Ishockey-TPS har sparkat sin sÀkerhetschef och sagt upp kontraktet med hans företag.
Orsaken Àr att han var berusad i gÄr under Pelicans-matchen, uppger TPS pÄ sin webbplats.
Det uppstod inga sÀkerhetsproblem under matchen i à bohallen, men chefen sades genast upp.
PÄ tisdagen spelades SkÀrgÄrdssÀhlyturneringen för klasserna 7-9 i vÄra skÀrgÄrdsskolor. Innebandyturneringen spelades i à bo.
Dalsbruks skola vann flickklassen efter finalseger över finska skolan i Pargas. Kyrkbackens flickor frÄn Nagu blev trea.
Bland pojkarna vann Hemmingin koulu frÄn Masku. Dalsbruks skolas pojkar tog tredje platsen.
Totalt deltog 11 lag i flickklassen och 12 i pojkklassen.
1. Dalsbruks skola
2. Paraistenseudun koulu
3. Kyrkbackens skola
1. Hemmingin koulu
2. Taivassalon yhtenÀiskoulu
3. Dalsbruks skola
Ăn sĂ„ lĂ€nge finns det kvar influensavaccin i Ă bonejden.
I fjol var influensavaccinet slut redan den hÀr tiden pÄ Äret i à bo. I Är har hÀlsovÄrdsstationerna förberett sig med mer vaccin Àn tidigare Är. I apoteken i à bo, Pargas och pÄ Kimitoön Àr det Ànnu möjligt att köpa influensavaccin för de som inte tillhör riskgruppen. Farmaceuterna PÀivi Aalto och Albert Magnusson sÀger att det Àr svÄrt att förutspÄ hur stor efterfrÄgan kommer att vara varje Är.
- Det Àr svÄrt att i förvÀg veta hur mycket som kommer att gÄ Ät. Vi bestÀller nÀrmare hundra stycken enheter av influensavaccin per Är. Förra Äret tog lagret slut, men Àn sÄ lÀnge har det rÀckt till, sÀger PÀivi Aalto vid apoteket vid HumlegÄrdsgatan i à bo.
Stadens avgiftsfria influensavacciner ges endast Ät personer vars hÀlsa Àventyras ifall de insjuknar i influensa. De som inte har rÀtt till gratis vaccinering kan köpa receptbelagt vaccin pÄ apoteket. I apoteket vid HumlegÄrdsgatan i à bo har det tillsvidare sÄlts 30 doser.
- De flesta fÄr vaccin direkt frÄn hÀlsovÄrdsstationerna, men det finns nÄgra som vill köpa sjÀlv. Det har Àn sÄ lÀnge gÄtt Ät ganska lite sÄ jag tror vi har tillrÀckligt i vÄrt lager, sÀger Aalto.
- Varje dag köper nÄgon influensavaccin hÀr. Ifall det tar slut kan vi bestÀlla mer via vÄra partiaffÀrer. Sedan Àr det frÄgan om de har mer pÄ lager eller om de kan fÄ av mer av tillverkaren, sÀger Albert Magnusson pÄ apoteket vid Universitetsgatan i à bo.
Ăven om det ser lugnt ut pĂ„ vaccinfronten just nu i apoteken och pĂ„ hĂ€lsovĂ„rdsstationerna, kan vaccinefterfrĂ„gan Ă€nnu ta fart nĂ€r influensaepidemin slĂ„r till. Enligt Aalto Ă€r Ă bobor generellt aktiva med att vaccinera sig, speciellt ifall symtomen för Ă„rets influensa ser ut att vara besvĂ€rliga.
- NÀr man i media hör att influensaepidemin Àr pÄ vÀg att brista ut vill allt fler vaccinera sig. Man Àr medvetna om riskerna och att det Àr bra skydd att ta vaccin. De som vet att de ska resa utomlands och abiturienter som tar studenten pÄ vÄren vaccinerar sig ofta, sÀger Aalto.
- Jag vill pÄminna alla om att man mÄste ha ett recept som Àr i kraft om man vill köpa vaccin pÄ apoteket. Endast vissa Äldersgrupper kan gÄ direkt till hÀlsovÄrdscentralen för att fÄ sitt vaccin. Alla övriga bör ha ett recept, sÀger Magnusson.
I apoteken pÄ Kimitoön och i Pargas ser vaccinlÀget ocksÄ bra ut. Enligt apotekare Janina Kaita pÄ Kimitoön Àr det sÄ pass mÄnga som fÄr gratis influensavaccin via hÀlsovÄrden att hon tror att vaccinet kommer att rÀcka. Av tio bestÀllda vaccindoser har de sju doser kvar. I Pargas tog influensavaccinet slut i apoteket Är 2014, men i Är Àr nÀstan hela lagret kvar Ànnu.
Förra Äret tog influensavaccinet slut i hela à bo. Enligt överlÀkare Jane Marttila Àr man bÀttre förberedd i Är.
- Det finns fortfarande vaccin kvar. Det tog slut en tid i Ă bo förra Ă„ret, men vi hade möjlighet att bestĂ€lla till eftersom vaccinet inte var slut i hela landet. Det köps alltid en begrĂ€nsad mĂ€ngd vaccin till landet varje Ă„r i enlighet med vad behovet var det tidigare Ă„ret. I Ă„r har man ökat mĂ€ngden vaccin jĂ€mfört med förra Ă„ret. Jag tror nog att det kommer att rĂ€cka i Ă„r. ĂndĂ„ Ă€r det vĂ€rt att vaccinera sig i god tid innan influensaepidemin kommer, sĂ€ger Marttila.
ĂverlĂ€kare Jane Marttila sĂ€ger att hon Ă€r glad över att Ă bobor Ă€r vĂ€ldigt aktiva och vaccinerar sig i tid. Ăven om man inte hör till riskgruppen uppmanar Marttila att man vaccinerar sig. För smĂ„barn Ă€r det möjligt att ta vaccinet genom nĂ€sspray som ett alternativ till sprutan. Det gĂ„r att vaccinera sig varje torsdag pĂ„ hĂ€lsovĂ„rdsstationerna i Ă bo.
Redaktör: Lina Frisk
RÀddningsverket har lyckats slÀcka branden som bröt ut i ett stort tvÄningshus i Loimaa. EfterslÀcknings- och röjningsarbetet förvÀntas pÄgÄ i flera timmar.
Mer Àn 20 enheter frÄn rÀddningsverket kÀmpade lÀnge med att slÀcka branden som bröt ut klockan halv sex pÄ onsdag morgon. Tjock rök har lagt sig över omgivningen.
TvÄ daghem har som en sÀkerhetsÄtgÀrd evakuerats. Cirka 80 barn har flyttats över till centralskolan i Loimaa. Enligt rÀddningsverket kommer barnen inte att flyttas tillbaka till daghemmen pÄ grund av den kraftiga rökbildningen i omrÄdet. InvÄnare i Loimaa uppmanas undvika omrÄdet kring brandplatsen pÄ grund av röken.
Enligt Heidi Kauti, som Àr förman för dagvÄrdssektorn, behöver förÀldrarna inte vara oroliga. Barnen fÄr mat i skolan och förÀldrarna behöver inte hÀmta barnen frÄn dagis.
Det finns inga uppgifter om att nÄgon skulle ha skadats i branden.
Mitt pÄ dagen Àr det tomt i terminalen och endast nÄgra stÀderskor sveper sina borstar över golvet. Det Àr under de hÀr lugna timmarna Kim Söderström brukar befinna sig pÄ terminalen.
Söderström, regiondirektör för Tallink Silja i à bo, berÀttar att kryssningskulturen pÄ fartygen Àr speciell.
- Nu Àr det lugnt, men pÄ morgonen och kvÀllen Àr hÀr mycket folk. Trafiken i à bo skiljer ju sig frÄn andra terminaler pÄ grund av att vi bara har en timmes hamntider. BÄtarna kommer in klockan sju och Àr hÀr en timme innan de Äker tillbaka till Stockholm. PÄ kvÀllarna kommer de in kvart över sju och Äkerigen kvart över Ätta.
- PÄ veckosluten sÄ Àr det mycket jobb pÄ terminalen eftersom fartygen Àr fulla. Vi anpassar personalantalet efter avgÄngarna sÄ jag vet inte hur stressigt det Àr. Jag tror att mÄnga av vÄra anstÀllda upplever det som ett trevligt och givande jobb, sÀger Söderström.
Enligt Söderström Àr besökarna ganska lÄngt de samma som förr - det vill sÀga en brokig skara mÀnniskor.
- Det skiljer sig inte sÄ hemskt mycket frÄn tidigare. Det Àr barnfamiljer, pensionÀrer och mÀnniskor i medelÄldern som reser. Dessutom har vi en hel del konferens-, företags- och föreningsgÀster ocksÄ. Det som eventuellt skiljer à bo frÄn andra rutter Àr att en ganska stor andel av passagerarna Àr behovsresenÀrer, fraktkunder och transportresenÀrer .
Söderström sÀger att inte heller sjÀlva kryssningskulturen har Àndrat sÄ mycket.
- De flesta Äker fortfarande pÄ kryssning för att ha roligt. Beroende pÄ livssituation har alla passagerare lite egna önskemÄl. Men enligt vÄra egna undersökningar Àr det viktigaste att underhÄllningen och restaurangerna Àr bra. Dessutom Àr shoppingen viktig.
Just nu pÄgÄr en debatt som inleddes med att den svenska polisen vill se strÀngare regler för alkoholbruket ombord.
Vilka regler har terminalpersonalen nÀr det gÀller att granska passagerarna som ska gÄ ombord?
- Som grundregel har vi att man inte fÄr ta med egna alkoholdrycker ombord och det granskar vi i terminalen. Det Àr inte bara vi som granskar passagerarna utan det Àr ocksÄ myndigheterna som vi har ett tÀtt samarbete med. Vi samarbetar med till exempel polis, tull, grÀnsbevakning och trafiksÀkerhetsverket. Det Àr en grundförutsÀttning för den hÀr verksamheten.
Förutom att man inte fÄr ha med sig egna alkoholhaltiga drycker ombord, fÄr man inte heller stiga pÄ bÄten ifall man Àr mÀrkbart berusad.
- Man mÄste tÀnka pÄ att vi har cirka 1,5 miljoner passagerare varje Är och det Àr klart att det dÄ kan uppstÄ allt möjligt. Men jag har inte upplevt att berusade passagerare Àr ett stort problem. Vi jobbar hÄrt för att förebygga de möjliga problem som de berusade personerna skulle kunna orsaka, till exempel att nÄgon upptrÀder hotfullt. Ifall nÄgon ombord inte kan bete sig sÄ kommer vÄra vakter och tar hand om dem. Vi har dessutom möjligheten att avlÀgsna personen frÄn fartyget i följande hamn.
- Jag har inte sett nÄgon mÀrkbar förÀndring under mina Är i branschen. Jag tycker vi har lÀrt oss att hantera de hÀr problemen jÀttebra, ifall jag sjÀlv fÄr sÀga det.
Under sina Är i branschen har Kim Söderström upplevt mÄnga minnesvÀrda stunder.
- Det som ligger fÀrskast i minnet Àr nÀr vÄrt kommande nybygge blev döpt och president Tarja Halonen blev gudmor för fartyget. Det var en fin och minnesvÀrd tillstÀllning. Det som jag personligen vÀrdesÀtter frÄn alla de hÀr Ären i den hÀr branschen Àr att man fÄr trÀffa jÀttemycket mÀnniskor, speciellt att man fÄr trÀffa svensksprÄkiga frÄn bÄde Sverige och Finland.
Redaktör: Lina Frisk
Rederiet Viking Line vÀntas i dag berÀtta om en ny fartygsbestÀllning. Bolaget har kallat till presskonferens pÄ förmiddagen - à lands radio berÀttade nyligen att Viking Line har ritningarna för en ny bÄt klara.
För ett par veckor sedan berÀttade Viking Lines vd Jan Hanses för à lands radio att Viking Line har ritningar pÄ ett nytt, miljövÀnligt passagerarfartyg för rutten à bo-Stockholm.
Hanses avslöjade i intervjun ocksĂ„ att det planerade fartyget Ă€r konstruerat för att minska stranderosionen i Ăstersjön. Han sade att den ska ha en vĂ„gbrytande bulb, som minskar de negativa Ă€r konsekvenserna av fartygets svallvĂ„gor pĂ„ strĂ€nderna.
Ritningarna har tagits fram med EU-bidrag inom ramen för projektet Motorways of The Seas. Fartyget Àr tÀnkt att ersÀtta Amorella, som gÄr mellan à bo och Stockholm.
Om Viking Line gÄr in för fartygsbygget Àr det sannolikt att bestÀllningen gÄr till ett utlÀndskt varv, sÀger Jan Hanses. à bovarvet har som kÀnt orderlistan full fram till 2024.
Viking Line bestÀller ett nytt passagerarfartyg frÄn Kina. Bolaget har ingÄtt ett intentionsavtal med det kinesiska varvet Xiamen Shipbuilding Industry Co. Ltd.
Fartyget ska enligt planerna levereras vÄren 2020. Ett slutligt avtal ska undertecknas i vÄr. Investeringen Àr vÀrd cirka 190 miljoner euro och avtalet innehÄller Àven en option pÄ ytterligare ett fartyg.
Det Àr frÄgan om ett samarbetsprojekt mellan flera finlÀndska och europeiska leverantörer, sÀger Viking Line i sitt pressmeddelande. Hit hör bland andra Deltamarin, WÀrtsilÀ och ABB Marine samt flera andra.
Fartygets lÀngd Àr 218 meter med ett BRT pÄ 63 000 ton. Passagerarkapaciteten Àr 2 800 passagerare och fraktfilernas lÀngd Àr 1500 meter.
Det nya fartyget har planerats för trafik pÄ linjen à bo-à land-Stockholm.
För inredningen kommer Viking Line att anlita skandinaviska arkitekter.
Fartyget ska i likhet med m/s Viking Grace drivas med naturvÀnlig LNG-gas.
- Nybyggnadsprojektet har föregÄtts av ett mÄngÄrigt planeringsarbete knutet till EU-projektet Motorways of the Seas, berÀttar Viking Lines vd Jan Hanses.
Arbetet med att bygga den nya omfartsvÀgen öster om Salo Àr inne pÄ slutrakan. MÄlsÀttningen Àr att vÀgen kan öppnas för trafik före Ärsskiftet.
Avsnittet lÀngs KarjaskylÀnkatu öppnas för trafik nu pÄ fredag.
Den nya vÀgen gör trafiken lÀngs BjÀrnÄvÀgen (stamvÀg 52) bÄde sÀkrare och smidigare, dÄ all genomfartstrafik styrs bort frÄn stadens centrum.
OmfartsvÀgen runt Salo blir 7,5 kilometer lÄng, arbetet med att bygga vÀgen inleddes 2015. Arbetet görs som ett samarbete mellan Trafikverket och Salo stad. Huvudentreprenör Àr TelaSteel.
En fusion planeras inom hÀlsovÄrdsbranschen i Finland. Diacor ska bli en del av vÄrdjÀtten Terveystalo.
Det Àr Helsingfors diakonissanstalt som Àger största delen av Diacor, i samband med fusionen fÄr diakonissanstalten betalt i aktier i Terveystalo.
- Med det hÀr arrangemanget fÄr vi en inhemsk ankarÀgare. PÄ sÄ sÀtt fÄr vi en viktig inhemsk och lÄngsiktig stiftelseÀgare i Diacor, sÀger Terveystalos vd Yrjö NÀrhinen.
LÀhiTapiola har ocksÄ varit Àgare i Diacor, men de sÀljer hela sin andel till Terveystalo.
NÀrhinen avslöjar inga detaljer om Àgarandelarna men sÀger att den nordiska kapitalplaceringsföretaget EQT Àr största Àgare. OcksÄ arbetspensionsförsÀkringsbolaget Varma och företagets ledning hör till de större Àgarna.
Genom sammanslagningen stÀrker Terveystalo sin stÀllning i speciellt Helsingfors. Men Yrjö NÀrhinen vÀntar sig att konkurrensen hÄlls pÄ en hög nivÄ, Àven efter sammanslagningen.
- Marknaden Àr mycket dynamisk. Det har kommit flera nya aktörer till pÄ kort tid. Och dÀrför gÀller det för bolagen att hÄllas intressanta och relevanta för att hÄllas konkurrenskraftiga. SÄ jag tror att ur konsumenternas synvinkel kommer servicen att bli bÀttre och jag hoppas att priserna blir lÀgre, sÀger vd:n.
Terveystalo finns pÄ 170 olika stÀllen i Finland och har en personal pÄ 6 800 personer, medan betydligt mindre Diacor har omkring 700 anstÀllda och verksamhet pÄ 13 platser i Helsingfors och en plats i à bo. Genom sammanslagningen uppstÄr en hÀlsovÄrdsjÀtte med över 7 000 anstÀllda.
PÄ Diacor, som vÀntas fortsÀtta som en aktiv delÀgare, sÀger vd:n Olli Holmberg att fusionen ger tillgÄng till en nationell marknad. Dessutom vill Diacor birdra med spetskunnande som ska leda till synnergieffekter.
- Diacor har utvecklat mÄnga olika omrÄden under senare Är - framför allt digitala tjÀnster. Och Terveystalo erbjuder nu oss en plattform för dem, sÀger Holmberg.
AffÀren ska ocksÄ godkÀnnas av konkurrensmyndigheter. Men innan myndigheterna har gett grönt ljus, vill varkendera bolaget uttala sig dess mera om framtiden. PÄ Diacor sÀger Olli Holmberg att man vill bibehÄlla den prÀgel som den stiftelseÀgda vÄrden stÄtt för. Och som Àgare tÀnker man hÄlla fast vid sin profil.
- NÀr konkurrensverket gett grönt ljus, kan vi börja fundera pÄ brÀnd och image, men det Àr för tidigt att sÀga nÄgot Ànnu.
Trots att sammanslagningen kan leda till överlappningar och effektivering kan behövas, vill man pÄ Terveystalo inte sia om personalminskningar eller nedstÀndning av verksamhetspunkter.
- Jag förvÀntar mig hellre att vi kommer att investera och kan ge en bÀttre service i framtiden, sÀger Yrjö NÀrhinen.
Hela à bo öppnar dörrarna till julen under den första adventhelgen nu pÄ veckoslutet. Den stora sÀsongsöppningen bjuder pÄ mÄnga juliga evenemang runtom i staden.
Rikets frÀmsta julgran framför Domkyrkan fÄr sin julbelysning i samband med ett evenemang som inleds klockan 16 pÄ lördag. Julgransljusen tÀnds till ackompanjemang av allsÄng samt Konservatoriets flickkör Sigynellas toner utanför Domkyrkan.
Efter att granens ljus tÀnts fortsÀtter programmet pÄ Gamla Stortorgets julmarknad. Efter att marknaden stÀngts ordnas den Sagolika julöppningen pÄ gÄgatan i centrum. Publiken fÄr delta i en parad som startar vid Lilltorget cirka klockan 17. à tÄget Jokke leder paraden till gÄgatan och med finns bland annat julgubben och julgumman, à bo snödrottning samt kyrkrÄttorna Hulda och Tilda.
Julparaden anlÀnder till gÄgatan via Salutorget klockan 17.30, och dÀrefter inleds programmet med akrobater och sagofigurer. Jippot kulminerar i att julbelysningen tÀnds. I Är Àr det popstjÀrnan Robin som fÄr Àran att tÀnda julbelysningen.
Gamla Stortorgets mycket traditionella julmarknad hĂ„ller öppet klockan 11â17 varje lördag och söndag under adventhelgerna fram till den 18 december. I Stortorgets vimmel kan man förutom hantverk, juliga lĂ€ckerheter och dofter Ă€ven trĂ€ffa pĂ„ julgubben i hans verkstad. JulskĂ„despelet, som visas tre gĂ„nger per dag, för med sig marknadsbesökarna till julen 1903.
Under adventhelgerna klockan 11â17 öppnar dessutom företagarna i Gamla Stortorgets Magasin pĂ„ Klostermellangatan sina bodar med temat Magasinens jul.
FrĂ„n och med lördag betjĂ€nar Salutorgets jultorg med sina hantverkarstugor klockan 12â18. Jultorgets stugor har öppet klockan 10â19 pĂ„ vardagar och klockan 12â18 pĂ„ veckosluten.
Ăven Saluhallen förbereder sig för julen frĂ„n och med första advent. I hallens julöppning ingĂ„r smakprover, erbjudanden och program. Julgubben och karaktĂ€rer frĂ„n Stadsteaterns julskĂ„despel besöker hallen klockan 12â14.
Julöppningen fortsÀtter pÄ söndag dÄ à bo stads julklapp till stadsborna öppnas. Sagobroarna Àr en ny, stÀmningsfull helhet som för med sig ljus, ett stÀmningsfullt ljudlandskap och sagans magi under hela jultiden fram till trettondagen.
Biblioteksbrons helhet, som innehÄller ljud och ljus, öppnas klockan 16.30, och dÀrefter fortsÀtter programmet pÄ Teaterbron. PÄ bron, som öppnas klockan 17, har man skapat en upplevelserik sagoskog sÀrskilt för barnen med ljus, dekorationer och ljud.
Under jultiden finns det ocksÄ mycket annat att göra i staden. Klosterbackens hantverkare inleder julförberedelserna under den första adventhelgen och innan jul fÄr man beundra juldukningar i bÄde Klosterbackens hantverksmuseum, i Apoteksmuseet, i huset Qwensel och i à bo slott.
Under december kan man delta i julpyssel pĂ„ Kurala bybacke och Klosterbacken samt i Vimmas och Ăventyrsparkens verkstĂ€der. PĂ„ tomtegubben bjuder pĂ„ program i Ă bo slott för bĂ„de smĂ„ och stora.
Julen syns ocksÄ pÄ huvudbiblioteket som bjuder pÄ julpyssel och dockteater för de minsta i familjen.
I simhallarna i Impivaara och Petrelius kan man innan julen ta del av stÀmningsfulla simturer i skenet av levande ljus.
Temat för evenemanget Ekumenisk jul i Ă bo Ă€r i Ă„r orden âVar inte rĂ€ddaâ, som Ă€r bekanta frĂ„n julevangeliet, samt frĂ„gor om krig och fred, vĂ„ld och rĂ€dsla. Den ekumeniska julens humanitĂ€ra budskap sprids i Domkyrkan den 15 december klockan 18. President Tarja Halonen har bjudits in för att sprida budskapet, och kvĂ€llens solist Ă€r Camilla Nylund.
à bo utlyser julfreden frÄn Gamla Stortorget pÄ julafton klockan 12. Julfreden utlyses av protokollchef Mika Akkanen.
JubileumsĂ„ret Finland 100 inleds pĂ„ nyĂ„rsafton. Förutom andaktsstunden i Domkyrkan bjuds det Ă€ven pĂ„ barnens nyĂ„r i Kuppis. Ă
bo stads ordnar fyrverkeri pÄ Samppalinnabacken.
Jultiden avslutas med skridskoÄkning pÄ Barkplan pÄ trettondagen den 6 januari.
Hela Ă bo stads jul och jultidens evenemang fram till trettondagen finns Ă bo stads webbplats.
Viking Lines vd Jan Hanses beklagar att bolaget inte lyckades ge bestÀllningen pÄ en ny passagerarfÀrja till ett inhemskt varv. Det hÀr beror bland annat pÄ att Meyer-varvet i à bo har orderboken full i mÄnga Är framöver.
I förmiddags kom beskedet att Viking Line har ingÄtt ett intentionsavtal om att bestÀlla ett nytt fartyg av i ett varv i Kina. Hanses sÀger att det kinesiska varvet gav mycket goda finansieringsvillkor, vilket blev avgörande.
Under byggnadsskedet behöver Viking Line endast stÄ för 20 procent av kostnaderna - resten ska erlÀggas dÄ fartyget Àr klart.
AffÀren Àr vÀrd 190 miljoner euro. DÄ m/s Viking Grace byggdes kostade fartyget 240 miljoner euro. Enligt Hanses kunde inget inhemskt varv erbjuda ett lÀgre pris Àn det.
- Det var de goda finansieringsvillkoren som avgjorde saken.
PÄ frÄgan om det har blivit en trend att kinesiska företag samarbetar med Finland sÀger Jan Hanses att man sÀkert kommer att se fler kineser hÀr.
- Kina samarbetar gÀrna med Finland och Norden. Byggandet av en kryssningsfartyg för de nordiska vattnen kan sÀkert öka de kinesiska turisternas intresse för de hÀr delarna av vÀrlde.
Hanses konstaterar att bestÀllningen kommer att ge underleverantörer i Finland jobb. FinlÀndska företag i den hÀr branschen Àr mycket kvalificerade, sÀger han.
Jah Hanses pÄpekar ÀndÄ att intentionsavtalet stipulerar att 40 procent av byggandet ska vara kinesiskt.
Landets frÀmsta julgran anlÀnde till Domkyrkan i à bo pÄ onsdagen. à rets gran kommer frÄn Tryyki gÄrd i Nousis.
Granen, som donerats av Jyrki och Terhi RistimÀki, Àr cirka 70 Är gammal och drygt 21 meter hög.
Belysningen i granen tÀnds pÄ lördag i samband med att julsÀsongen inleds i à bo. Granen kommer att ha 717 led-lampor.
Domkyrkan har haft en julgran sedan början av 1900-talet. Granen har en betydande stĂ€llning som representant för julstaden Ă bo. Det finns Ă€ven starka krav pĂ„ rikets frĂ€msta gran: den ska vara 20â25 meter hög, yvig, jĂ€mn och vackert grön.
Granen stÄr framför Domkyrkan fram till tjugondag Knut. NÀr granen har tjÀnat sitt hederssyfte ÄterlÀmnas den till donatorerna avsÄgad i mindre bitar. Ibland har virket anvÀnts till att göra trÀdgÄrdsmöbler och en gÄng anvÀndes virket i samband med reparationer av museifartyget Sigyn.
"Vad Àr det egentligen för poÀng med att leva som elitidrottare?" Den frÄgan stÀllde sig orienteraren Fredric Portin efter VM-besvikelsen nÀr han fick problem med bÄde motivationen att trÀna och att tÀvla. I ett fÀrskt blogginlÀgg berÀttar 26-Äringen om hur vÀgen tillbaka gick via de österbottniska skogarna.
Paimion Rasti-orienteraren Portin inleder sitt blogginlÀgg pÄ webbplatsen www.vjsport.fi med att citera en melankolisk textrad ur en poplÄt av det finska bandet "Kolmas Nainen" dÀr tematiken kretsar kring att ge upp.
Att kasta in handduken.
Texten Portin författat föddes ur den besvikelse som uppstod efter senaste VM dÀr hans resultat inte motsvarade hans egna förvÀntningar. Det uppstod en tomhet efterÄt som gjorde Portin osÀker över sin framtid som elitidrottare.
â Det Ă€r en frĂ„ga som gnager inom mig, vad Ă€r det egentligen för poĂ€ng med att leva som elitidrottare? Skulle beslutet bara handla om mig sjĂ€lv skulle frĂ„gan vara enkel, men idag hör ocksĂ„ min fru och vĂ„r tvĂ„Ă„riga dotter till ekvationen, belyser Portin i sitt Ă€rliga blogginlĂ€gg.
Portin betonar hur mycket en landslagsidrottare tvingas vara pÄ resande fot och rent ekonomiskt upplever han ocksÄ att han inte bidrar till familjen pÄ det sÀtt han sjÀlv önskar.
Vidare skriver Portin om de besvikelser han tvingades brottas med efter de senaste VM-tÀvlingarna. Besvikelsen övergick i motivationsbrist och nÀr suget att tÀvla eller ens trÀna inte fanns dÀr avrundade Portin sÀsongen i förvÀg.
â Jag njöt inte av orienteringen och det mĂ€rktes i verksamheten och i resultaten. DĂ„ var det bĂ€ttre att lĂ„ta ett ungt hungrigt löfte ta min plats vid vĂ€rldscupfinalerna, avslöjar Portin.
Det visade sig att botemedlet för problemen var tid för eftertanke, men den tiden var enligt Portin svÄr att hitta i korstrycket mellan studier, familjeliv och de vardagliga sysslorna. NÀr han vÀl fann den tiden var det i de österbottniska skogarna.
"MitÀ jÀrkeÀ tÀssÀ huippu-urheilijan elÀmÀssÀ oikein on?" TÀtÀ pohtii @fredricportin rehellisessÀ postauksessa: https://t.co/AZxFXlIaBN pic.twitter.com/EgndkLHX0G
â VJ sport (@vjsportshoes) November 22, 2016
Ute i terrÀngen fick Portin den tid och det perspektiv han behövde för att komma till insikt om det meningsfulla med att fortsÀtta idrotta pÄ elitnivÄ. Han insÄg Àven att idrotten och den framgÄng som man har i landslagsdressen betyder mycket för vanliga mÀnniskor.
â Det Ă€r inte alltid man mĂ€rker hur mĂ„nga mĂ€nniskor som finns med och stöder en och följer med ens förehavanden i bakgrunden. Efter att ha flyttat tillbaka till Ăsterbotten har mĂ„nga mĂ€nniskor kommit fram till mig och berĂ€ttat att det Ă€r viktigt för dem att jag Ă€r dĂ€r med och kĂ€mpar, belyser Portin.
Portins blogginlÀgg avslutas med bekrÀftelsen om att han kommer att satsa vidare pÄ orienteringskarriÀren vid sidan av studierna som en dag kommer att göra honom till modersmÄlslÀrare. Han konstaterar ocksÄ att mÄlet för nÀsta sÀsong mycket vÀl kan vara att uppehÄlla en viss nivÄ, istÀllet för att utvecklas med stora kliv.
â För att orka fortsĂ€tta mĂ„ste jag vĂ„ga göra saker pĂ„ det sĂ€tt jag sjĂ€lv anser vara bĂ€st, och nu tror jag att jag kan hitta en gyllene medelvĂ€g som passar mig. För det första efterlyser jag snö till Ăsterbotten, jag har nĂ€mligen anmĂ€lt mig till Vasaloppet. Nog skall det bli nĂ„got av detta Ă€nnu, avrundar Portin.
à bo Akademis och à bo universitets geologiÀmnen och arkeologin vid à bo universitet inledde i höst det nya lÀsÄret i en gemensam byggnad, Geohuset. Den officiella invigningen av huset firades idag, onsdag.
MÄlet med de gemensamma lokalerna Àr att möjliggöra och dra nytta av synergieffekter inom forskning och utbildning.
â VĂ„rt gemensamma Geohus stĂ€rker forskningsmiljön och tar den geologiska forskningen i Ă bo till en helt ny nivĂ„. Geohusets fem vĂ„ningar har alla olika funktioner, men det finns ocksĂ„ plats för studenter och forskare att jobba ihop eller bara umgĂ„s. Det glĂ€der mig att det fungerar smidigt pĂ„ tvĂ„ sprĂ„k, sĂ€ger Olav Eklund, professor i geologi och mineralogi vid Ă bo Akademi.
Det nyrenoverade Geohuset, som Àgs av Stiftelsen för à bo Akademi, Àr ritat av Erik Bryggman och togs i bruk Är 1951 under namnet Chemicum. Byggnaden, som finns i korsningen av Tavastgatan och Akademigatan, har efter renoveringen fÄtt ÀndamÄlsenliga undervisningsutrymmen men andas fortfarande Bryggmanarkitektur frÄn golv till tak.
à bouniversiteten planerar gemensamma naturvetenskapliga magisterstudier pÄ engelska
Ă
bo universitet och Ă
bo Akademi planerar att införa gemensamma engelsksprÄkiga studier, vid sidan av magisterstudierna pÄ finska och svenska, inom naturvetenskapen. Dessutom planeras tÀtare samarbete inom doktorandutbildningen.
Tanken med att bredda samarbetet kring utbildningen inom naturvetenskaper och teknik Àr att man kostnadseffektivt ska kunna skapa kvalitativa, internationellt lockande, flersprÄkiga utbildningsstigar. MÄlet Àr att höja intresset för naturvetenskaper och teknik, och att öka genomströmningen.
â Jag Ă€r övertygad om att samarbetet höjer profilen för vĂ„ra naturvetenskapliga utbildningar, ocksĂ„ internationellt. Bland annat geologiĂ€mnena vid vĂ„ra bĂ„da universitet har redan erfarenhet av ett tĂ€tt och fungerande samarbete pĂ„ magisternivĂ„, sĂ€ger Mikko Hupa, rektor vid Ă bo Akademi.
Det som nu planeras Àr att skapa gemensamma engelsksprÄkiga studier Ät magisterstuderande pÄ universiteten. Kandidatexamen skulle ocksÄ framöver genomföras vid à bo universitet pÄ finska och vid à bo Akademi pÄ svenska. Vid sidan av de engelsksprÄkiga studierna skulle man ocksÄ kunna avklara magisterstudierna pÄ finska eller svenska. Doktorandstudierna skulle vara pÄ engelska. Tanken Àr att det skulle möjliggöra ett tÀtt samarbete.
Ă bouniversiteten har tidigare samarbetat en hel del. Bland anat genom PET-centret och Bioteknikcentret. Nu vill man bredda samarbetet.
Finansminister Petteri Orpo (Saml) anser att det nuvarande systemet med gratis förbindelsebÄttrafik Àr bra.
Orpo vill först bekanta sig ordentligt med kommunikationsministeriets förslag men i det hÀr skedet sÀger han att det ska finnas goda motiveringar för att införa avgifter för skÀrgÄrdsborna.
Vissa nÀringsidkare kan fÄ kostnader pÄ upp till 40 000 euro för transporter och frakt.
à bobon Orpo sÀger ocksÄ att förbindelsebÄten Àr skÀrgÄrdsbons landsvÀg.
- SÄ har man alltid tÀnkt.
Kommunikationsministeriet har föreslagit att passageraravgifter igen in förs pÄ försök pÄ förbindelsebÄtarna i SkÀrgÄrdshavet och Finska viken. Alla passagerare föreslÄs betala en avgift, Försöket ska pÄgÄ mellan 1 april 2017 till slutet av Är 2018. Det Àr inte Ànnu klart hur stora avgifterna ska bli.
Förslaget Àr pÄ remissrond till den 16 december.
Riksdagsledamot Ilkka Kanerva (Saml) krÀver att förslaget om prisförhöjningarna för förbindelsebÄtarna i skÀrgÄrden dras tillbaka. Det Àr fullstÀndigt byggt pÄ lösan sand, sÀger han.
LÀs ocksÄ: Wallin: Höga avgifter ett drÄpslag mot skÀrgÄrden
En man frÄn Egentliga Finland Ätalas för omfattande olaglig införsel av alkohol och tobak. RÀttegÄngen inleddes vid Egentliga Finlands tingsrÀtt i dag, onsdag.
à klagaren yrkar pÄ villkorligt fÀngelsestraff för skattebedrÀgeri och grovt alkoholbrott.
Enligt Äklagaren köpte mannen 8500 liter alkohol och 20 kartonger tobak frÄn Estland och EstlandsbÄtar 2013-2014 som han sedan sÄlde vidare.
Enligt uppskattningar har mannen undvikit att betala upp till 40 000 euro i skatter och andra avgifter. Mannen hÀvdar att han sÄlt produkterna vidare pÄ grund av penningproblem.
à tta andra personer Ätalas för att ha köpt alkohol eller tobak av mannen. à klagaren yrkar pÄ bötesstraff för de Ätalade.
Ărendet avgörs i mitten av december.
Debatten kring skÀrgÄrdstrafiken fortsÀtter att gÄ het efter kommunikationsministeriets förslag pÄ att göra trafiken avgiftsbelagd frÄn och med april 2017 fram till slutet av Är 2018.
Nu vÀljer ministeriet att gjuta olja pÄ vÄgorna.
-Vi kommer att vara flexibla och lyssna vÀldigt uppmÀrksamt pÄ den feedback vi fÄr, sÀger trafikrÄdet Sabina Lindström.
Lindström pÄminner att förslaget nu Àr pÄ remissrunda.
-Hela idén med remissrundan Àr att fÄ feedback frÄn entreprenörer, kommuner och andra intresserade parter.
Mjölkföretagaren och lokalpolitikern Andreas Johansson (Sfp) pÄ Heisala har rÀknat ut att han skulle vara tvungen att betala minst 40.000 euro Ärligen i transportavgifter, om ministeriets första förslag pÄ taxering skulle tas i bruk.
Han sÀger sig ha svÄrt att se logiken i Lindströms uttalande.
-Bara genom att ringa upp NTM-centralens tjÀnstemÀn, som suttit i samma grupp som ni som berett förslaget, hade ni fÄtt liknande siffror. Samma tjÀnstemÀn pÄ NTM-centralen sÀger sig ha pÄtalat den hÀr problematiken till ministeriet, att nÀringsidkarna i skÀrgÄrden fÄr det problematiskt.
-Jag tror tyvÀrr att vi har diskuterat med olika tjÀnstmÀn, sÀger Lindström.
I den grupp som utarbetade det omdiskuterade förslaget till avgifter i skÀrgÄrdstrafiken fanns tjÀnstemÀn frÄn NTM-centralen, TrafiksÀkerhetsverket och Trafikverket.
Enligt Lindström byggde förslaget pÄ den kunskap som fanns i gruppen.
-Nu visar det ju sig ju klart och tydligt att den sakkunskapen inte rÀckte till.
De starka motreaktionerna pÄ förslaget frÄn mÄnga hÄll har inte passerat obemÀrkt, betonar Sabina Lindström.
-Vi vill verkligen inte skapa oskÀliga kostnader för nÀringsidkare som finns ute pÄ öarna. Det Àr vÀldigt viktigt att vi nu under utlÄtanderundan fÄr fram information om hur företagen pÄverkas.
TrafikrÄdet Sabina Lindström frÄn Kommunikationsministeriet, företagaren och lokalpolitikern Anderas Johansson (Sfp) och Kimitoöns utvecklingschef Gilla Granström deltog i Yle Vegas debattprogram Slaget efter tolv pÄ onsdag.
Du kan lyssna pÄ hela programmet hÀr: Slaget efter tolv - dagens debatt: SkÀrgÄrdstrafiken
Viking Lines besked om att man ingÄtt ett intentionsavtal om att bygga ett nytt fartyg vid ett kinesiskt varv kan pÄ kort sikt vara en god nyhet för finlÀndska underleverantörer.
- Visst finns det möjligheter för bÄde stora och smÄ aktörer att fÄ mer jobb, sÀger Tapio Karvonen som Àr specialforskare vid forsknings- och skolningscentralen för sjöfart vid à bo universitet.
Enligt Karvonen har de kinesiska varven har inte sÄ mycket erfarenhet av den hÀr sortens projekt sedan tidigare sÄ de kommer att behöva all den hjÀlp de kan fÄ. Kinesiska varv har mestadels byggt fraktfartyg och andra farkoster men har redan lÀnge visat intresse för att ocksÄ i allt större utstrÀckning börja bygga lyxkryssare.
- Den erfarenhet av marinkluster och nÀtverk som vi har i Finland saknas i Kina och det Àr guld vÀrt att förstÄ hur man ska utnyttja underleverantörsresurserna till fullo dÄ man ska bygga effektivt, sÀger Karvonen. Ett kunskapsutbyte kan dÀrför betyda risker pÄ lÄng sikt.
DÄ de kinesiska varven pÄ lÄng sikt skaffar sig liknande kunskaper som konkurrenterna i Europa och Finland har kan det bli problem.
Vi ser att risken för att vÄr kÀrnkompetens kopieras som för stor.
- Konkurrensen hÄrdnar ifall de kinesiska varven nu pÄ bred front lÀr sig hur man ska bygga den hÀr klassens kryssningsfartyg, sÀger Karvonen. Det gÀller för vÄra företag att ligga steget före men pÄ ett lÄngt perspektiv kan det bli svÄrt.
Nyheten om Viking Lines samarbete med ett kinesiskt varv Àr sÄ ny att underleverantörsnÀtverket inom marinindustrin i à boregionen inte kan ge nÄgon djup analys av vad det kommer att innebÀra.
PÄ kort sikt kan det betyda mer arbete och nya möjligheter vilket aldrig Àr fel. Men pÄ lÄng sikt finns det risker.
- Vi har flera gÄnger blivit kontaktade av kinesiska aktörer men Ätminstone hittills tackat nej till samarbete, sÀger verkstÀllande direktör Jari Suominen vid Pikisbaserade NIT som tillverkar komplexa inredningar för kryssningsfartyg. Vi ser att risken för att vÄr kÀrnkompetens kopieras som för stor och har dÀrför inte velat samarbeta med varv i Kina.
Enligt Suominen Àr ett troligt scenario att kunskapen och erfarenheterna som finlÀndska företag samlat pÄ sig under en lÄng tid försvinner utomlands och det Àr ett problem.
- I nulÀget ser vi att ett utökat samarbete med kinesiska varv kan kanske betyda goda nyheter för nÄgon men vi har inget att vinna pÄ ett sÄdant samarbete, sÀger Suominen.
Pargas vÀlkomnar en till kvotflyktingfamilj. Familjen pÄ sju personer kommer frÄn ett flyktinglÀger i Libanon till Pargas pÄ mÄndag.
I september beslöt stadsfullmÀktige i Pargas att staden ska ta emot en till kvotflyktingfamilj. Under 2014 och 2015 har det sammanlagt kommit drygt 30 kvotflyktingar till Pargas. Familjen frÄn Syrien bestÄr av sju personer och kommer likt de andra kvotflyktingarna till Pargas frÄn ett flyktinglÀger i Libanon. SÄ mycket mer Àn sÄ vet man inte om familjen i det hÀr lÀget, konstaterar flyktinghandledare Gudrun Degerth.
- Vi vet att det Àr en familj pÄ sju personer och av barnen Àr fyra flickor och en pojke. En av de fem barnen Àr ganska nyfödd och sÄ finns det tvÄ tvillingflickor som Àr i skolÄldern, sÀger Degerth som har haft kontakt med familjen via Skype.
Pargas har tagit emot kvotflyktingar bĂ„de ifjol och Ă„ret innan och Degerth tycker att förberedelserna gĂ„tt bra Ăven den hĂ€r gĂ„ngen. OcksĂ„ nu har hon fĂ„tt in mĂ„nga donationer av Pargasborna och rummet bredvid hennes kontor Ă€r fullt av allt frĂ„n klĂ€der till leksaker.
- Det Àr klart man blir vanare för varje gÄng och den hÀr gÄngen har det nÀstan löpt av sig sjÀlv. DÄ Pargasborna fick veta att en ny familj var pÄ kommande tog de sjÀlva kontakt och funderade vad som behövs. Nu Àr lÀgenhet fixat och dÀr finns allt frÄn köksbord och sÀngar till lampor, som jag fÄtt via donationer. HÀr finns nu sÄ pass mycket att dÄ jag tagit det som den nya familjen kan behöva kommer vÄra andra kvotflyktingfamiljer och de asylsökande som finns hÀr pÄ orten att fÄ ta vad de behöver och sÄ ger jag resten till nÄgon vÀlgörenhetsinsamling, sÀger Degerth.
Det mesta Àr alltsÄ redo inför familjens ankomst pÄ mÄndag, men hur har det gÄtt för de familjer som kom till Pargas förra hösten och Äret innan?
- Det har gÄtt vÀldigt bra, lite lider de av mörkret och det vÀder vi nu har men överlag har det fungerat mycket bra. De bor alla kvar hÀr. En man Àr pÄ arbetspraktik i S:t Karins, nÄgra mammor Àr hemma med sina barn och sÄ gÄr de pÄ sprÄkkurser. För vissa börjar finska flyta pÄ förvÄnansvÀrt bra redan nu.
DÄ det gÀller sprÄk sÄ kommer den nya familjen som de tidigare kvotflyktingarna att integreras pÄ finska. Stadsstyrelsen i Pargas utsÄg tidigare en arbetsgrupp som ska utreda om Pargas kunde börja integrera flyktingar ocksÄ pÄ svenska. Arbetsgruppen har ett förberedande möte nÀsta vecka men sjÀlva arbetet med att skapa en modell för integration pÄ svenska börjar först pÄ nÀsta Ärs sida. Gudrun Degerth som sitter med i arbetsgruppen ser mÄnga fördelar med att integrera flyktingarna i Pargas pÄ svenska.
- Majoriteten hÀr i Pargas talar svenska och hÀr finns bÄde svensksprÄkigt gymnasium och ocksÄ vid till exempel Axxell kan man studera pÄ svenska. Att integrera pÄ svenska kÀnns naturligt och inget hindrar att man sedan lÀr sig finska torts att man lÀrt sig svenska först.
Samtidigt finns det ocksÄ risker med att integrera pÄ svenska.
- De negativa sidorna Àr ju att omrÄdet var man kan hitta jobb om man bara kan svenska Àr ganska begrÀnsat, det finns Pargas och skÀrgÄrden, Kimitoön och à land men ska familjerna flytta nÄgon annanstans i Finland mÄste de ju ocksÄ kunna finska. Det kan vara begrÀnsande men samtidigt kan det vara lÀttare att hitta jobb hÀr i trakten om man kan svenska, sÀger Degerth.
Enligt Degerth Àr det viktigaste att man tydligt informerar familjerna om vilka fördelar och nackdelar det finns med att integreras pÄ svenska respektive pÄ finska.
- Familjerna har rÀtt att vÀlja vilket sprÄk de vill integreras pÄ. Jag har hört folk som sjÀlva Àr invandrare som har olika erfarenheter om det hÀr. Bland annat var det en man som berÀttade för mig om hur hans vÀnner i à bo integrerades pÄ svenska och gick i svensk skola medan han gick i skola pÄ finska. Han har frÄgat sina förÀldrar varför inte han ocksÄ fick gÄ i svensk skola dÄ hans vÀnner nu alla Àr tvÄsprÄkiga medan han bara kan finska. Sen hörde jag ocksÄ om en dam som blivit integrerad pÄ svenska och som utbildat sig om nu var besviken dÄ hon hade svÄrt att fÄ jobb inom sin bransch dÄ hon inte kunde finska, sÀger Degerth.
För familjen som kommer till Pargas pÄ mÄndag Àr det alltsÄ finska som gÀller. För flyktinghandledare Gudrun Degerth blir det hÀr tredje gÄngen hon tar emot en ny familj.
- Mycket gÄr pÄ rutin och det Àr lÀttare nu med mer erfarenhet men samtidigt Àr varje familj unik och man kan inte göra allt pÄ samma sÀtt. Vi mÄste vÀnta och se vad deras behov Àr dÄ vi lÀrt kÀnna dem. Men Ätminstone kÀnner jag mig mycket sÀkrare med all erfarenhet jag nu har och jag vet att vi kan ge dem ett bra mottagande hÀr i Pargas vilket kÀnns bra, sÀger Degerth.
Förra veckan krÄnglade klaffbron pÄ TervsundsvÀgen vid Lillholmen i Pargas. Bron öppnades inte för sjötrafiken vilket gjorde att bÄtarna inte kom Ät att köra under bron. Dessutom gick bommarna över vÀgen gick ner och öppnades inte igen, vilket gjorde att alla trafik stannade av i vÀntan pÄ reparation. Detta hÀnde vid ett flertal tillfÀllen under den gÄngna veckan.
Matti Kiljunen pÄ NTM -centralen i Egentliga Finland, sÀger att man Àr medveten om situationen. Bron öppnas och stÀngs sÄ mÄnga gÄnger att det sliter pÄ maskineriet. I synnerhet sommartid Àr trafiken mycket livlig.
- Klaffbron vid Lillholmen Àr sÄ lÄg att den pÄ sommaren öppnas och stÀngs ungefÀr 3 000 gÄnger. Bron hör till de broar som öppnas och stÀngs mest i hela Finland, sÀger Kiljunen.
I takt med att broarna blir Àldre börjar de ocksÄ fÄ problem.
- Vi har en del broar dÀr man varit tvungna att införa en viktbegrÀnsning. Som tur gÀller detta inte vid Lillholmen.
Kiljunen sÀger att det Àr tur att klaffbron inte Àr den enda utvÀgen frÄn holmen.
- Man kan Ätminstone sÀga att situationen kunde varit vÀrre. Nu kommer man Ätminstone dit och dÀrifrÄn, Àven om det blir en lÄng omvÀg.
Eftersom problemen med klaffbron pÄgÄtt lÀnge Àr en ny bro under planering. I januari eller februari 2017 Àr det meningen att den första skissen av den nya bron ska visas för offentligheten.
- Just nu Àr planeringen i full gÄng och vi undersöker hur den ska se ut och var den ska placeras, sÀger Kiljunen som ansvarar för projektet med den nya bron .
Inom tio Är Àr det meningen att den nya bron ska stÄ klar. Kiljunen sÀger att man nu hÄller pÄ med en generell utredningsplan och att först nÀr den Àr godkÀnd kan man gÄ vidare till nÀsta skede.
- Med den genrella utredningsplanen bygger man nog inga broar, sÀger han. NÀsta fas Àr att göra upp en detaljplan enligt vilken man kan börja bygga bron, och det krÀver sin tid.
LÀs ocksÄ: Lillholmens pontonbro i Pargas ska ersÀttas med en ny
