En medelålders man gick genom isen vid Käldersö, nordväst om fasta Korpo, vid 16-tiden på onsdag.

Mannen hade gått på isen då den brast under honom vid Östergreskan.

Gränsbevakningens helikopter råkade befinna sig i närheten, eftersom man utförde en övningsflygning, och var på plats inom tio minuter efter att man fått larmet.

Mannen fördes i kritiskt tillstånd till ÅUCS.

Största delen av de Åbobor som cyklar (86 %) är nöjda eller ganska nöjda med Åbo som cykelstad. Lika många är nöjda med hur smidigt det är att cykla (87 %), men ännu fler skulle cykla om man kunde förbättra säkerheten.

Det visar en undersökning som Åbo stad har beställt. Cyklingsbarometern gjordes nu för första gången.

I undersökningen frågades särskilt om cykling vintertid. Av dem som cyklar året runt är 72 % nöjda eller ganska nöjda med cykelledernas vinterunderhåll i Åbo.

Man önskar förbättringar i synnerhet beträffande halkbekämpningen och avlägsnande av slask. Antalet vintercyklister skulle öka om de inte skulle vara tvungna att cykla bland biltrafiken och om halkbekämpningen på cykelvägarna var bättre.

Av den vuxna befolkningen i Åbo cyklar 23 % då det finns snö och is på marken; 11 % av Åboborna cyklar regelbundet och 12 % cyklar oregelbundet på vintern.

Både sommar och vinter är den vanligaste orsaken för att cykla att man vill ta sig till jobbet eller studierna, och den viktigaste orsaken är att det är behändigt.

Bara tre av fyra cyklister (77 %) nöjda med cykelsäkerheten

Bland faktorerna som påverkar cykelupplevelsen orsakar antalet rutter i Åbo centrum som lämpar sig för cyklister mest missnöje. Man är missnöjd också med trafikledernas indelning, möjligheterna att parkera cyklar samt specialarrangemangen för cykellederna i samband med byggen.

En annan stor broms är att nästan var fjärde cyklist känner sig otrygg då hon eller han cyklar i Åbo. I Åbo centrum förekommer mer missnöje med cyklingsförhållandena än i resten av Åbo.

Åboborna kunde tänka sig att använda stadscyklar om de fanns tillgängliga på lämpliga platser (74 %).

I denna första cyklingsbarometer utreddes invånarnas inställning till främjandet av cykling, samt cyklande invånarnas åsikter om cyklingsförhållandena och cyklingens kvalitet i Åbo.

Undersökningen gjordes genom telefonintervjuer i november och december 2016. Totalt gjordes 1 012 intervjuer med Åbobor i åldern 18-74. Undersökningen är en av uppföljningsmätarna inom det internationella projektet Civitas Eccentric, där man utvecklar smarta och rena trafiklösningar i fem olika städer.

Läs mer om cyklingsbarometern på Åbo stads webbplats.

Baserat på patientrespons så är Åbolands sjukhus en väldigt populär vårdinrättning och den är något som sjukvårdsdistriktets direktör Leena Setälä vill värna om. Samtidigt förelås förändringar i sjukhusets verksamhet.

- En patientenkät med ett par hundra svarande visar att Åbolands sjukhus är populärt bland sina besökare, och vad patienterna tycker är viktigt, säger Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts direktör Leena Setälä.

Enligt Setälä kommer distriktet i år att hårdsatsa på patientrespons på samtliga sina enheter för att kunna förbättra servicen vid Åbo universitetscentralsjukhus, ÅUCS.

Leena Setälä. Leena Setälä. Bild: Yle/Linus Hoffman leena setälä

Enbart dagkirurgi vid Åbolands sjukhus

Åbolands sjukhus är ett kommunalt affärsverk inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och vid sjukhuset ska man garanteras vård på svenska. Sjukvårdsdistriktets ledning föreslår nu att Åbolands sjukhus förutom bäddavdelningar enbart skulle ha dagkirurgi, vilket i praktiken betyder att exempelvis protesoperationerna vid sjukhuset flyttas till Kirurgiska sjukhuset.

Distriktsledningen vill också utöka antalet bäddplatser för bukkirurgiska operationspatienter vid Åbolands sjukhus samt styra en del av de svenskspråkiga jourtelefonsamtalen dit.

Diskussion i god anda

Enligt ekonomichefen vid Åbolands sjukhus, Mona Rönnholm, förs diskussionerna kring sjukhusets framtid i god anda med vårddistriktets ledning. Rönnholm uppfattar det som att distriktet vill satsa på Åbolands sjukhus samtidigt som hon understryker att man från Åbolands sjukhus sida hela tiden slår vakt om att den svenskspråkiga servicen inte äventyras.

Mona Rönnholm. Mona Rönnholm. Bild: Yle / Mattias Simonsen mona rönnholm

Samtidigt förbereder man sig vid Åbolands sjukhus nu på den stundande social- och hälsovårdsreformen. Då regeringens direktiv blir klara vill man på sjukhuset ha en färdigt uttänkt plan för att tillsammans med kommunerna kunna garantera vård på svenska i Åboland.

Personalbyte bytte riktning

Det har tidigare funnits ett förslag från sjukvårdsdistriktets sida att personalen vid Åbolands sjukhus skulle spridas ut bland de övriga enheterna i ÅUCS. Syftet med förslaget var att förbättra den svenskspråkiga servicen vid universitetssjukhuset.

Leena Setälä säger att några sådana planer inte längre finns, och att personalutbyte mellan enheterna vid ÅUCS ska ske på frivillig basis.

- Det finns för tillfället sjukskötare som sökt sig till Åbolands sjukhus för att få praktisera sin svenska, säger Setälä.

Tre matcher i mittenskicktet, målrik jumbodrabbning, hela 175 utdelade utvisningsminuter samt en kokande Ben Blood var de hetaste potatisarna i onsdagens omgång av ishockeyligan.

TPS har gjort en stark säsong och fortsatte dansa efter samma pipa då laget gästade KooKoo.

Eric Perrin satte 1-0 för gästande TPS när matchen inte ens blivit fem minuter gammal, men KooKoo kvitterade i powerplay i slutet av andra perioden.

Patrik Virta frälste dock gästerna med sitt 2-1-segermål i powerplay åtta minuter före slutsignalen.

TPS befäste därmed sin position som ligatvåa bakom suveräna Tappara.

Hoppa över Twitterpostning

Ben Bloods tackling resulterade i duschkommendering

Tre av kvällen fem matcher spelades mellan sådana lag som hör till mittenskiktet i ligan: Ilves-Pelicans, Jukurit-HIFK och JYP-Kärpät.

Mest omtalat var Pelicansspelaren Ben Bloods tackling på Ilvesyttern Jerry D’Amigo. Blood fick 5+20 minuter för tackling mot huvudet.

Som om inte det var nog råkade han i dessutom i samma veva i slagsmål med Veli-Matti Vittasmäki – utvisningen utökades med 2+2 minuter för roughing, samt dessutom tio minuter för osportsligt uppträdande, vilket resulterade i en omedelbar duschkommendering.

Det störde dock inte Pelicans nämnvärt, eftersom man vann matchen med 4-1.

Hoppa över Twitterpostning

JYP avfärdade i sin tur Kärpät med 2-0 efter mål av Sami Niku och Juha-Pekka Hytönen.

Fem mot tre krävdes för att HIFK skulle näta

Matchen mellan Jukurit och HIFK blev en målsnål historia. Matchen såg ut att vara på väg till förlängning, men med mindre än fyra minuter kvar på matchuret fick HIFK chansen i fem mot tre. Arttu Luutinen tackade och tog emot och satte segerbaljan.

Detta trots att både Teemu Eronen och Daniel Grillfors fått matchstraff för spearing respektive huvudtackling.

Segern innebar en viss lättnad för HIFK, som inte alls levt upp till förrhandsförväntningarna inför säsongen.

Hoppa över Twitterpostning

Bottenkampen blev Raumoshow

I FM-ligans bottenträsk gjorde Lukko och SaiPa upp om mindre smickrande placeringar, nämligen sista och näst sista platsen i ligan.

Ingetdera lagen har lyckats i ligan denna säsong, och kvällens kamp om vem som är mindre dålig var ingen solskenshistoria för bottenlaget SaiPa.

Lukko ledde med 2-0 redan efter en halvlek efter mål av Aleksi Saarela och Janne Niskala.

Inte ens ett reduceringsmål i början av andra perioden hjälpte SaiPa, sedan Peter Tiivola utökat Raumolagets ledning till 3-1 endast tjugo sekunder senare.

Slutresultatet skrevs 4-1 till Lukko.

Hoppa över Twitterpostning

Ett fyrtiotal personer samlades till taklagsfest för den blivande hälsostationen på Ängesvägen i Houtskär på onsdag. På plats var såväl ortsbor, byggare, samt stadens representanter.

Byggarna fick idel beröm och tack i de många talen som hölls och också de är nöjda.

⁃ Allt har gått bra och vi håller tidtabellen. Vi kommer att vara klara till den sista mars, säger Tommy Sorsa som leder bygget.

Också ortsborna är glada över nybygget.

⁃ Det har varit en lång process och vi ser det som en bra sak att den nya hälsostationen finns i anslutning till pensionärsbostäderna och serviceboendet Fridhem, säger Bengt Backman, medlem i Houtskärnämnden. Det finns många synergier att hämta här. Det är väldigt bra med tanke på vårdreformen - om den blir av.

En byggarbetare går på taket till Houtskärs hälsostations nybygge invid Fridhem. Bild: Yle/Annika Holmbom fridhem,fridhem i houtskär,Houtskär,houtskärs hälsogård,hälsostationen i houtskär,nybygge vid fridhem i houtskär

Det framhåller också äldreomsorgsledare Annika Brunnsberg vid Fridhem.

⁃ Ur våra kunders synvinkel tycker jag att det är jättebra hela området. Ett blodprov får du lätt taget, säger Brunnsberg. Vi har vissa drömmar och visioner om hur vi kan samarbeta.

Och som ortsbo är hon själv mycket glad över att få en ny hälsostation till orten.

⁃ För mig är nog viktigast att jag får de tjänster jag behöver på orten, att jag får den hjälp jag behöver.

Den nya hälsostationen har en yta på 106 kvadratmeter och kommer att inhysa två mottagningsrum för läkare och hälsovårdare. Det kommer också att finnas en aula där patienterna tas emot, och i den gamla korridoren finns plats för fysioterapi.

Så här såg bygget ut i början av november 2016. Nybygge vid Fridhem i Houtskär. Bild: Yle/Johanna Ventus bygge,fridhem,houtskär,nybygge vid fridhem i houtskär

Den nuvarande hälsogården på Vitteludden i Houtskär är i dåligt skick och bland annat har problem med inomhusluften uppdagats i fastigheten. Staden planerar att sälja fastigheten efter att verksamheten har flyttat ut.

Bygget av den nya hälsostationen ska vara klart till slutet av mars och kan tas i bruk slutet av april.

Så här såg bygget ut vid taklagsfesten tre månader senare Taklagsöl har firats på nybygget vid Fridhem, dit Houtskärs hälsostation flyttas. Bild: Yle/Annika Holmbom fridhem,fridhem i houtskär,Houtskär,houtskärs hälsogård,nybygge vid fridhem i houtskär

Lärare behöver få mera fortbildning i digitala läromedel. Det anser Linn Österås, som själv är klasslärare i S:t Karins svenska skola, men också med i S:t Karins styrgrupp för digitala hjälpmedel i skolorna och en ofta anlitad föreläsare i digital pedagogik.

Tablet 2017 samlade cirka trehundra lärare från olika delar av landet i S:t Karins för att höra om mobilt lärande. I förgrunden böcker och i bakgrunden människor på ett seminarium. Bild: Yle/Monica Forssell Seminarium,tablet2017

Den här veckan har utbildningspersonal från olika delar av landet samlats till seminarium om mobil inlärning i Pikis, S:t Karins. Det är tredje gången S:t Karins ordnar ett dylikt seminarium och det som i år sticker ut, enligt Österås, är att det behövs mera fortbildning i området.

- Nu märker man faktiskt runt om i landet att man kanske har missat på att utbilda lärarna tillräckligt. Man har delat ut en massa pekplattor eller datorer och sedan har man sparat på lärarnas fortbildning, och då kanske det går så att man har en mängd verktyg i skåpet som bara används för internet och där tar det slut, säger Österås.

Linn Österås. Kvinna som ser rakt in i kameran. Bild: Yle/Monica Forssell linn österås

Många skolor har i dag tagit i bruk olika digitala hjälpmedel. Eleverna använder pekplattor, undervisningsmaterialet delas elektroniskt, böckerna är elektroniska och uppgifter utförs på dator.

Utvecklingen får ändå inte bara ros. Till exempel i S:t Karins, där alla elever i årskurs fyra till nio har tillgång till egna pekplattor och där man i vissa skolor ersatt böckerna i flera ämnen med elektroniskt material, har den digitala undervisningen väckt kritik.

<br />I fjol skrev över 500 S:t Karinsbor under en protestlista mot användandet av pekplattor i skolorna. Kritiken har i första hand framförts av föräldrar som tyckt att de digitala läromedlen förorsakat alltför mycket tekniska problem och att de elektroniska materialen varit dåliga.

Lärplattor används i Pojo i Raseborg Bild: Yle/Anna Savonius digitala läromedel,eläromedel,ipads,lärplattor,paddor,pojo,skola,undervisning

Österås tror att lärare ibland har för stor tilltro till de digitala läromedlen.

- Ibland tror jag nog att man har för höga förväntningar. Man tror att materialet sköter undervisningen, och att man skött sitt om man blint följer materialet. Jag tror starkt på att det fortfarande är lärare som planerar undervisningen och väljer ut material, förklarar Österås.

Österås använder själv gärna pekplattor i undervisningen och ger ett litet konkret exempel: Med hjälp av en viss applikation kan eleverna hemma läsa in sina läsläxor högt för läraren, och läraren kan ge respons åt eleven genom att läsa in ett meddelande åt hen eller trycka på en "gilla"-knapp i applikationen.

Österås påpekar att digitala hjälpmedel inte är till nytta i alla situationer.

Åtminstone i S:t Karins svenska skola ritar eleverna fortfarande på papper, skriver för hand i häften och räknar i matematikböcker, trots att de också använder digitala hjälpmedel.

En stor grop har bildats i byn Aijala i Kisko i Salo, nära gränsen till Västnyland. En stor mängd mark har plötsligt rasat och nu har en tio meter djup och 600 kvadratmeter stor grop bildats vid en vägkorsning i Kisko.

På området fanns tidigare en gruva, som stängdes 1958.

Ingen har skadats, men myndigheterna har avgränsat ett stort område kring gropen eftersom det är osäkert om marken kommer att rasa ytterligare. Tidigare övervägde man att evakuera ett höghus, som finns nära gropen. Myndigheternas undersökningar visar ändå i det här skedet att gruvan inte utsträcker sig under höghuset. Myndigheterna är ändå beredda på att evakuera huset om läget ändras.

Karta som visar var Aijala är beläget Bild: Google Aijala

Räddningsverket har avgränsat området och myndigheterna ska utreda saken under dagens lopp tillsammans med markägare och gruvans ägare. En expert som är specialiserad på gruvor och grottor vid Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) kommer också att delta i utredningarna.

- Vi informerades om det här på onsdagen på dagen, om att en stor mängd mark har rasat i byn Aijala. Det berättar brandmästare Kari Alanko vid räddningsverket.

Höghusen 200 meter från raset är inte i riskzonen. Höghus i Kisko Bild: Yle/Linus Hoffman Kisko,slukhål

Tusentals kubikmeter vatten runnit ut

Enligt Alanko har tusentals kubikmeter vatten kommit ut ur marken vid gruvans tidigare öppningar. Vattnet har runnit ut i skogen och på åkrar. Aijalantie var stängd under en del av dagen, men har nu delvis öppnats upp för trafik för fordon som väger högst 8 ton.

Det är ännu oklart vad som orsakade markraset.

Räddningsverket hade spärrat av ett större område kring gropen i Aijala i Kisko i Salo. Räddningsverkets bil har spärrat av en väg nära gropen i Aijala i Kisko. Bild: Yle/ Paula Koskinen Aijala,kisko,salo

- Det vet vi inte. Men det är ett gammalt gruvområde där man har utvunnit malmfyndigheter. Gruvan är fylld med vatten. Någonting i gruvans nedre delar har säkert brustit, som har gjort att marken har rasat och vattnet kommit upp till ytan, fortsätter Alanko.

Jourhavande brandchef Kari Alanko vid Egentliga Finlands Räddningsverk. Jourhavande brandchef Kari Alanko vid Egentliga Finlands Räddningsverk. Bild: Yle/Linus Hoffman brandchefer,egentliga finlands räddningsverk,kari alanko

Artikeln uppdaterades 9.2.2017 klockan 9:06 med utförligare information om markraset, och klockan 15.06 då vägen öppnats för trafik till tomterna.

Läs mera:

Slukhålet fascinerar och förundrar bybor

Drygt hundra personer som bor i byn Aijala i Kisko fick finna sig i att den enda vägen till byn var avskuren.

Den varg som Finlands viltcentral gav dispens för nyligen är skjuten i tisdags.

Finlands viltcentral beviljade i januari dispens för jakt på en varg inom vargreviret som finns i nordvästra Raseborg och de södra delarna av Salo.

Vargen fälldes på tisdag (7.2) 16.30-tiden. Det var en ung hona som sköts i Bjärnå i Salo nära Vihiniemi.

Vargkroppen har skickats till Naturresursinstitutet som gör undersökningar av djuret, om den fått valpar och i så fall hur många den fått. Man utreder dess ålder och tar dna-prov.

Ett krav i lovet för att få fälla vargen var att den måste kunna spåras från en gård, hundgård eller från en plats för produktionsdjur. En rekommendation var att man ska undvika alfadjur och helst fälla ett ungt djur.

Sex vargar blev fem

Det var en privatperson i Tenala som ansökte om dispens för att få fälla två vargar på ett område som sköts av Tenala jaktvårdsförening, Pojo jaktvårdsförening, Kiskon piirin riistanhoitoyhdistys och Perniönseudun riistanhoitoyhdistys.

Ansökan gällde ett område på drygt 173 000 hektar och där har observerats en flock på sex vargar. Lovet gavs på ett område på under 80 000 hektar.

Dispensen gällde fram till den 19 februari.

Det har också inlämnats en ansökan om lov att skjuta en varg i Ingå-Raseborg. Det behandlas som bäst.

Artikeln har uppdaterats 9.2 klockan 9.59 efter bekräftelse om fällningen från Visa Eronen på Viltcentralen. Lovvillkoren tillagda 9.2. klockan 11.07.

En spaanläggning planeras till Kakola i Åbo. Planerna behandlades i byggnämnden i Åbo i onsdags.

Meningen är att bygga spat under jorden, mellan de gamla fängelsebyggnaderna. Gårdsområdet skulle fungera som tak för spaanläggning.

Museiverket anser att planerna borde ändras så att spaanläggningen passar bättre in i bland de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna.

Frågan bordlades i byggnämnden och behandlas på nytt i ett senare skede.

På Alla hjärtans dag har det gått fem år sedan Impivaara simhall i Åbo öppnade sina dörrar efter den omfattande saneringen.

Barn som besöker simhallen 14.2 erbjuds möjligheten att rita och ritningarna ställs senare ut i Impivaara. Den som besöker simhallen och köper ett 10- gångerskort får också ett inträde på köpet under tiden 13-19.2.

Fjolåret var ett rekordår för simhallen, då totalt 550 000 besök registrerades. Simhallen besöks dagligen i genomsnitt av 2 000 kunder och under de livligaste veckorna av 16 000 kunder.

Under de fem senaste året har Impivaara haft 2,5 miljoner kunder.

Vasa finns på sjätte plats på listan över de regioner i landet med störst dragningskraft när det gäller företagande. Seinäjoki toppar listan, som görs på basis av en enkät bland företagsledare.

Det är Finlands Näringsliv EK som står bakom den återkommande kommunrankingen, där resultatet räknas utgående från två parametrar: Regional statistik på området kommunekonomi och företagande samt en intervjuenkät riktad till företagsledare.

För tredje året i rad toppar Seinäjokiområdet listan, medan Åbo är den region som stigit kraftigast. I rankingen år 2015 låg Åbo på en nionde plats, nu knep man andraplatsen. Tavastehusregionen är trea.

EK:s jämförelse listar totalt 25 regioner, där kommer Helsingfors på fjärde plats, Raumo på femte plats och Vasa på sjätte plats.

De 25 regioner som kommit med på listan är de regioner där företagsledarna svarat flitigast på intervjuenkäten.

Vasa har backat i mätningen, år 2015 låg Vasaregionen nämligen på tredjeplats. I poäng är skillnaden dock minimal mellan regionerna som placerar sig i toppen av mätningen. Vinnaren Seinäjoki ligger på 72 poäng, Åbo fick 70 poäng, Tavastehus fick 69 poäng, medan Vasa fick 67 poäng.

Snabba processer och jämlik behandling

De frågor där företagsledarnas svar har avgjort mätningsresultatet mest handlar framför allt om vilka hinder företagarna ser för sin verksamhet.

Nöjdast är företagsledarna om de har möjlighet att delta i den offentliga serviceproduktionen, om företag av olika storlek och karaktär behandlas jämlikt i regionen, om de upplever sig hörda och delaktiga i det kommunala beslutsfattandet samt om olika lovprocesser löper snabbt och smidigt.

Bland samtliga företagsledare som svarat på intervjuenkäten uppger 38 procent att de är nöjda med hur företagarvänliga de kommunala beslutsfattarna är. 30 procent var missnöjda och önskar sig alltså en större medvetenhet om och större beredvillighet att arbeta för företagarnas möjligheter i regionen.

Luftkvaliteten är fortfarande dålig i Åbotrakten. Det kalla vädret och de snöfattiga vägarna och gatorna gör att dammet virvlar och orsakar symptom för exempelvis astmatiker.

I onsdags var luftkvaliteten mycket dålig i centrum av Nådendal, Reso och S:t Karins. Luftkvaliteten var dålig i centrum av
Åbo och Pargas.

Det vindstilla vädret bidrar också till att avgashalterna ökar. Den dåliga luftkvaliteten orsakar hosta, snuva och kan irritera ögonen. Symptomen för personer med lungproblem kan förvärras.

Den som får problem av den dåliga luften uppmanas undvika promenader längs livligt trafikerade vägar.

Ett nytt bostadsområde planeras i stadsdelen Storheikkilä, nära Åbo centrum. Meningen är att bygga bostäder för 2 600 invånare.

Området, som kallas Kirstiparken, är cirka 16 hektar stort och ligger mellan Stor-Heikkilävägen och Stockholmsgatan.

Arkitekternas vision över hur Kirstiparken kommer att se ut. Bild: Schauman Arkkitehdit Oy kirstinpuisto,kirstiparken

Hållbar utveckling kommer att vara ett ledande tema då hus och infrastruktur byggs ut på området.

Ett utkast till delgeneralplan för området, som möjliggör de nya bostäderna, behandlas i stadsplanerings- och miljönämnden i Åbo. Själva förslaget till delgeneralplan ska vara klart ännu i år.

Drygt hundra personer som bor i byn Aijala i Kisko fick finna sig i att den enda vägen till byn var avskuren.

Räddningsverket hade stängt av vägen och undersökte om den är farlig att använda eller inte. Vägen öppnades vid 15-tiden på torsdag, men var avstängd på grund av det slukhål som har uppstått i närheten, ett stort markområde som har rasat.

Det är frågan om ett gammalt gruvområde där själva gruvan stängdes på 1958, men av någon anledning har gruvan kollapsat.

De första tecknen på att något hade hänt var att stora mängder vatten rann över Aijalavägen, berättar Veikko Laine som bor i trakten.

- Man såg att vattnet hade kommit upp till markytan. Sidu, en kvinna hade kört här på tisdag eftermiddagen, då syntes ingenting. Så på natten har det här hänt, säger Laine.

Veikko Laine. Veikko Laine. Bild: Yle/Linus Hoffman Aijala,veikko laine

- Igår onsdag gick jag här vid 11-tiden på förmiddagen för att se efter hur det riktigt ser ut? Slutligen gick jag fram till slukhålets kant. Nej, vad är det här, tänkte jag. Sedan började vi ringa till frivilliga brandkåren och sedan började det hända, berättar Veikko Laine.

Slukhålet är cirka 25 gånger 25 meter och marken har sjunkit ner mellan 5 och 10 meter.

Slukhålet i Aijala 9.2.2017. Bild: Egentliga Finlands Räddningsverk Aijala,gruvras,Kisko,Slukhål

På torsdagen hade en del bybor samlats kring den avstängda vägen och förundrade sig över fenomenet.

- Nu kan vi inget göra utan bara stå här och fundera. Vad är det här för någonting? skrattar Veikko Laine

- Jag skulle gissa att eftersom det finns större håligheter i marken så där har troligen taket i gruvan gett efter, funderar Laine. Sanden och gruset som rasade ner har tryckt ut vattnet. Gångarna är ju vattenfyllda, menar Laine.

På 1950-talet kollapsade en annan gruva

På 1950-talet fanns det i området en motsvarande gruva som man var rädd för att skulle rasa.

Outokumpu har haft flera gruvor i området. Skylt som förbjuder tillträde till Outokumpus gamla gruvområde i Aijala by i Kisko. Bild: Yle/Linus Hoffman Aijala,Gruvdrift,Outokumpu Abp

Förutom bybor och journalister är också gruvexpert och räddningsverkets personal på plats vid slukhålet.

- Här borde man öppna café nu! skrattar Laine.

Höghuset i närheten av slukhålet riskerar inte att rasa. Gammalt gult höghus i sten i byn Aijala i Kisko. Bild: Yle/Linus Hoffman Aijala,höghus,Kisko

Området hålls ännu avgränsat och bevakas dygnet runt. I fortsättningen avgränsas området med ett högt fast staket och gropen efter raset börjar fyllas igen. Hur länge arbetena kommer att pågå är enligt Räddningsverket svårt att uppskatta.

Aijalantie öppnades på eftermiddagen för trafik som tillåter körning till tomterna med en viktbegränsning på 8 ton.

Artiklen uppdaterades 9.2.2017 kl.16.30 efter att byvägen igen öppnats.

Åboregionen placerar sig på en stark andraplats i näringslivet EK:s kommunranking. Placeringen har förbättrats markant, för senast då jämförelsen gjordes, 2015, låg Åboregionen på en nionde plats.

- Det här är verkligen goda nyheter för hela regionen och ett bevis på att vårt arbete och våra satsningar på näringslivet har burit frukt, säger Åbos stadsdirektör Aleksi Randell. Regionen har ett brett näringsliv med verkstads-, varvs- och läkemedelsindustri som stora drivmotorer.

Stadsdirektör Aleksi Randell anser att kommunrankingens placering är ett resultat av det goda arbetet som görs i Åbo. Bild: Åbo stad aleksi randell,randell,stadsstyrelseordförande,åbo

Randell ser att regionen har många starka kort på hand nu då det pågår en positiv strukturomvandling i området. Förutom de stora jättarna har vi också otaliga små- och medelstora företag som klarar sig bra.

- Det är naturligtvis positivt att vi nu ser tillväxt på bred front men det betyder också stora utmaningar för oss beslutsfattare, också för företagen och staten, säger Randell. Det är viktigt att vi nu kan stöda tillväxten på rätt sätt så att den inte kommer av sig eller börjar stampa på ställe.

Randell räknar upp stora projekt som entimmeståget till Helsingfors och satsningar på nya bostadsprojekt som ett måste ifall Åbo med omnejd ska växa och lyckas locka till sig de bästa förmågorna.

- Siffrorna visar att Åbo har ett stort behov av nya bostäder och som tur är har vi genom långsiktig stadsplanering skapat en situation där det redan nu byggs mycket i Åbo, säger Randell. Men det behövs fler bostäder och staden måste under de kommande åren växa på många fronter.

Nu byggs grunden för nästa svacka

Elomatic planerar och utvecklar bland annat stora lyxkryssare. Det pågår en bra utveckling i regionen för tillfället anser Elomatics verkställande direktör Patrik Rautaheimo.

Men Rautaheimo vill också lyfta upp ett par poänger som det är bra att komma ihåg nu då tillväxten har tagit fart ordentligt.

- Det är nu vi lägger grunden för de kommande svackorna och det är bra att minnas att det vi bygger idag också ska hålla nästa gång då ekonomin vänder, säger Rautaheimo. Därför är hans hälsning till beslutsfattarna att ha is i hatten och inte skapar för stora organisationer som är både dyra och omöjliga att upprätthålla nästa gång ekonomin dyker.

Rautaheimo skulle också gärna se ett eller flera hotell av högre standard i Åboregionen.

- Nu måste vi oftast köra våra gäster till Helsingfors då det inte finns hotell med tillräckligt hög standard i regionen, säger Rautaheimo.

Kommunrankingen görs vartannat år

Näringslivet EK gör sin kommunranking vartannat år och rankingen består dels av kommuninfo och statistik från statistikcentralen, dels av siffror från företagarbarometrar samt enkätsvar av företagschefer från S:t Karins, Lundo, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Pemar, Reso, Rusko, Sagu och Åbo.

- Det är fint att Finland nu har fått i en bättre växel och exporten igen har börjat dra, om än försiktigt, säger EK:s verkställande direktör Jyri Häkämies. Ser vi på svaren har företagarklimatet förbättrats ordentligt under de senaste två åren i Åboregionen.

EK:s verkställande direktör Jyri Häkämies är glad att förutsättningarna för företagen har förbättrats. Jyri Häkämies, vd för Finlands Näringsliv EK. Bild: All Over Press jyri häkämies

Av de företagsledare som svarade på enkäten ger 39 procent ett gott betyg åt kommunens näringslivspolitik. Medelvitsordet blev 3,1 på en skala mellan 1-5 vilket motsvarar landets medeltal í övrigt.

I enkäten framgick det att beslutfattandet i Åbo är företagarvänligare än medeltalet för hela landet. Av de tillfrågade ansåg 39 procent att beslutsfattandet fungerar bra och 27 procent ansåg att det fanns rum för förbättringar.

I enkäten deltog 107 företagsledare och inom företagen jobbade 5376 personer.

En av drivmotorerna i regionen är naturligtvis varvet som direkt och indirekt sysselsätter tusentals personer. Sjösättning av Mein Schiff 5 januari 2016 Bild: Yle/ Nora Engström mein schiff,mein schiff 5,meyer turku,meyer werft,varvet i åbo,varvsindustri,åbovarvet

Området kring Pargas gästhamn ska bli ett lockande vardagsrum för stadsborna och en högklassig hamn med tillhörande service. Pargas stad presenterade sina planer på torsdagen.

I slutet av 2016 bjöd Pargas stad in tre arkitektbyråer till att visionera över området i anslutning till Pargas gästhamn. Utifrån visionerna valdes sedan gruppen bestående av Schauman Arkitekter Ab från Åbo och Schauman & Nordgren Architects från Köpenhamn till att vidareutveckla sin vision.

När Pargas stad beställde idéplanen ville man se en logisk och naturlig men samtidigt innovativ lösning på hur området formas till en verksamhetsmässigt bra och en estetiskt tilltalande miljö. Funktioner som förutsattes i idéplanen var bland annat hamnkontor, bastu, strandpromenader, lekplats, parkeringsplatser, hotell och badstrand.

En "loop", strandpromenad, som ska locka och styra flanörer, bildar idéns röda tråd som alla funktioner stöder sig till. Pargas Malmstranden pressmaterial (kajen) Bild: Pargas Malmstranden pressmaterial pargas malmstranden pressmaterial

Havet och stranden knyts samman med vårt centrum på ett väldigt stiligt sätt.― Pargas stads planläggningschef Heidi Saaristo-Levin.

Pargas stads planläggningschef Heidi Saaristo-Levin berättar varför staden satsar på just det här området.

- Det här är ett område som våra invånare har lyft fram flera gånger i olika enkäter. Det är ett område som stadsborna vill att vi satsar på. Den här visionen gör att havet och stranden knyts samman med vårt centrum på ett väldigt stiligt sätt. Vi vill att det här ska föra med sig ett större kundunderlag för våra företag och att det också ska bli en attraktion här i regionen. Men främst vill vi att det ska serva våra stadsbor som ett offentligt vardagsrum. Det här kommer att locka hit turister och varför inte folk som vill bosätta sig i närheten av ett sådant här fint havsband.

Pargas stad har tidigare lagt planeringspengar på projektet för i år och nästa år. Även ekonomiplanen för 2019 innehåller pengar märkta för det här ändamålet.

- Något eurobelopp är svårt att ge i dag, men nog är det förstås en stor summa det handlar om. Staden kommer att stå för en stor bit av totalsumman och vi anser att det är värt det. Samtidigt hoppas vi förstås på extern finansiering i form av projektpengar. Här är det också privata markägare som är inblandade, så det är ett samarbetsprojekt, säger Heidi Saaristo-Levin.

Heidi Saaristo-Levin. Pargas stads planläggningschef Heidi Saaristo-Levin. Bild: YLE/Niclas Lundqvist heidi saaristo-levin

Schauman Arkitekter och Schauman & Nordgren Architects stöder sin idé på en grundlig studie av staden, dess historia, struktur, särdrag, styrkor och svagheter.

Planen uppvisar ett tema som förankras i kalkbrottet, vilket också genomsyrar hela planen. Hamnen blir enligt Schauman Arkitekter och Schauman & Nordgren Architects således en lockande och naturlig del av staden.

- Det här är ett väldigt spännande projekt, eftersom kommunen har väldigt ambitiösa planer för det här. Vi har försökt skapa ett projekt som är lika ambitiöst som kommunen själva är i förhållande med vad man vill med sin skärgårdsmiljö. Allt det här skapar en ny destination och även ett ställe som man vill stanna på några extra dagar när man seglar på sommaren. Även vintertid kommer man kunna åka hit och använda sig av badanläggningen. För oss är det också väldigt viktigt att näringslivet, kommunen och allmänheten är med i det här, så att det inte bara blir en destination för turister, säger Jonas Nordgren, Schauman & Nordgren Architects.

Från vänster: Jonas Nordgren och Ted Schauman från Schauman & Nordgren Architects och Martin Pogantisch, Schauman Arkitekter. Jonas Nordgren, Ted Schauman och Martin Pogantisch. Bild: Yle / Peter Karlberg jonas nordgren,martin pogantisch,ted schauman

Martin Pogantisch, Schauman Arkitekter, lyfter fram att man är en arkitektbyrå som redan har bra koll på Pargas.

- Vi har redan planerat flera projekt i Pargas centrum. Just i det här projektet har vi sett på helheten för hela Pargas och vi vill skapa något som kan locka människor till Pargas. Den här platsen har en väldig potential och det här kommer att bli en fin plats med fin havsutsikt. Det här kommer att bli ett stort plus för hela Pargas.

Det höga byggandet är placerat som en naturlig fortsättning på befintlig kvartersstruktur utan att stänga vyer. Arkitekterna anser att de lägre byggnaderna tar hänsyn till mångsidiga användningsmöjligheter, vyer och kvällssol. Pargas Malmstranden pressmaterial (Snackviken) Bild: Pargas Malmstranden pressmaterial pargas malmstranden pressmaterial

För oss är det också väldigt viktigt att näringslivet, kommunen och allmänheten är med i det här, så att det inte bara blir en destination för turister.― Jonas Nordgren, Schauman & Nordgren Architects.

Två bilar krockade i närheten av Hessunds bro på Skärgårdsvägen på torsdag eftermiddag.

Enligt räddningsverket körde en personbil in i en annan bakifrån. Bilarna störde trafiken vid olycksplatsen en stund men nu löper trafiken igen normalt.

Tre personer var inblandade i krocken men ingen uppges ha skadats allvarligt.

Rutinerade Petteri Nummelin förstärker TUTO i ishockeyligan Mestis. Laget förbereder sig för slutspel och är tvåa i serien för tillfället.

Nummelin har skrivit på för TuTo och kommer närmast från Storhamar i Norge, där han stått fär 13 poäng på 17 matcher.

– Jag har följt med TUTO:s verksamhet väldigt intresserad, speciellt då jag bekantade mig med organisationen och laget i somras. Helt fantastiskt att få komma hem, säger Nummelin på lagets webbplats.

Han konstaterar också att det finns "bensin kvar i tanken" trots att karriären börjar lida mot sitt slut så småningom. Kontraktet med TUTO sträcker sig säsongen ut.

Lång framgångsrik karriär

Nummelin har representerat Finlands landslag i närmare 300 matcher under bland annat 14 VM-turneringar. Han har vunnit ett OS-silver, ett VM-guld, fyra VM-silver och två VM-brons.

På klubbnivå har Nummelin spelat utomlands för Frölunda i Sverige, Davos och Lugano i Schweiz och Minnesota Wild i NHL. I fjol spelade backen i TPS, där han var lagets näst effektivaste back med 5+14 poäng.

TUTO spelar sin följande hemmamatch redan i morgon kväll, men då är Nummelin inte ännu med i laguppställningen.

Hoppa över Twitterpostning

Aktieägarna i Fastighetsaktiebolaget Auragatan 1 i Åbo har beslutat att sälja våningarna 2-5 i det anrika huset till företagen Olin & Son Invest Oy och Invest House Oy.

De nya ägarna har för avsikt att renovera våningarna till bostäder, vilket innebär att huset återfår sin ursprungliga karaktär som ett bostads- och affärshus.

Enligt de nya ägarna ska saneringen gå varsamt fram med hänsyn till husets anrika historia.

- Vi vill lyfta fram det värdefulla i det gamla huset som ännu finns kvar. På samma gång förnyas tekniken så att det motsvarar framtidens behov. Nu börjar planeringen och tidtabellen fastställs senare, konstaterar de nya ägarna Tim Olin och Olli Lakka i ett pressmeddelande.

Fastighetsaktiebolaget Svenska Gården i Åbo genomgick en delning förra sommaren och då bildades Fastighetsaktiebolaget Auragatan 1 i Åbo och Fastighetsaktiebolaget Svenska Gården i Åbo.

Snowboardåkaren Mikaela Hollsten inledde årets världstour i friåkning på ett framgångsrikt sätt. Det blev en tredjeplats i årets första tävling i Andorra.

– Mitt mål den här säsongen är att vara topp-3, det är helt klart mitt mål. Jag var femte i slutrankingen i fjol och tror det kan vara möjligt att vara topp-3 om jag skulle få alla åk att lyckas.

Det sa Mikaela Hollsten till Yle Sporten inför säsongen. På basis av öppningstävlingen i Andorra ter sig målet fullt realistiskt.

Bara schweiziska Anne-Flore Marxer och tyska Nicola Thost var bättre än Hollsten i världstourpremiären.

Marxer har nu 2500 poäng, Thost 2200 poäng och Hollsten 1980 poäng. Härnäst tävlas det i Österrike och USA i mars.

Hoppa över Twitterpostning

Här en video om Hollsten och friåkning: