Pargas stad förhandlar om en ny kryssningslinje mellan Åbo och Utö. För att inleda kryssningsverksamhet krävs extern finansiering.
Det säger Pargas stads turistchef Niclas Gestranius som har varit i kontakt med närings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland gällande finansiering av en ny kryssningslinje.
Turistchef Niclas Gestranius har inlett förhandlingar kring en kryssningslinje från Åbo till Utö.Niclas Gestranius är glad över att övernattningarna längs ringvägen har ökatBild: YLE/ Linus Hoffmanniclas gestranius,skärgårdens ringväg
- Jag har varit i kontakt med NTM-centralen kring ett projekt som vi kallar Archipelago Express, vilket betyder att man kunde ta sig från Åbo och Aura å till Utö via Nagu och andra skärgårdsorter, säger Gestranius.
Kryssningar kunde locka fler till skärgården
Kryssningar är ett alternativ som lyfts fram som ett sätt att locka fler turister till skärgården, vilket också presenteras i en ny rapport om skärgårds-, kust- och insjöturism.
- Jag tror absolut på den här sortens kryssningsverksamhet och det kunde betyda att vi skulle ha en tur varje dag från Åbo, säger Gestranius. Då kunde turisterna vara en eller flera dagar i skärgården och det skulle gynna många.
Enligt Gestranius har kryssningsverksamheten en framtid men när den kunde inledas är för tidigt att säga i det här skedet.
- För att vi ska se kryssningar från Åbo ut till utskären krävs det extern finansiering, säger Gestranius.
Hur mycket kostade styrelsens resa till Kanada? Kommer förtroendekrisen kring kanslichefens bostadsarrangemang att föranleda diskussion på årsmötet? De frågorna ges ytterst försiktiga svar av tre styrelsemedlemmar som Yle Nyheter har talat med inför SFV:s årsmöte den 27 mars.
- Jag ser inget särskilt med det årsmötet. Troligen blir det fler diskussioner än tidigare. Vid mötet kan styrelsen svara direkt på frågor och inte via medierna vad SFV har åstadkommit, kommenterar styrelsemedlem Stig-Björn Nyberg.
"Ni gav ordföranden en fullmakt in blanco och det är ju det som skrämmer oss utomstående. Styrelsemedlemmar skall aldrig vara enbart gummistämplar!"― sign. "kritisk" på svenska.yle.fi
I kommentarsfältet på svenska.yle.fi fanns flera kommentarer som ifrågasatte styrelsens omdöme gällande kanslichefens bostadsarrangemang. Hur är det möjligt att bevilja en bostadsförmån utan att veta varken beskattningsvärde eller storlek på bostaden?
"Ni gav ordföranden en fullmakt in blanco och det är ju det som skrämmer oss utomstående. Styrelsemedlemmar skall aldrig vara enbart gummistämplar!" kommenterade signaturen "kritisk" på vår webbplats.
Att SFV:s årsmöte denna gång skulle vara särskilt viktigt nu förstår inte styrelsemedlemmen Stig-Björn Nyberg.
- Jag vet inte riktigt varför det här årsmötet skulle vara viktigare än kommande årsmöten, säger han. Jag kan inte svara mer än så, för jag vet inte hur kommentatorerna har tänkt sig.
Nyberg upplever att SFV eller "vännerna" som föreningen också kallar sig, har varit helt öppna med hur man tänker.
- Jag vet inte hur man kan berätta mer än vi gjort. Han hänvisar också till ledningens insändare den 15 mars i Hbl om hur SFV har förvaltat sitt kapital. Insändaren publicerades med rubriken "Öppenhet och dialog". Insändaren är undertecknad av styrelseordfrörande Per-Edvin Persson och kanslichef Johan Aura.
Jag är historiker, inte futurolog― styrelsemedlem Stig-Björn Nyberg, SFV
På frågan om han ser någon orsak att möblera om i styrelsen förutom att SFV:s styrelseordförande går i pension svarar Nyberg så här:
- Inte vet jag varför vi skulle göra det. Många bra människor sitter i styrelsen. Själv har jag varit med sedan 1998 och kommer att avgå i mars 2019.
På kommentarsplats på svenska.yle.fi skriver sign. Maria så här:
Styrelsen borde avgå i sin nuvarande form. Förtroendet är förbrukat.― sign. Maria på svenska.yle.fi
Tror du att det blir omställningar i styrelsen på årsmötet?
- Jag vet inte. Jag är historiker, inte futurolog, så jag vet inte vad som kommer att ske.
- Tyvärr så kan jag inte svara på den frågan, säger Stig-Björn Nyberg.
Det är viktigt när man sitter i en styrelse att ställa de rätta frågorna. Då får man svar på det man inte vet. Det här är lärdomen av det hela. ― Stig-Björn Nyberg, styrelsemedlem, SFV
Transparens efterlyses på alla plan i samhället just nu. På frågan hur Nyberg ser på betydelsen av att föreningar och stiftelser i dag öppnar upp sin verksamhet, efter det senaste årets rubriker kring olägenheter och direkt missbruk av kapital, svarar han så här:
- Det är hemskt viktigt att journalister gräver i hur stiftelser fungerar. Nu är ju SFV inte någon stiftelse. Vi har ju fått läsa i Hbl om stiftelser som inte har skött sig. Det är ju bra att det kommer fram.
Finns det lärdomar som SFV kunde ta till sig visavi turbulensen i bostadsfrågan?
- Jo, nog finns det säkert lärdomar i det hela, säger Nyberg. När man sitter i en styrelse är det viktigt att man ställer de rätta frågorna. Då får man svar på det man inte vet. Det här är lärdomen av det hela.
Vilken prislapp hade styrelsens resa till Kanada nyligen?
- Det vet jag inte för jag var inte med på resan. Min hustru lider av alzheimers så jag var tvungen att stanna hemma. Jag har inte tagit reda på priset.
Är det en angelägen fråga?
- Jag vet inte. Jag har inte kommit att tänka på frågan eftersom resan till Kanada var väldigt viktig. Det är enda landet där två språk fungerar jämställt. Därför ansåg vi det vara viktigt att resa dit och lära oss någonting om tvåspråkighet där, för att föra fram det här i det tvåspråkiga Finland.
Jag har varit godtrogen.― styrelsemedlem Kjell Herberts, SFV.
En annan styrelsemedlem med säte i Vasa, Kjell Herberts, är frimodigare i sina uttalanden gällande styrelsens arbete. Han är inne på sitt andra år i SFV-styret.
Efter diskussionen kring SFV:s hantering av kanslichefens bostadsarrangemang kan man vänta sig att det finns en del kritiska och helt berättigade frågor som ställs under årsmötet.
- Det är förstås den så kallade lyxlägenheten jag tänker på, säger han. Frågan löstes ju i och med att Aura backade bostaden. Det som var lite pinsamt var att hela styrelsen inte var informerad om vad det hela handlade om.
- Jag kan själv tycka att jag har varit godtrogen och inte ställt de frågor man borde ställa i alla sammanhang.
Så det finns plats för lite eftertanke här?
- Jag tror att alla i styrelsen, oberoende av om man känt till bostadsarrangemanget eller inte, upplever att man har fått en näsbränna och bör vara mycket försiktig.
- Det handlar om att förvalta andras kapital och speciellt Svenska folkskolans vänner som bör göra skäl för namnet folkrörelse.
SFV är i en speciell situation eftersom vi har medlemmar som kan ställa krav.― styrelsemedlem Kjell Herberts, SFV.
Herberts tangerar skillnaden mellan förening och stiftelse för att förtydliga SFV:s ansvar.
- SFV är i en speciell situation eftersom vi har medlemmar som kan ställa krav. Stiftelser och fonder har ju inte den konstellationen.
Herberts upplever att det inte är hans sak att avgöra huruvida det finns orsak att möblera om i styrelsen vid årsmötet.
- Jag sitter andra året i styrelsen och kommer inte att bli långvarig. Vi har en ganska ung styrelse och många har varit med bara en kort tid. Desto mer vill jag inte spekulera.
Tycker någon att hela styrelsen har klumpat till sig så bör det givetvis noteras.― styrelsemedlem Kjell Herberts, SFV.
Han betonar att styrelsearbetet skötts professionellt - förutom fadäsen i bostadsfrågan. Därför var styrelsen kanske för godtrogen, eftersom övrig verksamhet har skötts bra.
Herberts förstår dem som önskar att styrelsen avgår och framfört sin åsikt på svenska.yle.fi.
- Personligen kommer jag inte att kämpa för en plats i styrelsen. Tycker någon att hela styrelsen har klumpat till sig så bör det givetvis noteras. Det är en ganska naturlig reaktion i ett sådant här läge.
Väntar du dig en sådan fråga eller ett sådant krav?
- Jag har inte tänkt på det. Det kommer om det kommer. Jag är beredd på att den frågan ska komma.
Här avser Herberts frågan om SFV-styrelsen ska avgå eller sitta kvar, red.anm.
Kraven på ökad transparens i hela samhället och SFV i synnerhet upplever Herberts som helt befogat.
- Föreningen måste vara öppen, vi har ju medlemmar. Jag kom med i styrelsen just på grund av den öppenhet jag kände att fanns i verksamheten. Här är en organisation som vill göra en insats för Svenskfinland.
Därför var svängarna i bostadsfrågan jobbiga. Själva innehållet i det "vännerna" sysslar med har varit viktigt för Herberts.
- Jag har kanske lite glömt bort hur viktiga ekonomiska ramar är och betydelsen av att de sköts snyggt.
Svenskfinland blir alltmer sårbart.― styrelsemedlem Kjell Herberts, SFV.
Herberts bild av SFV ändrades nog till en del av svängarna kring bostadsfrågan. Hur kunde det ske utan att jag noterade det? Jag var inte observant på en sådan här sak under ytan.
I övrigt har han fullt förtroende för det arbete vännerna gör och verksamheten.
- Svenskfinland blir alltmer sårbart, upplever han.
SFV är inte en organisation i kris trots att det temporärt varit turbulent.― styrelsemedlem Kjell Herberts, SFV.
Herberts ser ändå framåt att lära sig mera om öppenhet och information om smått och stort.
- Alla beslut som fattas ska ha en kontroll och genomskinlighet, betonar han. SFV är inte en organisation i kris trots att det temporärt varit turbulent. Det här har varit en läropeng för alla.
Bland de tre styrelsemedlemmar som Yle Nyheter intervjuar inför årsmötet är Heidi Backman den mest försiktiga.
Hon hoppas att föreningens resultat ska bli tydliga på årsmötet. SFV:s verksamhet ska komma fram vid mötet.
Det är svårt att kunna förutse årsmötets diskussion.― styrelsemedlem Heidi Backman, SFV.
- Den styrelse vi nu har har arbetat framgångsrikt med uppdraget och ekonomin, betonar hon vidare, utan att kommentera huruvida det finns skäl att möblera om i styrelsen. Föreningen är på fötter, det är viktigt.
Hon säger sedan att hon inte ser någon orsak att möblera om i styrelsen eftersom man varit så enig i alla frågor.
På frågan om hur SFV lyckats öppna upp sin verksamhet i enlighet med tidens krav på transparens svarar Backman att SFV varit aktiv med att lägga ut uppgifter om verksamheten i sin egen tidskrift, i SFV-kalendern och på hemsidorna samt i sociala medier.
Så du tycker att transparens är viktigt inom SFV?
- Det är viktigt jo, sedan finns det information av olika slag på alla arbetsplatser. Det finns information som är öppen och annan som inte är det.
Jag har inte sett någon summa för resan till Kanada.― styrelsemedlem Heidi Backman, SFV.
Backman ser framåt med tillförsikt. Nu har SFV ett överskott, för några år sedan hade föreningen ett underskott, som man lyckats jobba bort.
- Nu kan vi höja understöden för bildning och kultur, därför finns vi till.
På frågan om hurudana lärdomar turbulensen kring SFV har givit svarar hon så här:
- Vi får jobba tydligare med bilden av SFV, kommunikationen och informationen.
Hur mycket kostade resan till Kanada?
- Det vet jag inte. Jag har inte sett någon summa.
Vem vet?
- Resan sköttes nog av kansliet, mer än det kan jag inte säga.
Kanslichefens bostadsförmån ledde till kommentarstorm
Det var Hufvudstadsbladet, som den 11 februari avslöjade nyheten om den planerade bostadsförmånen för SFV:s kanslichef Johan Aura.
SFV:s kanslichef Johan Aura.Johan Aura, kanslichef vid Svenska Folkskolans Vänner Bild: Yle/ SFVjohan aura
Lyxbostaden i hjärtat av Helsingfors var närmare 300 kvadratmeter och försedd med finesser av olika slag. Efter påföljande kommentarstorm backade Aura själv ut från arrangemanget, då det klarnat att hela styrelsen varken varit medveten om bostadsförmånen eller godkänt den.
- Bostaden var inte optimal för mina behov, kommenterade Aura själv.
Svenska folkskolans vänner har en förmögenhet på över 100 miljoner euro att förvalta. "Vännerna" är uppdelade i två föreningar, i understödsförening och moderförening. Föreningen leds av en styrelse och ett förvaltningsråd, medlemmarna finns här.
Utan att desto mer redogöra för SFV:s uppgifter och verksamhet kan konstateras att föreningen dragit sig ur en hel del projekt. Bland dem kan nämnas morgontv-programmet "Min morgon" på Yle Fem, Cityfolkhögskolan i Helsingfors, båtbyggarlinjen i Kuggom finns inte mera och ungdomsverkstaden Sveps i Helsingfors får från och med i år inga pengar från SFV.
Stadsdelen Perno i Åbo ska inom de närmaste åren växa och bli ännu större. Området ska få ett eget industriområde för sjöfartsbranschen och har redan ett namn, Blue Industry Park.
Stadsstyrelsen klubbade nyligen igenom beslutet som innebär att staden köper ett område på 55 hektar för 7,35 miljoner euro. Beslutet får tummen upp av personer i sjöfartsbranschen.
Större är starkare
Planer på att skapa något mer sammanhängande för den maritima industrin har de facto funnits med i bilden ända sen det gick dåligt för Åbovarvet.
Per-Olof Karlsson som är platschef för sjöfartsutbildningen Aboa Mare tror att de tunga åren förde någonting gott med sig.
Per-Olof Karlsson, platschef för sjöfartsutbildningen Aboa Mare i Åbo.Per-Olof Karlsson i halvbild med skägg, glasögon och mörk kavaj.Bild: Yle/Marie Södermanaboa mare,per-olof karlsson,sjöfartsutbildning
- Den svåra tiden tvingade Åbo stad att agera eftersom man var orolig för arbetsplatserna. Nu kan man utnyttja processerna som startades då, säger Karlsson.
I dag är varvets samarbetspartner i sydvästra Finland utspridda över ett stort område. För att göra samarbetet ännu smidigare behövs både fler aktörer och mer forskning i direkt anslutning till varvet.
- Ju mer man kan erbjuda i anslutning till varvet, desto starkare blir det och desto större är chansen att fartygen byggs i Finland, säger Karlsson.
Blue Industry Park är det grå området på kartan. Det vita området uppe till vänster är havet.Svartvit karta som visar att området som ska bli det nya havsklustret är utspritt över tre områden vid varvet.Bild: Åbo stadblue industry park,havskluster,Meyer Turku,Åbo,Åbo hamn
Sjöfartsutbildningen Aboa Mare skapade för några år sen ett eget litet kluster i Aurigafastigheten i Åbo hamn tillsammans med olika sjöfartsmyndigheter. Nyttan av att vara nära varann har varit större än Karlsson själv hade trott.
- Då man träffar varann i korridorerna kan man sköta många saker på löpande band och kan skippa tidsdryga möten. Så här i efterhand har jag kunnat konstatera att flytten från Malmgatan hade förvånansvärt stor betydelse, säger Karlsson.
Deltamarin valde industriparken
Ingenjörsbyrån Deltamarin som ritar kryssningsfartyg har verksamhet på tre orter i Finland - i Åbo, i Raumo och i Helsingfors. Raumokontoret har nyligen flyttat sin verksamhet till Seaside Industry Park som är Raumos motsvarighet till det som Åbo vill skapa kring Åbovarvet.
Mika Laurilehto, vd för ingenjörsbyrån Deltamarin.Halvbild av Mika Laurilehto som tittar småleende in i kameran.Bild: Yle/Marie SödermanDeltamarin,Fartygsingenjör,Meyer Turku,mika laurilehto
- Då det var dags att uppdatera våra kontorslokaler i Raumo valde vi att flytta och vara nära andra i branschen. Även Rolls Royce valde industriparken i Raumo, säger vd Mika Laurilehto.
Enligt Laurilehto har man redan märkt positiva effekter av flytten och samarbetet med andra aktörer har stärkts.
- En större industripark ger flexibilitet för alla i branschen. Det är mycket bra om man kan dela på kostnader, utrymmen och tjänster, säger Laurilehto.
Det byggs som aldrig förr
Enligt Laurilehto är kryssningsbranschen just nu inne i en boom. Det går bra för alla fyra varv i Europa där det byggs kryssningsfartyg och trenden ser ut att fortsätta. Därför är det viktigt att satsa nu för att stå sig i konkurrensen.
Trots att kryssningsfartygen är massiva byggnationer är det bara 20 procent av ett fartyg som byggs på varvet. Hela 80 procent av fartyget byggs någon annanstans och att ha samarbetspartner på närmare håll än i dag gynnar naturligtvis hela verksamheten.
Varvet behöver växa med expertis.ÅbovarvetBild: Yle/Nora Engströmindustri,Meyer Turku,skeppsvarv,varv,varvet i åbo,varvsindustri,Åbo,åbovarvet
Åbo stad satsar nu alltså stora pengar på ett område som ska byggas upp, men enligt Laurilehto kommer det att löna sig i längden.
- Man kan jämföra med Raumo där staden också köpte upp marken nära varvet. Nu kan staden kassera in hyra av dem som använder området, säger Laurilehto.
Finns det någon som är skeptisk till den här satsningen?
- Säkert finns det det också. Det handlar förstås om hurdana behov man som företag har. Vi på Deltamarin i Åbo har nyss flyttat i nya fastigheten i Långbacka så vi har inte behov av att flytta. Vi ser Åbovarvet från våra kontorsfönster, säger Laurilehto.
Sedan november är Julia Tunturi tillbaka i TPS efter en sejour i Åland United. Efter två säsonger på Åland ser Tunturi nu sig själv som en av TPS nyckelspelare i Damligan. Säsongens mål är solklart. TPS ska ta guld.
Åbolaget inleder ligan med en bortamatch i Karleby mot GBK. Julia Tunturi är väldigt laddad inför lördagens seriepremiär.
- Jag har längtat så mycket efter den här matchen och nu är den äntligen här. Det ska bli väldigt kul, speciellt då jag var skadad nästan hela förra säsongen. Därför har det känts som en nästan dubbelt så lång väntan. Det är roligt att säsongen äntligen drar igång, men samtidigt också lite nervöst. Man får inte överladda till en seriepremiär. Alltså man får inte tänka för mycket på matchen och vara för uppspelt. Man måste också kunna ta det lugnt.
Förra säsongen blev Åland United sexa i ligan, medan TPS tog silver. Tiden på Åland var väldigt lärorik och flytten tillbaka till TPS var inget som landslagsspelaren Tunturi hade planerat långt i förväg.
- Jag var egentligen bara här tillfälligt i höstas och tränade, men då det kändes så bra bestämde jag mig för att jag skulle bli kvar här i Åbo. Tiden på Åland var bra och jag lärde mig jättemycket där. Jag har vuxit både som person och spelare. Nu kan jag lära mina medspelare här i TPS hur jag tränar och fungerar utanför planen, så nu kan de ta exempel av det.
Julia Tunturi har återvänt till Åbo och TPS efter en sejour i Åland United.Julia Tunturi, 2013.Bild: Yle/Marie Södermandamfotboll,julia tunturi,ligafotboll,ligalag,tps
TPS ligatrupp består av hela 28 spelare, en bredd som enligt Pargasfostrade Tunturi kan bli väldigt värdefull under en lång säsong.
- Vi har bra spelare på alla positioner och vi har bra spelare på bänken, så situationen ser bra ut. Det är hård konkurrens och alla vill spela i ligan, men vi har också möjlighet att spela med NiceFutis i division 1. Vilket är ett bra alternativ om man inte tar en plats i ligalaget.
"Om Ria kan göra det så kan vi andra också göra det"
Ria Öling som de tre senaste säsongerna har spelat i Åbolaget, och som säsongen 2014 valdes ligans bästa spelare, har dock nyligen flyttat till Spanien.
- Det är klart att vi känner av det då Ria just har åkt till Spanien, men jag vet att vi har många andra spelare som kan ersätta henne och erbjuda andra sorters talanger på planen.
22-åriga Ria Öling fortsätter karriären i den spanska klubben Santa Teresa. Kontraktet sträcker sig över vårsäsongen 2017 och innehåller en option för säsongen 2017–2018. 20-åriga Julia Tunturi som också siktar på ett kontrakt med någon utländsk klubb inspireras av Ölings framgångar.
- Nog får man inspiration av det här, nu förstår man att steget kanske inte är så stort. Om Ria kan göra det så kan vi andra också göra det. De största skillnaderna mellan finska ligan och bättre utländska ligor är att nivån är lite jämnare och att tempot är lite högre utomlands.
Julia Tunturis mål är att bli en nyckelspelare även i landslaget.Julia TunturiBild: Yle julia tunturi,tunturi
Hemvändaren Julia Tunturi ser nu sig själv som en av TPS nyckelspelare och som en spelare som trots sin unga ålder kan tillföra mycket erfarenhet till laget. Med allt från att hålla bra tempo på träningarna till att ställa krav på sina medspelare.
- Men man får inte se på det som att man har ett jättestort ansvar att lyfta alla andras nivå, utan man måste fokusera mer på vad kan jag göra för att förbättra min prestation. Jag måste alltid göra mitt bästa på träningarna och jag kan liksom inte slappa. Allt måste vara 100 procent och då ser också alla ett exempel på hur det ska vara. Med hjälp av det kan man sedan lyfta laget.
"Alla vill ha guldet"
Din lagkamrat Tiia Savolainen sade nyligen till damligans webbsida att ni siktar på en bättre placering än förra säsongen, vilket alltså innebär att TPS siktar på att vinna ligan. Håller du med henne?
- Ja och jag tror att alla i vårt lag är inne på samma linje. Alla vill ha guldet. Vi har ett starkt lag och självförtroendet är på topp. Vi har absolut chans att vinna.
Vilka av de tio lagen i ligan ser du som de blivande topplagen?
- Vi har mött de regerande mästarna PK-35 under försäsongen och de har ett jättebra lag. Sedan tror jag att HJK och FC Honka säkert också kan utmana. Jag tror att det kommer att vara ganska jämnt i år.
Julia Tunturi var på landslagsläger i Spanien i januari och nyligen var hon och TPS-lagkamraten Riikka Ketoja med på landslagets senaste läger i Serbien. För Tunturis del är landslagsambitionen väldigt tydlig.
- Mitt mål den här säsongen är att bli en nyckelspelare även i landslaget. Snart kommer landslaget att åka till Polen och Danmark, så jag hoppas på att jag får en inbjudan dit också.
Det har varit ett överraskande stort intresse att ta över Björkholm efter paret Kronehag. Det säger Bengt Backman som är ordförande för Åbolands skärgårdsstiftelse som söker ny företagare till ön.
- Några har ringt och vi har diskuterat med dem alla men ännu har vi inte fört några närmare förhandlingar, säger Backman. Vi kommer att ha annonser både i Åbo Underättelser och HBL på veckoslutet och i slutet av april börjar vi sedan förhandla med de mest intressanta.
Bengt Backman är nöjd att intresset att ta över Björkholm är så stort.bengt backmanBild: Yle/Johanna Ventusbengt backman
Kurt och Gulli Kronehag meddelade i februari att den här sommaren blir deras sista och nu söker man en driftig företagare som kunde ta över efter paret Björkholm.
Efter att ha bedrivit turistverksamhet på Björkholm i tiotals år är det nu dags att växla ner. Skärgårdsstiftelsen arrenderar ut stället och kommer att hyra ut det i andra hand till någon intresserad skärgårdsföretagare.
- Jag skulle nog säga att det har varit överraskande stort intresse för Björkholm, säger Backman. Det hade vi nog väntat men det är roligt att se att Björkholm är ett intressant objekt.
Gulli och Kurt Kronehag vill att en driftig företagare tar över deras livsverk.Gulli och Kurt Kronehag driver stugby på björkholmBild: Yle/Johanna Ventusbjörkholm,gulli kronehag,kurt kronehag,kurt och gulli kronehag,stugby i björkholm
Vilka är de viktiga frågorna i Pargas inför kommunalvalet? Tisdag 21.3 blir det valdebatt i radion och nu kan du vara med och påverka vilka frågor kandidaterna får svara på.
Yle Åboland samlar kandidater från de politiska partierna i Pargas på tisdag förmiddag (21.3). Följ med valdebatten från ungdomsgården i Pargas idrotts- och ungdomsgård med start klockan 10.20 i Yle Åbolands radiosändning på frekvensen 101,4. Nora Engström leder debatten. Det går också bra att följa med debatten på plats och ställe.
Vad vill du ha svar på då kandidater tentas i Pargas? Skriv in dina frågor nedan!
Vilken fråga skulle du ställa kandidaterna i Pargas?
Flera träd som kan bli farliga ska huggas ner i Åbo centrum i början av nästa vecka. Träd fälls på Vårdberget, Eriksgatan, Nylandsgatan och i Olavsparken.
Trädens skick har granskats flera gånger under åren och är nu i så dåligt skick att stadens experter anser att de kan förorsaka fara. En del av träden är redan så sneda och vinda att grenarna skrapar i marken vilket innebär en risk för förbipasserande.
Två almar intill Kaskisgatan och två lindar intill Vårdbergsgatan kommer att fällas. Dessutom fälls en lind och en björk längs med Östra Strandgatan. I hörnet av Eriksgatan och Allégatan fälls en poppel och på Nylandsgatan 4 en lönn.
Åbo stad planterar nya träd
Träden granskas kontinuerligt och staden försöker vårda och skydda träd i förebyggande syfte för att garantera att träden är livskraftiga och förgyller stadsbilden länge.
- En del av de träd som vi nu är tvungna att hugga ner kommer i framtiden att ersättas med nya träd, säger stadens trädexpert Aki Männistö. På grund av klimatförändringen har Åbo stad breddat utbudet av träd i staden och vi måste noggrant fundera innan vi gör ett beslut om vilka träd vi planterar.
Trädfällningen inleds på måndag morgon den 20 mars och arbetet fortsätter på tisdag. Arbetet kan tidvis förorsaka störningar i trafiken.
Wäinö Aaltonens förgyllda skulpturer återvänder till riksdagens plenisal. Fram till den 26 mars kan man beskåda dem på nära håll i Åbo.
De fem statyerna i skulptursviten Arbetet och framtiden har funnits på Wäinö Aaltonen-museet i Åbo, där de har rengjorts och restaurerats av konservatorerna på Åbo museicentral, och de har funnits utställda på WAM.
Wäinö Aaltonens förgyllda gipsstaty renoveras av en konservator för att returneras till riksdagshuset.Bild: Hanne Salonen / RiksdagenPlenisal,riksdagen,Wäinö Aaltonen,Wäinö Aaltonen Museum of Art,wäinö aaltonens museum
Nu har renoveringen av riksdagshuset kommit så långt att stayerna Röjaren, Intellektuellt arbete, Framtiden, Tron och Skördemannen återvänder till Helsingfors, efter en vistelse på nästan 50 år i Åbo. Sista dagen man kan se dem i Åbo är söndagen den 26 mars.
Wäinö Aaltonen vann 1930 konsttävlingen för riksdagens plenisal och han hade ursprungligen tänkt sig att skulpturerna skulle gjutas i brons och förgyllas. Så hade han gjort med flera tidigare verk. På grund av det ekonomiska läget sköt man upp bronsgjutningen, och i oktober 1932 placerades i plenisalen istället förgyllda statyer gjutna i gips.
De nakna figurerna väckte ändå upprörda reaktioner bland konservativa riksdagsledamöter, som ansåg skulpturerna vara osedliga. Det höjdes till och med krav på att figurerna skulle avlägsnas ut plenisalen. Statyn Framtiden, som är den enda kvinnan, är vänd så att hon visar ryggen mot riksdagsledamöterna. Kopian av Framtiden, som står utanför Wäinö Aaltonen-museet, är däremot vänd så att kvinnan tittar ut över ån.
FramtidenStatyn Framtiden som finns i Riksdagens plenisalBild: Åbo museicentral/ Raakkel Närhiframtiden,riksdagens plenisal,statyer,WAM,Wäinö Aaltonen Museum of Art
År 1969 ersattes gipsstatyerna i plenisalen med bronsstatyer. Bronsstatyerna gjordes för Wäinö Aaltonens museum då museet var nybyggt och då göts samtidigt bronsfigurer för riksdagen, men i den tidens anda lät man bli att förgylla dem. De förgyllda gipsskulpturerna deponerades på Wäinö Aaltonens museum.
Då riksdagshuset nu renoveras försöker man återställa de ursprungliga detaljerna så långt det är möjligt. Därför kommer de förgyllda gipsstatyerna att återvända till sina platser i nischerna i plenisalen. Eftersom transporten av gipsfigurerna är en en svår procedur, så flyttas gipsfigurerna redan i detta skede av riksdagens renovering, fastän utställningen om Wäinö Aaltonen ännu fortsätter på WAM.
Skulpturerna i brons kommer också att återvända till Helsingfors och placeras på någon lämplig plats i riksdagshuset.
Staten har beviljat 130 300 euro i reparationsstöd för att upprätthålla föreningshus i regionen. I hela landet är stödsumman 1,7 miljoner euro. Med hjälp av stödet vill staten upprätthålla det värdefulla byggnadsarv som föreningshusen representerar.
Den största summan går i år till De Ungas Vänner på Högsåra på Kimitoön som beviljas 24 700 euro i stöd. Pengarna ska användas för att reparera taket på föreningshuset Sunnanland som är byggt 1925.
- Vi är otroligt chockade över nyheten om att vi har fått bidrag för verksamheten, säger Camilla Hagstén vid De Ungas Vänner på Högsåra. Vi är otroligt glada och tacksamma över att vi har fått understödet och nu kan vi äntligen reparera vårt föreningshus.
Enligt Hagstén kan föreningen inte riktigt tro att det är sant att föreningen har fått understöd.
I listan över beviljade understöd hittas bland annat frivilliga brandkåren i Salo som får 15 000 euro för att måla fönsterkarmar och piffa upp fasaden på sitt föreningshus.
Reparationsstödet kanaliseras via Finlands hembyggdsförbund och riktas till föreningar som äger föreningshus som är i allmänt bruk.
Artikeln uppdaterad 17.3.2017 klockan 16.02 med kommentarer från föreningen De Ungas Väl på Högsåra.
Sjukvårdsdistriktet i Egentliga Finland utreder möjligheterna att slå ihop sjukhusen i Åbo, Vasa och Björneborg och skapa ett gemensamt universitetscentralsjukhus på västkusten.
Det säger sjukhusdirektör Petri Virolainen vid Åbo universitetscentralsjukhus som anser att enheterna kunde spara pengar på att ha sin verksamhet och administration under samma tak.
Idén kring Västkustens universitetscentralsjukhus dök upp förra veckan då Yle arrangerade en gemensam kommunalvalsdebatt med tidningarna Ilkka och Pohjolainen. Politikerna ville inte diskutera ärendet i någon större detalj men tipsade om att sådana planer finns.
Planerna bekräftas av sjukhusdirektör Petri Virolainen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
- Modellen skulle ge västkusten mer än de lösningar vi har i dag, säger Virolainen. Inga beslut är tagna men styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har varit positiv till tanken och har gett grönt ljus för en fortsatt utredning av saken.
Idén kläcktes för ett par år sedan
Enligt Virolainen kläcktes idén om ett bredare samarbete redan för ett par år sedan då planerna kring de regionala cancerbehandlingsenheterna ritades upp. Då väcktes tanken om att ett bredare samarbete skulle kunna gynna sjukhusen. Till västkustens cancercenter hör sjukvårdsdistrikten i Egentliga Finland, Satakunta och Vasa.
- Nu vill vi utreda om det finns möjligheter att bredda samarbetet, säger Virolainen. Samma tre sjukhus kunde bilda ett gemensamt universitetscentralsjukhus i framtiden.
Innan sommaren eller senast efter sommaren hoppas Virolainen att det ska finnas ett förslag som styrelsen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt kunde ta ställning till.
Ska Västkustens universitetscentralsjukhus se dagens ljus måste planerna godkännas av alla tre städer och sjukvårdsdistrikt. Alltså Åbo, Björneborg och Vasa.
Bristande språkkunskaper är inte längre avgörande för om en invandrare får jobb. Ett större problem är bristen på nätverk, konstateras i en rapport som överblickar flyktingarnas vardag i Åbo.
Den stora flyktingströmmen som nådde Finland 2015 märks inte just alls i Åbo. Endast några hundra flyktingar har bosatt sig i staden. Fördomar och okunskap om invandrare förekommer dock och kräver insatser. Så konstateras i en färsk rapport som offentliggjorts i Åbo.
I samma rapport noteras att bristande språkkunskaper inte längre är avgörande för om en invandrare får jobb. Ett större problem är däremot bristen på nätverk som är viktiga för att få in foten på rätt ställe. Arbete och utbildning är de bästa metoderna i integrationsprocessen.
En femtedel av de asylsökande som fått avslag på sina ansökningar stannar kvar i landet, men enligt rapporten utgör gruppen inte ett större bekymmer i Åbo. Rapporten har sammanställts av revisionsnämnden i Åbo. På måndag synas rapporten i stadsfullmäktige.
I flera år har man velat få ett bättre samarbete mellan Österbotten, Åbo och Satakunda. Enligt Yle Uutiset vill Petri Virolainen, som är sjukhusdirektör för Åbo universitetscentralsjukhus, att man reder ut möjligheterna till att slå ihop sjukhusen i Åbo, Vasa och Björneborg och skapa ett gemensamt universitetscentralsjukhus på västkusten.
Leena Setälä, direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, tycker det är en bra idé.
- Vi borde ta reda på om det är realistiskt eller inte. Vi har haft den här idén i flera år. Satakunda, Egentliga Finland och Österbotten skulle behöva arbeta bättre tillsammans speciellt då det gäller specialsjukvård och läkarskolning och annan utbildning inom hälsovård. Det har vi också gjort. Grundtanken med det samarbetet är att koppla ihop resurserna för de här tre sjukvårdsdistrikten med Åbo universitet så att det blir mer som en helhet.
Bättre för vårdkedjan
Setälä vill att sjukvårdsdistrikten tillsammans med Åbo universitet skulle bli en organisation eftersom det skulle vara bättre för vårdkedjan.
- Ta till exempel cancervård. För att utveckla kvaliteten på cancervården måste den centraliseras. Men det är samtidigt viktigt att ha cancervård nära där patienterna bor. Det är en kedja. När man bygger hela vårdkedjan kunde det vara bättre att samarbeta inom en organisation än mellan tre sjukvårdsdistrikt.
Enligt Setälä är det inte viktigt för samarbetet om Vasa har omfattande jour eller inte.
- Det är en detalj i det hela.
Har inte tagits upp officiellt
Göran Honga som är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt är förvånad över att höra om utredningen.
- I morse hade Erva-området samarbetsmöte och det här ärendet fanns inte på listan och det har inte behandlats.
Enligt Honga är det svårt att ta ställning till ett sådant förslag just nu.
- Alla alternativ har diskuterats under de föregående regeringarna, men nu väntar ju all för tillfället på vad som händer med den stora vårdreformen eller inte. I Vasa väntar vi på centraliseringsförordningen som ska komma efter påsk. Rent konkret kommer inget att hända före vårdreformen klarnar. Innan man kan ta ställning till något så skulle jag gärna se en konkret idé för att kunna utvärdera den. Jag skulle gärna utreda allt som kan trygga vården i Vasa på sikt, men det finns inga konkreta planer på något sådant och det har inte diskuterats.
Utspel före kommunalvalet?
Samlingspartisterna Susanna Koski och Anne-Mari Virolainen gav ett ställningstagande i torsdags där de vädjar att sjukvårdsdistrikten i Vasa och Egentliga Finland utreder möjligheten för ett universitetssjukhus i västra Finland. Det är inte första gången som någon föreslår att Vasa centralsjukhus ska bli universitetssjukhus, utan det har diskuterats i olika omgångar av olika politiker. Anne-Mari Virolainen är gift med Petri Virolainen.
Samtidigt har Koski och samlingspartiet röstat emot en omfattande jour vid Vasa centralsjukhus i december.
Göran Honga anser det är svårt att ta ställning till politikernas ställningstagande eftersom det inte är tillräckligt specifikt.
- Nu är Koski representant för ett regeringsparti och regeringen har aviserat och börjat verkställa planerna på att skära ner antalet sjukhus och så kommer samma person och föreslår att Vasa då i stället för fulljour ska ha universitetssjukhus. Om man först säger att ni inte får ha omfattande jour, men ni kunde utreda om ni kan ha universitetssjukhus så rimmar det inte riktigt. Och inte rimmar det med de planer som regeringen Sipilä har uttryckt att de kör via lagstiftningsförändringarna. Det är väldigt svårt att förstå det här uttalandet nu, om det inte är någon form av utspel före kommunalvalet.
"Lösa idéer"
- Diskussionerna har främst varit lokala. Inte har denna regering eller den föregående mig veterligen haft planer på att starta nya universitet eller nya medicinska fakulteter. Det här är nog inte ens spekulationer, utan lösa idéer som en kort tid har florerat i diskussionerna, säger Honga.
Koski och Virolainen skriver att orsaken till ställningstagandet är att sjukvårdsdistrikten just nu granskar arbetsfördelningen med vårdreformen och att det därför är aktuellt att också ta reda på hur svårt det skulle vara att grunda ett universitetssjukhus i västra Finland.
"Borde ha gjorts på 90-talet"
Men enligt medicinalråd Timo Keistinen på Social- och hälsovårdsministeriet är det inte huruvida Vasa i framtiden har omfattande jour eller inte som är det viktiga i frågan om Vasa centralsjukhus kan bli ett universitetssjukhus. Enligt Keistinen skulle det ha varit ett bättre läge för Vasa att få universitetssjukhus på 1990-talet då gamla Vasa län var ett administrativt område med nästan en halv miljon invånare och det fanns en läkarbrist.
- Då märkte man att läkarutbildningen var alltför liten och Björneborg startade läkarutbildning, då hade det varit rätt tidpunkt att få läkarutbildningen till Vasa i stället eftersom Vasa redan hade ett bra och fungerande universitet och det skulle ha varit lätt att bygga en tvåspråkig läkarutbildning i Vasa samtidigt som Vasa och västra delen av Finland hade en enormt svår läkarbrist.
- Nu har man redan gjort korrigerande åtgärder. Vi har en läkarutbildning i Finland som skolar över 600 läkare årligen och sedan studerar flera hundra finländare utomlands i EU-länder. På så sätt är man inte i tid nu utan man borde ha varit lite förutseende och sett den här situationen lite tidigare.
Vi kräver väldigt mycket av varandra, nämner TPS-ikonen Tomi Kallio som huvudingrediens i vinnarkulturen som återvänt till Åbohallen. Nu är det endast guld som duger.
När Tomi Kallio återvände hem till TPS sommaren 2015 var den anrika Åboklubben körd i botten. Efter skrällguldet våren 2010 hade laget radat upp placeringarna 13, 10, 13, 13 och 13.
I fjol gav erfarna förstärkningar som Kallio, Henrik Tallinder och Eric Perrin ett nivålyft som ledde fram till en sjunde plats.
I vinter har det avgörande klivet tillbaka in bland eliten kommit – TPS slutade tvåa i grundserien och går in som medaljfavorit i slutspelet.
Tomi Kallio, 40, slutade fyra i grundseriens poängliga.Tomi Kallio, TPS, februari 2017.Bild: Jari Pekkarinen / All Over PressFM-ligan i ishockey,HC TPS (ishockey),Tomi Kallio
– Jag är väldigt nöjd, det måste jag säga. Det var närmare 15 år sen TPS senast placerade sig i topp-2. Det känns verkligen stort och vi är väldigt, väldigt stolta, säger Kallio till Yle Sporten.
– TPS ska vara en stolt förening. Vi ska vara uppe i toppen och inte nåt jäkla losergäng som det varit i flera, flera år. Jag är väldigt stolt över hur långt vi kommit, för jag vet hur mycket arbete som ligger bakom.
Lättja tolereras inte
Kallio lyfter särskilt fram två saker där framsteg skett: TPS spelar numera modern och aktiv ishockey, och spelarna en betydligt proffsigare inställning.
– Vi kräver väldigt mycket av varandra. Det funkar inte om bara tränaren gör det, utan också spelarna måste kräva bra prestationer av varandra dag ut och dag in, säger Kallio och fortsätter att attityden måste vara den rätta även på träning.
– Det måste vara toppklass, och det har vi verkligen haft i år. Vi låter inga spelare vara lata eller säga ”jag känner inte för det här i dag”. Nä, det går inte i det här laget. Vi säger till direkt.
– Det är en viktig, viktig sak, poängterar lagkaptenen. Så bygger man en vinnarkultur.
”Fruktansvärt annorlunda”
Tränaren Ari-Pekka Selin anlände till Åbo samtidigt med Kallio. Stämningen – och mer eller mindre allting – runtom klubben har ändrat totalt på ett par år.
– Det är fruktansvärt annorlunda. Våren 2015 stod vi inför ett enormt arbetsfält som vi började putsa och bygga upp.
Selin leder ett rutinerat svartvitt manskap.Ari-Pekka Selin coachar TPS, februari 2017.Bild: Jari Pekkarinen / All Over PressAri-Pekka Selin,FM-ligan i ishockey,HC TPS (ishockey)
Selin säger att ledargestalter som Kallio och Tallinder underlättar hans jobb. Kloss för kloss har man höjt det sargade självförtroendet och sopat undan alla mörka moln kring klubben.
– De förstod vad det hela handlade om och vad som måste göras, beskriver Selin veteranernas betydelse. Ett framgångsrikt lag har alltid starka ledare i omklädningsrummet – och det har vi verkligen.
– Resan har minsann inte varit enkel, men vi har uppnått de mål som klubbledningen satte upp 2015 – till och med lite före tidtabellen.
Guld tydligt mål
Trots det ordentliga uppsvinget bestämde sig klubbledningen för att inte förlänga Selins kontrakt. Selin var väldigt besviken över beskedet, men vill inte gräva i det desto mer nu längre.
Det kommer efter säsongen, konstaterar Selin – och vänder blicken mot slutspelet.
– Det är helt klart att vi siktar på att nå ända fram, det är ingen fråga om saken, slår Selin fast målsättningen.
– Såklart går man in i playoff för att vinna, tillägger Kallio. Vi har ett ödmjukt lag som är berett att göra det som krävs för att vinna. Plus att vi är väldigt hungriga, det var inte direkt i går TPS vann senast.
”Kallio en maskin”
Tomi Kallio har vunnit flera titlar i såväl Finland som Sverige, och tagit fem VM-medaljer med Finlands landslag. Och han håller fortfarande måttet – i grundserien plockade lagkaptenen 50 poäng (20+30).
– Han är en maskin, det är ju bara att inse, skrattar backen Per Savilahti-Nagander som TPS lånade in från SaiPa för en månad sedan.
– Han är 40 år gammal och kommer fyra i poängligan, fortsätter svensken berömmet. Han vet vad som gäller, jobbar hårt, leder laget på rätt sätt och kan också ryta till när det behövs. En riktigt bra kapten.
Savilahti-Nagander, som spelat många säsonger i SaiPa, är utlånad från Villmanstrand till Åbo resten av säsongen.Per Savilahti-Nagander, TPS våren 2017.Bild: Matti Raivio / All Over PressHC TPS (ishockey),Per Savilahti-Nagander
Vad ger det laget att ha så många rutinerade spelare i truppen?
– Det hjälper jättemycket. Fast jag själv är 31 år lär de också mig saker hela tiden. Det är viktigt när vi dessutom har många yngre i laget, de tar ansvar och hjälper allihop.
”Alltid skitroligt!”
Olikt Kallio är Savilahti-Naganders medaljer lätträknade. Han tog en CHL-titel med fostrarföreningen Luleå för ett par år sedan, men har inte håvat in några ädelmetaller i inhemska serier.
– Jag börjar ju bli gammal, så det skulle vara på tiden att vinna nåt. Det är tråkigt att inte ha nån medalj från finska eller svenska ligan, men nu finns chansen, säger kolossen som spelade semifinal med SaiPa för några år sedan.
– Det är nu det roliga börjar. Det är det här man tränar för, nu gäller det att njuta. Slutspelet är alltid slutspel, det är alltid skitroligt!
TPS möter antingen Ässät eller HIFK i kvartsfinalerna med start på tisdag. Motståndaren klarnar på lördag.
Avfall brinner i Salo. Brandkåren håller som bäst på att släcka en brand i företaget Hyötykäyttös hall på Satamakatu i Salo.
Släckningsarbetet har pågått under flera timmar och kommer att pågå ännu ett par timmar tror man vid brandkåren. Det pyr under avfallsmassorna och flera kubikmeter avfall har avlägsnats från hallen för att man ska komma åt att släcka branden.
Det handlar om brännbart avfall. Orsaken till branden är okänd. Inga personskador rapporteras.
Yrkesutbildaren Axxells samarbetsförhandlingar slutfördes den 6 mars och i fredags (17.3) informerades personalen om resultatet av förhandlingarna.
Varken Axxell Brusabys enhetschef Tomas Björkroth eller utbildningsledaren för hästskötarlinjen Rolf Nybondas ville i dag kommentera förändringarna vid Axxell Brusaby.
Uppgifter om de kommande förändringarna vid Axxell ges på måndag.
Uppgiften om att ungdomsutbildningen för hästskötare i Kimito läggs ner kommer från anställda som tog del av informationen till personalen på fredag.
Den studerandekull som påbörjar den treåriga utbildningen i höst torde bli den sista att avlägga grundexamen inom hästhushållning i Kimito. För tillfället studerar cirka 15 unga till hästskötare i Kimito.
Axxell Brusaby har totalt cirka 50 anställda. Hästskötarutbildningen engagerar fyra personer.
De största medaljfavoriterna inledde damernas fotbollsliga med full poängpott. De största segersiffrorna skrevs i Karleby, där GBK:s comeback på högsta serienivå startade i moll.
De olika utgångslägena syntes tydligt på resultattavlan i ligapremiären i Kipparihallen i Karleby.
17-årig hattrickskytt
Åbogästernas landslagsdam Julia Tunturi, som återvänt till TPS efter en skadefylld sejour i Åland United, fick en drömstart på comebacken när hon slog in 0-1 i den nittonde minuten.
Tiia Savolainen fördubblade bortaledningen några minuter senare – och sedan inledde Jutta Rantala sin egen show.
TPS behöver en pålitlig målspruta efter Ria Ölings flytt till Spanien, och Rantala visade att hon är rollen mogen. 17-åringen, som gjorde tolv mål förra säsongen, bjöd på ett hattrick inom loppet av 20 minuter och säkrade segern.
Alexandra Olusanya reducerade för GBK på stopptid och slutsiffrorna skrevs därmed 1-5.
Sent bakslag fällde ÅU
Den största guldfavoriten PK-35 fick slita för sina poäng i Kuopio. Hemmalaget Pallokissat kvitterade genom Signy Aarna i den 52:a minuten, men stunden senare slog Kaisa Collin till.
Förra årets skytteligatvåa, som PK värvade från HJK inför säsongen, förde upp Vandagästerna i ledning – som de tre senaste årens mästare sedan inte längre släppte ifrån sig. PK-35 vann till slut med 4-1.
Av de övriga medaljkandidaterna vann FC Honka över Åland United tack vare inhopparen Sini Vehviläinens sena segermål i Esbo, medan HJK besegrade JyPK hemma med 2-0. I premiäromgångens femte kamp vann Ilves borta över ONS med 2-0.
Resultat:
FC Honka - Åland United 1-0 (0-0)
90. Sini Vehviläinen 1-0
Uppemot sjuttio personer bänkade sig för en kopp kaffe i Folkets hus i Dalsbruk på lördag. Huvudpersoner var de tjugo syriska flyktingar som anlände till Dalsbruk i början av februari.
På plats var också en del av den grupp flyktingar som anlände för ett år sedan.Mänskor tar för sig av kaffe och bakverk. Bild: Yle/Monica Forssellkaffe,syrier,Taalintehdas - Dalsbruk
Totalt bor det nästan femtio syrier i Dalsbruk i dag då en syrisk flyktingfamilj från Tammerfors också bosatt sig i Dalsbruk.
Bisan och Baylasan Mukadam är tvillingar och var bara 1 år då de kom till Kimitoön.Två små tvillingflickor.Bild: Yle/Monica Forssellbaylasan mukadam,bisan mukadam,Taalintehdas - Dalsbruk,Tvillingar
För trakteringen stod Röda korset och stämningen i salen var på topp. Det bjöds på bakverk, kaffe och saft och som grädde på moset en liten dansuppvisning.
Efter den egentliga dansuppvisningen fick publiken prova på.Pojkar dansar. Bild: Yle/Monica Forsselldansuppvisning,Taalintehdas - Dalsbruk
Alaan Algasem trivdes på kalaset.Pojke med saft och kakor på ett fat. Bild: Yle/Monica Forssellalaan algasem,dalsbruk
Något gemensamt språk har de nya och gamla ”Bruksarna” inte men med hjälp av tolk, lite engelska och gestikulerande går det bra att luska ut till exempel vad för slags hobbyer de nya invånarna önskar sig.
- Simma och lyfta tyngder. Och prova på aikido, berättar Ali och Mahmud Al Bakour. Tävlingsritt hör också till framtidsdrömmarna.
På frågan vad de tycker om Dalsbruk svarar de att de trivs.
- Vi har det bra i Dalsbruk. Dalsbruksborna är jättetrevliga!
Killarna har redan tidigare kommit i kontakt med Dalsbruksbor via Röda korsets ungdomar som ställt upp med regelbundna träffar. Ungdomarna har under en kort tid hunnit umgås, spela fotboll, promenera och diskutera. Det sistnämnda bland annat med hjälpa av översättningsappar.
- De försöker lära oss arabiska och vi försöker lära dem något ord på engelska, svenska eller finska, skrattar sjuttonåriga Frida Sjöblom som i början av året tog initiativ till en egen grupp för ungdomarna.
- Det har varit jätteroligt och massor av unga har velat vara med!
Över 20 ungdomar deltar i Röda Korsets grupp för unga i Dalsbruk. Frida Sjöblom fjärde från vänster.Ungdomar i grupp. Bild: Yle/Monica Forsselldalsbruk,ungdomar
Ungdomarna är alla i tonåren och viljan att träffas och få nya bekantskaper är ömsesidig.
- Man märker hur glada de blir över att vi vill träffa dem, säger Sjöblom.
Susan Holmberg, aktiv inom Röda Korset och en av dem som på lördag hjälpte till med kaffeserveringen, berättar att många av de nya Dalsbruksborna är glada men att de också, efter allt de varit med om, bär på mycket sorg inom sig.
- Men visst är de glada över att vara här i trygghet och är tacksamma över all den hjälp vi gett dem intygar Holmberg. Att det stämmer blev också klart då några av syrierna ställde sig upp under välkomstkaffet för att presentera sig och samtidigt passade på att ösa tack över Dalsbruksborna, finländarna och den finländska regeringen.
Helt utan problem har integrationen av de nya invånarna ändå inte på alla fronter varit. Fjortonåriga Sidra Mukadam, som bott i Dalsbruk ett år nu, går i skola i Dalsbruk och berättar att hon trivs i skolan men inte lyckats få några vänner bland de finländska eleverna.
- Jag är så annorlunda, tror Sidra om orsaken.
Sidra Mukadam började i skolan i Dalsbruk för ett år sedan.Flicka.Bild: Yle/Monica Forssellsidra mukadam
Idén med välkomstkaffet var att föra nya och gamla invånare samman.
- De vill ju träffa oss ortsbor och Kimitoöbor, förklarar Susan Holmberg.
Enligt henne har Kimitoöborna visat prov på stor hjälpvilja då många donerat möbler, kläder och husgeråd åt de nya familjerna. Många har också hört sig för om hur de borde gå till väga för att lära känna och få kontakt med de nya invånarna. Holmbergs råd är att ta mod till sig och till exempel ringa på hos familjerna. Ett annat sätt är att delta i evenemang som till exempel det kaffekalas som ordnades i Folkets hus på lördag.
Pargas IF utjämnade ikväll matchserien i kvalet till handbollsligan. Laget besegrade HC HIK på hemmaplan efter ett ordentligt handbollsdrama och nu väntar en sista och avgörande match nästa vecka.
Ligalaget Pargas IF gick på en ordentlig mina i den första kvalmatchen mot Hangölaget HC HIK. Laget förlorade då med hela tolv bollar och var nu pressat att vinna för att hålla matchserien vid liv.
Och det lyckades man med efter ordentlig dramatik. HC HIK ledde med fyra bollar efter 30 minuter men i den andra halvleken kom Pargas IF tillbaka och när Daniel Söderlund satte 28–27 var laget nära seger.
Men med endast åtta sekunder kvar på klockan kvitterade Johan Holmström och HC HIK tvingade matchen till förlängning.
Där var det sedan Pargas IF som var starkare och laget vann till slut med 34–32. Det betyder att det nu är utjämnat i kvalserien och att lagen kommer att mötas i en tredje och avgörande match på tisdag i Hangö.
Mentalt viktig seger för Pargas
Pargas IF:s Fredrik Lundén satte in femton bollar. Han hade räknat med en tajt match och säger att det kändes konstigt att avgörandet kom efter förlängning.
– Det var en strong match av oss mentalt, vi hade sex eller sju måls underläge. Vi kunde vända matchen och det var mentalt starkt. I första halvleken hade vi problem i mittförsvaret som läckte som ett såll. Men vi visste hela tiden var problemet fanns.
Lundén lyfter på hatten för motståndarlaget och konstaterar att HC HIK:s spelare, både yngre och äldre, har gjort ett lyft sedan mötena i divisionen. Han säger att de måste gå ännu hårdare in i tisdagens avgörande match, A och O är att täppa försvaret ända från början och försöka få en så bra start som möjligt.
– Jag är inte orolig för vårt anfall och inte heller för försvaret bara vi får bort problemen som nu i andra halvleken och förlängningen. Dom kunde inte komma igenom från mittplanen utan måste spela mot kanterna och det är så vi vill ha det.
Efter en ligasäsong med förluster i alla 18 matcher och förlust mot Hangö i den första kvalmatchen kunde Pargas nu ta sin första seger. En väldigt viktig seger, konstaterar Lundén.
– Det bevisar att vi tror på vårt eget spel och vågar tro att bara vi kör vårt eget race så håller det hela vägen. En vinst är en bekräftelse på att man gjort någonting rätt.
Med endast åtta sekunder kvar på klockan kvitterade Hickens Johan Holmström och matchen gick till förlängning.Åtta sekunder från matchslut leder Pargas IF med 28-27, men HC HIK kvitterar.Bild: Yle/Peter Petreliushandboll,hc hik,Pargas IF
Avgörande match på tisdag
HC HIK:s Janne Korpimäki var besviken och konstaterade att det tog på att komma till Pargas en lördag kväll och sedan ta stryk efter förlängning.
– Vi fick inte lägen på samma sätt under den andra halvleken. Lundén pangade på mål efter mål efter mål. Vi fick inte fast honom tillräckligt bra och i hemmamatchen kontrade vi, men det lyckades inte nu och matchen blev betydligt jämnare.
På tisdag avgörs om HC HIK kan kliva till handbollsligan och Korpimäki säger att det ger extramotivation.
– Vi såg hur det gick senast på hemmaplan, där har vi bra stöd från hemmapubliken. Jag hoppas det här känns skit för alla i laget. Vi ska bita ihop och komma med en jäkla inställning till tisdagens match.
MMA-fajtern Teemu Packalén hade ingen chans mot britten Marc Diakiese i UFC-galan i London. Packalén blev knockad efter endast 30 sekunder.
Teemu Packalén gjorde ikväll sin första match i UFC på över ett år men det blev ingen lyckad comeback. Packalén som lidit av skador den senaste tiden knockades av britten Marc Diakiese redan efter 30 sekunder.
– Jag ska gå hela vägen till toppen. Jag har jobbat med några riktigt bra tränare den senaste tiden. Det här var för lätt, sa Diakiese i sin segerintervju.
Packalén kom aldrig in i matchen och fick ta emot några ordentliga sparkar genast från start. Efter endast 30 sekunder kom det avgörande slaget som knockade finländaren.
Det här var Åbobon Packaléns tredje match i UFC och den andra förlusten.
Några timmar efter drabbningen har Packalén redan återhämtat sig. Packalén fördes till sjukhus för kontroll men han drabbades inte av några värre skador.
– Jag mår egentligen helt bra. Slaget träffade käken, men jag fick inte ens hjärnskakning. Knäet tog en liten smäll också, berättar Packalén för Yle i London.
– Men det gick inte riktigt som planerat, men inte hjälper det med bortförklaringar, fortsätter han.
Diakieses starka inledning kom inte som någon överraskning för Packalén, men Åbofightern klarade inte av att vädra knytnävsstormen.
– Han kom med en massa konstiga sparkar. Jag kom nära och trodde att jag var med i matchen. Jag försökte anfalla med en dum vänster och han visste vart han skulle slå. Jag visste att han gör så, men jag blev girig, säger Packalén.
Slagkämpen har redan riktat in siktet på nästa match.
– Jag måste lära mig av mina misstag i den här matchen. Nästa gång jag slåss blir nog i galan i Gdansk i oktober, säger Packalén.
