Tidigt på tisdag morgon, den 13 juli, dödades en man i en höghuslägenhet på Voudinkatu i S:t Karins.

Enligt polisen dödades en man från S:t Karins på ett våldsamt sätt. Mannen var född år 1984. Vid tidpunkten för brottet fanns flera personer i lägenheten. Enligt de preliminära uppgifterna har droger använts.

Polisen misstänker flera män från Åbotrakten för brottet, och man bad om allmänhetens hjälp att få tag på en man född 1991 från S:t Karins och en man född 1985 från Åbo.

Vid 13-tiden på torsdagen meddelade polisen att man påträffat männen i en lägenhet i Harittu, och man tackar allmänheten och media för hjälpen. Männen greps utan dramatik.

Polisen vill fortfarande att folk som vet något om dådet tar kontakt. Alla tips kan ringas in till polisens tipstelefon 050-3498995.

Av utredningstekniska skäl berättar polisen i det här skedet inte mer om brottet.

Artikeln har uppdaterats 14.7.2016 kl.13.30 efter att de misstänkta männen påträffats.

92 lag gör upp om det finska cupmästerskapet i fotboll 2017. De 22 lag som spelar i ligan och division 1 är direktkvalificerade för gruppsspelet som inleds i början av året. Spelschemat för de övriga 70 är nu spikat.

I cupkvalet gör alltså 70 lag upp om åtta platser som berättigar till spel mot landets elitlag. 32 lag går vidare till den tredje omgången, och dessa 32 ska senare reduceras till åtta.

Den första omgången ska vara färdigspelad senast den 7 augusti och den andra omgången den 28 augusti.

I år gör SJK och HJK upp om cupguldet i en match som spelas den 24 september i Tammerfors.

Korg 1 (Helsingfors – Nyland – Tammerfors)

Omgång 1:
1 Pelikaani – Töölön Taisto
2 Jokerit FC – Gnistan/Ogeli
3 HAlku – FC Finnkurd
4 FC KaKe/Otsot – ToTe

Omgång 2:
7 Vinnaren i match 4 – LPS
8 Kasiysi/KeKe – Gnistan/2
9 PEF – Vinnaren i match 2
10 Kristallipalatsi – FC Aztecas
11 Kasiysi/Rocky – HyPS
12 FC POHU/Simpsons - SexyPöxyt
13 Pato – Gnistan
14 NoPS – Klubi 04
15 RiPS – FC Legirus Inter
16 PETO/MJK - FC Honka
17 APA – Vinnaren i match 3
18 JanPa – EPS
19 NJS – Vinnaren i match 1 *
20 Ponnistajat – FC Viikingit

* - vilket lag som spelar på hemmaplan avgörs utifrån resultatet i den första omgången.

Korg 2 (Vasa – Österbotten)

Omgång 1:
5 GBK/2 – JBK

Omgång 2:
21 PeFF – KuRy
22 SJK-j Apollo – Vinnaren i match 5
23 SJK Akatemia – Närpes Kraft

Korg 3 (Öst – Sydöst – Mellersta Finland)

Omgång 1:
6 KuKi – Kings SC

Omgång 2:
24 AFC Keltik – Vinnaren i match 6
25 LIK – PetPet
26 SC Riverball – MP
27 FC LaPa – JIPPO

Korg 4 (Norr)

Samtliga lag är direktkvalificerade för den andra omgången.

Omgång 2:
28 OPS/Akatemia – AC Takinkääntäjät
29 FC Santa Claus – Hercules
30 OuTa – KajHa
31 SoPa - TP-47
32 HauPa – OsPa

Korg 5 (Åbo – Satakunta)

Samtliga lag är direktkvalificerade för den andra omgången.

Omgång 2:
33 VG-62/2 – P-Iirot
34 KuuLa – FC RP
35 KY-Sport – MuSa
36 SC Wolves – Lieto 3
37 KaaPS – ÅIFK
38 MynPa - KaaPo

Institutet för hälsa och välfärd THL rekommenderar att människor under 50 år vaccinerar sig mot TBE vart tionde år och inte vart femte som tidigare. Det beror på nya rön som visar att vaccinets antikroppar hålls på en hög nivå längre än man tidigare trott.

Pargas stad har tidigare beslutat att i det här skedet inte bekosta vaccinet åt sina invånare och de nya rekommendationerna påverkar inte detta beslut, säger Merja Fredriksson, ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Pargas.

Att doserna tas mer sällan inverkar ändå inte på de totala kostnaderna för att vaccinera hela befolkningen, förklarar Fredriksson.

- Vi diskuterade bara att erbjuda gratis grundvaccinering, och sedan skulle man få stå för boosterdoser själv. Färre boosterdoser gör det inte billigare för oss, säger Fredriksson.

Grundvaccineringen är den första fasen, som utgörs av tre doser inom ett år. Boosterdoser är de doser som tas efter grundvaccineringen.

Vaccin i spruta. Bild: Yle / Victoria Wirén influensa,influensavacciner,svininfluensa,vaccin,Vaccination

Enligt beräkningar vid Institutet för hälsa och välfärd drabbas 24,5 personer per 100 000 invånare i Pargas av TBE varje år. THL har tidigare gått ut med rekommendationer att invånare på områden där det rapporteras om mer än 15 fall per 100 000 invånare borde erbjudas gratis vaccin.

THL har arbetat för att staten skulle reservera pengar för vaccinationen i statsbudgeten för 2016, men finansieringen uteblev.

När det stod klart diskuterade man inom Pargas stad möjligheten att staden själv skulle betala för vaccinationerna, men social- och hälsovårdsnämnden beslöt i maj att avvakta till hösten då statens budget för år 2017 bereds. Det nationella vaccinationsprogrammet ska utvidgas 2017.

En nitton år gammal man döms till fängelse efter att ha knivhuggit två personer under valborg i Åbo.

Knivhuggningen inträffade utanför en korvmoj vid Aurabron på valborgsmässoafton. Nittonåringen stod i kön med sin flickvän då ett annat sällskap sökte sig till kön. Ett mindre bråk uppstod och flickvännen mottog ett knytnävsslag i ansiktet. Efter det ingrep nittonåringen och högg de två andra männen upprepade gånger med en medhavd kniv.

Därefter lämnade nittonåringen och hans flickvän platsen. En ambulans tillkallades och offren kunde föras till sjukhus för vård. Händelseförloppet registrerades av en övervakningskamera och materialet var av avgörande betydelse i rätten.

Egentliga Finlands tingsrätt bedömde knivhuggen som livshotande för offren. Nittonåringen dömdes till fem års fängelse och att betala ersättningar på flera tusen euro till offren.

Juli är den månad då flest människor uppsöker vård på grund av huggormsbett, kanske främst för att många då rör sig mycket i skog och mark.

Att bli biten är inte en sådan småsak som många kanske tror, inte ens för vuxna och friska människor. Även om man inte skulle sväva i livsfara kan bettet innebära ett trist avbrott i sommarplanerna och det kan ta ett bra tag innan man repar sig.

Läkare Eero Kitinoja påminner om att man alltid ska uppsöka läkarvård då man blivit biten av en huggorm. Är den som blivit biten ett barn, en äldre person eller en vuxen med allvarliga grundsjukdomar behövs sjukhusvård, säger Kitinoja.

- Man kan tänka att det inte är så farligt för en vanlig frisk vuxen människa, men varje gång man blir biten ska man söka sig raka vägen till läkare.

Har man inga symtom kan man kanske ta sig till läkarvård själv, men börjar symtomen dyka upp ska man kontakta larmcentralen. Ett ormbett ska tas på allvar även om man är vuxen och frisk.

Hur ens kropp reagerar på ormbettet är individuellt.

- Barn får mer eller mindre alltid ordentliga symtom och därför ges de alltid sjukhusvård. Vuxna kan klara sig med lindriga lokala symtom men kan lika väl få en anafylaktisk shock och det kan komma kvickt, säger Kitinoja.

Var på kroppen man blir biten påverkar inte symtomen, förutom om man blir biten nära huvudet eller halsen. Då kan lokal svullnad täppa till andningsvägar.

Får man en anafylaktisk chock, en allergisk reaktion är det bråttom. Andningsvägar kan täppas till och orsaka andfåddhet och då ska hjälp omedelbart tillkallas. Har man allmänna symtom så som illamående, magont, diarré, blir trött och medvetandet sviktar är det också läge att ringa nödcentralen.

Kortisonmedicinen Kyypakkus är inte till stor hjälp vid huggormsbett. Bild: Yle kyypakkaus,ormbett

- Det skadar inte, man kan bra ta den, men man kan inte räkna med att saken är ur världen i och med det. Om en ordentlig reaktion är på kommande har kortison som man intagit oralt ingen betydelse.

- Till exempel beträffande barn är det alldeles onödigt att försöka stoppa i dem tabletten. Det är alltid viktigast att man håller dem i lugn och ro så de inte rör på armen eller foten som bitits och kallar efter hjälp, säger Kitinoja.

Snokbett kan orsaka infektion. En snok Bild: Yle/Annika Holmbom helt åt skogen,helt åt skogen tältar på runsala,orm,Ruissalo,runsala,snok

- Det har varit fall där barnen sagt att en mask har bitit, men det finns orsak att alltid ta det på allvar. Hellre söker man sig bort från stugan eller holmen i onödan än att stanna kvar och vänta och se om det blir någon reaktion.

Om det är en snok som bitit behövs inte sjukhusvård, men det finns risk för infektion och det finns behov för stelkrampsvaccination ifall den inte är i kraft.

- Men är det frågan om barn ska man inte lita på vad de säger om vad som bitit dem ifall en vuxen inte sett vad som hänt. Man ska ta situationen på allvar även om barnen tycker att det var något annat än en huggorm, råder Kitinoja.

Kan man dö om en huggorm biter?

Kitinoja berättar att han bläddrat i artiklar och hittat en forskning från 2011 som kommit fram till att ingen dött av ett huggormsbett på 30 år. Och så vitt Kitinoja vet har ingen heller dött av ett bett under de senaste åren. Det är alltså sällsynt, men möjligt.

- Allvarligt sjuk kan man bli och dödsfallsrisken finns om man inte får vård tillräckligt kvickt, konstaterar Kitinoja.

Med helikopter till Åbo

Ida Wulff från Åbo befann sig på Nötö då hon under veckoslutet råkade trampa på en huggorm som bet henne i benet.

- Jag kände ett litet stick i mitt ben och sedan såg jag bara svansen av ormen när den kröp in i buskarna. Jag hann egentligen inte ens märka vad som hände, berättar Wulff.

Till en början fick Wulff inga symtom. Det började inte svälla genast och gjorde inte heller ont. Hon gick till närmaste hus och fick en kortisontablett och gick sedan hem för att vila.

- Då det först inte började svälla upp tänkte jag att jag kommit lätt undan, alla reagerar ju lite olika så kanske det inte var så farligt ändå, berättar Wulff om hur hon resonerade.

Ida Wulff skickades med helikopter till ÅUCS efter att hon blivit biten av en huggorm. läkarhelikopter Bild: yle ambulanshelikopter,helikopter,läkarhelikopter

- Tjugo minuter tog det till ÅUCS, en resa som annars tar flera timmar. Det var ganska häftigt nog, berättar Wulff.

Wulff är tacksam för den snabba hjälpen. Också Sjöbevakningen skickades till Nötö och båten anlände lite före helikoptern för att kolla läget.

- Det var väldigt betryggande. Jag ringde och 20 minuter senare var de där. Det är skönt att veta att det finns bra hjälp att få fastän man är ute i skärgården.

Nötö finns i Nagu södra skärgård. Utan helikopter hade resan till Åbo tagit flera timmar i anspråk. skärgårdsby en sommardag Bild: Yle / Camilla Kivivuori nötö,skärgård,skärgårdshavet

- Det tog nog faktiskt flera dagar. När de släppte hem mig från sjukhuset kände jag mig ännu ganska usel. Det är först nu, flera dagar senare, som svullnaden börjar lätta och jag börjar kunna använda benet lite mer i alla fall.

På grund av ormbettet är Wulff nu sjukledig i en vecka. Fem dagar efter händelsen rör sig Ida ännu med kryckor och läkaren beordrade henne att ta det lugnt ännu i flera veckor. Wulff harmar sig över att tvingas vara stilla just nu då det skulle finnas mycket att göra.

- Jag jobbar ute på Nötö och turistsäsongen börjar precis komma igång ordentligt i juli, så lite trist är det ju nog.

Det tar tid innan svullnaden lägger sig. Fot som svällt upp på grund av ormbett. Bild: Privat bild/Ida Wulff ormbiten ida

Medan benet läker får Wulff ta sig fram med hjälp av kryckor. Medan benet läker får Wulff ta sig fram med hjälp av kryckor. Bild: Privat bild/Ida Wulff ormbettida

Wulff berättar att hon tidigare inte oroat sig värst mycket för huggormar, men efter att ha varit med om att bli biten tänker hon på dem på ett annat sätt.

- Jag har nog lite nufunnen respekt för ormar. Jag har alltid tyckt att människor som är jätterädda för ormar överdriver lite och är lite paranoida, men jag förstår nog nu, man måste akta sig med dem.

- Det är inte värt att få hela sin sommar förstörd, säger Wulff.

Men du vågar fortfarande ge dig ut i skog och mark?

- Jo, inte kan man låta det hindra en från att leva. Men man ska vara försiktig.

Varför finns det aldrig en bra bok till hands i parken eller på stan, då du behöver en? I Åbo kan du ha tur och stöta på en klarblå bibliotekscykel, som i sommar dyker upp på olika platser.

Anni Niemensivu tycker hon har fått ett drömjobb på Åbo stadsbibliotek då hon får cykla runt med världens kanske första popup-bibliotekscykel.

- Det bästa är att möta olika människor och att få prata med dem, och att få vara ute, säger Niemensivu, men det är lite tungt att cykla.

I cykelns låda ryms nämligen ett 50-tal böcker, men då blir cykeln så tung att Niemensivu måste skuffa den upp för backarna. Och kullar finns gott om i Åbo, så därför gör hon mest kortare resor i Åbo centrum.

Anni Niemensivu på Åbos pop up-bibliotekscykel. Bild: Yle/Linus Hoffman bibliotek,bibliotekscykel,cykel,popup-bibliotek,popup-bibliotekscykel

- Med popup-bibliotekscykeln har jag dykt upp på evenemang i Äventyrsparken, på Tyttöjen talo och vid Rosenkvarterets servicehus. Men vem som helst kan stoppa mig på gatan om de ser cykeln.

Det är fritt fram att låna böcker eller ljudböcker bara man har sitt bibliotekskort med sig. Men det är ett litet utbud böcker som ryms med, så Niemensivu får noggrant fundera på vad som kunde passa för den plats hon besöker.

- En gång hade jag tagit med Mika Waltaris Mikael Ludenfot. En man gick förbi, stannade och sade: Den här har jag sökt, precis den här. Och jag var jätteglad att jag hade valt precis den boken.

Förutom i Åbo finns bibliotekscyklar i sommar också i Pargas och Kimitoön. Där har man satsat på eldrivna bibliotekscyklar.

På torsdag var broplanerare Esko Järvenpää på plats i Nagu för att berätta om hur man lyckats ro i hamn stora broprojekt genom tiderna. Tanken var att inspirera dem som vill se en bro mellan Pargas och Nagu.

Vid första anblick har kanske inte Golden Gate-bron i San Franciso så mycket att göra med planerna på att bygga en bro mellan Pargas och Nagu. Golden Gate är väldens längsta hängbro och öppnades år 1937 så det börjar vara ett tag sedan det begav sig.

Men det finns ändå vissa lärdomar de som jobbar för en bro mellan Pargas och Nagu kan dra av hur det gick till då bron i San Francisco byggdes.

Krävde hårt jobb och beslutsamhet

Broplanerare Esko Järvenpää från WSP som på torsdag var på plats i Nagu berättade bland annat om hur Joseph Strauss som ritade bron fick kämpa länge för att planerna skulle bli verklighet. De ekonomiska tiderna var dåliga och det var många som ansåg att bron var en utopi. Men Strauss och de andra som vill se en bro gav inte upp. Det visade sig med facit på hand att det var en bra idé att bygga bron just på grund av det ekonomiska läget eftersom bygget gjorde att många arbetslösa fick jobb.

Esko Järvenpää berättade också om hur andra stora brobrojekt som Högakustenbron i Sverige blivit verklighet. Tanken var att inspirera de som vill se en bro mellan Pargas och Nagu att orka jobba vidare. Det berättar Olof Elenius från Rotaryklubben i Nagu som bjudit in Järvenpää.

- Det som kom fram är att många av de här projekten har krävt lång tid för att bli verklighet. Intressant är också att många av projekten blev gjorda i dåliga tider. Så det skulle ju vara läge nu för bron mellan Pargas och Nagu med tanke på det ekonomiska läget, säger Elenius.

Inspirerade de som vill att också bron mellan Pargas och Nagu ska bli verklighet

På plats i Nagu för att lyssna på vad Esko Järvenpää hade att berätta var bland annat Annastina Sarlin från Pro Nagu och Johan Broos från Nagunämnden. Både kände sig inspirerade efter mötet.

- Det är klart och det var jätteintressant att höra konkreta exempel om broprojekt som blivit verklighet. Men det är klart, det handlar om väldigt olika förhållanden då vi talar om Golden Gate-bron och den befolkningsmängd som finns där och hur vi har det här i Nagu. Men det finns ju också fina exempel från Norden där man lyckats, säger Annastina Sarlin.

- Jag tycker det är viktigt att frågan hålls levande för en bro är den enda långsiktiga lösningen, säger Johan Broos.

Annastina Sarlin och Johan Broos blev inspirerade av presentationen om lyckade broprojekt. Annastina Sarlin och Johan Broos i Nagu. Bild: Yle/Johanna Ventus annastina sarlin,johan broos

Inga pengar i nuläget för broprojektet - Pro Nagu lobbar vidare

För tillfället finns det inga pengar från regeringen för en bro mellan Pargas och Nagu. Då regeringen i våras presenterade sina satsningar på infrastruktur och trafik fanns det inte några pengar för brobygget. Frågan ligger i händerna på bland annat trafikverket och NTM-centralen som utreder vad en eventuell bro skulle betyda för trafiken och näringslivet i regionen. Också olika finansieringsmöjligheter är under utredning och ett alternativ är att införa användaravgifter för att finansiera bygget.

Pro Nagu har lobbat hårt för en bro genom att bjuda in politiker och tjänstemän till Nagu och lämna in skrivelser till Pargas stad. Kämparglöden finns fortsättningsvis kvar konstaterar Annastina Sarlin.

- Vi för frågan vidare och har kontakt med både staden och Egentliga Finlands förbund. Den största tröskeln nu är att man inte på högsta politiska nivå verkar inse betydelsen av det här för hela regionen. Det handlar om mer än att hålla skärgården levande, en bro skulle betyda mycket för hela regionen och skapa jobb. Det handlar inte bara om något som skärgårdsborna gnäller om, säger Sarlin.

På kort varsel meddelar Åbo stad om nya beläggningsarbeten i Åbo. Nu påverkas vägen från Nådendal.

Trafiken in mot Åbo stockar till sig ytterligare på grund av nya beläggningsarbeten som Åbo stad meddelar om. Från och med fredag utförs beläggningsarbeten på Nådendals snabbväg på sträckan mellan Offerkällsgatan och Postgatan. Trafiken i riktning in mot Åbo påverkas av att ett körfält är avstängt. Bilister uppmanas att välja en annan väg in mot Åbo.

För bara några dagar sedan meddelade Åbo stad om omfattande arbeten längre in längs samma väg, rättare sagt längs Skolgatan, Allégatan och Hampspinnaregatan.

Det arbetet inleddes på torsdagen och avslutas på fredag nästa vecka. Arbetstiden är klockan 6-18. Under tiden är körfälten smalare än normalt eller helt stängda för trafik och trafiken längs Skolgatan dirigeras till Allégatan.

Under sommaren pågår flera vägarbeten som påverkar trafiken i innerstaden, bland annat är Martinsbron delvis stängd för trafik under hela sommaren.

Den naturliga jordgubbssäsongen är slut för i år på Bjursängs bärodling i Pargas. Vanligtvis håller jordgubbssäsongen i sig till början av augusti, men sommarvädret i maj orsakade tidig blomning.

- Det var så varmt att allting blommade på en gång i mitten av juni, och det är inte alls bra för odlarna. Då blir säsongen så kort att det finns efterfrågan också efter att den tar slut. Nu finns det många som ännu skulle vilja köpa för att frysa in, men det finns inget utbud, säger Elisif Vennelä på Bjursäng.

En mindre sats gubbar kommer i augusti. De plantorna har kylts ner och lurats att blomma senare.

Elisif Vennelä odlar flera olika bär på Bjursängens bärodling i Pargas. Bild: Yle/Carmela Johansson bjursängs bärodling,elisif vennelä,jordgubbar,jordgubbsodlare i pargas

Enligt Vennelä är situationen väldigt ovanlig och något liknande har inte hänt på tiotals år.

- Man märker nog av klimatförändringar också här. Maj och juni har blivit varmare, men framförallt har vädret blivit mer instabilt och det har börjat regna och åska mer.

De svarta vinbären plockas i augusti Svarta vinbär Bild: Yle/Fredrik Häggman bjursängs bärodling,bär,bärodling,svarta vinbär

För den som ändå är sugen på bär är det främst importerade bär eller skogsblåbär som gäller, eftersom de andra bären inte mognat ännu.

Fastän det är jordgubbarna som bär huvudansvaret på Bjursäng, odlar man också bland annat vinbär, krusbär, blåbär och havtorn. De blir färdiga först i augusti.

- Vädret har påverkat de andra bären också, men inte lika allvarligt. Just nu ser det riktigt bra ut, avslutar Vennelä.

Den ökande konsumtionen av rå fisk ökar risken för binnikemaskar. Parasitforskare uppmärksammar sambandet.

På 1950-talet var binnikemasken en väldigt vanlig inneboende bland finländarna. Rentav så vanlig att det fanns beräkningar på att maskarna dagligen snyltade i sig 60 ton smör av sina värdar. Ur näringssynvinkel uppfattades det som ett allvarligt nationellt problem.

Med satsningar på forskning och ökad medvetenhet förlorade binnikemasken småningom sin position som innedjuret nummer ett. Nu finns ändå alla förutsättningar för att parasiten ska göra rentré i finländarnas tarmar. Det hänger ihop med det växande intresset för maträtter gjorda på rå fisk, säger emeritusprofessor Pekka Niemelä vid Åbo universitet.

Att äta sushi är väldigt populärt numera och det ökar på sannolikheten att larver krälar in med den råa mumsbiten. Speciellt stor är risken vid intag av insjöfiskar.

På onsdag samlas 450 parasitologer från hela världen på en femdagarskongress i Åbo. Bland experterna finns läkare, biologer, veterinärer, men också filosofer.

Tingsrätten i Egentliga Finland har gett domar för den drog- och dopningshärva som nystades upp i Åbo. Rusnings- och prestationshöjande medel hade hittats i Åbo, Reso och Pöytis.

Huvudgärningsmannen dömdes till åtta års fängelse för grovt narkotikabrott. Mannen avtjänade ett villkorligt fängelsestraff då han åkte fast, vilket påverkade straffet.

Tre andra män dömdes till kortare fängelsestraff från ett år och åtta månader till fyra år för inblandning i härvan.

Gärningsmännen ertappades med drygt åtta kilogram amfetamin, 224 ml olika ampuller, 2610 tabletter anabola steroider och 1825 tabletter av diverse drog- och dopningspreparat.

Tingsrätten i Egentliga Finland har häktat tre män misstänkta för det våldsamma dråpet i S:t Karins. Offret dödades på ett våldsamt sätt under natten mot tisdag.

Alla andra misstänkta har i nuläget släppts fria.

Polisen meddelar att förundersökningen ännu pågår. Enligt de preliminära uppgifterna hade droger använts.

Fotbollsklubben TPS har levt i spänning under fredagen. Men kl.18 klarnade det att klubben lyckats samla in minimikravet på 300 000 euro via massfinansiering.

Strax efter kl.18 på fredagskvällen blev det klart att klubben lyckades med sitt mål. Då hade man fått in 302 900 euro. Man kan köpa aktier i klubben fram till klockan 23.59.

Fotbollsklubben och dess moderbolag FC TPS Oy har stora ekonomiska problem och har tagit till massfinansiering för att rädda ekonomin.

Ursprungligen skulle emissionen ha tagit slut för en månad sedan, men man valde att förlänga tiden.

För att klubben ska få förvalta pengarna krävdes det att TPS når minimimålet på 300 000 euro. FC TPS Oy:s styrelse har meddelat att man ännu inte har fattat beslut om fortsättningen – oberoende av resultatet i massfinansieringen.

Följ med aktieemissionen här!

Jarkko Nieminens proffskarriär i tennis tog slut förra året, men han meddelade ändå att han vill hjälpa Finland i Davis Cup. Och det gjorde han.

Finland möter under helgen Danmark i den andra omgången av Davis Cup i den euroafrikanska gruppen. I den första matchen ställdes Nieminen mot Mikael Torpegaard.

Det finländska tennisässet var aningen ringrostig i början, men ju längre matchen löd desto klarare blev Nieminens överlägsenhet.

Det första setet vann Nieminen efter tiebreak med 7-6, det andra med 7-5 och i det tredje var skillnaden redan större, då finländaren avslutade matchen med att vinna setet med 6-2.

Nieminen var även med i det finländska laget som slog Zimbabwe i den första omgången av Davis Cup i mars.

Nielsen kvitterade

Om Nieminen tog en enkel seger i sin match var Frederik Nielsens seger över Harri Heliövaara minst lika överlägsen.

Heliövaara hade inte mycket att säga till om då dansken vann matchen i tre raka set med setsiffrorna 6-4, 6-3 och 7-6.

Därmed är ställningen i matchen mellan Finland och Danmark 1-1 efter första dagen. Tre segrar krävs för att ta sig vidare.

- Vi har en rätt giftig kultur där vi låter bli att tala om rasism med dess rätta namn. Vi kallar det vardagsrasism eller främlingsfientlighet. Men det är rasism, det är bara det det är, säger Seinabo Sey.

Seinabo Sey har vid ett flertal tillfällen tagit ställning mot rasism. I sitt sommarprat från förra året ondgjorde hon sig över människors trångsynta envishet som leder till att ord som ”negerboll” fortfarande användas. På den svenska Grammisgalan 2016 fick hon stående ovationer när hon under sitt framförande av låten Hard Time fick sällskap av 100 andra svarta kvinnor på scenen. Och när hon besökte Ruisrock förra veckan fick hon en fråga av en person i publiken som undrade om alla liv är lika mycket värda. Svaret blev: "Självklart är alla liv lika mycket värda, men just nu är det svarta människor som skjuts och mördas så låt oss fokusera på det."

Samtidigt är Seinabo Sey också väldigt trött på att behöva tala om ämnet rasism.

- Det är jävligt jobbigt att hela tiden behöva prata om och förklara sin egen existens. Jag tycker bara att folk ska sluta vara hemska mot människor som inte är som dem.

- Jag tycker att det finns för få kvinnliga förebilder som är ärliga med sina brister. Jag vill bara visa på att kvinnor är komplexa, säger Seinabo Sey. Seinabo Sey uppträder på Ruisrock 2016 Bild: Yle/Malena Holmström artist,festival,festivaler,ruisrock,ruisrock2016,seinabo sey

Överlag känner hon sig orolig för samhällsklimatet i Europa som hon beskriver som fruktansvärt.

- Jag undrar starkt vart vi är på väg? Jag är rädd och tycker att det är extremt olustigt. Och det får mig att känna att jag vill flytta långt ifrån mitt eget land, snabbt som fan.

Som sitt eget land räknar hon Sverige även om hon hyser varma känslor också för Gambia där hon tillbringade en stor del av sin uppväxt. Att ha två länder så nära hjärtat ser hon som en positiv sak.

- Det har bland annat gjort att jag har fått en förståelse för att vi alla är väldigt lika oavsett vilken kultur vi hör till. Innerst inne vill människor mest känna sig sedda och älskade.

- I min vardag märker jag inte av rasism så himla mycket, men jag ser ju så klart alla andra som blir utsatta för det, säger Seinabo Sey. Seinabo Sey uppträder på Ruisrock 2016 Bild: Yle/Malena Holmström artist,festival,festivaler,ruisrock,ruisrock2016,seinabo sey

Det är bra att vara lite knäpp

För tre år sedan befann sig Seinabo Sey på en helt annan plats i livet jämfört med i dag. Hennes pappa hade nyligen gått bort, hon sov på sin kusins soffa och hade ungefär 100 euro i månaden att leva på.

- Och allt som hände mig var nytt hela tiden, jag hade ingen koll på någonting.

Nu känner hon ett större lugn inombords, även om vardagen till och från är väldigt stressig.

- Att vara på turné är att befinna sig i ett ekorrhjul, men sedan en liten tid tillbaka känner jag att jag verkligen har landat. Jag fattade nog inte hur stressad jag var förrän nu när jag inte är det längre.

Innerst inne vill människor mest känna sig sedda och älskade.― Seinabo Sey

Som mest avslappnad känner hon sig när hon är hemma, i en nystädad lägenhet tillsammans med ett gäng vänner.

- Jag flyttade hemifrån när jag var femton och sedan dess har jag flyttat runt väldigt mycket, så att komma hem till ett hem som känns som mitt gör mig faktiskt väldigt avslappnad.

Men ännu får de trivsamma stunderna hemma vänta lite. En hel del uppträdanden väntar under sommaren, bland annat uppträdde hon på Pori Jazz i går kväll.

- För att klara av ett så hektiskt schema försöker man ta det dag för dag. Och så brukar jag tänka på en rolig sak som min pappa brukade säga: "If they think you are crazy they don’t mess with you” (Ungefär: Om de tror att du är galen så bråkar de inte med dig.) En liten dos knäpphet är alltid bra att ha!

Vad göra då magsjukan slår rot i en och man saknar wc-papper men har en handfull dollar?

Lägg till att man befinner sig i Filippinerna, på en stor teaterfestival men där toaletterna inte lever upp till ens förhoppningar. Skådespelaren Jerry Wahlforss har konkreta erfarenheter.

Se Jerrys berättelse i serien "Mitt favoritfiasko", där finlandssvenska kulturpersoner delar med sig av sina mindre bejublade minnen.

På lördag ordnades Nagu Rock för sjätte gången. Publiken fick bland annat njuta av melankoliska sånger på finlandssvenska och dansa loss till medryckande elektro-pop.

Vädret visade sig inte från sin bästa sida då det för sjätte gången ordnades Nagu Rock vid Framnäs i Nagu. Under dagen sken solen med mot kvällen tonade mörka moln hotfullt upp på himlen och kanske det skrämde bort några för det var aningen glest i publiken jämfört med tidigare år. Kanske saknades också dragplåster som publikfavoriten humorgruppen KAJ som lockade många i fjol.

Publiken jublar under Nagu Rock 2016. Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Men de som stannade hemma gjorde nog ett misstag för även om solen gömde sig bakom molen så föll det inte en droppe regn under kvällen och artisterna bjöd på ett varierande och medryckande program.

Allt från rock och elektro-pop till sång på finlandssvenska

Först ut på scen var Nagus egna Skrain Hallux, tre unga killar som körde på för fullt från start och det blev rock för hela slanten med Iron Maiden och klassiker som Summer of 69.

Nagubandet Skrain Hallux Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Nagubandet Skrain Hallux. Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Näst i tur var Pargasbandet Another Wasted Night som bland annat med egna låten ”Ready or not” fick publiken att dansa framför scenen.

Pargasbandet Another wasted night. Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Pargasbandet Another wasted night. Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Bandet Dimma i sin tur bjöd på både banjo och fiol och flera av låtarna hade ett positivt budskap om kärlek vilket passar bra en helg som denna som kantrats av tragiska nyheter både från Nice och Turkiet.

Bandet Dimma spelade på Nagu Rock 2016. Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Bandet Dimma spelade på Nagu Rock 2016. Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Efter det fick Nagu besök av svenskfinlands egen Lars Winnerbäck, nämligen Månskensbonden som bland annat bjöd på hittarna ”Döpt i Kyroälv” och ”För sent för ibland”.

Månskensbonde.n spelade på Nagu Rock 2016 Bild: Yle/Johanna Ventus månskensbonden,nagu rock 2016

Lagom till att det var dags för LCMDF att stiga upp på scen tittade solen fram. Elektropop-bandet från Helsingfors som slagit igenom stort ibland annat Tyskland var kanske vana med lite större arenor än scenen vid Framnäs, men systrarna Mia och Emma Kemppainen sa sig vara glada över att vara i Nagu för första gången.

LCMDF uppträdde på Nagu Rock 2016. Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Då sista bandet för kvällen Satellite Stories äntrade scenen hade det redan börjat skymma och det i kombination med en ordentlig ljusshow och rökmaskin gjorde att Naguborna kom i gång ordentlig och publiken dansade loss till indie pop-bandet från Uleåborg.

Satellite stories uppträdde på Nagu Rock. Bild: Yle/Johanna Ventus nagu rock,nagu rock 2016

Alger har påträffats på många håll i Skärgårdshavet och bland annat omkring Kimitoön har det redan funnits rikligt med alger. Ett alternativ kan då vara en pool på torra land.

För att badvattnet i uppblåsbara bassänger ska hållas fräscht rekommenderas olika former av cirkulationspumpar och kemikalier.

Tapio Korkolainen vid Säkerhets- och kemikalieverket Tukes påminner konsumenterna om att det gäller att undvika kemikalier i badvattnet så långt det går.

- Framför allt när det handlar om små barn som ska bada i vattnet rekommenderar jag att man byter ut badvattnet varje dag istället för att använda biocider, säger Korkolainen.

Han betonar också att konsumenten ska vara uppmärksamma när de köper bakteriedödande produkter i affären.

- Se till att det finns en noggrann bruksanvisning på paketet och att du får ett produktsäkerhetsdatablad med dig från affären, säger Korkolainen.

Korkolainen förklarar att det också ska finnas tydliga varningsmärken på paketet, som beskriver de faror som preparatet innebär och vilka åtgärder som behövs för att man ska kunna använda preparatet på ett tryggt sätt.

Kemikalier som säljs i butiken måste inte vara godkända av myndigheterna

Marknadsförare och importörer som är ansvariga för varan måste också nämnas, säger Korkolainen.

Han konstaterar att många konsumenter kanske tror att de kemikalier som säljs i affärerna är godkända av myndigheterna, men så är det inte alltid.

- Om ett företag vill sälja ett preparat som dödar bakterier i badvattnet så krävs det i dag inte ett tillstånd från oss på Tukes, säger Korkolainen. Preparatet är alltså inte granskat av någon myndighet på förhand.

En ändring är ändå på gång och om några år kommer Tukes att börja godkänna också de här kemikalierna innan de kan säljas i Finland. Än så länge är det på producenternas och affärernas ansvar att se till att de kemikalier som säljs är trygga. Korkolainen säger att de flesta affärerna säkert bär sitt ansvar, men att konsumenterna inte ska invaggas i en falsk trygghet om att alla kemikalier skulle vara granskade på förhand.

- Tillsvidare är det bara vissa produkter som till exempel myggmedel, rodenticider eller båtbottenfärger som kräver tillstånd på Tukes. Men det gäller alltså inte ännu för bakteriedödande kemikalier som är avsedda för att rena badvattnet, säger Korkolainen.

Många kemikalier är skadliga för vattenlevande organismer, men ändå tillåtna

Tukes övervakar att det inte säljs preparat för sådana ändamål som ämnet inte är tillåtet för, och att det inte säljs preparat som är förbjudna inom EU. Dessutom bevakar Tukes att texten på förpackningarna är rätt och skrivna på både finska och på svenska. Främst satsar man på att övervaka näthandeln, men ibland gör man också stickprov i affärer.

Korkolainen betonar också att det är viktigt att man följer bruksanvisningen och att doserna inte överskrids. Bland de kemikalier som erbjuds finns många sådana som till exempel är skadliga för vattenlevande organismer.

Klor är också vanligt i preparat som ska rena badvattnet. Korkolainen konstaterar att klor ju också läggs till i dricksvattnet på många håll, så i små mängder är det knappast farligt. Triclosan används i vissa preparat för samma ändamål, det är ett ämne som EU just nu granskar och där man sannolikt kommer att begränsa användningen.

Eftersom många av biociderna är skadliga för miljön skulle det vara viktigt att vattnet från bassängen töms i avloppet och att vattnet renas i ett avloppsreningsverk.

Amatörteatrar är beroende av många faktorer - väder, talkoanda, kaffekokare, scenbyggare, frivilliga skådespelare, publik, sponsorer och regissörer.

Det är en delikat process och en fantastisk kulturform, eftersom den gör det möjligt för människor med olika bakgrund och ålder att skapa något tillsammans.

Något som - vilket årets pjäser på olika håll i landet har visat - ofta uppvisar fina konstnärliga kvaliteter.

Men vissa strukturella problem finns.

När Yle Kultur går igenom repertoaren hos sex av de största finlandssvenska sommarteatrarna - Lurens i Lovisa, Finns i Esbo, Teaterboulage i Pargas, Raseborgs sommarteater, Närpes teater och Oravais teater - mellan 2006 och 2016, visar det sig att 51 av 65 pjäser regisserats av män.

Rosa staplar står för män och blå för kvinnor. En överväldigande majoritet av pjäserna regisseras av män. Regissörer på de största finlandssvenska sommarteatrarna 2006-2016 Bild: YLE/ Maria Helsing sommarteater,statistik (data)

Ofta är det samma regissör som anlitats flera år i rad, vilket säkert har en praktisk förklaring, men försvarar ändå inte den strukturella prioriteringen av manliga framom kvinnliga regissörer.

Under den granskade tidsperioden har Lurens och Finns enbart anlitat män, medan Teaterboulage, Närpes och Raseborg har anlitat en kvinnlig regissör en eller två gånger.

Oravais uppvisar å sin sida en motsatt statistik, där alla pjäser utom en har regisserats av en kvinna sedan 2006.

Männens berättelser dominerar samhället

Enligt litteratur- och teatervetaren Rita Paqvalén är ojämlikheten problematisk.

- Män, precis som alla andra, berättar berättelser som utgår från dem själva. Det är i sig inget problem men just männens berättelser dominerar redan det vi ser på scenen och i samhället.

Rita Paqvalén är litteraturvetare och jobbar på servicen Kultur för alla. Rita Paqvalén Bild: Yle/Ylva Perera rita paqvalen

Mansdominansen bland regissörer är ett faktum också inom proffsteatern men Paqvalén menar att sommarteatrar har en unik möjlighet att välja nya vägar.

- Sommarteatrar bygger sina föreställningar från grunden, det finns ingen förutbestämd teaterpersonal och därmed går det att göra feministiska val när man bestämmer vem som ska regissera. Sommarteatern spelar en viktig roll i lokalsamhället och borde därför kunna spegla alla grupper i samhället.

Mer variation önskas

När det gäller författarna till de historier som berättas på sommarteaterscenerna ser könsfördelningen ut så att 40 och ett halv manus har skrivits av en man och 24 och ett halvt manus av en kvinna. Halvorna kommer sig av att det finns pjäser som har både en kvinnlig och en manlig manusförfattare.

Finns sommarteater i Esbo har den högsta procenten kvinnliga manusförfattare (sju av elva pjäser). Här kan nämnas att Finns enbart spelar barnteater - en genre som procentuellt företräds av fler kvinnor - och att fem av dessa pjäser baserar sig på böcker av Astrid Lindgren.

Rosa staplar står för män och blå för kvinnor. Det håller på att ske en utjämning i könsfördelningen. Manusförfattare på de största finlandssvenska teatrarna 2006-2016. Bild: YLE/ Maria Helsing sommarteater,statistik (data)

Teaterboulage och Oravais kommer nästan upp till femtio procent kvinnliga manusförfattare under tidsperioden, medan Lurens, Närpes och Raseborg enbart har enstaka pjäser av kvinnor på de senaste årens repertoar. Det positiva är att det tycks bli jämnare för varje år.

Pjäser skrivna av män behöver inte på något sätt vara dåliga, tvärtom, men Rita Paqvalén poängterar att det är synd att teatrarna inte varit intresserade av mer mångfald.

- Ju större variation bland dem som får berätta, desto större variation på berättelserna. Varför bara reproducera gamla mönster då man har chans att förnya sig?

Vem får göra vad på scenen?

Könsfördelningen på sommarteatrarnas huvudrollsinnehavare är svårare att avgöra. Många pjäser har både en manlig och en kvinnlig protagonist. I andra fall är det omöjligt att slå fast en huvudperson över huvud taget.

På basen av hur pjäserna presenterats går det ändå att få fram en statistik som visar att 24 pjäser under den här perioden tydligt har en manlig huvudrollsinnehavare. I 17 pjäser spelas huvudrollen av en kvinna och i 23 pjäser finns både en manlig och en kvinnlig huvudperson.

En lite jämnare statistik, men fortfarande med fler män i fokus - vilket är uppseendeväckande eftersom ensemblen på sommarteatrarna ofta består av en överväldigande majoritet kvinnor och flickor.

Rosa staplar står för män, blå för kvinnor och bruna för både. I vissa pjäser har det inte gått att plocka ut tydliga huvudpersoner. Huvudrollsinnehavare på finlandssvenska sommarteatrar 2006-2016. Bild: YLE/ Maria Helsing sommarteater,statistik (data)

- Det finns en lång tradition av manliga huvudroller inom teatern. Det gäller tyvärr också i de fall där det på pappret finns både en manlig och en kvinnlig huvudperson. På sommarteatern är det vanligt att ha ett ledande heteropar, en man och en kvinna som ska hitta varandra. Då får ofta mannen vara den aktiva hjälten, medan kvinnans roll går ut på att vara en jungfru eller en yrhätta som ska passas in i normen så att de kan gifta sig, säger Rita Paqvalén.

Mängden kvinnor på scen är alltså i sig ingen garanti för att pjäsen är jämlik eller feministisk.

- Det är en enorm skillnad om kvinnorna står på scenen som en anonym massa, eller som aktiva personer i bärande roller. En kvinnlig huvudrollsinnehavare som bara får reproducera en stereotyp könsroll är inte heller särskilt intressant, säger Paqvalén.

Teaterboulages pjäs "Doris - flickan i läderrock" lyckas porträttera flickor som människor utan att fastna i stereotyper. Kryssningspassagerare stiger av båten i "Doris, flickan i läderrock". Bild: Henrik Zoom © 2016 sommarteater,teater,teaterboulage

Målet borde istället vara att lyfta fram kvinnor och män på så många olika sätt som möjligt.

- Det har länge varit så att så fort män skildras som mjuka, eller kvinnor som drivande och aktiva, är det för att uppnå en komisk poäng. På så vis upprätthåller man tanken om att män i grunden är på ett visst sätt och kvinnor på ett annat sätt, vilket låser in människor i väldigt trånga roller, säger Paqvalén.

Humor kan vara normkritisk

Ett feministiskt tänk hos sommarteatrarna skulle inte behöva innebära mindre humor och gemytlighet.

Även om många sommarteatrar traditionellt bygger på skämt som upprätthåller ett stereotypt tänkande kring kön - den lata mannen på soffan, den blåsta blondinen och så vidare - är det inte det enda sättet att skapa komedi.

Närpesboan på Närpesteater börjar med en rad skämt som förstärker stereotyper, men problematiserar sedan karaktärerna. Mikaela Esch, Magdalena Snickars, Matias Norrgrann och Cecilia Back ställer i ordning till kalaset i Närpesboan. Bild: Jonas Bergqvist cecilia back,magdalena snickars,matias norrgrann,michaela esch,närpes teater,närpesboan,sommarteater

Istället önskar sig Rita Paqvalén ett kreativt tänkande kring humor, där syftet inte behöver vara att skratta åt personer som avviker från normen, utan istället skratta åt själva normerna.

- Jag tror att teatrarna lätt hemfaller åt den stereotypa skämtarsenal som finns eftersom det är enkelt, men det finns gott om exempel på komedi som driver med stereotyperna istället för att reproducera dem, säger Paqvalén.

För att illustrera tar Paqvalén upp tv-serien Kätevä emäntä (Händig husmor) som ett exempel på komedi där man får skratta åt normerna, medan den populära teaterföreställningen Grottmannen istället handlar om att man ska känna igen sig i normerna som presenteras.

Alla tjänar på bredare tänk

Jämställdheten mellan män och kvinnor är ändå långtifrån det enda område där sommarteatrar har möjlighet att vidga sitt normkritiska arbete. Det finns flera andra grupper vars representation på scenerna eller i produktionsteamet kunde utökas.

- Eftersom sommarteatern ofta engagerar hela orten finns det en enorm potential att låta alla grupper komma fram. Jag tänker till exempel på funktionshindrade och också på den stora grupp asylsökande som just nu sitter och väntar på sina besked. Bland dem finns många proffskonstnärer och det vore väldigt fint om de kunde involveras i teatergemenskapen, antingen på scenen eller bakom den, säger Paqvalén.

Våga tänka många tankar istället för två. Mångfald istället för dualism!― Rita Paqvalén.

Hon påpekar också att normkreativt tänkande är något som alla, inte bara de hittills diskriminerade, tjänar på.

- Stereotypierna låser in oss i väldigt smala roller som vi omedvetet anpassar oss till. De här rollerna är trånga både för kvinnor och män och det är synd om konsten låser sig till dem, eftersom den har möjlighet att tänka mycket bredare. Just eftersom sommarteatern är ett kollektivt rum har de alla möjligheter att tänka fritt kring de här sakerna, säger Paqvalén.

Djungelboken på Lurens ståtar med flickor i många roliga roller. Aporna dansar på Lurens sommarteater. Bild: Mats Tuominen djungelboken på lurens,lurens sommarteater,Lurens sommarteater,lurens sommarteater 2016

Normkritisk teater blir givetvis inte automatiskt bra konst, utan precis som all annan teater gäller det att berätta det man vill så bra som bara möjligt. Det handlar alltså inte om att köpa sig ett feministiskt frikort, utan helt enkelt om att försöka göra sommarteater som både är rolig, njutbar och låter bli att diskriminera.

Något som flera av sommarens föreställningar har visat sig vara duktiga på. Det gäller bara att fortsätta arbetet.

- Teater och konst har en otrolig kapacitet att påverka oss på ett sätt som statistik och siffror inte har. Därför räcker det inte med att bara uppfylla vissa könskvoter, utan det gäller att tänka normkritiskt på ett bredare plan, säger Paqvalén.

Det går att spara tiotals euro per tankning, beroende på var i skärgården man tankar båten, visar Yle Nyheters kartläggning. De billigaste båtmackarna kan konkurrera med bensinstationerna på land medan de dyraste tar ett literpris på närmare 2 euro för bensinen och 1,7 euro för diesel.

Det råder stora prisskillnader mellan båtmackarna, visar Yle Nyheters undersökning av bränslepriset i skärgården i havsområdena. I yttre skärgården stiger priserna på grund av transportkostnader, men också båtmackar på fastlandet har högre priser än servicestationer för bilar på grund av säkerhetsarrangemang och den korta säsongen.

Du hittar hela vår sökbara lista över priserna längst ner i artikeln.

På en del håll kan priset på diesel och bensin variera med upp till 20 cent per liter mellan de närmaste tankningsstationerna (se t.ex. Ingå skärgård i listan lägre ner).

Billigast i Ingå

Landets förmånligaste bränslepriser erbjuds vid småbåtshamnen i Ingå i Västra Nyland. Här kostade 98-oktanig besin 1,479 euro per liter och dieselns literpris låg på 1,199 euro då undersökningen gjordes.

Längre ut i skärgårdshavet och på Åland blir bränslet däremot dyrare. Bland annat pressar transporterna upp prisen på båtmackar som inte ligger i anslutning till fastlandet.

- Bränsle och gas är farligt gods och det tar inte förbindelsebåtarna ombord i dagens läge, säger Jan-Erik Karlsson som driver Nötöboden på Nötö söder om Nagu i Åbolands skärgård.

Den billigaste båtmacken i undersökningen ligger i Ingå småbåtshamn. Delta café i Ingå. Bild: Yle/Marica Hildén delta café,delta café i ingå,ingå,ingå hamn,ingå småbåtshamn,västnyland

Karlsson är oroad över Kommunikationsministeriets planer för skärgårdstrafiken. Som det ser ut nu kommer det statliga stödet för tunga transporter i skärgården att försvinna nästa år vilket kan bli dödsstöten för båtmackar på mindre öar i skärgården.

- Det blir hemskt dyrt. En körning ut till Nötö kostar 2 500 euro, och de kostnaderna måste sättas på bränslepriset. Det blir dyrt literpris och jag är rädd att ingen med ett sådant pris skulle komma och tanka till Nötöboden, säger Karlsson.

Den dyraste bensinen säljs på Aspö utanför Kotka, cirka 40 sjömil från gränsen till Ryssland. Där kostar bensinen just nu 1,99 euro per liter. Stationen ägs av öns förening och fylls bara på 2-3 gånger per år då bränslebåten kommer till Aspö.

Dieseln är dyrast vid båthamnen i Kemi där den kostar 1,8 euro per liter.

Jan-Erik Karlsson tycker att myndigheterna gör det svårt för företagare att sälja bränsle ute i skärgården. Stödet för tunga bränsletransporter håller på att slopas och säkerhetskraven är stränga. Jan-Erik Karlsson Bild: Yle/Johanna Ventus jan-erik karlsson,naguföretagare,nötö,nötöboden

Dyr hobby - vanligaste motorbåten slukar närmare 20 liter/h

Snabba öppna motorbåtar hör till finländarnas favoriter.

Enligt Trafiksäkerhetsverket registrerades drygt 2 000 nya motorbåtar, 440 vattenskotrar och 80 segelbåtar mellan januari och juni 2016.

De vanligaste nya motorbåtarna är av märkena Buster eller Yamarin. Över hälften är under 5,5 meter långa och deras medianeffekt ligger på 55 kilowatt, alltså drygt 70 hästkrafter.

Genomsnittseffekten är högre (96 kW) men enligt Trafi missvisande, eftersom ett fåtal mycket stora motorer höjer medeltalet.

En fem meter lång båt med utombordare på 70 hästkrafter kan, enligt uppskattningar från sajten Boat Fuel Economy, dra upp till 25-30 liter bränsle per timme. Redan en liten skillnad i priset kan spela en stor roll i slutändan.

Tankar du den vanligaste motorbåten med den dyraste bensinen 98E skulle det enligt de här siffrorna kosta närmare 60 euro/h att köra. Med den billigaste kostar det ungefär 44 euro/h.

Det är ändå värt att notera att uppskattningarna varierar. Till exempel visar tillverkaren Yamahas tester att en Buster på 5,25 meter med en 70 hästkrafters motor drar kring 20 liter per timme på fulla varvtal. På marschfart kryper fröbrukningen närmare 15 liter per timm.

Tillverkaren Tohatsu bedömer däremot att deras utombordare på 70 hästkrafter drar 28-29 liter per timme.

De större utombordsmotorerna har blivit mer bränslesnåla tack vare ny teknik, men en 100 hästkrafters maskin är fortfarande relativt törstig. Över 30 liter per timme vid topphastighet enligt tillverkarens uppgifter. Honda utombordare Bild: Mikael Crawford/Yle Båtmotorer,honda,honda 100 hästkrafter,utombordare

Kort säsong pressar upp priserna

Det är generellt dyrare att tanka båtar än bilar. Ofta är bränslepriset vid båtmackarna mellan 10 och 15 cent högre än vid bilarnas servicestationer. Det här gäller också många båtmackar som ligger på fastlandet vid landsvägar.

- I skärgården är säsongen ungefär tre månader lång och under den tidsperioden ska vi göra hela årets vinst, säger Oskari Juva, vd för den inhemska stationskedjan Seapoint.

Ofta har båtmackarna öppet närmare sex månader, men det är bara under högsäsongen de är lönsamma. Den huvudsakliga orsaken till att båtarnas bränsle är dyrare än bilarnas är alltså att lokaler, infrastruktur, servicen för pumparna och annat underhåll kostar hela året, trots att säsongen bara är tre månader lång.

Dessutom tillkommer det en del kostnader för säkerhetsarrangemang.

- Då man befinner sig i en havsmiljö finns det många olika risker. Ingen vill att bränslet ska hamna i vattnet och därför ser säkerhetsarrangemangen annorlunda ut vid båtmackar, säger Juva.

Till exempel är bränsletankarna ofta på högre höjd än tankbryggan, vilket betyder att det krävs dyra elektromagnetiska ventiler för att garantera säkerheten.

En körning ut till Nötö kostar 2 500 euro, och de kostnaderna måste sättas på bränslepriset.― Jan-Erik Karlsson, företagare.

Över 100 stationer med i undersökningen

Uppgifterna om bränsleprisen samlades in 12.6-14.6.2016 och en del priser kan ha ändrats sedan dess. Totalt har vi listat bränslepriser vid 107 båtmackar längs med den finländska kusten och skärgården. Insjömackarna finns inte med i undersökningen. Priserna för Strandservice i Malax samt Särkimo Bybutik i Maxmo har på läsarnas begäran lagts till i tabellen, priserna insamlade 18.7.2016.

Flera av båtmackarnas bränslepriser ändras bara ett par gånger per säsong medan ett tiotal kör med samma pris hela sommaren.

Oftast bestäms bränslepriset då en ny leverans kommer. För stationer på fastlandet kan det vara en gång i veckan medan mackarna längre ut i skärgården mer sällan får besök av en tankbil eller -båt.

Vissa av båtmackarna i undersökningen uppger att de kontinuerligt följer med marknadspriset och ändrar sina bränslepriser mer än en gång i veckan.

Klicka på ditt havsområde och välj 98E eller Diesel för att se de lägsta bränslepriserna nära dig. Du kan också söka på ort- eller kommunnamn genom att skriva i sökfältet.

(*säljs inte, **uppgift saknas.) Interaktiv grafik: Peter Sjöholm.

((vis: 1093351))
Källor: Yle Nyheter utgick vi från Venelehtis lista över sjömackar och ringde runt till mackarna/hamnarna för att ta reda på priset.
Hittade du fel i tabellen, eller saknas din lokala båtmack? Skriv i kommentarsfältet så fixar vi det.

Uppdatering 18.7.2016 kl. 11.15: Avsnittet om förbrukning uppdaterades med nya källor. Tidigare stod det felaktigt att en utombordare på 70 hästkrafter drar över 30 l bränsle per timme, den verkliga förbrukningen torde ligga närmare 20 l per timme.

Uppdatering 18.7.2016 kl 15:18 Följande två sjömackar har lagts till i den interaktiva tabellen: Strandervice i Åminne i Malax (98E 1,69 e/l, D 1,39 e/l) samt Särkimo bybutik i Maxmo (98E 1,69 e/l, D 1,46 e/l). Dessutom har vi korrigerat namnet på Airisto gästhamn på Stormälö samt specificerat priset på 98-oktanig bensin i Kirjais. Priset i Kirjais var tidigare antecknat med två decimalers noggrannhet 1,7 e/l, nu med tre 1,69 e/l.