I helgen gick Åbo Underrättelser ut med uppgiften att FC Inter ratar Shefki Kuqi. Nu svarar Åboklubben. På sin hemsida meddelar Inter att Kuqi fortsätter leda laget nästa säsong.

Det var i fredags som ÅU – tvärtemot tidigare uppgifter från Ilta-Sanomat – skrev att FC Inter har valt att rata Shefki Kuqi som tränare.

Kuqi räddade kvar Inter i fotbollsligan efter ett ångestladdat kval mot lokalrivalen TPS, men enligt ÅU skulle klubbledningen ha fallit för nederländaren Jan de Jonge.

På måndagen gav Inter svar på tränarfrågan. Klubben publicerade en bild på när Kuqi skriver på ett kontrakt. Det gäller för nästa säsong och dessutom finns en option för 2018.

– Att få till ett kontrakt tar alltid lite tid, men jag är väldigt nöjd nu. Jag får fortsätta jobba med ett lag som har stora målsättningar och vilja att lyckas. Nu får jag vara med och bygga laget från grunden. Det blir ett stort och intressant arbete, säger Kuqi till Inters hemsida.

Njazi Kuqi. FC Inter-anfallaren Njazi Kuqi. Bild: All Over Press FC Inter Åbo,fotboll,fotbollsligan,Njazi Kuqi,tipsligan

"Kämpar i toppen"

Kuqi kom mitt under pågående säsong till Åbo och han hade med sig sin lillebror Njazi Kuqi. På måndagen blev det också klart att anfallaren spelar för Inter i fortsättningen.

Kuqi skrev på ett tvåårskontrakt. I och med det har Inter säkrat en av ligans bästa målskyttar, i fjol gjorde han sexton mål.

– Det blir kul att få spela här från första början. Jag tror att det blir en roligare säsong och att vi kämpar i toppen.

Forskaren Kaisa Matomäki från Åbo universitet har fått årets akademipris för vetenskapligt kurage.

Matomäki har vågat forska inom helt nya områden om primtalstvillingar.

- Primtalens fördelning är ett öppet, svårt problem, konstaterar Matomäki. Finns det till exempel oändligt många primtalspar med skillnaden två? Till exempel 11 och 13 samt 17 och 19 är primtalspar med skillnaden två. I den berömda primtalstvillingförmodan finns det oändligt många sådana par, men ingen har ännu kunnat bevisa detta.

Matomäki är 31 år, men har redan publicerat mycket. Hennes publikationer har fört många respekterade talteoretikers tidigare arbeten ett väsentligt steg framåt, sägs det i ett pressmeddelande från Finlands Akademi.

Primtal utnyttjas inom till exempel kryptografi och Matomäki tänker sig att hennes forskning i framtiden kunde utnyttjas också i det sammanhanget.

Finlands Akademis akademipris är ett konstverk av handblåst glas, Ögonblick, av Miia Liesegang.

Kaisa Matomäki. Kaisa Matomäki. Bild: Finlands Akademi/Jari Mäkinen Kaisa Matomäki

Säkerhets- och kemikalieverket Tukes utreder de kvalitetsproblem som förekommit med den betong som använts på vissa byggarbetsplatser.

Tukes meddelar att verket utreder ärendet självständigt och i samarbete med bland annat byggherrar och byggnadsinspektionen.

Kvaliteten på den betong som betongtillverkaren Rudus levererat har väckt frågor bland annat i Åbo och Kemijärvi.

I Kemijärvi ledde bristerna till rivningsarbeten vid ett brobygge och i Åbo konstaterades brister både vid bygget av en parkeringshall och vid ÅUCS sjukhusbygge.

I Tammerfors där Finlands längsta landsvägstunnel öppnades för en vecka sedan har man däremot inte haft problem med kvaliteten.

Rudus har levererat tiotusentals kubikmeter betong till bygget.

Kyrkoherde Jouni Lehikoinen vid Mikaels församling i Åbo hoppas att man kan lita på inrikesminister Paula Risikkos ord om att kyrkan kan fortsätta som tidigare med kyrkoasylen.

- Jag hoppas att inrikesministerns ord inte är bara ord utan också betyder handlingar, säger Lehikoinen. Att inrikesministeriet verkligen förstår att kyrkan har en egen roll i det hela.

Jag hoppas att man kan lita på inrikesministerns ord.― Jouni Lehikoinen

Lehikoinen är väl medveten om kyrkans tidigare förhandlingar och diskussioner med Migrationsverket som inte har lett till annat än prat.

- Vi har fört många diskussioner med Migrationsverket men det har inte lett till några konkreta förändringar så jag hoppas att man kan lita på inrikesministerns ord, säger Lehikoinen. Om det blir något konkret så tror jag att fler asylsökande tar kontakt med kyrkan för att be om hjälp.

Mikaels församling redo att hjälpa ännu mer

Enligt Lehikoinen har Mikaels församling i Åbo varit aktiva med kyrkoasyl och har redan nu flera personer som man hjälper.

- Vi är redo att ta emot fler asylsökande men måste reservera mer resurser för den här sortens arbete inom församlingen, säger Lehikoinen. Vi måste utvidga vårt arbete med asylsökande och vi vill hjälpa fler.

Inrikesministeriet betonar öppenhet och samarbete

Lehikoinen ser inte inrikesministeriets önskan på öppenhet och samarbete som problematiskt och anser inte att det skulle ha varit ett problem tidigare.

Vi gömmer inte asylsökande, det har vi aldrig gjort.― Jouni Lehikoinen

- Vi har nu tillsvidare varit öppna i myndigheternas riktning och jag ser ingen orsak varför vi inte kan vara det också i fortsättningen, säger Lehikoinen. Vi har exempelvis god kontakt med utlänningspolisen och ser inga problem med det.

Lehikoinen påminner om att kyrkan inte gömmer asylsökande.

- Vi gömmer inte, det har vi aldrig gjort och öppenhet har varit ett ledord för kyrkoasylen från första början.

Förslaget till prisförhöjningar för förbindelsebåtarna har slagit ned som en bomb bland skärgårdsbefolkningen. Hittills har såväl personer som varor kunnat röra sig gratis från fastlandet till skärgården men nu är det slut.

Nya avgifter föreslås. Tio euro ska man betala för en resa upp till tio sjömil. Ska man åka en längre sträcka kostar det femton euro.

Framförallt varutransporterna kommer att bli dyra. Om man till exempel vill transportera ett ton ved är kostnaden 960 euro.

En mjölkproducent i skärgården får en extra nota på hundra euro bara för att mjölkbilen kommer ut efter mjölken. Då bilen ska tillbaka blir det hundra euro till.

"Vi vill utveckla tjänsterna i skärgården"

Jag träffar kommunikationsminister Anne Berner då hon inviger en robotikmässa i Helsingfors. Berner är övertygad om att de höjda priserna kommer att ge bättre tjänster.

- Vi vill utveckla tjänsterna. Gör vi ingenting nu blir det hela tiden sämre och färre tjänster och det gynnar inte någon - varken företagen eller dem som bor i skärgården..

Om man nu betalar 960 euro för att få ett ton varor transporterade med förbindelsebåt så skapar man väl knappast förutsättningar för företagande i skärgården, eller hur?

- Vi kommer att utveckla det hela genom att göra ett försök. Vi vill ännu se till hur kostnaderna fördelas, hur de som bor i skärgården ska ha nytta av att det blir bättre tjänster. Därför ska vi se om det först uppstår en marknad - finns det tillräcklig användning blir tjänsterna bättre.

- Alla de här kalkylerna ska ännu gås igenom, om det behövs stöd för att skapa tjänster till rimligt pris ska vi stöda dem som bor där och inte företagarna.

Är prisnivån rimlig?

Jag förstår inte riktigt, om en mjölkproducent betalar tvåhundra euro dagligen för att få mjölken skickad till mejeriet - är det rimligt?

- Det är rimligt att det blir bättre tjänster!

Men kostnadsnivån då - är den rimlig?

- Då det blir bättre tjänster kommer också kostnadsnivån att påverkas. Nu ska vi låta det här utvecklas. Vi har inte gjort kalkyler utan marknaden måste bestämma hur höga kostnaderna ska bli.

Men i ministeriets promemoria framgår det klart att kostnaden för en lastbilstransport är 100 euro.

- Det här är ett exempel på hur det kan bli, men sist och slutligen talar vi om en marknadsenlig lösning som företagen kommer överens om. Vi har velat vara öppna och berätta att det kan gå så här. Men samtidigt är det viktigt med jämlikhet. Ingen kollektivtrafik är ju gratis.

Renoveringskostnaderna för stadsteatern i Åbo stiger ytterligare med nästan 3 miljoner euro, till nästan 40 miljoner totalt.

Stadsstyrelsen i Åbo godkände igår kväll en försnabbad tidtabell för renoveringen, som gör att teatern ska kunna tas i bruk åtminstone delvis i semtember 2017.

Samtidigt uppskattas kostnaderna alltså öka ytterligare till drygt 39 miljoner euro. Då renoveringen planerades år 2012 uppskattades kostnaden bli 25 miljoner euro.

Styrelsens beslut togs efter omröstning, där Centerns och Sannfinländaras representanter motsatte sig en ytterligare ökning av budgeten, vilket hade kunnat sättta stopp för hela renoveringen.

-Det är en olycklig utveckling att den ursprungliga budgeten överskridits så mycket. Men vi ansåg att det ändå är ett bättre alternativ att slutföra arbetet än att äventyra hela projektet, säger stadsstyrelsens andra viceordförande Elina Rantanen (Gröna).

Förslaget går nu vidare till Åbo stadstullmäktige, som tar det slutgiltiga beslutet i frågan.

Det är inte rimligt att Pargas stad skulle kompensera skärgårdsbor för eventuella avgifter i skärgårdstrafiken, till exempel genom skärgårdstillägget.

Det säger Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén.

-Staten verkar ha en vana av att hela tiden försöka flytta över kostnader för vägunderhållning på kommunerna. Det är en chimär att tro att man blir av med problem genom att bolla över dem på kommunerna,

Nygrén ger inte heller i övrigt mycket för kommunikationsministeriets förslag att avgiftsbelägga skärgårdsbåtstrafiken.

-Det handlar om två helt olika sätt att se på verkligheten. Ministeriet kallar skärgårdstrafiken för en serviceform, medan det för skärgårdsborna i själv verket är en helt vanlig vägförbindelse. Och det hör inte till kommunens uppgifter att ansvara för statliga vägar.

Nu finns det ett förslag från ministeriet på hur skärgårdstrafiken borde finansieras i framtiden - hur kommer ni inom staden att bemöta förslaget?

Vi för diskussioner och vi kommer att koordinera dem med andra kommuner som berörs av ärendet. Vi har en ganska långt unison syn på saken vilket säkert också kommer att märkas i våra kommande utlåtanden.

I Houtskär är glädjen stor över att tillbyggnaden av Fridhem nu är i full gång. Redan till våren är det tänkt att hälsovården ska flytta in i sina nya utrymmen. Samtidigt är oron stor för vad vårdreformen kommer att betyda för verksamheten i framtiden.

Arbetet med att bygga en ny hälsostation i Houtskär drog igång i september och hittills har allt gått som planerat enligt fastighetschef Seppo Pihl. Utbyggnaden vid äldreboendet Fridhemska blir drygt 100 kvadratmeter och totalt ska bygget kosta drygt 600 000 euro. Att man nu bygger ut vid Fridhem beror på att nuvarande hälsogård är i dåligt skick och där har man bland annat haft problem med inomhusluften.

Hälsovården ska flytta från nuvarande fastighet till Fridhem. Hälsocentralen i Houtskär Bild: Yle/Johanna Ventus Houtskär,hälsocentral,hälsocentralen i houtskär,hälsocentraler,hälsostation,hälsovård,vård (skötsel),vård i skärgården

"Bygget blev av i grevens tid"

Att se bygget köra igång är en fröjd för ögat konstaterar lokalpolitikern Christer Friis. Hälsovård har länge varit på tapeten. Tidigare hade staden problem att hitta vikarier till hälsostationen, beredskapen under veckoslut drogs in i fjol och för ett par sedan kom ett förslag om att Houtskärsborna skulle bli tvungna att åka till Korpo för att träffa läkare, ett förslag som inte godkändes. Som läget är nu tycker Friis att nivån på vården är bra.

- Vi har en väldigt bra nivå på servicen nu. Vi har två hälsovårdare, en på heltid och en på deltid och vi får regelbundet besök av läkare.

Under fjolårets budgetmöte godkändes planerna på att bygga ut Fridhem så att hälsovårdens verksamhet kunde flytta in dit. Det beslutet kom i grevens tid säger Friis.

- Vi har väntat på det här i många år och det är verkligen i sista stund som bygget blir av. Om social- och hälsovårdsreformen framskrider som det nu ser ut är jag rädd att nybygget av hälsovårdsutrymmena här i Houtskär aldrig skulle ha blivit av om beslutet skjutits fram ens ett år. Jag är väldigt glad att bygget är igång.

Christer Friis är glad att bygget vid Fridhem är igång. SFP:s Christer Friis från Houtskär Bild: Yle/Johanna Ventus christer friis,christer friis sfp,Houtskär,lokalpolitiker

Nybygget klar till våren men vad händer sedan?

Planen är att bygget kommer att stå färdigt våren 2017 men frågan är vilken verksamhet som i framtiden kommer att finnas i fastigheten. Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén är en av många som varnat för att skärgården riskerar att bli utan service i och med vårdreformen. Reformen bygger bland annat på att det ska uppstå en konkurrens mellan flera olika vårdproducenter och att patienten ska kunna välja det bästa. I staden utlåtande till regeringen om reformen tar Nygrén upp att ett sådant system säkert kan fungera i tätt befolkade områden som till exempel Åbo, där det sannolikt kommer att finnas en marknad och ett serviceutbud som skapar konkurrens– men i skärgården och glesbygden är läget ett annat.

Hur kommer vården i skärgården att fungera efter vårdreformen? hälsocentralen i pargas Bild: Yle/Johanna Ventus hvc i pargas,hälsocentral,hälsocentral i pargas

Lagen sägs att om det uppstår ett tomrum, om inget bolag vill erbjuda vård just där, då kan landskapet ålägga ett offentligt bolag att erbjuda service på en sådan ort

I Åboland funderar kommunerna nu på att eventuellt låta ett landskapsägt bolag ta över vården från och med den första januari 2019. Antti Parpo, som är Egentliga Finlands förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen fick nyligen frågan om hur systemet med bolag ska fungera i små byar i Åbolands skärgård. Han konstaterar då att det finns en risk att vårdproducenterna inte lockas av glesbygden.

- Men i lagen sägs att om det uppstår ett tomrum, om inget bolag vill erbjuda vård just där, då kan landskapet ålägga ett offentligt bolag att erbjuda service på en sådan ort, säger Parpo.

Egentliga Finlands förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen Antti Parpo. Antti Parpo. Bild: Yle/Linus Hoffman antti parpo

Samtidigt konstaterar Parpo att trenden, oavsett om social- och hälsovårdsreformen förverkligas eller inte, är att tjänsterna centraliseras.

- Det har redan hänt och trenden kommer att fortsätta, säger Parpo.

Svårt att som lokalpolitiker kunna påverka

Den här utvecklingen oroar lokalpolitikern Christer Friis.

- Det här med valbarhet och konkurrens är något som kommer att drabba hela glesbygden i Finland. Det finns inga kommersiella aktörer som är intresserade av att sköta vården i glesbygden. Det finns helt enkelt för få patienter för att det ska vara lönsamt. För att det ska fungera måste i så fall företaget ägas av samhället, kommunen eller något motsvarande, säger Friis.

Det som också oroar är hur man som lokalpolitiker i framtiden ska kunna påverka vårdfrågor.

- Så som reformen ser ut att förverkligas så kommer det lokala inflytandet att vara minimalt. Om det blir så att det skapas ett landskapsfullmäktige är det fråga om Åbolands röster kommer att räcka till för att ens få några stycken invalda i fullmäktige. Den nya reformen innebär ett jättestort demokratiunderskott och det kommer att behövas helt nya metoder för att väcka uppmärksamhet kring vårdfrågor i glesbygden.

Nu är nybygget vid Fridhem i full gång och bygget ska stå klart till våren. Med tanke på reformen, hur ser du på framtiden och möjligheterna att bevara också verksamheten i fastigheten?

- De som nu jobbar vid hälsovården bor båda på orten. Det skulle vara mycket tokigt att flytta dem någon annanstans. Att bevara nivån vi nu har på servicen är något vi måste kämpa för på alla tänkbara sätt. Det måste bevaras för vi kan inte ha ett levande samhälle utan tillgång till hälsovård.

Nybygget vid Fridhem ska stå klart till våren. Nybygge vid Fridhem i Houtskär. Bild: Yle/Johanna Ventus bygge,fridhem,houtskär,nybygge vid fridhem i houtskär

Svensk polis vill stoppa supandet och skärpa alkoholförsäljningen på kryssningsfartygen för att förebygga våldtäkter och andra våldsdåd. För att råda bot på supandet vill den svenska polisen att svensk alkohollagstiftning ska gälla på färjor med svensk flagg.

Förslaget tas ändå emot med en viss skepsis bland människor Yle Åboland intervjuat på gatorna i Åbo.

- Jag bryr mig inte om ifall andra människor super. Det stör inte mig, säger Ilmo Rapala.

Det kvittar mig om andra dricker ombord, säger Ilmo Rapala. Åbobob kommenterar alkoholkultur ombord på kryssningsfartyg. Bild: YLE/Lina Frisk ilmo rapala

Susanna Rinne är inne på samma linje, men tycker att drickandet i hytterna kunde övervakas noggrannare.

- Jag upplever att människor åker på kryssning för att dricka alkohol, speciellt unga, men också folk i medelåldern dricker gärna på båten.

Jag tycker att det största problemet är att människor dricker så mycket i hytterna. Om det är möjligt, skulle det vara bra med fler väktare i hyttkorridorerna.

Jaakko Manelius tro inte heller på begränsningar.

- Under veckosluten är många ganska fulla men under veckodagarna är det mest äldre människor som åker båt och de är sällan berusade. Jag tror inte att det är någon idé att försöka begränsa alkoholkonsumtionen eller skärpa övervakningen. De som vill dricka gör det ändå, det spelar ingen roll om det finns 20 eller 50 väktare.

Men vi träffar också dem som har förståelse för en moderatare alkoholkultur ombord.

- Det dricks för mycket på fartygen, tycker Henna Kuru. Åbobon Henna Kuru om alkoholkultur på sverigefärjor. Bild: YLE/Lina Frisk henna kuru

- Jag tycker att man dricker för mycket på båtarna. Det är säkert ganska svårt att begränsa alkoholkonsumtionen ombord, men det vore bra, säger Henna Kuru.

- Jag tycker att det är på en bra nivå. Mängden behöver inte öka, men jag tycker att läget är bra just nu. Ibland ser man att allt för berusade människor får köpa alkohol sent på kvällen och alla dricker i hytterna trots att det är förbjudet, säger Juha Enqvist.

Redaktör: Lina Frisk

• Ulla i Pargas efterlyser en sk."Vatukälka", sådan man skuffar, någorlunda skick duger, behövs för att köra ved ut ur skogen. Byte kan diskuteras. Ring 040 847 9880.
• Markus i Kimito skänker bort ett svart soffbord, mått 1x1 m svartmålat, material spånskiva. Ring 0400 524 441.
• Majgret i Korpo har ett gammalt hus från 1901 med en murad köksspis där pliten spruckit och söker nu en sådan plit för en Högfors nr 4-spis. Längd 83 cm, bredd 42,5 cm i gjutjärn med två ställen med hällringar (de behövs inte nödvändigtvis). Byte kan diskuteras. Ring 040 581 1324.
• Bengt i Pargas skänker bort en Rocky-bäddsoffa i gott skick och har ett stort bord (2 meter långt och 1,1 m brett) som han kan byta ut. Ring 0400 617 750.
• Tomas i Pargas har ca 20 stycken 1 kg:s runda yoghurtburkar med handtag som han byter mot kaffepaket. Ring 0400 223 313.
• Yrsa i Pargas efterlyser en cd-spelare (bordspelare), lyssnar gärna till ljudböcker. Byte kan diskuteras. Ring 0400 896 193.
• Bergman i Dragsfjärd efterlyser ett struvjärn och en knölkavel. Ring 040 539 2560.

Pias tv gick genast åt och Gunnel har också fått en resesäng för barn!

På tisdagen fortsatte arbetena med att försöka lyfta bogserbåten Lauri vid den gamla servicestationen nära gästhamnen i Pargas.

Bogserbåten har använts vid arbetena med Pargas-Nagu färjefästen, och den hade under veckoslutet varit förtöjd vid bensinbryggan.

På söndag kväll upptäcktes att den tagit in vatten och sjunkit, troligen på grund av att vindar och vågor har legat på från havet. Kommandobryggan är ovanför vattenlinjen, men genom de öppna dörrarna ser man brännolja som flyter omkring inne i fartyget.

Ägaren finns på plats och arbetar med att få upp fartyget igen, men den gamla kajkanten är i dåligt skick, så det går inte att ta en lyftkran ända fram till kanten. Under tisdagen har man försökt pumpa bort vatten och olja med en sugbil för att göra fartyget lättare, så att man sedan kan lyfta det.

Enligt Pargas miljövårdschef Carl-Sture Österman finns en del lätt brännolja i vattnet. Flytande oljebommar finns utplacerade runt Lauri, men det råder ingen akut risk för nedsmutsning.

Bogserbåten Lauri har sjunkit i Pargas Bild: Yle/Johan Nordström bogserbåt,bogserbåten lauri,hans langh,pargas,Pargas

Skumma fartyg kan bli problematiska för staden

Enligt Österman är det problematiskt med fartyg som förtöjer utan alla tillstånd, och om något händer är det svårt att få tag på ägaren.

- Det kan bli långvariga problem, för kommunen har inte rätt att röra en båt förrän situationen är riktigt akut. Brandkåren kan lägga ut oljebommar och sköta det akuta, men i Pargas händer det emellanåt att skumma fartyg lämnas åt sitt öde.

Den här gången är det ändå inget skrotfärdigt fartyg som har sjunkit, och ägaren kom snabbt på plats för att försöka lösa situationen.

Kommunen har alltid det sista ansvaret, om ägaren inte påträffas eller har ekonomiska möjligheter att sköta ett fartyg. Men kommunen kan inte genast rycka ut och göra stora insatser, eftersom fartygen är privat egendom. Pargas har till och med fått ersättningskrav efter att man försökt flytta fartyg.

- Inte är det ju riktigt bra sätt att använda allmänna skattemedel på sådant, så därför har vi alltid först försökt få tag på ägarna.

Kommunen har också en skyldighet att sköta eftervården och se till att allting blir ordentligt uppstädat. Den lätta brännoljan från bogserbåten Lauri flyter på vattenytan, och vinden ligger på mot land, så den borde inte ha någon inverkan på simstränder.

- Här finns lite olja nu i hamnbassängen. Vi får se om den avdunstar eller om vi måste be sugbilen att samla in lite av oljan från ytan.

De senaste arbetslöshetssifforna är glädjande läsning för Egentliga Finland.

Antalet arbetslösa i regionen fortsätter att minska och i slutet av oktober fanns 27 600 arbetslösa vid Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå. Jämfört med samma tid förra året har antalet arbetslösa minskat med 3,2 procent eller 900 personer.

27 600 arbetslösa motsvarar 12,1 procent, viket är en arbetslöshetsgrad som är något lägre än för hela landet som har 12,5 procent.

Flest arbetslösa i Egentliga Finland finns i Åbo stad och Salo. Åbo stad noterades för 15,4 procent och Salo hade 14,6 procent. Den lägsta arbetslöshetsgraden, 7,7 procent, finns i Åboland.

Kimitoön hade i oktober en arbetslöshetsgrad på 9,2 procent, Pargas 7 procent och S:t Karins 9 procent.

De tre män som misstänks ligga bakom skottlossningen i Lundo i början av oktober har släppts på fri fot av polisen.

Enligt polisen är förundersökningen på slutrakan och fallet går vidare till åtalsprövning före årsskiftet.

En person skadades i samband med skottlossningen på industriområdet Tuulissuo den 8 oktober.

Två personer häktades för grov utpressning och vapenbrott och den tredje för dråpförsök och vapenbrott. Åtminstone en av de häktade har anknytningar till kriminella motorcykelgänget Cannonball.

Trä- och papperskemi vid Åbo Akademi är ett av tre stycken laboratorier som i dag ingår i helheten naturmaterialteknik tillsammans med fiber- och cellulosatekonologi och pappersförädling.

Traditionellt har ämnet jobbat med skogsindustrin, berättar professor Stefan Willför. Det innebär att man arbetar med den nuvarande industrin för att lösa en del problem som kan förekomma på till exempel pappers- och massabruken, men också med kemiindustrin. För tillfället satsar man särskilt på att hitta nya hållbara lösningar, processer och produkter för att kunna utnyttja skogen på olika sätt.

- En spännande grej som vi gör just nu är att vi använder olika fraktioner av trädet, det vill säga cellulosa, hemicellulosa och lignin. Vi har jobbat flera år med processerna för att fraktionera dem och nu används de här rena fraktionerna i 3-D bioprintning, speciellt för kontrollerad läkemedelsutlösning och sårbehandling, förklarar Willför.

Skogen mycket mer än papper

Det att ämnet också har en så konkret koppling både till industrin och produkter i vår vardag fascinerar både Frida Sjögren och Stefan Willför.

- Det som jag tycker att är häftigt är då man inser hur mycket av den här typens produkter som Finlands industri producerar som vi som konsumenter inte ser. Hur mycket förpackningsmaterial det rör sig om bara inom industrin, hur mycket saker vi producerar bara för att en annan process ska gå enklare. Ett exempel är releasepapper, papper som du kan limma klisterbilder på som lossnar, som används för etiketter inom industrin, förklarar Sjögren.

- Jag tycker det är fantastiskt när man inser hur mycket av de grejer som vi har i vårt vardagliga liv som kommer från skogsindustrin. Du kan använda det som födoämnen, nedbrytbara materialplaster, speciellt med den här 3 D-printningen, som jag tror kommer att vara en stor grej om några år. Det är ju fantastiskt om du kan göra saker och ting själv med någonting som kommer från skogen, tillägger Willför.

Efterfrågan på kunnigt folk inom skogsindustrin är stor

Det är också det täta samarbetet med industrin som gör studierna intressanta, berättar Frida Sjögren som är inne på femte året av sina studier.

- En av de bästa sakerna är att laboratoriet gör en poäng av att inkludera också gästföreläsare från industrin för att berätta hur de saker vi pratar om på kurserna hanteras i arbetslivet eller inom företagen.

Arbetsplatserna för dem som har en examen i trä- och papperskemi finns främst inom industrin och det är också dit Frida Sjögren troligen söker sig efter avslutade studier. Att pappersindustrin skulle hålla på att dö ut i Finland, skriver Sjögren inte under, det finns en stor efterfrågan på kunnigt folk i branschen.

- Jag tycker att det är jätteviktigt att vi fortsätter utnyttja de resurser vi har i Finland, vilket är vårt trä. Jag vill veta vad vi kan använda träet till och jobba med det. Det finns mycket potential här. Vad jag kommer att jobba med vet jag ännu inte, men jag kunde se mig på ett pappers- eller massabruk, pappersföretag eller analysbolag.

Praktiska tillämpningar av vetenskap

Kemitekniken vid Åbo Akademi har förut haft ett rykte om sig att håva in stora summor i extern finansiering - Men det här har varit svårare under senare år. Fakulteten för naturvetenskaper och teknik har också drabbats hårt i de senaste samarbetsförhandlingarna som hållits vid Åbo Akademi, och här har man varit tvungen att anpassa verksamheten. Men nu verkar det som om intresset från industrins sida håller på att öka igen.

- Skogen och skogsindustrin kommer inte att försvinna någonstans. Många företag söker nya lösningar. Industrin gör inte heller längre intern analysservice och därför gör vi en hel del analysservice åt mer traditionella företag. Här har vi en mångårig erfarenhet inom till exempel extraktivämnesproblematiken inom skogsindustrin.

Det var Frida Sjögrens pappa som gav henne ett tidningsurklipp som handlade om naturmaterialtekniken på Åbo Akademi, vilket väckte intesse för ämnet.

- Jag kände inte alls till kemiteknik, men var intresserad av kemi, matematik och biologi. Då jag kom in på både kemiteknik och biokemi, valde jag kemiteknik. Jag har aldrig ångrat det.

Studerande Frida Sjögren och professor Stefan Willför. Frida Sjögren och Stefan Willför Bild: Yle/Nina Bergman frida sjögren,plugga vid åa,stefan willför,åbo akademi

Vem borde söka sig till ämnet?

- Det passar för sådana som vill jobba med praktiskt tillämpad vetenskap. Alla som tycker om matematik, fysik och kemi, och som vill utnyttja sin kunskap praktiskt. Den här praktiska biten är inte heller så svår att förstå - det är ganska lätt att komma in i det. Förstås måste man vara intresserad, säger Sjögren.

- De som är intresserade av utnyttja naturresurser och har ett intresse för kemi. Man ska vara lite nyfiken också, eftersom vi jobbar med att nya lösningar. Och så ska man vara intresserad av problemlösning, fortsätter Willför.

Den legendariska studerandefesten Glöggrundan är tillbaka nästa torsdag, i år mer episk än någonsin eftersom den görs i samarbete med Svenska Talande Klubben.

Klockan 15:00 på torsdag den 1 december invaderas Åbo av 2700 halarbeklädda glöggentusiaster för att delta i en av Svenskfinlands största barrundor. Som i år dessutom är totalt slutsåld!

Tack och lov så sänder Radio X3M Svenska talande Klubben live från Börs Night Club i Åbo. Om inte du lyckades roffa åt dig en biljett eller inte känner för att betala multum för dyra andrahandsbiljetter så kan du värma din egen glögg där hemma och följa med evenemanget från klockan 21 och framåt via Radio X3M.

Radiosändningen håller på från klockan 21 till 01, streamen från spelningen börjar klockan 00 och slutar 01. Streamen hittar du här på X3M:s hemsida och delar av kvällen kommer också att sändas live på X3M:s facebooksida.

Nause på Börs streamas

Svenska DJ- och Houseduon Nause avslutar kvällen på topp med sina klubbhittar du säkert dansat till många gånger tidigare. Nu har du chansen att göra det live! Vid midnatt drar de igång sin spelning på Börs Night Club.

Nause består av Jacob Criborn och Leonard Scheja, de slog genom 2011 med ”Made Of” och har sen dess släppt flera singlar. ”Hungry Hearts” från 2012 låg etta på Spotifys topplista.

Freddy Kalas på Monkey

Den norska festprissen Freddy Kalas som tagit Norge med storm med sin glada partyallsång uppträder också vid midnatt på Monkey.

Freddy Kalas fick sitt genombrott som soloartist 2014 med låten ”Pinne for landet” och har sedan dess gett ut flera populära singlar. I februari 2016 blev han fjärde i den norska Eurovisionsuttagningen Melodi Grand Prix med låten ”Feel da Rush”.

Freddy Kalas känner kanske någon igen från norska duon DJ Broiler som han samarbetat med. Hans bror Simen Auke är en av medlemmarna.

Hann du få biljett till Glöggrundan och Svenska talande klubben?

Företagarna i Egentliga Finland ryter till om regeringens planer på att återinföra avgifter inom förbindelsebåtstrafiken.

Enligt företagarföreningen borde företagstransporter och företagarnas arbetsresor befrias från avgifter. Dessutom anser föreningen att förutsättningarna att bo ute i skärgården inte får försvåras.

Regeringen föreslår att avgifter införs igen på försök på förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet mellan 2017 och 2018. Förslaget har väckt förtret i skärgården.

Förbindelsebåtstrafiken var avgiftsbelagd fram till september 2009.

EU:s trafikkommissionär Violeta Bulc besöker Lojo på måndag (28.11) för att diskutera den planerade snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, det så kallade entimmeståget. Mötet är öppet för allmänheten och hålls på engelska.

Det pågår ett aktivt lobbande i Lojo för att få en ny järnväg från Salo via Lojo och direkt till Helsingfors. Den här järnvägssträckan skulle vara 40 kilometer kortare än kustbanan som går via Karis. Samtidigt skulle avsnittet mellan Åbo och Salo bli tvåspårigt.

Lojo vill visa hur mycket de vill ha banan

EU har en stor betydelse för järnvägsprojektet eftersom det utgör en del av en helhet som kallas Framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T), förklarar stadsdirektören Mika Sivula i Lojo.

- Det är därför viktigt att kommissionen är på kartan med projektet och hur det framskrider. EU stöder de här transportnäten med betydande andelar, man kan till exempel få 50-procentig EU-finansiering för de 40 miljoner euro som nu har beviljats för planering.

Bulcs besök i Lojo på måndag har ordnats enligt hennes tidtabell.

- Lojo har ordnat sin egen tidtabell enligt kommissionärens besöksprogram, förklarar Sivula. Han tänker på måndagens träff förklara vad entimmeståget skulle betyda för Lojo och förklara att staden är redo att satsa stort för att banan blir verklighet.

Mötet i Lojo stadshus Monkola är öppet för vem som helst att besöka. Det hålls mellan klockan 15 och 17. Då presenteras det så kallade entimmeståget och dess inverkan på stadsplaneringen och nya jobb.

Järnvägen skapar nya jobb

Lojos och Åbos stadsdirektörer Mika Sivula och Aleksi Randell, Esbos tekniska direktör Olli Isotalo samt direktören för Tavastlands förbund Anna-Mari Ahonen håller anföranden.

Ordföranden för regionernas kommitté i EU, Markku Markkula, deltar också i besöket tillsammans med trafikkommissionär Violeta Bulc. De kommer också att bekanta sig med trafikarrangemangen i huvudstadsregionen.

Förslaget till prisförhöjningar inom skärgårdstrafiken väcker upprörda känslor bland skärgårdsborna. Många hoppas nu att Skärgårdsdelegationen ska komma till undsättning.

Delegationens ordförande Hanna Kosonen (C) är kritisk mot partiets egen kommunikationsminister Anne Berner.

- Det är en långvarig tradition att trafiken är avgiftsfri och det här är onekligen en väldigt stor förändring inom hela skärgårdspolitiken, säger Kosonen.

Skärgårdsdelegationen är enligt Kosonen enig i sin kritik mot förslaget om höjda avgifter.

Riksdagsledamoten och medlemmen i Skärgårdsdelegationen Stefan Wallin (SFP) delar Kosonens uppfattning om en enig delegation. Han säger att delegationen kommer att göra ett kritisk och konstruktivt uttalande om förslaget vid sitt möte om några veckor.

Wallin säger att Egentliga Finlands landskapsförbunds styrelse där han sitter i går gjorde ett ganska starkt och enhälligt ställningstagande mot förslaget.

"Förödande för skärgården"

Wallins uppfattning är att avgifterna försvann på 1970-talet för de fast bosatta och för sju år sedan också för fritidsboende och sommargäster. Nu skulle de införas för alla på en gång. Wallin betecknar förslaget som ett dråpslag. Till exempel varutransporterna skulle kosta nästan tusen euro per ton.

- Det är alldeles klart att avgifter av det här slaget inte kommer att kunna införas utan förödande konsekvenser för skärgården.

- Det finns inte en året runt fungerande marknad i skärgårdstrafiken. Det finns inte de volymer som skulle möjliggöra att det här experimentet kunde lyckas.

Wallin frågar sig hur många turistföretagare, lantbruksföretagare och andra företagare man kommer att ta kål på under det ett och ett halv år långa experimentet. Han anser att det är uppenbart att Kommunikationsministeriet måste retirera från förslaget.

Samlingspartisten Ilkka Kanerva kräver att förslaget om prisförhöjningarna för förbindelsebåtarna i skärgården dras tillbaka.

- Det är fullständigt byggt på lösan sand, det dödar levnadsvillkoren och företagsverksamheten i skärgården, säger Kanerva, som är ordförande för Landskapstyrelsen i Egentliga Finland.

Veteranpolitikern Ilkka Kanerva säger att kommunikationsminister Anne Berners (C) förslag visar att varken ministern eller tjänstemännen på ministeriet känner till förhållandena i skärgården om de tror att marknadsekonomi med avgifter förbättrar tjänsterna.

- Jag stöder marknadsekonomi, men här kommer det inte att fungera. Det bor få människor i skärgården, och de är glest utspridda. Här uppstår ingen marknad. Ingen gör miljoninvesteringar bara med tanke på sommarmånaderna, säger Ilkka Kanerva.

Varsågod och bli företagare i den åboländska skärgården och se vilken vinstmarginalen är. Med sådana här tilläggskostnader finns det bara en sak att göra. Släck ljuset!

Misstag av historiska mått

Minister Anne Berner har betonat vikten av jämlikhet. Hon kallar priserna skäliga och säger att ingen kollektivtrafik är gratis.

Ilkka Kanerva förstår inte logiken. Han hänvisar till att regeringen som bäst satsar miljonbelopp på spårvagnarna i Tammerfors, och därmed stöder stadens lokaltrafik.

- I skärgården pådyvlas invånarna stora extra utgifter. Dessutom kommer kostnaderna för att administrera prishöjningen att kräva stora belopp.

- Inte vet jag vilken jämlikhetsuppfattning de här tankarna representerar. I alla fall överskrider det mitt förstånd. Det här är ett misstag av historiska mått, säger Kanerva.

Släcka ljuset enda alternativet

Ilkka Kanerva säger att han har fått vattentäta uträkningar om vad följderna kan bli för enskilda företagare. De årliga tilläggskostnaderna, utöver de nuvarande levnadskostnaderna, kan stiga till 40 000 euro.

- Varsågod och bli företagare i den åboländska skärgården och se vilken vinstmarginalen är. Med sådana här tilläggskostnader finns det bara en sak att göra. Släck ljuset!

- Det här dödar levnadsvillkoren och företagsverksamheten i skärgården. Förslaget måste omedelbart ses över, säger Kanerva.

Veteranpolitikern stöder inte heller avgifter för alla utom ortsbor.

- Gynnar det turismen? undrar han.

- Men klart är att de fast bosatta måste kunna fortsätta att leva sitt liv. Ingenstans i Finland är förhållandena lika svåra. Och nu försöker statens skattepolitik göra förhållanden ännu svårare, säger han.

Förbindelsebåten är skärgårdens landsväg

Ilkka Kanerva säger att alla som känner till förhållandena vet att förbindelsebåten är skärgårdsbons landsväg.

- Jag hoppas att den insikten finns också bakom mahognyborden i Helsingfors, säger han.

Förslaget går nu ut på en utlåtanderunda. Kanerva utgår ifrån att ministern sedan retirerar. När liknande förslag tidigare har gjorts har de konstaterats vara odugliga.

Passagerartrafiksföretagare i Åbolands skärgård är skeptiska till regeringens planer och tror det blir plattfall för pilotprojektet som inleds den 1 april 2017.

- Fru Berner talar om en marknad men inte finns det någon marknad här ute, säger Henry Melén som kör ut passagerare med båt och svävare i Nagu. Då jag tittar mig omkring här på orten så har de flesta lagt av och det känns som om regeringens planer kommer femton år för sent.

Vintertid då isen har lagt sig byter Henry Melén båten till svävare. Bild: Yle/Linus Hoffman henry,henry melén,luftkuddefarkost,melén,svävare

Melén medger att det kan finnas möjlighet för någon företagare att dryga ut kassan sommartid men det behövs också tjänster och service vintertid.

- Vem är beredd att satsa om det är meningen att man ska ta in sitt levebröd i öppet vatten under ett par månader under sommaren, säger Melén.

Taxibåtsföretagare kanske kan vinna på avgifter

En rundringning till de taxibåtsföretagare i Åboland som ännu är verksamma visar att de flesta är negativt inställda till de planerade avgifterna trots att regeringen hoppas att det just är de som ska kunna dra nytta av de nya möjligheterna som ger bättre nya tjänster.

Taxibåtsföretagarna tror att man nog sommartid kan öka passagerarmängderna men inte så markant att det skulle leda till ökade inkomster.

Det finns också en risk att allt fler stugägare köper egen båt då kostnaderna för att komma ut till sin egen stuga blir för höga om man ska använda taxibåt eller förbindelsebåtar. Och då är det slut med verksamheten.

Vintertid omöjligt att få lönsamhet

Daniel Wilson har jobbat som passagerartrafiksföretagare i 17 år och tror sig veta vad som krävs för att få det att gå runt.

- Vi funderar naturligtvis mycket på vad som lönar sig eller inte för det handlar om vårt levebröd och jag kan säga att det för vår del åtminstone inte lönar sig att köra de rutter som nu föreslås bli avgiftsbelagda, säger Wilson. Rutterna är för långa och komplicerade med för få passagerare för att det ska gå att få någon lönsamhet i dem.

Daniel Wilson är oroad vad regeringens planer får för följder på skärgården. Daniel Wilson Bild: Yle/Monica Forssell daniel wilson

Wilson är bekymrad över regeringens planer för det skulle betyda svåra tider för alla om regeringens planer på avgiftsbelagd skärgårdstrafik blir verklighet.