Åbo Svenska Teater hade ett mycket gott publikår 2015. Cirka 44 500 personer har under året deltagit i teaterns evenemang i Åbo eller på turné.
Teatern har framför allt höstens succéproduktion Stormskärs Maja att tacka för årets goda publiktillströmning.
Musikalen Stormskärs Maja, i regi av Jakob Höglund, fortsätter på repertoaren i mars-april 2016 med knappt trettio föreställningar. Då släpps också en skivinspelning med musiken från musikalen Stormskärs Maja.
Också flera andra produktioner under år 2015 har lyckats nå en bred publik. Familjepjäsen Ronja Rövardotter lockade 8 339 personer, och sju teatrars samarbetsproduktionen Sylvi sågs av 3 632 personer. Flera konserter och gästspel har också lockat fullt hus under året, t.ex. Lill-Babs och KAJ under våren, och nu under hösten Humorhuset, Svenska dagens fest, Buu-klubbens julturné och Mozarts Requiem.
Sammanlagt ges under detta år 284 föreställningar i Åbo Svenska Teaters regi, av dem 153 i teaterhuset i Åbo och 131 på turné.
Även teaterns egen julkonsert 18.12 ser ut att bli välbesökt. På scenen teaterns egen ensemble samt Anna-Maria Hallgarn, Emma Klingenberg, Sören Lillkung och Alexander Lycke.
Teemu Packalén kommer att möta Lukasz Sajewski i London i februari. Det skriver den polska webbplatsen MMArocks.pl.
Packalén debuterade i UFC i somras och förlorade knappt mot fransmannen Mickael Lebout. Sajewski har också en match i bagaget. Han förlorade mot tyska Nick Hein i debuten med alla domarröster.
Det finländska affischnamnet Makwan Amirkhani går också en match under UFC-kvällen i London. Amirkhani möter engelsmannen Mike Wilkinson. I kvällens huvudmatch möts britten Michael Bisping och holländaren Gegard Mousasi.
Sjukvårdsdistriktets styrelse sade nej till utvidgning av Åbolands sjukhus på nuvarande stället på Kaskisgatan i Åbo.
Styrelsen möttes på tisdag kväll och beslöt enligt den beredning som chefsöverläkare Samuli Saarni gjort.
-Styrelsen ansåg att det inte finns förutsättningar för ett nybygge på Kaskisgatan, säger Risto Nurmela.
Nurmela är ordförande för nämnden för den språkliga minoriteten inom sjukvårdsdistriktet och har närvarorätt vid styrelsemötena.
Nurmela vill ännu inte se beslutet som en dödsstöten för Åbolands sjukhus på nuvarande ställe.
-Tonen på mötet var sådan, att det här ännu inte är hugget i sten. Arbetsgruppen fortsätter med sitt uppdrag.
Med arbetsgruppen syftar Nurmela på gruppen som i höstas fick uppgiften att "utveckla den svenska servicen inom hälsovården". Gruppen leds av Samuli Saarni. Arbetsgruppen ska ge ut en mellanrapport i maj 2016,
-Min rekommendation är att fortsätta lobbandet, lyder Nurmelas hälsning till dem som bekymrar sig för Åbolands sjukhus framtid.
"Ett stort strategiskt misstag
I de åboländska kommunerna har man oroat sig för framtiden för Åbolands sjukhus.
Ingmar Forne (SDP), förtroendevald på Kimitoön, anser att sjukvårdsdistriktet gjort ett val som undergräver vården på svenska.
-Man vill inom sjukvårdsdistriktet sprida ut den svenska vården lite här och där i tron att man har svensk service lite överallt. Men då begår man ett stort strategiskt misstag, för då blir man i stället svag överallt, när det gäller svenskan.
Forne vill ännu inte tala om en dödsstöt för Åbolands sjukhus på nuvarande ställe. Han beskriver det rådande läget som "mexikanskt oavgjort".
-Sjukvårdsdistriktet tillåter inte en utvidgning samtidigt som Åbolands sjukhus inte så där bara heller kan flyttas. Det är ett dödläge.
Trots skärpta gränskontroller går det ännu att komma in i Finland med passagerarfartyg utan att visa identitetshandlingar. Men samtliga resenärer ska vara beredda på att tvingas styrka sin identitet säger rederierna.
Såväl kommunikationsdirektör Marika Nöjd vid Tallink Silja som hennes kollega vid Viking Line, kommunikationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström, berättar att deras rederier är i tät kommunikation med myndigheterna och utför den kontroll av passagerarna som krävs.
Myndigheterna kräver inte att rederierna kontrollerar samtliga passagerares identitetshandlingar utan att det räcker med stickprov.
I praktiken betyder det att rederierna ibland kollar samtliga och ibland endast en del av passagerarna, som vid kontroll måste kunna visa i kraft varande identitetsbevis. För passagerare som inte bor i Schengenområdet är det pass som gäller.
Kan man inte styrka sin identitet får man inte gå ombord.
I princip går det alltså att komma till Finland med båt utan att behöva visa identitetshandling. Till exempel om en familj eller en grupp personer bokat biljetter och går ombord via terminalen så kollas identiteten ibland endast på den person som löser ut biljetterna.
Tallink Silja och Viking Line betonar att rederierna inte är en myndighet utan ett företag och att resenärer med giltiga rese- och identitetshandlingar är välkomna ombord, oberoende av nationalitet.
Förfalskade pass
Chefsjurist Tapio Voionmaa vid Finnlines säger att de och sin sida har såpass få resenärer att rederiet har möjlighet att alltid kolla identiteten på samtliga passagerare.
Passagerare registreras dessutom på en passagerarlista som sedan skickas till myndigheterna - helt i enighet med vad föreskrifterna kräver, konstaterar Voionmaa som tycker att systemet för Finnlines del fungerar bra.
Nyligen försökte en grupp resenärer med falska pass komma ombord på båten till Finland men förfalskningen upptäcktes av personalen på Finnlines och myndigheterna tog hand om fallet.
Utbildningschef Ulrika Lundbergs uttalande om att skolnätet i Pargas måste ses över öppnade åter upp diskussionen om byskolornas framtid. Att frågan igen är på tapeten delar Pargaspolitikerna, som senast i maj röstade om byskolorna.
I en intervju till Yle Åboland kommenterade utbildningschef Ulrika Lundberg tidigare det ekonomiska läget inom bildningsavdelningen. Lundberg konstaterade att den budget som slogs fast av fullmäktige i december är stram och att tuffa beslut är att vänta. Osthyvelmetoden är inte hållbar i längden säger Lundberg som vill öppna diskussionen om skolnätets framtid.
"Beslutet ska stå fast"
Så sent som i våras röstade stadsfullmäktige i Pargas om skolnätets framtid då man beslöt att slå samman Skräbböle och Våno skola men behålla skolan i Sunnanberg. Lundbergs förslag var att slå samman samtliga tre skolor och hon står fortsättningsvis fast vid den åsikten.
Att frågan om byskolorna igen kan komma upp på agendan väcker blandade reaktioner hos fullmäktigeledamöterna i Pargas.
Sunnanbergs skola i Pargas.Sunnanbergs skola i PargasBild: Yle/Johanna Ventus
Ordförande för bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Maj Björk (SFP) vill tona ner diskussionen och tror inte att frågan kommer att tas upp inom en snar framtid.
- I det här skedet ska vi inte lyfta upp diskussionen om byskolornas framtid. Vi kommer eventuellt att ta upp diskussionen om skolstrukturen i Pargas som helhet men nu jobbar vi utgående från beslutet i våras.
Björk påminner också om att budgeten för 2016 nyligen slagits fast så verksamhet i Sunnanbergs skola är tryggad i alla fall för nästa år.
Fullmäktige röstade om skolfrågan i maj.Diskussion under fullmäktigemöte i PargasBild: Yle/Johanna Ventus
Ordförande för bildningsnämnden Maria Lindell-Luukonen (SDP), som i våras röstade för att Sunnanbergs skola ska få fortsätta, står fast vid sin åsikt.
- Jag har inte ändrat åsikt och skulle också i dag rösta för att bevara skolan.
Lindell-Luukonen tycker det är fel att diskussionen om skolan framtid tas upp igen så snart efter fullmäktiges beslut i maj.
- Vi har tagit ett beslut och nu är det ytterst viktigt att både personalen och eleverna i skolan får arbetsro och inte måste leva i oro över framtiden. Det är både vi förtroendevalda och tjänstemän skyldiga dem. Beslutet ska stå fast, säger Lindell-Luukonen.
Tror på ny omröstning inom ett år
Samlingspartiets Ted Bergman, som i våras röstade för en sammanslagning av alla tre byskolor i Pargas kommundel, tror inte det var sista gången fullmäktige röstade om frågan.
- Senast nästa år då ombyggnaden av Sunnanbergs skola blir aktuell tror jag många kommer att ifrågasätta investeringen. Jag tror vi om ett år kommer att rösta för en sammanslagning, säger Bergman och hänvisar till att renoveringen av Sunnanbergs skola i ekonomiplanen för 2016-2018 beräknas kosta 1,4 miljoner euro.
Så sista ordet är inte sagt?
- Nej, vill vi ha en ekonomi i balans måste vi kunna göra om beslut vart efter tiden går, säger Bergman.
Handlar om mer än bara byskolor
Utbildningschef Ulrika Lundberg vill i sin tur betona att diskussionen om sparkraven inom bildningsavdelningen handlar om mer än framtiden för byskolorna.
- Vi måste komma ihåg att det inte bara handlar om skolverksamheten. Bildningsavdelningen ansvarar också för dagvård, ungdomsverksamhet, idrottsverksamhet, kulturverksamhet och bibliotek. Alla de här enheterna berörs av eventuella nedskärningar och vi måste överlag diskutera vad som gäller och vilken service vi ska ge. Vi har svåra beslut framför oss men det gäller inte bara skolor, säger Lundberg.
Också i år förmedlar församlingarna julklappar till mindre bemedlade familjer. I Åbotrakten går över tusen paket till hjälpbehövande och de frivilligas insatser behövs.
Åbo svenska församling har haft sin egen julklappsinsamling och på tisdagen delades största delen av klapparna ut. Det behövs många frivilliga i processen med att samla in klapparna, slå in dem och föra dem till mottagarna.
Åbo svenska församling delar ut julklappar till familjer som varit i kontakt med diakonin under året. Barnen har fått önska sig en gåva som frivilliga sedan köper. De mindre barnen får leksaker som legoklossar, Ninja Turtles eller dockor. De lite äldre får presentkort som de sedan kan köpa kläder eller sportartiklar för.
I år har Åbo svenska församling kring femtio mottagare på sin lista och de har ökat en aning sedan i fjol. Viljan att hjälpa verkar ändå komma i takt, det säger Eija Grahn som är diakon i församlingen.
Hon berättar att gåvorna kommer från både privatpersoner och föreningar som skänker antingen pengar eller presentkort. För att hantera hela utdelningen krävs många frivilliga som skaffar gåvorna, slår in dem och delar ut dem. I Åbotrakten har församlingarna också en gemensam insamling som engagerar över hundra personer. De behövs för att förmedla paketen till de över tusen mottagarna.
Under hösten har många velat hjälpa asylsökande som kommit till landet. Grahn säger att det har åtminstone inte minskat på frivilliginsatserna som görs för andra hjälpbehövande, utan att viljan tvärtom verkar ha ökat en aning.
Fyra studerande vid Åbo Yrkeshögskolas hälsovårdssektor har utarbetat en patientguide för fyra- till femåriga barn som har drabbats av lymfoblastisk leukemi eller ALL.
Vad är ALL?
ALL eller akut lymfoblastisk leukemi är den vanligaste cancerformen, som barn drabbas av. Årligen insjuknar omkring 50 barn i Finland i den här formen av leukemi.
Största delen av barnen klarar sig tack vare att vi idag har goda behandlingsmöjligheter, men vägen till tillfrisknande kan i alla fall vara lång och tung.
Symptomen på sjukdomen kan vara ganska diffusa. Det kan handla om att barnet har haft många förkylningar och hög feber under en längre tid, värk i benen och lätt att få blåmärken.
Det finns olika praxis hur barnet får ta emot sin diagnos och den första informationen om sjukdomen. Med hjälp av den lilla guide som sjukskötarstuderande Annika Lindberg, Ellinoora Kumpulainen, Enni Metsäranta och Aino Toivonen nu utarbetat vill de göra det lättare för barnet att förstå vad det är frågan om.
Sjukvårdsstuserande med ALL-guide för barn. Enni Metsäranta, Ellinoora Kumpulainen, Aino Toivonen och Annika LindbergBild: Yle/Maud Stolpe
Inga svåra termer
Många gånger presenteras diagnosen bara för föräldrarna men via den här guiden försöker man få barnet att förstå att det nu häner någonting som kommer att kännas främmande.
Det är viktigt att barnet inser att det inte själv är orsaken till sjukdomen och att den inte smittar. Med hjälp av lättförståeligt rim ska barnet förstå att personalen på sjukhuset är vänner och vill hjälpa på alla sätt de kan.
Här berättas också att behandlingen kan göra ont och att medicinerna och alla piller man måste ta kan göra en rädd.
Patientguiden är till för att säkerställa barnets rättigheter att få ta del av sin egen vård, vilket barnet ska få enligt lagen.
Målet är helt enkelt att minska barnets ovetskap och rädsla inför sjukdomen. Guiden finns både på finska och svenska eftersom de fyra som utarbetat guiden anser att det är viktigt att få vård på sitt eget modersmål.
Tanken är att guiden kommer att spridas via ÅUCS och i framtiden utarbetas förhoppningsvis motsvarande broschyrer som berör andra sjukdomar som barn kan drabbas av.
Mikko Koivu stod för säsongens hittills vassaste insatts med ett mål och tre assists när hans Minnesota Wild fällde Vancouver Canucks. Också Floridafinländarna visade framfötterna under nattens NHL-omgång.
Efter Thomas Vanek fört upp hemmalaget till en 1-0-ledning i powerplay var det Koivus tur att stiga fram. Kaptenen var inblandad i de följande fyra målen för hemmalaget under slutet av den första och den hela andra perioden.
Före den tredje perioden ens hade börjat stod det alltså 6-1 på måltavlan. Bröderna Sedin samspelade för att reducera till 2-6, men kunde inte hämta upp Vancouver närmare än så.
Förutom Koivu noterades också kedjekamraten Vanek för samma poängskörd, 1+3. Koivu premierades som matchens första stjärna. Koivu är nu igen etta i finländarnas poängliga i NHL.
Barkov plockade poäng i Brooklyn
I New York agerade Aleksander Barkov offensiv dynamo när Florida Panthers tog en säker 5-1-vinst över Islanders. Barkovs sjunde mål för säsongen förde bortalaget upp till en 2-0-ledning under den första perioden och stjärnskottet stod ännu för två assists i matchen.
Också Jussi Jokinen var väl framme. Jokinen passade fram först Reilly Smith för 1-0 och senare Vincent Trocheck för 4-1.
I Dallas var Kari Lehtonen första stjärna när Stars vann över Columbus Blue Jackets med likaså 5-1. Lehtonen räddade 34 av 35 skott på mål och noterades dessutom för en assist till Tyler Seguins 3-1-mål.
I det andra målet fick Joonas Korpisalo ge upp efter fyra insläppta mål och blev ersatt av Corey McElhinney.
Assist för Komarov
Leo Komarov stod för en assist när hans Toronto tog sig ann Valtteri Filppulas Tampa Bay Lightning. Målkalaset slutade i en 5-4-vinst för Tampa Bay, men bjöd inte på fler finska poäng.
Gabriel Landeskog och Colorado Avalanche såg för sin del till att Patrick Kanes poängsvit inte blev längre. Efter en 26 matcher lång poängsvit blev hela Chicago nollade av Colorado med den svenske kaptenen och Semjon Varlamov i spetsen. Landeskog noterades för 1+1 i matchen som slutade 3-0.
Kane stod för sammanlagt 16 mål och 24 assist under sin 26 matcher långa poängsvit som går i historian som den längsta för en amerikanskfödd NHL-spelare.
I Nashville var det blåvit målvaktsduell på agendan när Karri Rämö och Calgary Flames gästade Pekka Rinnes Nashville Predators. Bortalagets burväktare drog det längre strået i matchen som blev en defensiv kamp – Calgary vann sist och slut med 2-1 efter förlängning.
Rämö stod för 21 räddningar i matchen, Rinne för 19.
Resultat, NHL:
Buffalo – New Jersey 0-2
BUF: Ristolainen 0+0, istid 27:59
Enligt amerikanska CBS Sports är Leo Komarov Torontos och Rasmus Ristolainen Buffalos mest värdefulla spelare under NHL-säsongen 2015-16. Spelarna har hört till de stora överraskarna under den pågående säsongen.
Sajten har listat alla 30 lags mest värdefulla spelare och två finländare finns med på listan. Leo Komarov och Rasmus Ristolainen.
För Komarovs lyfter CBS upp att han är en av de få spelarna som fått stanna kvar efter regimbytet i den anrika storklubben. Komarov har också visat att han kan prestera på toppnivå och dessutom har han ”antagligen” varit den främsta all-around-spelaren under säsongen.
Leo Komarov har stått för tio mål och sju assist på 29 matcher för Toronto under den pågående säsongen.
Han har utvecklats mest under den pågående säsongen.― CBS Sports-reportern Adam Gretz om Rasmus Ristolainen.
Ristolainen har för sin del varit den stora glädjeorsaken i Sabresleden. Klubben satsade stort på den offensiva truppen under våren och sommaren med storförvärv som Evander Kane och Ryan O’Reilly, men ändå har det varit Åbosonen Ristolainen som har stulit rampljuset.
CBS lyfter fram att Ristolainen är den yngsta backen genom tiderna att stå för ett hattrick i NHL och att han har visat sig vara den spelare som Buffalo kan bygga sitt försvar runt. ”En blivande försteförsvarare”.
Rasmus Ristolainen har stått för sju mål och 16 assist på 32 matcher för Buffalo under den pågående säsongen.
Den fullständiga listan på värdefulla ishockeyspelare finns på CBSSports.com. Arvokisat.com noterade först listan i Finland.
Problemen med översättningarna vid Åbo universitetscentralsjukhus är under kontroll.
Väntetiden har förkortats avsevärt för de svenskspråkiga patienter som vill ha sina patientutlåtanden översatta till svenska.
För tillfället arbetar tre översättare med att översätta patientutlåtanden från finska till svenska, och enligt Anja Kylävalli, som leder enheten för experttjänster vid ÅUCS, löper arbetet väl.
- De brådskande patientutlåtandena kan vi oftast skicka iväg genast och de mindre brådskande översätts vanligen inom en månad.
I slutet av sommaren kunde det ta upp till ett halvår att få patientutlåtanden översatta till svenska på Åbo universitetssjukhus, vilket strider mot patienternas lagliga rättigheter.
Resursbristen fick också två översättare att säga upp sig på grund av för stor arbetsbörda.
De vargbesök som gjorts på gårdar i Pöytis och Oripää kommer nu att undersökas av Finlands viltcentral.
Tillsammans med invånare och polis kommer viltförvaltningen att försöka hitta modeller för hur man kan stoppa de här vargarna.
Man kommer att samla in observationer och undersöka olika orsaker till gårdsbesöken. Dessutom kommer man att testa olika metoder för att hindra vargar att röra sig i närheten av bosättning.
Därför hoppas man också nu på att alla medborgare rapporterar eventuella storsviltsobservationer till en rovdjurskontaktperson. Man kan också skicka in rovdjursobservationer till Naturresursinstitutet Luke med en färdig blankett.
Ifall det är fråga om en hotfull eller akut situation, ska man kontakta nödcentralen direkt.
Luke uppskattar att det finns 3 vargflockar i Egentliga Finland, och sammanlagt 22–43 vargflockar i Finland.
Åbo museicentrals samlingar ska lagras i grottorna under Svalberga i Åbo. Enligt preliminära utredningar och provmätningar skulle platsen lämpa sig för ändamålet.
Kulturnämnden behandlar ärendet i kväll. Enligt förslaget skulle man hyra ett drygt 200 kvadratmeter stort utrymme i berget för att göra ytterligare undersökningar.
Under våren beslutar man om berget kunde användas som lager också på längre sikt.
Museicentralens nuvarande lager är fulla. Dessutom finns det brister i brandsäkerheten i de nuvarande utrymmena.
Svalbergas grottor övergick för några år sedan till Åbo stad. Tidigare ägdes de av Försvarsmakten.
Det statliga kapitalinvesteringsbolaget Finlands Industriinvestering, samt Taaleritehdas och Findas fond investerar 25 miljoner euro i varvet.
Finansieringen gör det möjligt för ägaren Rauma Marine Constructions att kunna sköta också stora fartygsbeställningar på Raumovarvet, särskilt nya isbrytare, passagerarbilfärjor och Försvarsmaktens farkoster.
- Jag litar på att det kunde byggas fler kombiisbrytare i Raumo, säger Arctia Shippings verkställande direktör Tero Vauraste. Nordica och Fennica, som på 90-talet byggdes i Raumo, har nyss tagit sig igenom Kanadas arktiska skärgård - rekordsent och på rekordtid. Det visar att vi har en lång erfarenhet, och att man lita på våra fartyg.
Hon fullkomligt leker sig fram på isen, Susanna Tapani. Tvågrenstalangen har varit omöjlig att stoppa i de inhemska ringetterinkarna i vinter – och ska nu föra Finland till VM-guld.
”Man kan utan tvekan ställa sig frågan om Tapani just nu är Finland mest överlägsna idrottare i sin egen gren.”
Frågan som ställdes på FM-seriens webbplats i början av oktober är relevant. Detta efter att Susanna Tapani under seriens öppningsveckoslut noterades för poängen 15+14=29 på två matcher.
– Jag har inte hört om den där utnämningen tidigare, men visst är det alltid fint att höra att man uppskattas, säger Tapani till Yle Sporten, men tillägger snabbt att produktiviteten är hela lagets förtjänst.
Susanna Tapani är den stora finländska ringetteprofilen.Susanna Tapani, Finlands ringettelandslag, reklamfoto.Bild: Jouni Valkeeniemi
Tapani spelar till vardags i Raision Nuorisokiekko (RNK), som leder FM-serien drygt halvvägs in i grundserien. I det här skedet av säsongen har Tapani hunnit samla 119 (61+58) poäng, vilket ger ett snitt på knappa 10 per match.
Tvåan i poängligan denna säsong, lagkamraten Fanny Impilä, ligger 45 poäng bakom. Karriärens snitt för Tapani ligger på drygt sex poäng per seriematch.
”Jag njuter ute på isen”
Redan för ett par år sedan kallades Tapani för ”Finnish ringette superstar” i tidningen The Toronto Observer i grenens moderland Kanada.
När Yle Sporten besöker RNK:s träningar en decembermåndag är det lätt att se varför hajpen är så stor. Också bland serieledarna sticker Tapani ut med sin rörelse, kvickhet och sina kreativa beslut.
– ”Suski” är väldigt mångsidig, och hennes förmåga att läsa spelet är helt enastående, hon ser alla situationer. Jag kan inte annat än berömma henne både individuellt och som lagspelare, säger målvakten Maria Perkkola.
– Hon är en otrolig adept i den bemärkelsen att hon utför alla saker självmant, det är mera så man får försöka hålla henne tillbaka emellanåt, fortsätter tränaren Timo Himberg.
Susanna Tapani hör till eliten i två grenar.Susanna Tapani, Finlands ringettelandslag.Bild: Jouni Valkeeniemi
Himberg, som lotsar både RNK och Finlands landslag, räknar att ”högst en eller två spelare” i världen i dagsläget går före den Letalabördiga 22-åringen i rangordningen.
– Jag njuter alltid när jag kommer ut på isen, annars skulle jag knappast heller orka göra det här så mycket och ofta, konstaterar Tapani.
– Här hjälper det att jag har två grenar, man njuter ännu mera när grenen byts med jämna mellanrum, det hålls mångsidigt. Mångsidighet har överlag alltid varit min styrka.
Stjärna i två grenar
Susanna Tapanis andra gren är ishockey. Eller första gren. Det beror helt på vilka stora mästerskap som står inristade i kalendern som följande höjdpunkt för den dubbla VM-bronsdamen i ishockey.
Just nu gör hägrande hemma-VM i ringette att ishockeyn hamnat i skymundan i vinter. Hon har spelat bara en handfull matcher i HPK, men däremot tränar hon hockey i ett pojklag de flesta morgnar.
– Via det känner jag att jag har utvecklats också utan matcher, menar Tapani, som valts till FM-seriens bästa spelare tre av de fyra senaste säsongerna.
Säsongen (2013–2014), då titeln uteblev, höll hon ett mellanår från ringette. Då var det ishockey som gällde. Hon spelade i Nordamerika för att förbereda sig för OS i Sotji i februari 2014, vilket också gjorde att hon missade ringette-VM ett par månader tidigare.
Efter årsskiftet blir det igen mera ishockey på schemat, och hockey-VM i Kanada i vår intresserar. Bilden från OS i Sotji.Susanna Tapani, OS 2014.Bild: EPA / All Over Press
Ett VM-guld har Tapani hunnit håva in, som 17-åring i Tammerfors 2010. Nu väntar ett nytt hemma-VM, denna gång i Helsingfors, i egenskap av vicekapten.
– Det ska bli jätteroligt! Det är ändå VM så sällan, och faktum att vi får spela framför hemmapublik ger en extrakrydda. Vi går in för att försvara guldet fulla av iver.
– Det lönar sig absolut att komma på plats, ringette är en väldigt publikvänlig sport, det är en massa fart och många mål och målchanser, hälsar stjärnspelaren.
När endast två lag gör upp om VM-guldet är man en god bit från OS-status. Men i framtiden siktar ringette på att ta ett kliv uppåt i rangordning.
Sedan den förra VM-turneringen i Kanada för två år sedan har bara två länder chans på VM-guld i ringette: Kanada och Finland. De två möts i en direkt finalserie också i VM i Helsingfors vid årsskiftet, medan de övriga tampas om bronset i en egen serie.
– Visste skulle det vara roligt om fler länder kunde vara med och kämpa, men klasskillnaderna är för stora. Det är inte någon vits för någotdera laget om vi till exempel besegrar Sverige med 20–0, säger målvakten Maria Perkkola.
Maria Perkkola vaktar buren både i FM-serieettan RNK och Finlands landslag.Maria Perkkola, Finlands ringettelandslag.Bild: Jouni Valkeeniemi
– Det är det enda rätta i dagsläget, fortsätter landslagslotsen Timo Himberg. Fastän någon kan tycka att det verkar tokigt, så ser vi att det utvecklar mera om de lite svagare lagen möts sinsemellan, medan vi bättre möts på tumanhand.
Tjeckien och Slovakien deltar nu i VM för första gången. Förutom dem gör Sverige och USA, samt U21-landslagen i Finland, Kanada och Sverige, upp bakom tätduon. Därtill har man inlett en ringettesatsning i Ryssland, men för tillfället kan ingen utmana de två dominanterna.
”En viss statusbetydelse”
Med jämna mellanrum diskuteras möjligheten att inkludera ringette i den olympiska familjen. Spelarna skulle mer än gärna spela OS-ringette, men inser också realiteterna.
– Det skulle vara ett stort steg framåt för hela grenen och ge spelarna helt nya mål att se fram emot, men först måste VM växa, säger stjärnanfallaren Susanna Tapani.
Susanna Tapani är Finlands ledande spelare i VM..Susanna Tapani, Finlands ringettelandslag, 2013.Bild: Jouni Valkeeniemi
Hennes tränare i både landslaget och klubblaget RNK, Timo Himberg, är ännu försiktigare. Han menar att chanserna att nå OS i dagsläget inte är särskilt goda.
– Visst skulle det ha en viss statusbetydelse, men inte tänker jag så mycket på det. Det kommer om det kommer. Ringette är trots allt en förhållandevis ung gren om vi talar internationellt.
Lagspelet blåvit trumf
Grenen föddes i Kanada för dryga 50 år sedan och den första VM-turneringen ordnades 1990, då endast olika regioner i Kanada deltog. Två år senare tog Finland brons bakom västra Kanada och östra Kanada – men följande gång korades man redan till mästare.
Nu har Finland sammanlagt sex VM-guld, varav fyra på raken. Trots att Kanada har tiofalt fler utövare jämfört med Finlands ungefär 4 000 aktiva har lönnlöven hamnat på efterkälken i VM-sammanhang.
– Det är nog tack vare vårt fungerande seriesystem och hur dedikerade våra toppspelare är. Det är nyckeln till framgången, säger Himberg.
– Lagspel har alltid passat in på finländsk idrottskultur och där ligger vi före. Kanada är på sätt och vis mer beroende av sina individer, medan vi har både individerna och lagspelet.
Guld enda målet
Såväl Timo Himberg som Susanna Tapani och Maria Perkkola väntar med iver på VM-turneringen. Alla tre har ett VM-guld på meritlistan – och tror nu på ett andra.
– Det ska bli jätteroligt! Det är ju alla ringettespelares dröm att spela VM, det finns inget större. Hoppas det också kommer mycket publik, säger målvakten Perkkola.
– Vi har ett grymt bra lag. Försvaret är väldigt tätt, vi har många som avgöra i anfallet, och, ja, nog är väl målvaktsspelet också helt bra.
Timo Himberg är inne på sitt fjärde år vid landslagsrodret.Timo Himberg, RNK och Finlands ringettelandslag, december 2015.Bild: Yle
– Vi är helt enkelt ett bättre lag än Kanada. Vi har mera skicklighet och snabbhet, och är framför allt motiverade att vinna och förlänga vår segersvit, säger Himberg.
Tapani menar att Finland har en perfekt mix med yngre, hungriga förmågor, och mer erfarna ledartyper i likhet med lagkaptenen Marjukka Virta som redan gör sin sjätte VM-turnering.
– Inte kan man ju förvänta sig något annat än att vi åker hem med guldmedaljerna, spikar Finlands sannolikt viktigaste spelarna fast målsättningen inför hemma-VM.
Finland spelar om guldet (Sam Jacks Trophy) med Kanada i Helsingfors ishall i en bäst av 3-finalserie där matcherna spelas 1.1, 3.1 och vid behov 4.1. Läs mera om ringette-VM på turneringens webbplats.
Enligt Åbo Underrättelser fortsätter landslagsanfallaren Kasper Hämäläinen inte karriären i polska Lech Poznan. Kontraktet med klubben går ut vid årsskiftet.
Efter tre år i Polen bär det vidare för Hämäläinen. Själv säger Hämäläinen att det är ”ganska klart” att han lämnar. Lech Poznan spelar på söndag och då gör Hämäläinen antagligen sin sista match för klubben.
– Att jag stannar i Poznan är ganska uteslutet, säger Hämäläinen till ÅU.
Hämäläinen fortsätter gärna karriären i Europa och det har funnits intresse från flera klubbar. Han vill inte ännu återvända till norden.
En allvarlig trafikolycka inträffade på onsdag eftermiddag på riksväg 41 i Oripää, cirka 50 kilometer nordost om Åbo. En lastbil och en personbil krockade vid 17-tiden vid korsningen till Yläneentie. Personbilens förare, en äldre man, dog på olycksplatsen.
Stamväg 41 var avstängd i mer än tre timmar och polisen dirigerade trafiken via en omväg.
Artikeln har uppdaterats 17.12.2015 kl.05.30, med att personbilens förare dog på olycksplatsen.
Dramainstruktören Kati Keskihannu får Aboa-stipendiet, Åbo stads kulturarbetsstipendium. År 2016 är beloppet 20 117,40 euro.
Sammanlagt sökte 17 konstnärer årets stipendium. Kulturnämnden var enhällig i sitt val.
Keskihannu har länge arbetat med barnteater och barnkultur. Tack vare stipendiet kan hon förverkliga sitt storprojekt om ett långtidssjukt barn som dör och om rädslan för döden.
Kirjeitä kuolemalle (Brev till döden) är ett clownerisolo om barnets död, om de frågor som döden väcker och om att bli av med sina rädslor. Pjäsen baserar sig på Keskihannus egna minnen, intervjuer och forskningsmaterial.
Kati Keskihannu.Kati Keskihannu.Bild: Åbo stad
Aboa-stipendiet ges årligen till en aboensisk yrkeskonstnär oavsett bransch som ett arbetsstipendium i ett år. Stipendiets storlek varierar från år till år i enlighet med Centret för konstfrämjandes beslut.
I stipendiet ingår i mån av möjlighet chansen att få sin konstärliga produktion utställd på Åbo stads konstinstitutioner. Alternativt kan arbetets resultat utgöra en synlig del av Åbo stads kulturutbud på något annat sätt. Bedömningsgrunderna är konstnärlig kvalitet, meritering och ökande av stadens dragningskraft.
Trots tidigare utsikter antyder väderprognoserna just nu att södra Finland får en mild och grå jul.
Hoppet om en vit jul ser ut att blåsas bort av en luftström som kommer från västra Europa under veckoslutet och som för med sig för årstiden ovanligt varmt väder och det blir mildare i hela landet.
Den strängaste kölden drar sig undan också från Lappland och det ser ut som att det också i kan bli värmegrader på söndag, säger Yles meteorolog Matti Huutonen.
Lappland har för tillfället åtminstone 20 centimeter snö så julgubben torde nog klara av att åka på medar på julafton i norr. De sista dagarna före jul kan det bli kallare i norr, men i söder torde temperaturen altså ligga på plussidan, säger Huutonen.
Regn och sydvästliga vindar
- Nu ser det ut som att det blir regn och sydvästliga vindar i södra Finland på julafton. Tidvis kan det blåsa riktigt ordentligt men liknande stormar som under de senaste veckorna blir det inte fråga om.
I början av nästa vecka kommer man att kunna göra mer exakta prognoser gällande vädret under julen.
Början av december har varit ovanligt varm i södra och mellersta Finland, säger meteorologen Kerttu Kotakorpi. Det finns ingen snö fastän snön i medeltal brukar ha kommit redan för några veckor sedan. Däremot har det regnat ovanligt mycket men eftersom det har varit så milt har det nästan inte alls blivit kvar någon snö på marken.
Normala temperaturer i norr
I norr har temperaturerna varit nära de normala och mängden snö är också normal.
Den varmaste temperaturen som har mätts på julen var år 2011 då det var +9,9 grader i Kimito. Kallast har det varit i Sodankylä år 1947, då var det -40,3 grader, berättar Kotakorpi.
Enligt statistik som omfattar drygt hundra år har julen varit snölös i Helsingfors under 33 år.
I Sodankylä har de nu 50 centimeter snö, och då det under slutet av veckan lovas komma ordentligt mera är det möjligt att julen där blir den mest snörika någonsin.
