Bloggar, twitter, poddar, livstilsgurun; det finns en uppsjö företeelser och personer vars liv och tankar vi följer. Lina Björkskog når tusentals läsare varje vecka.

Lina Björkskog är fysioterapeut till utbildningen, men jobbar numera som personlig tränare, PT, både live och på nätet. Dessutom bloggar hon aktivt. Det blir minst ett inlägg om dagen.

Jag skriver enligt forskning och sådant som folk kan ha nytta av i sin träning. Det handlar alltså inte bara om mig och min egen träning.

Linas blogg är bland de tio mest lästa finlandssvenska bloggarna. Bland tränings- och hälsobloggarna har hon överlägset mest läsare med omkring 9000 läsare per vecka.

I november fick hon bloggpriset på den finlandssvenska bloggalan för årets tränings- och hälsoblogg.

- Jag tror att folk uppskattar att jag skriver konkret och faktabaserat om hälsa och träning, förklarar hon populariteten.

Lina började blogga för fyra år sedan. Först skrev hon om alldagliga saker, men när hon hade utbildat sig till personlig tränare, PT, började bloggen allt mer handla om idrott, träning och hälsa. Det tog skruv.

- Bloggen är ändå en ganska liten del egentligen av min vardag. Jag tränar med kunder i Helsingfors, så jag har det som en del av mitt jobb. Jag också kunder på nätet som jag tränar online med.

Christoph twittrar och sätter upp mål

En annan som har många följare är Christoph Treier. Han är mental tränare och hjälper såväl elitidrottare som vanliga arbetare att sätta upp mål och hitta motivation att nå dem.

Twitter har inte slagit genom i Finland på samma sätt som det gjort i till exempel USA. Christoph Treier har omkring 2800 följare. Det är ganska mycket mätt med finlandssvenska mått.

Christoph Treier lär bland annat unga yrkesstuderande att hantera stress. Christoph Treier Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Att anlita en mentor, coach eller mental tränare har blivit populärt. Trenden har kommit från USA via Mellaneuropa och Sverige till oss. Orsaken är enkel.

- Varje person tycker om att berätta om sig själv och hur man har det. Det finns betydligt färre som vill lyssna. Som coach lyssnar man mest. Därför är vi pop, säger han.

"Mental träning är som glasögon"

- En del behöver glasögon dagligen, andra inte. Vill man skida slalom eller skida när det snöar och blåser behöver alla glasögon. Någon gång kommer alla i en sådan situation när de har stor nytta av mental träning, säger Christoph.

Man kan jämföra hjärnan med en taxichaufför. Till en taxichaufför säger man inte vart man inte vill, utan man säger alltid vart man vill komma.

Han tränar också idrottare. Efter de usla resultaten i vinter OS i Vancouver 2010 insåg idrottsledningen att man måste satsa på mental träning i Finland på samma sätt som man redan har gjort länge i Sverige.

Också här handlar det om att sätta upp realistiska mål på rätt sätt.

Christoph Treier (tv.) tillsammans med häcklöparen Jimmy Finnholm. Christoph Treier och Jimmy Finnholm Bild: Yle/Sofi Nordmyr

- När det är halt är det många som bara tänker på att inte ramla när de går ut. Det är egentligen helt fel att tänka så. I stället borde de tänka på vad de vill uppnå.

Bloggen är damernas arena

De nominerade på bloggalan i november var till största delen kvinnor.
Också enligt portalen bloggtoppen.fi, som listar de populäraste bloggarna, domineras det finlandssvenska bloggandet av kvinnor.

- Förklaringen till det här har sitt ursprung redan i skolan, säger sociologen Jan Wickman.

På bloggen visar kvinnor upp sig enligt traditionella rollmönster, säger Jan Wickman. Jan Wickman sitter vid sin dator i arbetsrummet på Åbo Akademi.

- Bloggandet är i första hand ett verbalt verktyg med ord och text. Flickor är traditionellt mycket bättre på det än pojkar, säger han. Flickor skriver och läser bättre i skolan och är bättre på modersmål och främmande språk. Det kommer sig naturligt att vi har en kvinnobild där man är verbal och uttrycker sig i ord.

Traditionellt har kvinnans roll varit att visa upp sig. Mönstret går vidare i bloggandet.

Vad är det då som får tusentals personer att dagligen följa bland annat de finlandssvenska bloggarna?

- Bloggandet är en jämlik konversation, säger Jan. Det är inte yrkesfolk som berättar för mig, utan som läsare kan jag kommentera och diskutera. Dessutom kan jag hålla mig till teman som intresserar mig.

Poddsändning lockar tiotusentals

Patrik Hagman som docent i politisk teologi vis Åbo akademi, startade för en tid sedan en bok- och teologipodd tillsammans med en rikssvensk kollega. Han var också tidigare en aktiv bloggare vid sidan av sin forskning.

Höstens andra avsnitt av Hagmans podd har hittills haft närmare 60 000 lyssnare. Populariteten överraskade honom stort.

Patrik Hagman håller igång det lugna samtalet. Patrik Hagman vid sitt arbetsrum i Åbo akademi.

- Som lyssnare har man direkt tillgång till materialet. Det är snabbt och enkelt att tillgå och hör till något stort mediebolag, säger han.

Podden är ett långt och djupgående medium som radio är det bästa mediet för, men som man hör väldigt väldigt lite av i radiokanalerna nuförtiden.

Hagman använder alltså tekniken och sociala medier som ett alternativ till de traditionella uttrycksformerna. Han drar paralleller mellan det vardagliga livet och det populära livet på sociala medier.

- Vi söker ett socialt sammanhang på nätet på samma sätt som i det vardagliga livet. Tekniken har bara förändrat sättet vi gör det på. Skriver man något lustigt, slagkraftigt eller till och med elakt på sociala medier, belönas man med gilla och då uppmuntras beteendet.

Svårt att bli stor i Svenskfinland

Att blogga, twittra och göra poddar på svenska når ändå bara en begränsad mängd i vårt land. Slår man inte igenom i Sverige kan man inte heller räkna med riktigt stora följarskaror.

- På svenska har man inte har de finska läsarna, säger Lina Björkskog. Förstår man inte svenska läser man ju inte heller svenska.

Yle fem, Närbild måndag 14.12.2015, kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 15.12.2015 kl. 17.25.

De ständigt växlande budskapen kring Finlands flyktinglinje är tuffa för Röda Korsets åbolandsdistrikt

Personalen inom Röda Korsets åbolandsdistrikt har inte haft en lugn stund på hela hösten. Det var riktigt kaotiskt i september innan flyktingslussen i Torneå öppnades.

Verksamhetsledaren Anna-Lena Sjöblom hade trots brådskan inte velat stå utanför hela "rumban"

Den 15 oktober öppnade distriktets eget flyktingboende i Nagu.
- Det har varit jätteintressant att få vara med i hela den här processen.

Det säger också Mia Eklund som i samma veva som flyktingförläggningen i Nagu öppnades började jobba på Röda Korset. Det blev mycket intensivt från början för Mia som exempelvis koordinerar frivilligverksamheten.

Mia Eklund jobbar på Röda Korset Mia Eklund jobbar på Röda Korset Bild: Yle/Nilla Hansson

De olika budskapen tär

Det är tufft för Röda Korset att samtidigt som man kämpar med den mycket verkliga flyktingströmmen till vårt land vid sidan av det hela tiden får olika budskap från regeringen. Det medger verksamhetsledaren Anna-Lena Sjöblom på Åbolands distrikt. Budskapet från regeringen om hur Finland ska göra har ändrats nästan från dag till dag.

Anna-Lena Sjöblom är uppenbart trött på de ombytliga signalerna. I början när det kom ca 700 personer per dygn till Finland så kunde migrationsverket ringa två gånger på lördag och två på söndag och be Anna-Lena att öppna nya boenden.

- Öppna, öppna, har du nånting att öppna? Så fort du har en fastighet så öppna. Inte hade jag ju några fastigheter så snabbt att öppna. Det ska ju vara personal. Och det är ju inte bara att öppna en dörr och mocka in folk!

Skärpta krav

För tillfället är det lite lugnare. Det kommer precis under hundra asylsökande per dygn just nu. Men samtidigt skärps säkerhetskraven, kvalitetskraven och ekonomin.

- Och då har vi ju i ganska snabb takt kanske öppnat nånting och nu får vi tänka om igen

Det största hotet är finländarna själva

Det som präglar Röda Korsets verksamheten är ofta misstroende, säger Anna-Lena Sjöblom.

-Dels misstroende från boarna i flyktingförläggningarna som inte vet hur deras framtid ser ut. Vågar de lita på myndigheterna, vågar man lita på polisen i Finland, vågar man lita på dem som jobbar på mottagningscentralen, vågar man lita på Röda Korset.

- Och så har vi det andra misstroendet som kommer från våra egna myndigheter. Att nu måste vi skärpa det ena och det andra.

- Säkerhetsmässigt så är ju ju det yttre hotet, det stora hotet för de flyktingföräggningar som finns just nu, det hot som vi finländare själva ställer till med.

Det finns interna konflikter på vissa förläggningar men de är små i jämförelse. Det är de inhemska hoten som gör att säkerheten nu måste skärpas och det kostar.

Fast signalerna å andra sidan är att minska på kostnaderna. Anna-Lena Sjöblom ser det som ett pussel som hela tiden lever och hon tror att man måste acceptera att det är så och göra det bästa av dom regler som just idag är aktuella.

Röda Korset kan inte lova någonting

På Röda Korsets åboländska distrikt vet man att man inte kan lova någon av de asylsökande.

- Det värsta vi kan göra är att vi går och lovar att ”det blir nog bra”. För det kan hända att det inte blir bra.

Man är mycket realistisk där och förklarar för den asylsökande att processen inte är i Röda Korsets händer. Röda Korset sköter om grundtryggheten och ser till att flyktingarna har det bra idag och imorgon. Sedan är det andra myndigheter som sköter intervjuerna och avväger om personerna är i behov av internationellt skydd eller inte.

Kan bli pärs för personalen

Anna Lena Sjöblom anar att det blir en tuff bit för personalen när besluten börjar komma.

- Man får ju en relation till dom här personerna och barnfamiljerna. Det är nog nånting vi bör fundera på ur personalens synvinkel också. Och veta att det kommer ett beslut nån dag.

Asylsökande och frivilliga i Nagu Asylsökande och frivilliga i Nagu Bild: Röda Korset/Mia Eklund

Utan de frivilligas enorma insats i Nagu hade det varit svårt för Röda Korset att driva flyktingförläggningen där. Anna-Lena Sjöblom är märkbart imponerad och tagen av den stora hjälpvilja som har visats i Nagu.

Flyktingströmmen har ju inte precis upphört. Inrikesministeriet räknar med 60.000 asylsökande under nästa år. I år har det kommit ca 32.000.
Distriktet förhandlar om nya fastigheter på olika håll. Det blev nyligen klart att Norrgårds Inn i Pargas blir ny flyktingförläggning. Målet är att i första hand flytta familjerna som nu bor på Strandbo i Nagu dit.

Annat är på gång både i Pargas och i Kimitoön. Men de allt strängare kraven har gjort förhandlingarna tuffa, både kring själva fastigheterna och matservicen.

Finska skolan i Dalsbruk, Taalintehtaan koulu, belönas för enträget miljöarbete.

Skolan har redan under flera års tid jobbat med att på olika sätt minska belastningen på miljön.

Bland annat har skolan en egen kompost, eleverna följer med energi- och värmeförbrukningen i skolan, material återvinns och tas till vara.

Anna Vähätalo och Elina Haanpää går i årskurs fem och tycker det är bra att man i skolan följer med el - och värmekonsumtionen.

Märker man att det går för mycket el tar man upp det i skolans eget Grön flagg-råd och diskuterar vad man kan göra åt saken. Rådet möts regelbundet och diskuterar frågor som berör miljön i skolan.

Taalintehtaan koulu har sedan 2012 genomfört många olika miljöprojekt och tidigare beviljats grön flagg av Sällskapet för miljöfostran i Finland.

Nu har skolan beviljats hållbar grön flagg vilket innebär att skolan på allvar lyckats integrera miljötänkandet i sin verksamhet.

Sällskapet för miljöfostran i Finland har sedan 1998 jobbat för att skolor och daghem i Finland beaktar miljön i sin verksamhet och uppfostrar barn och elever till att ta hänsyn till miljön.

För tillfället deltar 300 skolor och daghem i sällskapets miljöprojekt.

Byggstarten för den nya bollhallen i Åbo kommer troligen att försenas.

Det är sannolikt efter att ett besvär inlämnats till marknadsdomstolen mot hur staden hanterat anbudstävlingen.

Byggföretaget Rakennus-Salama ligger bakom besväret till marknadsdomstolen. Samma företag deltog med en egen offert i anbudstävlingen som Åbo stad avgjorde till Turun Teknologiakiinteistös fördel i i slutet av november.

- Vi vill att en tredje instans granskar om staden behandlat alla offerter likvärdigt, säger Jori Salama på byggföretaget Rakennus-Salama.

Risk för att statsstödet äventyras

Åbos biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen bekräftar att ett besvär kommit in, men säger att det inte är särskilt välgrundat.

Staden har därför lämnat in en anhållan till marknadsdomstolen om att få tillstånd att gå vidare med bygget enligt planerad tidtabell innan domstolen har behandlat besväret.

Enligt Virtanen finns det goda skäl för marknadsdomstolen att gå Åbo stad till mötes eftersom staden riskerar att gå miste om statsstödet till bollhallen om byggstarten fördröjs.

Virtanen vänder sig också till företaget Rakennus-Salama i hopp om att de ändrar sig.

- Jag hoppas att företaget ännu kan fundera en gång till på saken och dra tillbaka sitt besvär, säger Virtanen.

"Jag utgår från att bygget försenas med minst ett halvt år"

Mikko Lehtinen, vd för Teknologiakiinteistöt Oy, är redan inställd på att byggstarten försenas med minst ett halvår.

- Utan besvär hade vi kunnat starta grävmaskinerna direkt efter årsskiftet. Men nu torde de dröja åtminstone fram till sommaren innan vi kan köra igång om besväret ska behandlas, säger Lehtinen.

Lehtinen och Rakennus-Salamats Jori Salama har tidigare under hösten varit i luven på varandra med anledning av bollhallsprojektet.

Åbopolisen meddelar att en 36-årig man omkom i polisens förvar i slutet av förra veckan, natten mellan 9-10 december.

En ambulans tillkallades till polisstationen med det var redan för sent och mannens liv gick inte att rädda.

Ärendet undersöks nu enligt polisstyrelsens direktiv av en annan polisinrättning, polisinrättningen i Tammerfors och åklagaren får senare ta ställning till om väktarna och polisen hade agerat rätt eller inte.

Förin i Åbo trafikerar igen från och med klockan tre på måndag eftermiddag. Det tekniska fel som uppdagades är åtgärdat.

Vid PET-centret i Åbo invigdes på måndagen en ny cyklotron.

Med cykolotronen kan man tillverka radioaktiva isotoper som kan användas i kliniskt bruk och i forskning.

Med hjälp av dem kan man i ett tidigare skede se förändringar särskilt i hjärnan.

Den största nyttan ligger i cancer- och Alzheimerdiagnostik. Enligt professor Olof Solin kunde man i framtiden undersöka hela kroppens biokemi, utan att beröra människan.

Man samarbetar också med läkemedelstillverkare i hela världen, eftersom läkemedelstester kan göras mycket snabbare med radioaktiva isotoper.

Den nya cyklotronen har kostat cirka 2 miljoner euro, vilket är billigt med tanke på den nytta man har av den i ett 20-30 långt perspektiv.

Samtidigt har Åbo Akademi ändå varslat om samarbetsförhandlingar för att spara 7,7 miljoner euro under perioden 2016-2018. Eventuella uppsägningar kan gälla upp till 154 personer.

- Jag hoppas folk förstår att den största delen betalas av Finlands Akademi, säger filosofie doktor Mikael Bergelin, som är forskningsledare för Acceleratorlaboratoriet vid PET-centret. På det viset är det inte pengar som är borta från lönepengar. Forskning är ju universitetens uppgift, och som forskare måste vi stå utanför den politiska aspekten och istället fundera på hur vi kan göra mest nytta för samhället.

PET-centret är en toppforskningsenhet, där Åbo Akademi, Åbo universitet och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samarbetar.

Pargas ska så snabbt som möjligt sälja familjegården i Granvik som staden erhöll som danaarv tidigare i år.

Det beslöt stadsstyrelsen i Pargas planenligt på måndag kväll.

Marknadsföringen inleds på byggnadsmässan i februari.

Gården kan antingen säljas i skilda delar eller som en helhet, beroende på köparens intressen, berättar stadsstyrelsens ordförande Mikael Holmberg (SFP).
Enligt Holmberg har man ännu inte diskuterat till vilket pris gården ska säljas.

Bröderna Birger och Bengt Holmström var de sista som bodde på gården, som betraktas som kulturhistoriskt värdefull.

Åbo går vidare med planerna på att bygga en spårväg. Fullmäktige beslöt på måndagen att fortsätta med utredningsarbetet.

Frågan delade åsikterna i fullmäktigesalen och beslutet fattades efter omröstning med rösterna 56 mot 11.

Tanken med utredningsarbetet är att skaffa mera information som ska ligga som grund då staden senare fattar beslut om kollektivtrafikens framtid. Alla alternativ är fortfarande möjliga även om staden fattat ett principbeslut om spårvägen 2009. De tre rutterna som just nu är aktuella går mellan centrum och Kuppis (senare till Skansen), Kråkkärret samt Runosbacken.

Nu vill beslutsfattarna bland annat ha mera information om hur spårvägen kunde finansieras. Enligt stadens utredningar uppgår kostnaderna för hela spårvägsprojektet till cirka 430 miljoner euro. Uppskattningen inkluderar infrastruktur, spårvagnar och en spårvagnsdepå. Åbo hoppas att staten deltar genom att finansiera 30 procent av kostnaderna. Också EU-pengar ligger högt på önskelistan.

”Orealistiska planer”

Sannfinländarna föreslog att spårvägsplanerna slopas och fick medhåll av Centern, Blåvita fronten och Förnuftets röst samt av Samlingspartiets Kaija Hartiala och SDP:s Raili Engdahl. Motståndarnas främsta motivering är att spårvägen är helt enkelt för dyr för Åbo och man vill blåsa av spelet i ett tidigt skede.

- Planerna är inte realistiska, samma trafik kan skötas med bussar. Vi ska inte driva igenom beslutet med våld då vi inte har råd med spårvägar, säger Sannfinländarnas Ville Tavio.

Han får medhåll av Centerns Jarmo Laivoranta som påpekar att det gått mycket tid sedan 1972 då spårvägen i Åbo monterades ner.

- Spårvägen är inte framtidens alternativ. Varifrån ska staden få en halv miljard euro? det är inte realistiskt.

”Utveckla staden”

De gröna har länge förespråkat spårvägen som en lösning på stadens kollektivtrafikbehov. Mikko Laaksonen förstår inte motståndarnas argument.

- Hur kan man säga att spårvägen är orealistisk då andra städer valt att satsa på spårvägar? Det handlar om att utveckla staden och kollektivtrafiken. Spårvägar är aktuella på många håll, se bara på Åbos vänorter.

Frågan delar också åsikter inom partierna. SDP och Vänsterförbundet kan i princip ställa sig bakom spårvägen men endast om staten deltar i finansieringen. Också Samlingspartiet är försiktigt positiv till spårvägen.

- Vi utreder först och diskuterar sedan slutsumman då bilden klarnar. Vi måste helt enkelt få veta hur ramarna ser ut, säger stadsstyrelsens ordförande Olli A. Manni.

SFP:s Terhi Vörlund-Wallenius röstade för fortsatta utredningar men säger att det ekonomiska läget just nu inte gynnar ett spårvägsbeslut. Något gruppbeslut har partiet inte fattat i frågan.

- Jag tror inte det är rätt tid att bygga en spårväg men det är bra att frågan utreds.

Åbo tittar på andra städer

Mycket av utredningsarbetet går ut på att samla information och erfarenheter från andra europeiska städer.

Bland annat Rostock, Aarhus, Göteborg, Köln, Bergen och Gdansk har nyligen satsat på spårvägar och fungerar som vägvisare åt Åbo. Samtidigt hoppas Åbo också att man ska kunna åka snålskjuts på de långtgångna spårvägsplanerna i Tammerfors.

Staden vill också inkludera Reso i planeringsarbetet. Tanken är att rutten till Runosbacken också kunde förlängas ända till Reso centrum.

Vid sidan av spårvägen ska tjänstemännen i Åbo nu också utreda om långa ledbussar, eller så kallade superbussar, kunde vara ett alternativ för kollektivtrafiken i framtiden.

TPS innebandylag i Åbo letar efter nya utrymmen för lagets ligamatcher nästa år.

Det efter att hyreskontraktet med Caribiahallen upphör vid årsskiftet.

Staden föreslår nu TPS en kompromisslösning. Enligt förslaget skulle vårens hemmamatcher i ligan spelas i ishallen och Kuppis, medan höstens matcher skulle spelas i Kuppis idrottshall.

Staden har skyldighet att erbjuda TPS en alternativ spelarena då Caribia-avtalet avslutas.

Idrottsnämnden i Åbo behandlar frågan på tisdag.

På nyårsafton öppnar den nya statyparken i Åbo till mångas glädje. Det var i oktober 2013 som Åbo stad tog ett snabbt beslut om att riva den dåvarande statyparken med hänvisning till säkerhetsföreskrifterna.

- Som många Åbobor minns så var det ingen trevlig upplevelse då parken revs och enligt mig kunde staden ha piffat upp statyerna istället för att ha rivit dem, säger konstnären Jan-Erik Andersson. Men EU:s säkerhetsföreskrifter är hårda och man kunde kanske inte göra något annat.

Barnens idéer

Andersson hör till en av de fem konstnärer som tillsammans har skapat den nya skulpturpark som slår upp dörrarna på nyårsafton. Parken kommer också att belysas av en ljusshow framtagen av en ljuskonstnär för att ytterligare betona upplevelsen.

Stövlarna som fyllts med betong placeras och borras fast i det som ska bli den ena vingen på skulpturen. Stövlar i betong borras fast i statyparken i Åbo. Bild: Yle/Dmitri Volgin.

- Den nya skulpturen har tagits fram av idéer som barnen kläckt och arbetar fram i de kulturverkstäder som vi har arrangerat, säger Andersson. Det har lagt grunden och möjliggjort det samarbete som nu resulterar i statyparken.

Samarbete viktigt

Att fem konstnärer väljer att samarbeta och inte konkurrera trots hårda tider är inte en slump.

Användningen av stövlar var en av de idéer som barnen tog fram för den nya skulpturen. Stövlar som har fyllts med betong i statyparken i Åbo. Bild: Yle/Dmitri Volgin

- Den ursprungliga lekparken föddes också genom ett samarbete och nu fortsätter vi den traditionen, säger Andersson. Alla fem konstnärer var med och tävlade men snart insåg vi att det blir bäst om vi samarbetar trots att arvodet förstås blir mindre.

En annorlunda lekpark

Ännu ska det borras, limmas, spikas och finslipas före allt står klart men konstverket börjar ta form och är klart på nyårsafton.

- På grund av de hårda säkerhetsbestämmelserna är det idag bara två företag som bygger lekparker i Finland, säger Andersson. Därför är det så roligt att staden har gett oss möjligheten att skapa en annorlunda och unik lekpark som inte ser ut som de flesta brukar göra nuförtiden.

Praktiska konstverk är framtiden

Andersson hoppas att så många som möjligt ska gilla den kreation som konstnärerna har tagit fram.

Konstnären Jan-Erik Andersson anser att det är modigt av Åbo stad att ge grönt ljus för statyparken. Andersson hoppas att skulpturen ska få vara ifred så att så många som möjligt kan besöka lekparken. Jan-Erik Andersson står framför hjärtformad bro och ser in i kameran Bild: Yle/Robert Seger

- Det har varit ett intressant projekt och barnen hade många fina idéer som vi nu har bearbetat och utvecklat. Jag hoppas att fler städer gör som Åbo och möjliggör praktiska konstverk i den offentliga miljön för det lyser upp den gråa vardagen.

I dag tisdag tar Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts styrelse ställning till utvidgningen av Åbolands sjukhus. Inför mötet har Svenska folkpartiet i Egentliga Finland skickat ett uttalande med skarp kritik gällande beredningen till medlemmarna i sjukvårdsdistriktets styrelse.

Ledningen för sjukvårdsdistriktet vill helst se att Åbolands sjukhus nybygge byggs i anslutning till ÅUCS, men förslaget att flytta på Åbolands sjukhus har väckt motstånd på svenskspråkigt håll, och vid Åbolands sjukhus ser man det här som ett hot mot den svenska vården.

Inför tisdagens styrelsemöte har SFP i Egentliga Finland skickat ett uttalande till styrelsen. SFP anser att beredningen är otillräcklig och att "beredningen av ärendet om Åbolands sjukhus skulle leda till en katastrofal nedmontering av fungerande tvåspråkig service".

Partiet skriver vidare att alla invånare i Finland har lagstadgad rätt att få vård på sitt modersmål, finska eller svenska. "SFP i Egentliga Finland kan inte godkänna att beslut i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt går i en riktning där lagstadgad service inte erbjuds inom regionens vårdutbud".

SFP önskar att beslutet kring Åbolands sjukhus utbyggnad och verksamhet skulle skjutas fram till våren 2016, då mer information kring vårdreformen finns tillgänglig.

Rasmus Ristolainens fina höstform håller i sig. I måndagskvällens thriller mot Detroit Red Wings noterades Buffalo Sabresbacken än en gång för poäng. Den här gången spelade han fram till Ryan O'Reillys 1-1 utjämning.

Rasmus Ristolainen har en fantastisk höst bakom sig. I de tio senaste matcherna har han stått för makalösa tre mål och åtta assist. Totalt har han noterats för poängen 7+16=23 på 31 matcher.

Poängsumman är bäst av alla finländare och ger honom en femte plats bland backarna i hela NHL! Och då är Sverigeduon Erik Karlsson och John Klingberg också, nuförtiden, helt "omöjliga".

I måndagskvällens NHL-omgång var Ristolainen den enda finländaren som noterades för poäng. Ristolainen fick en assist till Buffalos 1-1 mål som gjordes av Ryan O'Reilly. Buffalo vann matchen med 2-1 och satte punkt för Detroits 13 matcher långa poängsvit. Ristolainen får ändå finna sig i att den här gången inte befinna sig i den starkaste ljuskäglan. Titeln som matchens bästa spelare gick nämligen till lagkompisen Chad Johnson, som agerade levande mur i Buffalos mål. Av 33 Detroitskott släppte han bara in ett och räddade flera "säkra" mål.

Bland annat detta:

Another look at Johnson's save w/ 18 seconds left. 🎥 More highlights >> https://t.co/tMZV2tpFRx #BUFvsDET pic.twitter.com/DT1XQa0gim

— Buffalo Sabres (@BuffaloSabres) December 15, 2015

Trots förlusten är Detroit tvåa i Atlantic-divisionen. Buffalo är sjua i samma division som toppas av Montréal.

Detroit - Buffalo 1-2
Richards 24 O'Reilly 55
(Ristolainen)
Larsson 56

• Stina i Kimito efterlyser en långrevslåda som hon kan byta mot sikrom. Ring 040 583 6810.
• Iris på Åland efterlyser boken "Röster i vinden" av Ursula Le Guin. Ring 0400 669 020.
• Olle i Pargas vill bli av med en ribbstol som är 73 cm bred och 2,36 cm hög. Ring 040 543 7133.
• Affe i Pargas har två personbilsdäck av märket Hakka Pelita som han vill bli av med. Ring 041 439 7014.
• Allan i Luvia efterlyser ett tärningssspel han hade i barndomen och som hette Suursuomi. Det var hästar som var spelknappar som sprang från Ladoga till Kola-halvön. Ring 0500 790 698.
• Marianne i Västanfjärd önskar sig en glasskärare som hon byter mot en eller två stadiga julgransfötter. Ring 0440 902 436.

I Kimito centrum kommer en defribillator att placeras på en lämplig och central plats.

Från tidigare finns hjärtstartare i Dalsbruk, Kasnäs, Hitis och på Örö, men ingen i Kimito.

- Vi blev jätteglada över donationen, säger Röda Korsets i Kimito ordförande Susanne Piekkala. Vi hade faktiskt länge funderat på hur vi kunde skaffa en defibrillator.

Nu kom Lions Club Kimito-Kemiö med lösningen. Som en del av klubbens 45-årsjubileum donerade man defibrillatorn i samband med julmarknaden i Kimito.

Defibrillatorn kommer att placeras i Kimito centrum efter nyår, men den exakta platsen är ännu inte vald. Apparaten ger själv direktiv för hur den ska användas då någon har fått en hjärtinfarkt, men dessutom ska personalen på platsen få utbildning.

- Under innevarande verksamhetsår har Lions Club Kimito-Kemiö delat ut totalt cirka 15 000 euro till olika ändamål, uppger lionsklubbens skattmästare Göran Eriksson. Bland understödsformerna på orten kan nämnas gåvokort inför julen åt mindre bemedlade barnfamiljer för inköp av livsmedel, understöd till idrottsföreningar, stipendier till ortens skolor och tidningar till Almahemmet och bäddavdelningen.

Nästan hälften av båtfararna tömmer toalettavfall i havet.

Förbudet att tömma avfallsvatten från fritidsbåtar i havet eller insjöarna har varit i kraft i Finland allt sedan år 2005. Men enligt en enkät utförd av föreningen Håll Skärgården Ren och Tankvakt-projektet vid Åbo universitet så tömmer 46,8 procent av båtfararna fortfarande sporadiskt båtens toalettavfall i havet, och 4,8 procent gör det varannan gång.

I regel är båtfararna positiva till insamlingen av toalettavfallsvatten från fritidsbåtar. Fortfarande inverkar dock gamla vanor, felaktiga uppfattningar och tömningsstationernas skick på båtfararna och deras vilja att ta ansvar.

I Skärgårdshavet finns för närvarande elva flytande tömningsstationer för toalettavfall som underhålls av Håll Skärgården Ren. Enkäten om attityder riktades till de finländska segelsällskapens och Håll Skärgården Rens medlemmar.

Enligt enkäten var den huvudsakliga orsaken till att toalettavfallet tömdes i havet antingen att det inte fanns en tömningsstation i närheten eller att tömningsstationen av tekniska orsaker var ur bruk. En del upplevde det också svårt att docka vid den flytande stationen.

Uppskattningsvis producerar fyra båtfarare under en tvådagars båtfärd en toalettavfallslast som innehåller tillväxtpotential för cirka 20 kg alger i vattnet.

- Tömningsstationernas driftssäkerhet och användarvänlighet måste förbättras ytterligare. Ju fler båtfarare som blir besvikna när de anländer till stationerna, desto större sannolikhet att avfallsvattnet hamnar i havet, påpekar projektforskare Veijo Pönni vid Åbo universitets Brahea-center.

Tankvakter en lösning

Enligt pressmeddelandet så uppskattades Håll Skärgården Rens arbete för att skydda naturen i Finland. Tankvakt är ett av de viktigaste pågående projekten, och dess syfte är att utveckla mer ekonomisk avfallshantering och lösningar som svar på båtfararnas respons.

Sedan i somras har man på den flytande sugtömningsstationen vid Helsingholm använt en ultraljudssensor för att följa hur full tanken är på distans via nätet. På så vis får besättningen på Håll Skärgården Rens servicebåt realtidsinformation om tömningsbehovet på stationen.

- Tankvakt-systemet sparar tid och pengar, skonar miljön och gör det trevligare för båtfararna att använda sugtömningsstationerna. Målet är att införa systemet på alla tömningsstationer och alla avfallsstationer som ligger på besvärligt avstånd, förklarar projektledare Hanna Haaksi vid Håll Skärgården Ren.

I den nyutkomna boken Amerikafeber berättar Göran Eriksson om emigrationen från Kimitoön till Nordamerika under åren 1895-1915. Cirka 600 personer beräknas ha emigrerat till Nordamerika.

- På 60-70-talet gjordes det en undersökningen om emigrationen från Korpo, men sedan dess har det gjorts väldigt lite kring ämnet i Åboland, berättar Eriksson.

Det har överhuvudtaget funnits sparsamt med material om ämnet och därför efterlyste Eriksson under arbetets gång minnen och material om Amerikaemigrationen från Kimitoön.

- Emigrationen från Kimitoön kan ses som en del av den stora emigrationen som började i Centraleuropa i mitten av 1800-talet och som sedan spred sig via Norge och Sverige till Finland, berättar Eriksson.

- Men också det politiska klimatet som rådde i Finland vid sekelskiftet och i början av 1900-talet inverkade säkert på viljan att emigrera, tror Eriksson.

Det material som kommit in - främst fotografier, brev och kort - kommer att arkiveras på Sagalunds museum.

Andelslaget TOK, Turun Osuuskauppa, samt Suur-Seudun Osuuskauppa i Salo tänker förlänga öppettiderna i sina butiker.
Det gäller Prisma-, S-market- och Sale-affärerna.

Riksdagen har på tisdagen bestämt att häva lagen om öppettider senast i februari nästa år.

Vissa av Prisma-affärerna kommer att hålla öppet fram till klockan 23 och öppna klockan 7.

S-gruppen meddelar att man förlänger öppettiderna i femhundra affärer runtom i landet
.
Övriga butikskedjor har tillsvidare inte meddelat om eventuella förändringar i öppettiderna.

Från årsskiftet skrivs det inte längre ut pass eller andra tillstånd på polisstationen i S:t Karins.

Däremot fortsätter tillståndstjänsterna vid polisstationerna i Pargas och Kimito.

Tillståndstjänsterna koncentreras vid årsskiftet till Åbo huvudpolisstation. Tillståndstjänsterna upphör helt vid S:t Karins polisstation.

Också vid Eura och Vittis polisstationer upphör tillståndsservicen.

Åbo och Reso polisstationers tillståndstjänster arrangeras så att utlänningsärenden hanteras vid Reso polisstation och övriga tillståndsärenden hanteras vid Åbo huvudpolisstation.

Tillstånd beviljas från början av år 2016 vid tio polisstationer i sydvästra Finland: Åbo, Pargas, Kimitoön, Salo, Loimaa, Nystad, Raumo, Björneborg, Kumo och Kankaanpää.

Polisen meddelar att man kan sköta sina tillståndsärenden vid vilken polisstation som helst, oberoende av vilken ort man bor på. Dessutom kan man sköta många tillståndsärenden elektroniskt.

Presidentens julgädda kommer i år från Gyltövattnen.

En delegation från Korpo uppvaktar på torsdag Republikens President Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio med den traditionella gäddan.

Precis som i fjol är det fiskaren Tom Jalas som har fångat gäddan. I år har han till och med två gäddor som fångats på nät, och som nu väntar i sumpen. Delegationen väljer den vackrare av gäddorna, som vardera väger 2-3 kilo.

- Om den nu duger, säger Jalas anspråkslöst. Något år då det varit dåligt med gäddor har man ju gett en porslingädda istället.

I årets delegation ingår Tage Österlund, Antonia Ringbom, Christoffer Boström och Johanna Franzén.