare uppgifter misstänker Skyddspolisen att vissa fastigheter, som köps av utlänningar, kan användas som inkvartering för oidentifierade soldater.

I fjol listade också Finlands Säkerhetskommitté ryska fastighetsaffärer nära strategiskt viktiga platser som ett så kallat hybridkrigshot. Med hybridkrig menas att motståndaren använder sig av politisk-militära påtryckningar i ställer för direkt våld.

Affärer har gjorts bland annat i närheten av Försvarsmaktens övningsområden, vapendepåer och militärflygfält.

Förköpsrätt för staten

Försvarsministeriets arbetsgrupp föreslår nu att staten ska ha förköpsrätt på områden som är viktiga för rikets säkerhet. Man har också diskuterat att ta i bruk olika tillståndsförfaranden då det gäller markaffärer med parter utanför EU.

På Försvarsministeriet understryker man att meningen inte är att försvåra utlänningars mark- och fastighetsaffärer. I Finland görs kring 30 000 fastighetsaffärer årligen.

Försvarsministeriets rapport ska publiceras i slutet av månaden.

I april gick Åbo Akademi med i det internationella nätverket Scholars at Risk. Ett nätverk som hjälper forskare i länder utan akademisk frihet och som globalt sett har över 400 medlemmar. På tisdagen uppmärksammar ÅA nätverket genom ett kickoffseminarium.

Professor Elina Pirjatanniemi från Åbo Akademi beskriver ÅA:s roll i nätverket Scholars at Risk.

- Vi är väldigt många i hela världen, så varje universitet kan göra lite och tillsammans kan vi göra väldigt mycket. Det är också väldigt viktigt rent symboliskt och kommunikativt att komma ut och säga att det här tycker vi är jätteviktigt. Vi är kollegor med alla våra kollegor i världen och vi vill värna om deras rättigheter. Det här är ett sätt att visa att vi menar allvar. Det får inte finnas någon utifrån som säger vad vi ska tänka eller hur vi ska tänka. Det kan också handla om mer indirekt påverkan, så nog ska vi forskare hela tiden vara på vår vakt så att vi får tänka och jobba fritt.

Enligt vicerektor Niklas Sandler är förtryckta forskare ett väldigt allvarligt problem.

- Det kan handla om att man inte får uttala sig, att man inte får idka sin forskning och det finns flera fall där forskare sitter i fängelse. Så visst handlar det om väldigt allvarliga problem.

Nätverkets ändamål är att hjälpa förtryckta forskare i odemokratiska länder genom att till exempel erbjuda forskare ett stipendium. Man vill också upplysa allmänheten om problematiken kring odemokratisk forskning.

Det stora målet för Åbo Akademi är att kunna erbjuda ett långvarigt forskarstipendieprogram för förtryckta akademiker.

Kickoffseminariet hålls tisdag den 14 mars klockan 9-14.

Tre anställda vid Axxell i Pargas har dömts för arbetarskyddsbrott. De dömdes till 15 dagsböter, vilket betyder böter på 420 euro.

Fallet gäller en elev som våren 2015 skadades i en arbetsolycka, där eleven skulle lyfta en tunna från ett lastbilsflak utomhus. Han använde en handdriven truck, men då trucken kördes över tröskeln till verkstaden hade den vält mot eleven och skadat hans knä.

Enligt tingsrätten var trucken avsedd endast för inomhusbruk, men vid Axxells enhet i Pargas hade man, under uppsikt av lärare, använt trucken också utomhus eftersom det inte fanns någon annan maskin som skulle lämpat sig för uppgiften.

Regionförvaltningsverket konstaterar ändå att tillverkarens anvisningar inte är rekommendationer, utan sådana som ska följas. Att en truck som är avsedd för inomhusbruk används utomhus är direkt farligt. Det ska beaktas att det är fråga om en läroanstalt och att eleverna varit unga.

De tre anställda som dömdes för arbetarskyddsbrott har haft utbildningsansvar för eleven. De har därför ett straffansvar som baserar på så kallad presumerad fara, det vill säga på att vissa förhållanden i sig är farliga.

Alla tre anställda dömdes därför för arbetarskyddsbrott till böter. De ska också solidariskt ersätta kostnaderna för bevisningen. Domen gavs på tisdag.

Eleven som råkade ut för olyckan lider fortfarande av skadorna han fick i knäet, men han är utexaminerad och kan arbeta inom det yrke han utbildades till. Han hade inga ersättningskrav på Axxell eller de anställda.

Våren är i antågande och det var livligt värre i veckans Bytesbörs!

Spårvägsplanerna i Åbo hade få anhängare i Yle Åbolands valdebatt på tisdagen.

Än så länge ligger spårvägsplanerna på utredningsnivå, och man förväntar sig ha en rapport klar på nya stadsfullmäktiges bord i slutet av året. I Yle Åbolands valdebatt fick kommunalvalskandidaterna frågan om Åbo borde bygga en spårväg. Det är endast Vänsterförbundets Li Andersson och De grönas Jonas Heikkilä som ställer sig positiva till att förverkliga spårvägsplanerna.

Vänsterförbundets Li Andersson. Vänsterförbundets Li Andersson. Bild: YLE/Nina Bergman Li Andersson,Vänsterförbundet

Samlingspartiets Ulla-Maija Vierimaa och Centerns Oscar Hätinen anser att staden inte har råd att bygga en spårväg. Flera andra kandidater är inne på samma linje.

Kristdemokraternas Kristina Turner. Kristdemokraternas Kristina Turner. Bild: YLE/Nina Bergman Kristdemokraterna (Finland),kristina turner

– Jag tycker inte att det är nödvändigt då vi har bussar som blir mer och mer miljövänliga. Dessutom är spårvägen dyr och inte så flexibel, säger Kristina Turner, Kristdemokraterna.

– Vi skulle kunna fortsätta med bussar här. Det skulle vara mycket viktigare att bygga entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors, säger SDP:s Kenneth Liukkonen.

SDP:s Kenneth Liukkonen. SDP:s Kenneth Liukkonen. Bild: YLE/Nina Bergman Finlands Socialdemokratiska Parti,kenneth liukkonen

– Vi vill inte ha spårvagnar i det här ekonomiska läget. Elbussar och andra alternativ är att föredra, konstaterar Mikael Andersson, Sannfinländarna.

– Drömma kan man och drömma ska man, men i dagens läge när vi vet att det finns andra utmaningar som bristen på parkeringsplatser så borde man se på kommunikationerna som en helhet, säger SFP:s Ulla Achrén.

Oenigt kring Kakolatornet

Planerna på att tillåta ett torn med utsiktsplats på Kakolabacken delade åsikterna i debatten. Tornet får ett definitivt nej av Vänsterförbundets Li Andersson och Centerns Oscar Hätinen. Också De gröna och Sannfinländarna motsätter sig högt byggande på Kakolabacken.

Centerns Oscar Hätinen och De grönas Jonas Heikkilä. Centerns Oscar Hätinen och de Grönas Jonas Heikkilä. Bild: YLE/Nina Bergman Centern i Finland,De gröna,jonas heikkilä,oscar hätinen

– Jag säger nej eftersom det finns bättre platser, konstaterar De grönas Jonas Heikkilä.

Sannfinländarnas Mikael Andersson. Sannfinländarnas Mikael Andersson. Bild: YLE/Nina Bergman mikael andersson,Sannfinländarna

– Jag skulle hellre ha sett ett torn på Hirvensalobacken istället, och då skulle man ha sett hela den vackra skärgården bättre, säger Sannfinländarnas Mikael Andersson.

Samlingspartiets Ulla-Maija Vierimaa är beredd att godkänna tornet och hon får medhåll av några andra kandidater.

Samlingspartiets Ulla-Maija Vierimaa. Samlingspartiets Ulla-Maija Vierimaa. Bild: YLE/Nina Bergman Samlingspartiet,Ulla-Maija Vierimaa

– Jag tycker att det kunde vara alldeles bra och jag tycker att det kunde finnas högre hus i centrum. Inte ser jag att det är ett problem, säger Kristdemokraternas Kristina Turner.

– Jag tycker om idén. Jag tycker om vackra vyer och att titta ut mot skärgården högt uppifrån, och jag hoppas att man kunde göra det här i centrum, säger SDP:s Kenneth Liukkonen.

SFP:s Ulla Achrén. SFP:s Ulla Achrén. Bild: YLE/Nina Bergman SFP,Ulla Achrén

– Ett torn på Kakolabacken är en fantastisk idé, anser SFP:s Ulla Achrén.

På samma vis som alla känner till Hollywoods ljusskylt ska nu Åbo också få ljusbokstäver, men med texten "Kiss My Turku".

Åbo stad planerar att skaffa två uppsättningar av Kiss My Turku-ljusbokstäver. De ska vara ett kännetecken för staden, ett marknadsföringsverktyg samt öka Åbobornas stolthet över sin egen stad, säger staden i ett pressmeddelande.

Idén till Åbos ljusskylt kommer från Helsingfors, där MyHelsinki-bokstäverna fått stor synlighet i media. Bokstäverna syntes bland annat i programmet X Factor då Saara Aalto uppträdde på Senatstorget.

I Lyon i Frankrike har en skulptur med texten Only Lyon blivit en känd turistsevärdhet, medan skylten i Hollywood är världsberömd.

Bild: EPA/ Andrew Gombert bokstäver,hollywood,los angeles,mount lee,skylt

Åbo skaffar två ljusskyltar; den ena uppsättningen får en bestående plats i Åbo, medan den andra uppsättningen används för marknadsföring av olika evenemang.

Staden har startat en webbenkät (på finska), där alla som vill kan säga sin åsikt om var skylten borde placeras. Platsen bör vara sådan att så många Åbobor och turister som möjligt ser bokstäverna. Enkäten är öppen till den 21 mars.

– Det är fint att vi får ett nytt landmärke till Åbo, med vilket resenärer och stadsbor kan fotografera sig, säger stadens kommunikationsdirektör Saara Malila. Åbobilder sprids runtom i världen effektivt genom selfier och sociala medier.

Enligt Visit Helsinki har bilder med ljusbokstäverna med hashtaggen #myhelsinki använts på Instagram redan över 50 000 gånger sedan lanseringen förra sommaren. Enligt undersökningen som gjorts av Visit Helsinki har hänvisningarna till Saara Aalto och Helsingfors via digitala nyhetsmedier nått 1,7 miljarder personer i december 2016.

Saara Aalto uppträder på Senatstorget i Helsingfors den 5.12.2016 Bild: Jonas Forsbacka, Yle Helsingfors,Saara Aalto,Senatstorget,spelningar,X-factor

Källa: Åbo stad

Under december tog Åbo universitetscentralsjukhus emot flera svenska föderskor och prematurer från Uppsala, då det var personalbrist på Akademiska sjukhuset. Och i sommar kan prematuravdelningen vid ÅUCS behövas för svenska föderskor igen.

Sveriges Radios P4 Uppland berättar att krisen på Akademiska sjukhusets neonatalavdelning ser värre ut än någonsin inför sommaren. Ledningen diskuterar nu att dra ner antalet platser till en rekordlåg nivå. Tidigare hade man kapacitet att ta hand om 20 för tidigt födda barn. I höstas gjorde sjukskötarbristen att man drog ner antalet platser till 16. Nu funderar en arbetsgrupp på sjukhuset att i sommar gå ner till 12 platser.

– Kniper det riktigt illa så kommer vi behöva hänvisa till Finland, säger avdelningschefen på neonatal Erik Norman till P4 Uppland. Patientsäkerhetsmässigt är det nog helt acceptabelt.

Redan en längre tid har personalbristen i Sverige gjort att patienter skickats till andra sjukhus inom landet, men det är ändå rätt ovanligt att förlossningar sker utomlands. Prematurvården vid ÅUCS har ändå uppskattats.

Föräldrar chockade över att resa till Finland, men nöjda med vården

I vintras intervjuade Yle Åboland de nyblivna föräldrarna Mikaela Hildingsson och Johan Kluck, som först tyckte det var en chock att komma till Finland. Det viktigaste var ändå att allt hade gått bra.

– Vården har varit mycket bra, den verkar vara den bästa i Norden. Det viktigaste är att Hilding får bra vård, säger Kluck.

Jenna Sandelin hade planerat att föda i Uppsala, men just då hon var beredd att åka till sjukhuset fick hon beskedet att hon skulle flygas till Åbo. Anledningen var att sjukhuset inte kunde garantera att det fanns tillräckligt med personal som kunde ta hand om hennes barn.

– Beskedet var jobbigt för stunden. Att behöva dra på en timme helt plötsligt och inte ha med sig familj och vänner, säger Sandelin till P4 Uppland.

Sandelin är ursprungligen från Finland, så hon visste hur allting fungerar, men hon tror att det för många kan vara tufft att åka från exempelvis barn eller djur för att föda utomlands.

Jenny Sandelin med tvillingdöttrarna Olivia och Odelia. Jenny Sandelin med tvillingdöttrarna Olivia och Odelia. Bild: Mattias Persson/Sveriges Radio P4 Uppland jenna sandelin

Och i sommar kan alltså allt fler svenska föderskor skickas till Åbo från Uppsala.

– Det är fruktansvärt eftersom det ofta handlar om barn som är i dåligt skick, och då är det jättehemskt att behöva dra till ett annat land, tycker Sandelin.

Åbo universitetscentralsjukhus är berett att hjälpa till bara det inte är fullsatt på prematuravdelningen. Vid sjukhuset har man i vinter uppmuntrat personalen att lära sig bättre svenska och våga använda den.

Varför tar det så länge för Pargas stad att behandla inlämnade motioner? Det frågade sig ledamöter i stadsfullmäktige i Pargas på tisdagens möte.

En lista över vilka motioner som fortfarande var obehandlade i slutet av 2016 presenterades under mötet, det här görs en gång i året i stadsfullmäktige. En motion är alltså ett förslag på åtgärder som en fullmäktigeledamot eller ett parti vill att kommunen tar itu med. Motionerna ska gälla kommunens verksamhet och förvaltning.

Listan på obehandlade motioner visade att en del av motionerna är flera år gamla, den äldsta är från 2013. Bland motionerna som lämnats in finns bland annat förslag på att staden ska ha ett kostpolitiskt program och om att staden ska jobba för räddningshelikoptrarnas framtid nattetid. Även framtiden för Åbolands sjukhus nämndes i en del motioner.

Flera ledamöter från Samlingspartiet, SFP och Vänsterförbundet frågade sig varför det tar så länge för stadens tjänstemän att bereda och utreda motionerna.

Stadsdirektör Patrik Nygrén konstaterade under mötet att alla motioner på listan kommer att behandlas under den här fullmäktigeperioden, alltså under vårens lopp.

Christer Friis (SFP) föreslog ett tillägg, enligt vilket stadsstyrelsen får veta vem som ansvarar för behandlingen av motionen efter att den lämnats in till stadsfullmäktige. Det här ska göras på nästa stadsstyrelsemöte efter fullmäktigemötet.

Dessutom ska politikerna få en redogörelse över hur utredningarna kring motionen framskrider ett halvt år efter att den lämnats in. Tillägget godkändes enhälligt av stadsfullmäktige.

Under tisdagens möte lämnades också två nya motioner in.

De grönas Helena Särkijärvi föreslog att staden erbjuder gratis preventivmedel till stadens invånare som är under 25 år. Vänsterförbundets Nina Söderlund lämnade in en motion om att staden ska ha en strategi för tvåspråkighet.

Få platser i Finland, för att inte säga i hela världen, kan stoltsera med en så lyckad integration som den åboländska skärgårdsön Nagu. Ett år efter att mottagningscentralen har stängt har de asylsökande blivit färre, men deras hyllningar av Naguborna har samtidigt blivit ännu starkare.

Anmar Al Dolaimi från Irak har bott i Nagu över ett år och han vill absolut stanna i Nagu. Han studerar både svenska och finska och i sommar börjar han jobba på ett hotell i Nagu. Något han verkligen ser fram emot.

- Det ska bli väldigt spännande att börja jobba och jag trivs jättebra här i Nagu. Det är väldigt fint här, speciellt på sommaren. Människorna här är alltid snälla och hjälper oss asylsökande otroligt mycket på många olika sätt. De ordnar allt från boende till jobb för oss. En del av oss har redan fått jobb och andra söker som bäst efter jobb.

Anmar Al Dolaimi har fått ett negativt beslut från Migrationsverket, men därefter lämnat in ett besvär och nu väntar han på vad förvaltningsdomstolen ska bestämma. De som har nekats asyl kan ännu bo kvar i Nagu, eftersom de har överklagat besluten. Det kan dock dröja innan de asylsökande får ett slutligt besked.

- Jag väntar ännu på besked och självklart hoppas jag på det bästa. Jag har ingen aning om hur länge det ska ta innan jag får ett besked och det skapar förstås en rejäl stress. Men allt det här underlättas enormt mycket av att jag bor i Nagu, där alla gör sitt yttersta för att jag hela tiden ska försöka tänka på andra saker än på min överklagan.

Hotell Strandbo i Nagu. Hotel Strandbo i Nagu Bild: Yle/Lotta Sundström hotel strandbo,hotel strandbo i nagu,strandbo

En mottagningscentral med plats för 150 asylsökande öppnades i Hotell Strandbo på Kyrkbacken i Nagu i oktober 2015. Efter att mottagningscentralen stängde våren 2016 har föreningar, företagare och privatpersoner ordnat bostäder åt asylsökande.

Barnen går i finskspråkig skola i Pargas och alla nya Nagubor har en stödfamilj. Stödfamiljerna hjälper till med praktiska saker som transport och att fixa saker till lägenheterna. De har även stöttat de asylsökande språkmässigt med både finskan och svenskan.

- När man pratar med andra asylsökande som inte bor här får man ofta höra att man har haft tur som har hamnat i Nagu. Själv har jag bott både i Åbo och Raumo innan jag kom hit och jag tycker att det är stor skillnad på hur man bemöts. Här känner alla varandra och det är också lätt att lära känna alla Nagubor. Jag vet inte om det räcker med att säga tack, men jag vill verkligen säga tack till alla Nagubor, säger Anmar Al Dolaimi.

Varmt välkomnande nyckeln till en lyckad integration

Nagubon Mirjam Granström är aktiv i arbetet med att få flyktingarna att trivas i Nagu.

- Från början jobbade jag mest som frivillig, men nu har flera av de asylsökande som har blivit kvar i Nagu blivit mina vänner.

För tillfället finns 6 flyktingfamiljer i Nagu.

- När bekanta och vänner till de som har bott här har varit här på besök har de blivit så förtjusta i Nagu att de också har velat stanna kvar här. Jag tror att det handlar om att vi välkomnar alla och försöker se alla människor. Vi försöker få alla att känna att de har en plats här. Det här är jätteviktigt när det handlar om integration. Alltså att man från början får känna att man har en plats här och att vi har tagit med dem i våra aktiviteter.

Det enda som skiljer oss är att de har tvingats fly från sitt land.― Mirjam Granström

Sportaktiviteter, konstklubbar och kaffeträffar vid församlingshuset har varit återkommande aktiviteter.

- Vi är glada för att vissa av dem också har fått jobb här i Nagu. På sommaren är det förstås lättare att skapa jobb, men övriga årstider försöker vi skapa jobb genom kontakter. Lika viktigt är att de har fått vänner och börjat anpassa sig mer och mer till livet här. Så allt det här känns lyckat.

Språkmässigt används svenska, finska, engelska och arabiska.

- Från början var det mycket teckenspråk, så visst har allt gått framåt väldigt mycket. Som tur är finns det några som kan riktigt bra engelska. Men nu kan det istället bli en rolig blandning, då vi Nagubor har lärt oss lite arabiska. Så nu kan det bli fyra olika språk för att förstå varandra.

"Det här har också fört Naguborna närmare varandra"

Mirjam Granström lyfter också fram att Naguborna har fått mycket tillbaka av de asylsökande.

- Vi är som en stor familj. Vi har fått nya vänner och framför allt har vi lärt oss hur de här människorna är. De är starka, för det är inte lätt att gå runt att vänta på asylbeslut och samtidigt hålla optimismen uppe. De har också bemött oss med mycket kärlek. Själv är jag aktiv i det här för jag tänker på hur det skulle vara om jag själv tvingades fly. Hur jag skulle vilja att någon skulle finnas där för mig om jag känner mig rädd och vilsen.

Naguandan i just det här avseendet har blivit känd över hela världen. Mirjam Granström tycker att det bästa sättet att förstå de asylsökande är att verkligen lära känna dem och se att de är helt vanliga människor.

- För mig har det varit en stor erfarenhet, som också har förändrat mitt sätt att tänka väldigt mycket. Det enda som skiljer oss är att de har tvingats fly från sitt land. Det känns verkligen som att de asylsökande hör hemma här och det här har också fört Naguborna närmare varandra. Vi brukar säga att det här har förenat Naguborna och fått oss att öppna ögonen för vad som händer i världen.

Asylsökande i Nagu hösten 2015. asylsökande vid nödboendet i nagu Bild: Yle/Johanna Ventus asylsökande,asylsökande i nagu,nödboende,nödboende i nagu

Oklart hur många som får stanna

Nu är frågan hur många av de asylsökande som slutligen får stanna i Nagu.

- Jag hoppas förstås på att de som har kommit hit får stanna här, hitta trygghet och bygga sitt liv här. De försöker få jobb, barnen går i skolan i området, de bor i centrum, har egna hem, har fått vänner här och trivs bra här. Alla har verkligen visat att de vill anpassa sig till livet i Finland. Många har också sagt att de älskar Finland. De tycker också om människorna här och hur man bemöts här, speciellt här i Nagu. Så visst vore det tungt om de tvingas lämna Nagu.

I somras ordnade de asylsökande och andra bybor i Nagu tillsammans en kaffeträff varje vecka. Nedan hittar du vårt inslag från en av de träffarna.

På Kimitoön satsar man på den turism som söker tystnad och långsamhet.

Kimitoöns turismchef Benjamin Donner är nyss hemkommen från världens största resemässa ITB i Berlin. Han vet att den globala turism som söker tystnad och stillhet har fått upp ögonen för Kimitoön.

- Vi kontaktas av resebyråer och operatörer som vill ha naturprodukter. Vårt stora trumfkort är att vi har väldigt mycket orörd natur och möjligheter att dra sig tillbaka från stress och folkmyller.

Ökande efterfrågan

Det är kanske inte långa köer utanför turismavdelningen i Kimitoön, men visst har man märkt den ökande efterfrågan säger också marknadsföraren Cathina Wretdal-Lindström.

- Efterfrågan på det lugna och fridfulla har ökat. Det som vi tar som en självklarhet är ingen självklarhet för många andra ute i världen.

Färdiga paket behövs

Tystnadsturism kallas också passivitetsturism enligt Benjamin Donner.

- Det är viktigt att förstå att också det måste vara produktifierat.

Det måste alltså gå att sälja ute i världen som en färdig produkt.

- Väldigt sällan vågar en utlänning ta sig ut i vår skog på egen hand och bara hitta på vad hen ska göra.

Det måste vara anpassat till det. Man vill ha en guide och få anvisningar och tips på vad man kan göra och hur.

Tystnaden i bärskogen eller på skogssjön

- Mera marknadsför vi bärplockning eller kanotpaddling. Vi har vår fantastiska sjö Masugnsträsket i Dalsbruk där vi har kanoter till uthyrning.

Reporter i kanot på Masugnsträsket i Dalsbruk kvinna i lila topp med röd paddel i kanot på Masugnsträsket i Dalsbruk Bild: Yle/Nilla Hansson reporter nilla hansson i kanot på masungsträsket i dalsbruk

I kanot på Masugnsträsket fören på en kanot på Masugnsträsket i Dalsbruk en mulen junidag Bild: Yle/Nilla Hansson kanot på masugngsträsket i dalsbruk

Självklara destinationer för tystnadsturisten är också Bengtskär och Örö. Företagen på Kimitoön har många färdiga produkter kring just dem. Sedan är det inte sagt att kunden vill ha just den produkten som finns säger Cathina Wretdal-Lindström.

- Det finns ganska goda möjligheter att samarbeta med varandra och försöka hitta och skräddarsy det paket som just den gruppen är ute efter.

Tystnadsturismen förlänger säsongen

På resemässan i Berlin betonades alltså tystnadsturismen, men hur ska man bemöta det ökande intresset när det inte finns tillräckligt med inkvarteringsmöjligheter? Enligt Benjamin Donner är inkvarteringen inget problem före eller efter turisthögsäsongen under sommarmånaderna. Den långsamma tystnadsturismen tror han kan förlänga säsongerna väldigt bra.

- Ta våra stugor och stugbyar och det som vi upplever som en kall och ruskig höstkväll. Vad är bättre än det för att dra sig tillbaka med familjen och mysa och uppleva naturen och verkligen få koppla av?

Det är sådant vi måste bli bättre på att marknadsföra och produktifiera, tror turismchefen.

Samarbete A och O

Det gäller också att samarbeta och träffas regelbundet för att få en större synlighet. Något man redan gör med Salo och Pargas. Men problem kvarstår med infrastruktur, logistik och brist på utrustning. Det är svårt att marknadsföra skärgården utanför högsäsong när allt det här saknas.

- Men det finns mycket vi är färdiga med. Bara vi inser möjligheterna. Mycket handlar om bristen på produkter och att vi är hemmablinda. Vi ser saker från vårt hemmaperspektiv och förstår inte hur andra ser på saker.

Kommunikationen mellan skärgård och storstad måste alltså bli bättre. Men redan nu fungerar exempelvis samarbetet mellan nationalparksområdena i Tykö och Skärgårdshavet och företagarna där.

- Det har visat hur bra man når fram när man försöker produktifiera också off season-grejer. Det finns mycket att göra utan att göra några stora investeringar i början.

Klar ökning

Det har varit en tystnadsboom redan under några år när det gäller exempelvis turismen från Asien. Det är något man helt klart har märkt på Kimitoön.

- Dom vill bort från smogen, folkvimlet och stöket. Jag har varit ute med asiatiska turister som har gråtit av lycka hela dagen när dom kommer ut i tystnaden. Delvis är det ett chocktillstånd för dom - dom förstår inte alltid hur det kan vara så här tyst och rent, och man ser stjärnorna och månen och man hör varandra!

Då Benjamin Donner presenterar Kimitoön för japanska turister tar han dem till tysta platser som en skog eller lugna platser som en by i skärgården.

Infrastrukturen måste utvecklas

Turismchefens dröm om en riktigt fungerande tyst turism under "lågsäsong" till skärgården skulle vara bättre infrastruktur. Att bussturer inte längre skulle slopas. Fler båtturer och en tvärsgående trafik i skärgården.

- En sorts "mini-Hurtigrutten" har vi länge längtat efter. Mycket händer. Den här sommaren kommer vi redan att ha båtturer från Hangö- och från Pargashållet till Kimitoön.

Det sker alltså en utveckling hela tiden. Men man ska vara medveten om att det är småskalighet som gäller. Ingen massturism. Benjamin Donner tror att de som söker det speciella lugnet och den tystnad som Kimitoön kan erbjuda är villiga att betala för den kvaliteten.

Kimitoön är värd för Egentliga Finlands reseparlament 15.3 klockan 12:30 i Villa Lande.

Löntagarsidan i konflikten som gäller flygtrafiken har förkastat riksförlikningsmannens medlingsbud. Det betyder att strejkerna som är varslade till fredag med stor sannolikeht blir av, enligt riksförlikningsman Minna Helle.

Riksförlikningsmannen gav ett medlingsbud i konflikten efter förhandlingar som pågick till klockan två i natt.

Riksförlikningsmannen hade rekommenderat att parterna godkänner medlingsbudet.

IAU ansåg ändå att medlingsbudet låg alltför nära arbetsgivarnas linje och att jämställdheten mellan könen inte uppfylls.

Hoppa över Twitterpostning

Riksförlikningsmannen Minna Helle säger att förhandlingarna länge har stampat på stället och att åsikterna ligger lång från varandra.

- Det ser inte ut som att det blir någon snabb lösning på konflikten, skriver Helle i ett pressmeddelande.

Konflikten på flygplatserna har ställt till med problem i trafiken i flera dagar. Bland annat har säkerhetskontrollerna drabbats av strejker.

Strejken på fredag drabbar flygplatsservicen mellan klockan 15 och 19. IAU har varlsat om strejker också för nästa vecka.

Tvisten mellan Luftfartsunionen IAU och Servicebranschens arbetsgivarförbund Palta handlar om vilket kollektivavtal som ska tillämpas för de anställda vid markservicebolaget Airpro. Enligt facket betalar Airpro betydligt lägre löner än privata konkurrenter inom branschen.

Brittiska Pet Shop Boys och Hurts kommer att uppträda i Åbo i samband med Tall ships races i juli. Måns Zelmerlöw ställer sig på DBTL-festivalens scen i slutet av juli.

Popduon Pet Shop Boys var en av huvudartisterna på Flowfestivalen i Helsingfors 2015. Bandet har gjort sig känt under 80-talet med hitlåtar som Always On My Mind, It's a Sin och West End Girls.

Hurts har tidigare spelat på både Ruisrock och Pori Jazz. Stay och Wonderful life hör till bandets kändaste låtar. Tall ships races music festival ordnas i Slottsparken intill Åbo slott. Övriga artister är bland annat Lauri Tähkä, Erin och Tuure Kilpeläinen & Kaihon karavaani.

Pet Shop Boys och Hurts uppträder 22 juli.

DBTL-festivalen kör i år i gång 27 juli med bland annat Åbos egna Robin på scenen. Måns Zelmerlöw spelar på festivalen 28 juli. Övriga artister under DBTL-veckoslutet är bland annat Jenni Vartiainen, Apulanta, Jari Sillanpää och Paula Koivuniemi.

Måns Zelmerlöv. "Jag var här senast 2008!" Bild: Yle/Patric Westerlund Ekenäs,konsert,ledin,livs levande ledin,måns zelmerlöw,stallörsparken,tomas ledin,västnyland

Församlingspastor Niina Mura söker tjänsten som kyrkoherde i Hangö svenska församling. Kaplan Monica Cleve i Ekenäs vill bli kyrkoherde i Mariehamn.

Församlingspastor Niina Mura jobbar nu i Kimitoöns församling. Den nuvarande kyrkoherden i Hangö svenska församling, Anders Laxell, går i pension vid årsskiftet.

Borgå domkapitel kontrollerar Niina Muras behörighet för tjänsten på sitt nästa möte i början av april. Domkapitlet begär sedan ett utlåtande av församlingsrådet i Hangö svenska församling eftersom Mura är den enda som söker tjänsten.

Församlingsrådet meddelar om tjänsten ska ledigförklaras på nytt eller om rådet är nöjd med Mura.

Monica Cleve är en av dem som söker tjänsten som kyrkoherde i Mariehamn. Monica Cleve. Bild: YLE/Marica Hildén cleve,cleve monica,Ekenäs,ekenäs församling,kaplan,monica cleve,präst,raseborg,västnyland

Två personer vill bli kyrkoherde i Mariehamn på Åland. Kaplan Monica Cleve i Ekenäsnejdens svenska församling söker tjänsten. Den andra är församlingspastorn i Borgå svenska domkyrkoförsamling, Mari Puska.

Nya bussturer ska göra det smidigare att ta sig från Åbotrakten till bilfabriken i Nystad. Man vill sänka tröskeln för att ta ett jobb på fabriken och erbjuda ett alternativ till att använda egen bil.

Trafiken kommer i gång i sommar och vem som helst kan hoppa på bussarna, men turerna är planerade enligt bilfabrikens arbetspass och bussturen kör till Nystads busstation via fabriksporten.

I Åbo startar bussen från busstationen. Hållplatserna längs med rutten är få för att resetiden ska vara så kort som möjligt. Passagerare kan stiga på bland annat vid Västra centrum, Reso centrum och Gustavsvägen. För en fabriksanställd kostar en enkelresa 4 euro, övriga betalar normal kilometertaxa. En månadsbiljett för fabriksanställda kommer att kosta 130 euro.

Pilotprojektet är ett samarbete mellan Valmet Automotive, Åbo stad och Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral. Projektet kan pågå i upp till två år och startades för att bistå landskapets positiva strukturomvandling. Målet är att kollektivtrafiken för arbetsresenärer efter pilotprojektet ska fungera på marknadens villkor.

Under pilotprojektet ska man ta reda på ifall det finns tillräckligt många som vill åka på bussrutten, och om man kan främja arbetskraftens rörlighet genom att skräddarsy bussturer för treskiftesjobb och på samma gång få flera bussturer att välja mellan även för övriga resenärer.

Valmet Automotive rekryterar under våren över 1000 nya arbetstagare till sin bilfabrik. Man uppskattar att en betydande del av dem kommer att pendla från Åbo.

I morgon torsdag blir det direktsänd kommunalvalsdebatt i Rewell Center i Vasa. Svenska Yle står som arrangör och på scenen sitter åtta kommunalvalskandidater från riksdagspartierna.

Temat för debatten är social- och hälsovård. Hur ska framtidens hälsovård skötas? Hur blir det med jourreformen, vad kommer valfriheten att leda till? Det är exempel på frågor som dryftas under kvällen.

- Social- och hälsovårdsreformen har kommit att bli en väldigt viktig fråga i det här valet. Dels för att den inte är helt och hållet spikad i riksdagen ännu och reformen har kommit att bli en förtroendemätning i valet, säger Filip Stén som leder debatten.

Debatten är öppen för publik och publiken får väldigt gärna ställa frågor till debattörerna. Sofi Nordmyr plockar upp publikens frågor.

- Jag hoppas att vi får så stor publik som möjligt och att det kommer många frågor från publiken. Det är inte ett måste att ställa en fråga om man sitter i publiken, men man får väldigt gärna göra det, säger Nordmyr.

Debatten sänds direkt på Yle Fem och Yle Arenan klockan 19.55-20.45. Vill du följa med debatten på plats är det önskvärt att du är på plats klockan 19.30.

Kvällens debattörer är Anna-Maja Henriksson, SFP (Jakobstad), Peter Östman, KD (Larsmo), Laura Ala-Kokko, grön (Vasa), Raija Kujanpää, saml (Vasa), Peter Nygård, centern (Kristinestad), Micael Westerholm, sannf (Korsholm), Steven Frostdahl, SDP (Nykarleby) och Stefan Håkans, vf (Korsholm).