Efter 40 år lämnar Eugen Friman nu bankvärlden, även om han inte gör det helt och hållet. Nagu sparbanksstiftelse ska han nämligen sköta ännu ett år.

Eugen Friman har aldrig tittat på klockan då han har skött sitt jobb som direktör för Sparbanken i Nagu, Skärgårdssparbanken eller nu senast Aktia. Många är de kunder som han träffat under snart sagt dygnets alla timmar.

Då han kom till Nagu i början av 1980-talet viste han så gott som ingenting om kommunen, men han har hela tiden försökt vara lyhörd för det som händer omkring honom.

Bara att se en gård berättar mycket om den som bor där och så har han hållit öron och ögon öppna då han beviljat folk pengar.

Under hans år som bankdirektör i Nagu har bankerna upplevt turbulenta tider och då andra banker fusionerades vågade lilla Nagu sparbank stå på egna ben ända tills de små bankerna i Väståboland gick ihop.

För ett år sedan blev banken i Nagu en del av Aktia och det ändrade ganske mycket i Eugen Frimans jobb och det var faktiskt första gången han skrev under sitt eget anställningsavtal. Före det var det fasta handslag som hade gällt.

Nu går Eugen Friman i pension, men han fortsätter ännu ett år som ombudsman för Sparbanksstiftelsen i Nagu.

Finland borde nu satsa på solenergi av flera orsaker anser specialister i förnybar energi.

Vid Åbo Akademi har man under det senaste året varit med och utvecklat fjärde generationens solceller och i Raumo ska Finlands hittills största solcellspark stå klar om ett år.

Antagligen redan nästa sommar kan de 26 800 nya solpanelerna vara i bruk i Raumo. Den stora parken väntas skapa nya jobbmöjligheter, både under uppbyggandet och senare för underhåll.

Parkens totala energiproduktion blir cirka 10,5 gigawattimmar och motsvarar ungefär en tiotusendedel av Finlands totala energikonsumtion, eller elförbrukningen i 2500 finska egnahemshus under ett år.

Energimängden är alltså fortfarande av liten betydelse, men Peter Lund som är professor i fysik med specialisering i förnybar energi vid Aalto-universitetet, säger att sådana här parker ändå behövs i Finland för att utveckla konkurrenskraftiga lösningar inom solenergin.

- När vi talar om nya innovationer räcker det inte med endast forskning, vi behöver demonstrationsprojekt som den här parken i Raumo för att få erfarenhet.

Raumos stadsdirektör Kari Koski tror dessutom att solparken gynnar området genom att locka dit nya företagare som kan dra nytta av solenergin under största delen av året. Han får medhåll av Ronald Österbacka, professor i experimentell fysik vid Åbo Akademi.

- Det är klart att det behövs folk som ska installera, serva och distribuera, så solparker skapar nya arbetsplatser för att helt enkelt hantera solcellernas marknadsandel, säger Österbacka.

Peter Lund konstaterar att det är en mycket arbetsintensiv energiform.

- Solenergin sysselsätter mycket bättre per producerad megawattimme och skapar fler arbetsplatser än traditionella energiformer som stenkol och kärnkraft, säger Lund.

Kunskap som exportvara

Än så länge importeras de kiselbaserade solpanelerna främst från Kina som sänkt marknadspriset rejält, åttio procent under de senaste sju åren. Förr var solpanelerna så dyra så största delen av kostnaderna för solenergisystem gick till själva panelerna.

Nu går pengarna till planering, installation och allt det andra runt omkring. Därför stannar kostnaderna för nya solenergisystem i Finland också här hemma, vilket framgår i forskning som utförts vid Aalto-universitetet.

Solpaneler Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

I dag utgör till exempel sol och vind över hälften av alla nya investeringar i elektricitet globalt sätt och solenergin motsvarar ett totalt marknadsvärde på 100-150 miljarder.

Enligt Lund borde Finland nu därför se utanför ramarna för bioenergi och satsa på solen som del av regeringens bioekonomiska spetsprojekt.

- Bioenergin är säkert viktig här, men globalt sett är den väldigt blygsam jämfört med solenergi som anses bli den viktigaste formen av förnybar energi. Nya energiformer dominerar och om vi inte har byggt upp vårt kunnande i dag för att sälja i morgon förlorar vi mycket. Genom att integrera solen i till exempel de här spetsprojekten kan vi hitta en egen nisch och då få till stånd nya jobb och ekonomisk tillväxt, säger Lund.

Elledning. Bild: Yle/Rolf Granqvist

I Tyskland sysselsätter solenergiproduktionen runt 70 000 människor. Enligt Peter Lund kunde en målsättning för Finland vara att med större projekt skapa åtminstone några tusen arbetsplatser.

Ny generation av solceller

Förenklat kan solceller delas in i fyra så kallade generationer.

De flesta solpaneler som vi i dag är vana att se på hustak och som ännu klart dominerar världsmarknaden tillverkas av kisel och hör till första generationens solceller. Marknadspriset för dem är lågt men tillverkningen kräver mycket energi.

Andra generationens celler tillverkas av flexibelt (böjbart) tunnfilmsmaterial och tredje generationens celler görs av organiska material. De är delvis flexibla och på så vis smidiga att använda eller anpassa till olika ytor. Det går också att framställa stora ytor av dem genom helt vanliga tryckmetoder.

Till tredje generationen hör tre typer av solceller: småmolekylära, plast och färgämnesbaserade. En plastsolcell ser i princip ut som tunn plastfilm. Fördelen med plastsolceller, som i nuläget finns tillgängliga att köpa för vem som helst, är den enkla tillverkningen och just flexibiliteten vilket gör dem väldigt användarvänliga, men effektiviteten hos dem har ett tak.

Därför håller man som bäst på att utveckla så kallade fjärde generationens solceller, som är en blandning av bland annat plast och färgämnen. Med den nyaste typen vill man försöka uppnå en högre effektivitet av förnybart och lågenergiproducerat material.

Perovskitcellerna,som de heter, utvecklas på olika håll i världen. Vid Åbo Akademi har man utvecklat plastceller i femton år, men under det senaste året har man också deltagit i utvecklingen av de nya solcellerna. Ännu har man långt att gå.

- Jag tror Perovskitceller är nästa steg mot framtidens solpaneler, trots att vi ännu är i ett tidigt utvecklingsskede där vi inte känner till alla möjligheter, säger Ronald Österbacka som är med och utvecklar de nya solcellerna vid ÅA.

Han anser också att förnybara råvarukällor kunde utnyttjas till att skapa organiska solceller.

- Här har vi en möjlighet att på ett bioekonomiskt sätt kunna utveckla råvaror till bättre solcellsmaterial, genom att till exempel ta till vara finkemikalier ur plast. Kan vi skapa solceller ur billiga råmaterial, kanske till och med ur sådana här biobaserade material som i sig är förnybara, kunde vi på långt sikt ha en mycket hållbarare ekonomi.

Text: Alexandra Granberg

Många Houtskärbor har känt sig otrygga i sommar då det inte funnits hälsovårdare på plats. Över hälften uppger att de långa avstånden gjort att de stannat hemma istället för att uppsöka vård.

Hälsostationen i Houtskär har under stora delar av sommaren varit stängd. Läkare har mot tidsbeställning varit på plats en dag i veckan men under tiden 22 juni till 17 augusti fanns inte någon hälsovårdare på plats. För att ta reda på hur vården fungerat under den här tiden skickade SFP:s lokalavdelning i Houtskär nyligen ut en enkät till alla fast bosatta.

Christer Friis. Sfp:s Christer Friis Bild: Yle/Johanna Ventus

- Vi ville veta hur folk upplevde att under så här lång tid vara utan hälsovårdarmottagning, säger Christer Friis (SFP).

”Tryggheten är borta”

Enkäten skickades ut till 260 hushåll och 128 svar lämnades in. Förutom att svara på frågor om hur och var de fått vård under sommaren har de som deltog i enkäten också fritt fått kommentera hur vården fungerat.

- Det var verkligen inte ett nöja att läsa kommentarerna, säger Friis.

Nästan 80 procent av de som svarat uppger att tryggheten är borta och att osäkerheten ökat under sommaren. Så här svarar några på frågan vad som varit värst med att hälsomottagningen i Houtskär varit stängd.

”Osäkerheten och att små ingrepp och prover tar nästan en hel dag att utföra. Staden leker med våra liv.”

”Jag är normalt en väldigt frisk person, men osäkerheten är jobbig då man vid ”medelaktua” fall inte vet om man får någon hjälp alls.”

”Att man inte vet vart man ska vända sig för att få hjälp och risken att det blir onödigt dyrt att få hjälp. Man drar sig för att söka hjälp för små krämpor på grund av långa taxiresor.”

”Hoppas det här aldrig kommer att upprepas. Vad får ett liv kosta?”

Många har stannat hemma

Förutom en känsla av ökad osäkerhet visar enkäten att över 70 procent varit i behov av vård under tiden mottagningen varit stängd. Då vården inte gått att få i Houtskär har de istället fått vända sig till mottagningen i Korpo, Nagu och Pargas eller så har de fått ta sig in till Åbo och ÅUCS. De långa avstånden har gjort att många valt att stanna hemma och det här är mycket oroande säger Friis.

- Över hälften uppger att kontrollbesök blivit ogjorda och det om något visar att det finns ett behov av hälsovård också på lokalnivå, säger Friis.

Christer Friis, som tidigare var gruppordförande för SFP i Pargas, valde att avgå från posten delvis till följd av partiets ställningstagande då veckoslutsberedskapen i Houtskär drogs in i våras. Situationen i sommar är en följd av det beslutet menar Friis.

Social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist har tidigare lyft fram att orsaken till att det inte funnits någon hälsovårdare i Houtskär under sommaren inte handlar om att staden vill spara pengar utan beror på att det inte funnits vikarier som vill jobba i skärgården. Friis köper inte förklaringen.

- På ort och ställe har vi fått helt andra signaler och det har funnits intresserade som vill jobba här.

Ledningsgruppen på plats i Houtskär

Enkätsvaren presenterades för stadsstyrelsen på deras möte på måndag. Mötet hölls på initiativ av stadsdirektör Patrik Nygrén i Houtskär och stadens ledningsgrupp kommer under veckan att finnas på plats i områdeskontoret på orten.

Under veckan kommer stadens ledningsgrupp att vara på plats i Houtskär. Houtskärs områdeskontor Bild: Yle

- Det här är ett mycket bra initiativ och jag hoppas att ledningsgruppen lägger märke till hur långt borta från centrum Houtskär är. Från Malmen tar man sig snabbare till Helsingfors än till Houtskär. Jag hoppas också att folk möter upp på onsdag så vi får till stånd en ordentlig diskussion, säger Friis.

Hur mycket kostar asylsökande för det finska samhället? Behöver vi vara rädda för vår säkerhet? Vad kan vi göra för att hjälpa asylsökande?

Bland annat de frågorna ställdes under ett informationsmöte för invånare om flyktingar på måndagskvällen. Tillfället ordnades i skolan Wäinö Aaltosen koulu i Hirvensalo. På plats var ett fyrtiotal invånare.

Representanter från Migrationsverket, Åbo stad, Röda Korset, polisen och Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet var på plats för att svara på frågor från publiken. Åbo stad samlade också in frågor på förhand via sociala medier.

kommissarie Kai Loukkaanhuhta, stadsdirektör Aleksi Randell, stadsstyrelsens ordförande Olli A. Manni och kyrkoherde Tuomo Norvasuo var på plats för att svara på frågor. Invånarmöte om flyktingar ordnades i Hirvensalo i Åbo hösten 2015. Bild: Yle/ Nora Engström

Många ställde kritiska frågor

Tidigare i september fattade Åbo stadsstyrelse beslut om att erbjuda flera av stadens fastigheter för nödinkvartering för asylsökande. Samtidigt öppnade Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet en nödinkvatering på lägergården i Heinänokka i Satava.

Just verksamheten i Heinänokka väckte frågor och en del var oroliga för om asylsökande som bor på lägergården utgör en fara för omgivningen och frågade hur de asylsökande övervakas.

Mötet gick huvudsakligen lugnt till. Många ställde frågor, de flesta av dem var kritiska och gällde kostnader och säkerhet. En del frågade också om vardagen på flyktingförläggningen och om asylsökande får veta om hur man ska bete sig i det finska samhället.

- Jag tycker att diskussionen löpte väl. Det är viktigt att informera invånare om situationen, konstaterar Jaana Sikiö, verksamhetschef på flyktingförläggningen i Pansio i Åbo.

Enligt Sikiö informeras asylsökande om Finland och vilka rättigheter och skyldigheter man har. Den informationen får man då man anländer till flyktingförläggningen.

Jorma Kuuluvainen från Migrationsverket. Jorma Kuuluvainen från Migrationsverket, Kai Loukkaanhuhta från polisen och stadsstyrelsens ordförande Olli A. Manni (Saml) svarade på invånarnas frågor på ett infomöte om flyktingar hösten 2015. Bild: Yle/ Nora Engström

- Det kom också goda förslag under kvällens lopp om hur grannar och asylsökande på flyktingförläggningen kunde lära känna varandra. Här talades det om en gemensam fest på flyktingboendet och det lät som en bra idé, konstaterar Sikiö.

Kostnaderna väckte heta känslor

Frågor om kostnader ställdes också under kvällens lopp. En del som var på plats hade den uppfattningen att invandrare får mer pengar och bidrag av staten och staden än den övriga befolkningen.

Jorma Kuuluvainen från Migrationsverket berättade att de asylsökande som måste laga sin mat själva får lite över 300 euro per månad av Migrationsverket, alltså staten. Om personen får stanna i Finland så gäller samma regler som för andra bidragstagare. Åbo stad ger ingen särbehandling eller mer pengar åt personer med utländsk bakgrund, konstaterade representanter för Åbo stad.

Polisens resurser väckte också debatt. Fler poliser behövs för att ta emot strömmen av asylsökande och en person ville veta om det här nu betyder att det finns färre patruller på gatan. Kommissarie Kai Loukkaanhuhta berättade att mängden poliser inte minskar i gatubilden, eftersom polisen har fått tilläggsresurser för att anställa fler poliser som tar hand om asylsökandenas ärenden.

"Donera era äpplen till asylsökande"

En av de som var på plats på mötet var Hirvensalobon Marja-Liisa Salminen.

- Jag var tidigare emot flyktingar. Men nu då jag har funderat på saken så kom jag fram till att vi borde hjälpa till. Jag är själv ett adoptivbarn och har fått hjälp och nu är det min tur att hjälpa, säger Salminen.

Hon föreslog under kvällens lopp att invånare exempelvis kunde ge äpplen från sina trädgårdar till asylsökande i Pansio och Heinänokka.

- Hur kan vi säga nej då det kommer så mycket folk hit nu? Vi måste anpassa oss, det finns inget annat val, fortsätter Salminen.

Polisen: finns ingen orsak till oro

Stadsdirektör Aleksi Randell Åbos stadsdirektör Aleksi Randell hösten 2015 Bild: Yle/ Nora Engström

Många frågor gällde säkerhet och om brottsligheten bland asylsökande. En fråga gällde också om det finns statistik för hur ofta asylsökande gör sig skyldiga till sexualbrott.

Enligt kommissarie Kai Loukkaanhuhta, som var på plats för att svara på frågor, orsakar asylsökande sällan några problem för polisen. Asylsökande är också sällan skyldiga till sexualbrott. Antalet sexualbrott är lite högre bland personer med utländsk bakgrund jämfört med resten av befolkningen, berättade Loukkaanhuhta. Då talar man ändå om personer som har vistats en längre tid i Finland eller exempelvis om turister.

- De rädslor som finns bland invånare som bor nära flyktingförläggningar är grundlösa. Asylsökande är här för att söka skydd och asyl i Finland och de vill inte ha anmärkningar i polisens register som skulle försvåra processen. Man behöver inte vara rädd för sin säkerhet, säger Loukkaanhuhta.

Samtidigt påminde han publiken om att man ska ta kontakt med polisen om det sker något brottsligt.

"Viktigt att saken diskuteras öppet"

Enligt Loukkaanhuhta florerar det också en del påståenden exempelvis på sociala medier om asylsökande som inte stämmer.

- Exempelvis är en del oroade för barnens säkerhet om en flyktingförläggning finns nära ett daghem eller en skola. De rädslorna finns det heller inga grunder för.

- Det är viktigt att vi diskuterar de här sakerna på ett så öppet och sakligt sätt som möjligt. Vi får inte heller censurera och tysta ner oron, då ökar fördomarna, säger Loukkaanhuhta.

Ett liknande möte ordnas i Pansio på tisdagskvällen klockan 18. Mötet ordnas i församlingshemmet i Paakarla i Pansio.

Den planerade flyktingförläggningen i sjukhusbyggnaden i Halikko avancerar.

Stadsstyrelsen i Salo föreslår att Finlands Röda Kors får grunda en förläggning i byggnaden under förbehåll att där främst placeras barnfamiljer.

Under mötet samlade en demonstration mot förläggningen ett tjugotal deltagare. En namninsamling mot flyktingförläggningen har också pågått.

Annika Hellberg är viceordförande i byaföreningen i Märynummi där sjukhusbyggnaden ligger. Enligt Hellberg förhåller sig de flesta i byn rätt så neutralt till förläggningen, även om arga kommenterarer förekommit bland annat på byaföreningens facebook-sida.

Föreningen ska ha ett extra möte i kväll angående förläggningen. Flyktingar kan flytta in i sjukhusbyggnade om cirka två veckor.

-Vi får hoppas att vardagen börjar rulla på i sakta mak och att Röda Korset och polisen får arbetsro, säger Hellberg.

En del bybor har redan anmält intresse för att samarbeta med förläggningen.

-En person har erbjudit sig att hålla en kurs i finska och flera har frågat om de kan hjälpa till med kläder, berättar Hellberg.

Artikeln har uppdaterats 15.9 kl.11.36 med kommentarer av Annika Hellberg.

Förbindelsebåten Nordic Duck som trafikerar Pargas södra ruttområde har tagits ur trafik på grund av tekniskt problem.

M/S Finnö ersätter, men har begränsad kapacitet för 2 bilar och 36 passagerare. Finnö avgår från Granvik ungefär klockan 15 och kör hela rutten. En senare avgång går vid 17-tiden, även då hela rutten. Passagerare ombedes lämna sina bilar i Granvik, så att den begränsade kapaciteten frigörs för akut behov.
Separat tungtransport sköts under onsdagen på beställning. Mjölkbilsturen körs i vanlig ordning.

På måndag kväll rånades Sale i Tennby. Gärningsmannen kom över en mindre summa pengar.

Rånet inträffade klockan 20.45. Mannen som rånade butiken hotade biträdet med ett vapen och lämnade sedan platsen till fots. Polisen fortsätter utreda händelsen.

För få visade intresse för utbildningen som nu inte blir av. Istället hoppas Axxell på att locka tillräckligt många till sin svetsutbildning.

Axxell förlängde ansökningstiden till vuxenutbildningen för maskinmontörer efter att alltför få visade intresse. Ursprungligen fanns fem sökande och ytterligare två ville vara med efter att ansökningstiden förlängdes. Trots det fanns det endast sju sökande och tolv krävdes för att utbildningen skulle bli av.

Nu satsar man i stället på en delexamen i svetsning i januari, berättar enhetschefen Susanne Karlsson. De som redan sökt till montörsutbildningen kan delta i den i stället. Svetskurserna skulle ha ingått i montörsutbildningen och det är möjligt att komplettera med de övriga delarna senare. Senast nästa höst då montörsutbildningen är med i katalogen, men Axxell är redo att på kort varsel ställa upp för att utbilda montörer om det finns intresse.

Karlsson är något förvånad och även besviken för att det inte utbildas några maskinmontörer i år. Hon antar att det låga intresset delvis kan bero på att många underleverantörer till industrin på egen hand utbildar sin personal med olika kortkurser.

Det finns nya bevis mot Anneli Auer skriver tidningen Iltalehti. En expertgrupp med sju medlemmar undersöker på nytt en ljudupptagning av ett samtal till nödcentralen.

Gruppen använder nu ett mera utvecklat röstbehandlingsprogram.

Enligt gruppen innehåller samtalet sekvenser som har bandats in på förhand.

Dirigent tog kontakt med åklagarna

Den nya undersökningen av bandupptagningen fick sin början när en finländsk dirigent tog kontakt med åklagarna. Dirigenten hade undersökt bandupptagningen med ett nytt röstbehandlingsprogram.

Enligt dirigenten visar programmet att samtalet har manipulerats - till exempel kan man höra Auers andning dubbelt på ljudupptagningen.

Expertgruppen där bland annat en ljudexpert från Centralkriminalpolisen ingår ska ge sitt utlåtande till Högsta domstolen under september månad.

I februari i år gav Vasa hovrätt sin dom i fallet Auer. Domstolen ansåg då att Auer var oskyldig till mordet på sin man i Ulfsby år 2006.

Laura Virolainen tog silver i junior-VM för kockar. Till vardags jobbar hon på en restaurang i Åbo.

Den årliga tävlingen arrangeras av organisationen Chaîne des Rôtisseurs. Deltagarna är högst 27 år gamla och tar fram en trerätters middag för fyra personer. I årets tävling i Budapest fick kockarna framför sig en hel stör, hjortkött, ungersk kaviar, gåslever, pumpa, vitchoklad och färska plommmon.

Virolainen blev uttagen efter att hon vunnit en nationell tävling i januari. Hon är 24 år gammal och jobbar som kock på restaurang Smör i Åbo.

I ett försök att uppnå större inbesparingar inom social- och hälsovården planerar Åbo stad nu att privatisera en större del av hemvården. Det är ett av förslagen då social- och hälsovårdsnämnden behandlar nästa års budget senare i dag, tisdag.

För tillfället är hemservicen i Åbo uppdelad i 22 områden med cirka 700 anställda. Enligt stadens beräkningar skulle en privatisering av ett område leda till inbesparingar på cirka 600 000 euro.

Ifall hela hemvården läggs på entreprenad sparar staden 13 miljoner euro. Det motsvarar ungefär samma summa som social- och hälsovårdsnämndens budgetöverskridning beräknas bli i år.

Enligt motiveringarna till förslaget blir det betydligt billigare för staden att ordna hemvården som en köptjänst. Det skulle i sin tur innebära en större satsning på servicesedlar inom hemvården.

Välfärdssektorns direktör Riitta Liuksa föreslår också att fler hälsostationer i Åbo privatiseras. Enligt Liuksa har erfarenheterna från hälsostationen i Perno-Pansio, som sköts av ett privat läkarbolag, varit lovande. Exakt vilka hälsostationer som skulle beröras av privatiseringar är fortfarande oklart.

Utöver ovannämnda åtgärder föreslår Liuksa också att tandvården och egenläkartjänsten effektiveras.

Social- och hälsovårdens budget uppgår enligt förslaget till cirka 580 miljoner euro nästa år.

Den svenskspråkiga utbildningen i Åbo har lite svängrum i nästa års budget. Tilläggspengar behövs för att dagvården, skolorna och Åbo svenska arbetarinstitut inte ska drabbas alltför hårt av sparåtgärder, konstaterar utbildningsdirektör Liliane Kjellman.

Situationen beror främst på att antalet förskolebarn har ökat på den svenska sidan i år och det innebär att det behövs mer personal. En förklaring till det här är att staden tog över hela den svenskspråkiga förskoleverksamheten.

Efterfrågan på kvällsdagvård vid Braheskolan har också ökat och det kräver i sin tur tilläggsresurser av staden.

I grundskolan har antalet svenskspråkiga elever ökat rejält de senaste åren men det har inte beaktats i svenska utbildningens budget. Enligt Kjellmans förslag borde fler lärare anställas till de svenskspråkiga skolorna i Åbo.

I Katedralskolan är undervisningen i ryska hotad med nuvarande budgetramar. Det kan också bli aktuellt med fler nätkurser och mindre studiehandledning ifall gymnasieundervisningen inte får tilläggsresurser, konstaterar Kjellman.

Även Arbis verksamhet ligger i skottgluggen då budgeten behandlas. Ifall de nuvarande budgetramarna står fast drabbas Arbis av stora nedskärningar.

Kjellman föreslår ett tillägg på 314 000 euro till den ursprungliga budgeten för att den svenska utbildningen ska kunna upprätthålla nuvarande servicenivå.

Undervisningsnämndens svenska sektion behandlar budgeten på mötet i dag, tisdag.

Det blir en normal skoldag i de svenska Åboskolorna på fredag trots lärardemonstrationen i Helsingfors. Enligt förtroendeman Crister Mannila vid Åbo lärarförening är det endast enstaka lärare från Åbo som deltar i demonstrationen.

- De lärare som vill delta i manifestationen kan åka till Helsingfors och tappar då en dagslön i Åbo.

Lärarfacket deltar i stordemonstrationen mot regeringens sparförslag i Helsingfors på fredag. Trots att lärarna inte direkt drabbas av sparförslagen handlar det om solidaritet, säger Mannila.

- Regeringens beslut att köra över i förhandlingsrätten är det som alla är ute efter.

Crister Mannila och Lena Hindström-Pesu Crister Mannila och Lena Hindström-Pesu Bild: YLE/Marie Söderman

- Det har kommit lugnande besked om att studentskrivningarna ordnas på fredag och rektorerna i lågstadierna har sagt att skolorna gör sitt bästa för att undervisningen ska skötas normalt. Det som föräldrarna naturligtvis måste se till är att barnen kommer till skolan på fredag ifall bussarna inte går.

Förlossningsavdelningen i Salo stängs redan vid årsskiftet. Styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt fattade beslutet på sitt möte på tisdag. Det här gäller också barnavdelningen på sjukhuset.

Verksamheten på förlossningsavdelningen har varit hotad redan en längre tid. Sjukvårdsdistriktet fick tidigare ett specialtillstånd av Social- och hälsovårdsministeriet för att få fortsätta med verksamheten till 2017. Nu flyttas verksamheten till BB i Åbo från och med 2016. Det innebär att alla förlossningar i Egentliga Finland sköts i Åbo efter årsskiftet.

Öppenvården inom kvinno- och barnsjukdomar sköts ändå som förut på sjukhuset i Salo. Staden kommer också att satsa på förebyggande vård för barn för att förhindra marginalisering.

Initiativet kom från Salo stad, som måste stå för en del av kostnaderna. Staden vill spara pengar och då förlossnings- och barnavdelningen nu läggs ner så sparar staden närmare två miljoner euro år 2016.

Under samma möte beslöts det också att läkarjouren nattetid sköts av sjukvårdsdistriktet från och med första november, inte av Salo stad. Enligt sjukvårdsdistriktet innebär det här inga förändringar för Saloborna.

Island spelar fotbolls-EM med sin befolkning på dryga 300 000. Finlandssvenskarna är nästan lika många – men hur starkt skulle ett Team Svenskfinland vara?

Finlandssvenskarna har redan en längre tid varit överrepresenterade i fotbollslandslaget sett till befolkningsmängden.

Också nu finns flera svenskspråkiga profiler som Roman Eremenko, Tim Sparv och Kasper Hämäläinen. Alla de är mittfältare – och det är positionen där det kryllar av fina alternativ till ett Team Svenskfinland.

Roman Eremenko spindeln i nätet på Svenskfinlands mittfält. Roman Eremenko, sommaren 2015. Bild: Lehtikuva

Förutom de tre nämnda finns namn som Rasmus Schüller, Daniel Sjölund, Fredrik Lassas, Simon Skrabb, Sebastian Strandvall, Jonas Emet, Sebastian Mannström, Alexei Eremenko junior att slänga in. Och flera till, faktiskt.

Däremot är det tunnare framför allt på mittbacks- och anfallssidan, då spelare som Mathias Lindström och Jonatan Johansson lagt av, medan Jani Lyyski och Mikael Forssell redan har sina bästa år bakom sig.

En möjlig startelva för Team Svenskfinland (4-2-3-1):

Magnus Bahne
Hampus Holmgren – Jani Lyyski – Tim Sparv (C) – Albin Granlund
Daniel Sjölund – Rasmus Schüller
Sebastian Strandvall – Roman Eremenko – Alexei Eremenko junior
Kasper Hämäläinen

Kasper Hämäläinen (t.v.) agerar ensam anfallare i Finlands 4-2-3-1-uppställning. Kasper Hämäläinen, Finland-Grekland, hösten 2015. Bild: Lehtikuva

Kommentar målvakter: Magnus Bahne hör till ligans bästa målvakter och lär hålla i par år till. Interkeepern utmanas dessutom av de yngre ligaburväktarna Carljohan Eriksson (HIFK) och Jesse Öst (Jaro), och målvaktsposten är ingen problempunkt för Team Svenskfinland.

Kommentar backar: Namnet som lyser fram är förstås Tim Sparv. Men i brist på högklassiga alternativ får mittfältaren kliva ner i backlinjen, vilket påtalats som en möjlig lösning också i Finlands landslag. Till sina egenskaper kunde Sparv kanske passa ännu bättre in där? Vid sin sida får han IFK Mariehamns rutinerade Jani Lyyski, medan Åtvidabergs unga Hampus Holmgren får plats till höger. På vänsterbacken finns två fullgoda alternativ i Jens Portin (Gefle) och Albin Granlund (IFK Mariehamn).

Kommentar defensivt mittfält: I och med att Sparv återfinns i mittförsvaret stiger Daniel Sjölund (IFK Norrköping) in på mittfältet. Den tidigare anfallaren har sjunkit längre ner i banan under årens lopp och hör i dagsläget till Allsvenskans bättre på botten av mittfältet. Som sällskap får han Rasmus Schüller, som var HJK:s kanske bästa spelare i sommarens Europaspel.

Kommentar offensivt mittfält: Stjärnan Roman Eremenko är given som den stora härföraren i mitten. På högerkanten får det nyblivna Iranproffset Sebastian Strandvall plats, medan Alexei Eremenko junior är en joker till vänster. Storebror Eremenko kliver givetvis mycket in i banan, men samarbetet med Roman torde fungera. Namn som Simon Skrabb, Sebastian Mannström, Jonas Emet och Fredrik Lassas kunde utan större problem vikariera för den offensiva mittfältstrion.

Kommentar anfall: Inte mycket att välja mellan, faktiskt. Mångsidiga Kasper Hämäläinen gör sig kanske inte bäst som renodlad spjutspets men har spelat anfallare också i landslaget och är duktig på att löpa på bollarna bröderna Eremenko slår i djupet.

Och som svar på rubrikfrågan: knappast, men med Svenskfinlands egen Lars Lagerbäck vid rodret (Sixten Boström, Petri Vuorinen, Pekka Lyyski, Jonatan Johansson?) skulle det väl inte vara helt, helt omöjligt.

Kommentera gärna artikeln med egna förslag på Team Svenskfinland!

Igelkotten håller på att helt dö ut i Åbotrakten. Det säger man vid Åbo djurskyddsförening, som på Djurhemmet i Åbo varje vinter tar hand om igelkottar som inte annars skulle överleva.

Orsaken till att igelkottarna blir färre för varje år är de milda vintrarna som gör att de vaknar upp ur sitt ide för tidigt eller mitt under vintermånaderna. Också trafiken och bristen på lämpliga boplatser gör det svårt för igelkotten att klara sig.

Den kalla och regniga sommar som gått har också gjort att en del av igelkottarna fortfarande har väldigt små ungar och Åbo djurskyddförening uppmanar nu allmänheten att hjälpa igelkottarna.

Enklast är det att vid behov ge dem tilläggsföda, till exempel kattmat och rent vatten. Man kan också lämna kvar lövhögar på gården och bygga speciella bolådor åt igelkottarna.

Hittar man små igelkottsungar som väger mindre än 600-700 gram under de närmaste veckorna kan man föra dem till Åbo stads Djurhem. Där övervintrar varje år 20-30 igelkottar. Där trivs de i svala utrymmen i en bolåda med mycket halm. Men eftersom de på djurhemmet inte går i helide får de mat och vatten då de vaknar emellanåt.

M/S Finnö kommer att ersätta M/S Nordic Duck under den närmaste veckan.

Nordic Duck togs ur bruk under tisdagen på grund av ett tekniskt problem och Finnö har skött trafiken med begränsad kapacitetunder dagen. Båten tar endast 2 bilar och 36 passagerare.

Finnö kommer att köra enligt ordinarie tidtabell en vecka framöver från och med onsdag 16.9. Tungtransporter görs tillsvidare på beställning.

Vill man boka en tungtransport ska man använda Nordic Ducks telefonnummer.

Publiksiffrorna på ett par matchorter var väldigt blygsamma under tisdagskvällens ishockeyligaomgång. I Esbo öppnade Blues poängkontot för säsongen framför endast 2341 ögonpar.

Efter två inledande förluster vände och vann Blues över Lukko med 3-2 tack vare mål av Kai Kantola, Mikko Kukkonen och Ville Korhonen.

– Det känns ganska så lättande med en öppningsseger efter en dålig premiärhelg. Det smakar väldigt bra, säger segerskytten Korhonen till Yle Urheilu.

Publikmängden på 2341 är Blues näst sämsta i ligahistorien, enligt MTV Sport. Siffran är två hack än alla tiders bottennotering.

Säsongens andra hemmamatch för #EspooBlues. 2341 åskådare. Esbo vill kanske inte ha lag i högsta serien i någon bollsport? #liiga #twittpuck

— Filip Saxén (@FilipSaxen) September 15, 2015

Enda laget kvar på noll poäng är nu Ässät. Björneborgslaget har haft en bedrövlig inledning på säsongen – och den fick en fortsättning i Tammerfors.

Ässät öppnade i och för sig målkontot för säsongen i sin tredje match, men det blev också gästernas enda medan hemmalaget Ilves slog in tre puckar och vann med 3-1.

Kärpät etta, Ilves tvåa

Ilves ligger nu tvåa i tabellen med sex poäng. Etta är de två senaste årens mästare Kärpät som erövrat åtta av maximala nio poäng i ligastarten.

Ikväll vann Kärpät över TPS med 4-3 efter bland annat två fullträffar av 18-åriga Sebastian Aho. Åbogästernas Lauri Tukonen noterades för poängen 2+1.

Häh? Kauden 3. kierros ja katsomoiden täyttöaste luokkaa 50% tai jopa alle? Mitä ihmettä @smliiga? via @kaustoFI pic.twitter.com/5FaEiMHW3z

— Aleksi Valavuori (@Valavuori) September 15, 2015

Publiken var inte särskilt mangrann heller i Kuopio, där hemmalaget KalPa fick ge sig mot Tappara efter förlängning.

Nick Plastino slog in avgörandet för Tammerforsgästerna vid tiden 63.37 framför 2482 personer.

Också KalPa har förlorat sin tre första matcher men har samlat två poäng tack vare att två av kamperna stått oavgjorda efter ordinarie speltid.

Resultat:

Blues - Lukko 3-2 (1-0,0-1,2-1)
09.30 1-0 Kantola (Hirschovits,Somervuori) PP
28.03 1-1 T Koivisto (Mikkola,Lahti)
42.39 1-2 Ahonen (Asplund,Sipiläin) spel 4 mot 4
51.11 2-2 Kukkonen (Tiivola,Mahbod)
58.31 3-2 Korhonen (Hirschovits)
Målvakter:
Engstrand 9+10+ 4 = 23
Zapolski 12+ 7+ 8 = 27
Publik: 2341

Ilves - Ässät 3-1 (2-1,1-0,0,0)
06.38 0-1 Ojamäki (Kärki,Saarela)
11.32 1-1 Flinck (Vihko)
19.00 2-1 Mustonen (Rautiainen,Tyrväinen) PP
26.49 3-1 Niemi (Mustonen)
Målvakter:
Toivonen 4+ 5+12 = 21
Bernard 14+ 8+ 7 = 29
Publik: 4052

KalPa - Tappara 2-3 (1-0,1-2,0-0,0-1) efter förlängning
03.49 1-0 Sebok (Lauritzen,Lukka) PP
27.02 2-0 Lukka (Kinnunen,Halonen)
27.25 2-1 Rauhala (Kaksonen)
39.23 2-2 Ilomäki (Plastino,Peltola)
63.37 2-3 Plastino (Lajunen)
Målvakter:
Kilpeläinen 5+13+ 3+ 4 = 25
Noronen 4+ 7+13+ 0 = 24
Publik: 2482

Kärpät - TPS 4-3 (1-1,1-1,2-1)
01.20 0-1 Tukonen (Nummelin,Kallio)
14.43 1-1 Aho (Niemi,Ikonen)
24.15 1-2 Koskiranta (Tukonen,Kallio)
35.24 2-2 Aho (Ikonen,Laatikainen)
52.13 3-2 Pyörälä (Junttila,Pirnes)
55.12 4-2 Junttila (Pyörälä,Kukkonen)
57.40 4-3 Tukonen (Perrin,Ahtola) UM
Målvakter:
Aittokallio 8+ 4+15 = 27
Lassila 8+15+ 5 = 28
Publik: 4807

Se ställningen i tabellen här!

Tidigare var det klart att våra kyrkoherdar skulle bo i en prästgård inom den egna församlingens område. Så är det inte längre!

Det är de enskilda församlingarna som får bestämma om den egna prästen ska ha boendeplikt, som är kopplad till tjänsten.

Idag är det ungefär en tredjedel av kyrkoherdarna i Borgå stift som bor i prästgårdarna. Ganska länge försökte man hålla fast vid den här plikten, men många präster vill skaffa sig egna bostäder.

Kyrkoherden i Väståbolands församling, Harry S Backström, har länge varit intresserad av våra prästgårdar och problematiken kring boendeplikten.

Nu kommer han att vara tjänstledig i nästan två år för att forska i prästgårdarna i Borgå stift.

Själv bor han gärna i prästgården i Pargas och han har också trivts i sina tidigare prästgårdar. Han ser det här boendet som en livsstil som han själv gärna vill hålla fast vid.

Trots det har Harry S Backström nog förståelse för att en del präster föredrar att skaffa en ägobostad, även om det gör det svårare för dem att flytta på sig.

Harry S Backström har skrivit sin pro gradu i teologi om prästgården i Esse, i hans pastoralexamen handlade det om prästgårdarna i Borgå stift och nu är det dags för en licentiatavhandling kring hur prästernas boende prästgårdar avvecklas.

I våras startade en reko-ring i Pargas och det blev genast succé. I Korpo och Nagu har producenterna haft svårt att få tiden att räcka till under sommarsäsongen.

Reko står för rejäl konsumtion och går ut på att konsumenterna köper sina varor direkt av producenterna utan mellanhänder. Konsumenterna lägger in sin beställning på Facbook och så får de hämta upp sina varor på en bestämd tid och plats.

Över förväntan i Pargas

Så kallade reko-ringar finns förutom i Åbo, också runt om i den åboländska skärgården. I Pargas startade en reko-ring upp i april. En av producenterna, Tove Bornemann som har ett äppelmusteri i Kårlax, säger att allt gått över förväntan.

- Det har gått fenomenalt bra. Många har velat vara med och vi är nu uppe i över 1000 medlemmar på Facebook, säger Bornemann.

Rekohandel har varit populär i Pargas. Hamntorget i Pargas Bild: Yle/Johanna Ventus

Förutom att Pargasborna visat ett stort intresse för reko-handel är Bornemann glad över att också många producenter hittat till gruppen. Vad som finns till salu beror på säsong men konsumenten kan i regel hitta allt från fisk, kött och grönsaker till något så speciellt som kokosglass gjord på lammjölk.

Producenterna var inte beredda

Också skärgårdsborna i Nagu och Korpo har möjlighet att köpa sina varor direkt från producenterna. Här startade ett gäng producenter upp en reko-ring redan i början av året. Men allt har inte gått som på räls berättar fårbonden Charlotta Björklöf från Ytterholm.

Charlotta Björklöf. Charlotta Björklöf i Nagu har varit med och startat upp en reko-ring Bild: Yle/Johanna Ventus

- Det blev lite upp som en sol och ner som en pannkaka, beskriver Björklöf den första tiden sedan starten.

Intresset var stort när de drog igång och från producenternas sida var man med facit på hand inte helt redo, berättar Björklöf.

- Vi var nog inte riktigt beredda och ingen hade egentligen extra mycket i lager att sälja då vi startade. Personligen är det inte nu förrän i slutet av sommaren jag haft något att sälja.

Under sommaren och högsäsongen har det också varit svårt för många producenter att få tiden att räcka till.

- Under sommaren blir det här i skärgården lite som att folk bor inne i en bikupa. Det händer väldigt mycket och det är fullt upp med olika marknader och evenemang. Vi hann helt enkelt inte med. Men nu är hösten här och vi hinner med på ett annat sätt igen, säger Björklöf.

Viktigt med regelbundna träffar

Ett problem ute i skärgården har också varit att hitta en dag som passar alla. Till en början träffades producenter och konsumenter varannan torsdag, men under året har man hunnit testa på många olika varianter. Träffar har ordnats varannan vecka i Korpo och varannan i Nagu och så har producenterna levererat sina varor till både Korpo och Nagu under samma dag. Ibland har träffarna varit varje vecka och torsdagen byttes i ett skede ut till onsdag.

I Pargas har man sedan start hållit sig till träff varannan onsdag från klockan 18 till 18.30 på Gamla Malmens torg. Ett fungerande koncept, säger Tove Bornemann.

- Jag tror det är viktigt att träffas regelbundet så att konsumenterna vet när det är dags. Onsdagar har fungerat bra för oss.

Men trots utmaningarna ger man inte upp varken i Nagu eller i Korpo. Det finns så många fördelar med reko-handel, säger Björklöf.

- Jag tycker absolut det är värd mödan. För producenten är det så enkelt som det kan bli. Ska du sälja dina varor på ett torg eller en marknad så finns det många frågetecken och du vet inte hur mycket du kommer att sälja. Då du åker till en reko-träff vet du exakt vad du kommer att sälja.

Inga mellanhänder

En annan stor fördel för producenterna är att mellanhänderna faller bort. Men vem tjänar på att butikens påslag försvinner från priset; hamnar mellanskillnaden i producenten eller konsumentens ficka?

Mellanhänder och köpmän faller bort då konsumenten köper varan direkt från producenten. Ett butiksbiträde vid grönsakshylla. Bild: Kesko

- Det är ju upp till var och en av producenterna att sätta priset. Men reko ska inte vara ett tillfälle att klå åt sig så mycket som möjligt som producent. Istället är det konsumenterna som är de stora vinnarna. Då butikens påslag faller bort kan konsumenten behålla den summa de annars skulle betala till köpmannen.

Så ni fotsätter med reko i skärgården?

- Vi kör på. Bara vi får in det i rullorna så folk vänjer sig och vi hittar en dag som passar så många som möjligt blir det nog bra, säger Björklöf.

För tillfället är det torsdagar som gäller både i Korpo och i Nagu.