Tre romaner på sex år. Kaj Korkea-aho ligger inte på latsidan. Senaste verket Onda boken öppnar dörrar för en internationell karriär.

Kaj Korkea-aho, hemma från Esse i norra Österbotten, numera bosatt i Helsingfors blev först känd genom sitt humorprogram Radio Pleppo som han gjorde tillsammans med barndomsvännen och kollegan Ted Forsström. Han har även varit programledare på TV men idag är han mest känd för sina kolumner och sitt författarskap.

2009 gav han ut debutromanen Se till mig som liten är som även prisbelönades av Svenska Litteratursällskapet. 2012 var det dags för Gräset är mörkare på andra sidan som dramatiserades och spelades på Viirus-teatern i Helsingfors.

Tredje boken öppnar dörrar utomlands

I augusti 2015 kom den tredje romanen Onda boken (läs recension) ut och den har förutom erhållandet av lysande recensioner även sålts utomlands och ryktet säger att Hollywood hört av sig. En solig dag i september besökte Kaj Korkea-aho Lördax-studion för att berätta om hur livet och karriären ser ut.

Tre romaner på sex år, hur hinner man med det?

- Alla har ju sin egen arbetsprocess men då jag håller på med ett projekt skriver jag nog dagligen tills det är färdigt. Onda boken skrev jag bl.a. i en avskild stuga uppe i bergen i Mexico. Där fanns inte så mycket annat att göra än att skriva och döda spindlar så det kanske bidrog till den angstiga stämningen i boken.

Onda boken i stora världen

Onda Boken är kaj Korkea-ahos tredje roman. Onda boken av Kaj Korkea-aho

Förutom stora framgångar i Finland har också den stora världen fått upp ögonen för svenskfinlands älskling och Onda boken har redan sålts till Tyskland, Danmark och den spansktalande världen.

- Jag har alltid drömt om att bli översatt så jag är förstås hemskt glad. Mina böcker har visserligen getts ut på finska vilket inte är någon självklarhet för finlandssvenska böcker men givetvis är det i en annan skala då man kommer in på så pass stora språk som tyska och spanska.

- Det finns potentiellt så många människor som kan nås av min historia så det känns som att nu kan vad som helst hända – eller inte hända. Men jag är givetvis både glad, tacksam och stolt.

Leva på skrivandet

Bokbranschen är i kris och ytterst få finska författare lever endast på sitt skrivande men en större internationell marknad borde ju innebära mer pengar?

- Jag hoppas givetvis att jag även i fortsättningen ska kunna leva på mitt skrivande som jag gjort hittills, tack vare andra skrivjobb och stipendier men någon illusion om jag ska bli hemskt rik...det har jag nog inte.

Hollywood hör av sig

Kaj skrev förra veckan på sin Facebook-sida att han blivit väckt av ett samtal som visade sig komma från Hollywood. Vem var det som var på tråden?

- Det var en agentur från Hollywood som ringde mig efter att boken nämnts i en global branschtidning. En hel del produktionsbolag, bl.a. de som gjort Jason Bourne-filmerna, har även hört av sig och velat veta mer om historien vilket ju såklart känns spännande. Men som sagt, det är nu på den nivån att de är intresserade och läser boken, sen får vi se.

Om vi leker med tanken att Onda boken skulle bli film, vem skulle spela huvudrollen?

- Nog blir det väl Matt Damon, haha.

Kaj Korkea-aho gästade Lördax på Radio Vega 12 september 2015 och intervjuades av Hannah Norrena och Jukka Isojoki.

Fyra mål på 34 minuter. TPS Ria Öling var på lysande spelhumör när TPS krossade Merilappi United med hela 8–2 i nedre slutserien i damernas fotbollsliga.

TPS hade stora problem med Merilappi United i grundserien men när lagen möttes i den nedre slutserien på lördagen var det inget snack om vilket lag som var det bättre.

TPS ledde med 3–1 efter den första halvleken och i den andra vaknade Ria Öling till på allvar. Öling gjorde tre mål på tretton minuter i början av den andra halvleken och fastställde sedan slutresultatet till 8–2 med sitt fjärde mål för dagen i den 90:e minuten.

Öling har nu gjort 18 mål i ligan den här säsongen och TPS har redan säkrat nytt ligakontrakt.

Nice Futis tog en viktig seger i kampen om förnyat kontrakt när man besegrade Vasa IFK med 4–1. Tack vare segern tog sig laget förbi Merilappi United och man är nu tvåa i nedre slutserien.

I den övre slutserien besegrade Åland United FC Honka med 1–0 efter att Cynthia Uwak gjort matchens enda mål redan i den sjunde minuten.

Resultat:

Övre slutserien

FC Honka – Åland United 0–1

HJK – Ilves 1–4

Pallokissat – PK-35 1–1

Nedre slutserien

Merilappi United – TPS 2–8

Nice Futis – VIFK 4–1

TPS var sista lag att inleda den här ishockeysäsongen och laget fick en smakstart när man besegrade HPK på hemmais med 3–1. I Helsingfors besegrade HIFK Lukko med 3–2 efter straffar.

TPS fick vänta till lördagen innan man fick spela sin första match den här säsongen men när man väl intog isen i Åbohallen så blev det också seger.

Jani Forsström, Ilkka Pikkarainen och Niklas Salo hittade rätt för hemmalaget medan Antti Miettinen var enda HPK-spelare som lyckades överlista Teemu Lassila i målet.

HIFK följde upp fredagens seger över Blues med att besegra Lukko på hemmais på lördagen. Det krävdes ändå straffar för att skilja lagen åt och till slut kunde Mika Partanen avgöra för HIFK.

Vasa Sport lyckades inte ta sin andra seger på två dagar utan laget fick ge sig på bortais mot Ilves med 2–4. Ilves Joonas Vihko och Veli-Matti Vittasmäki noterades båda för 1+1 i matchen.

Esbolaget Blues har fått en usel start på säsongen och på lördagen åkte man på sin andra förlust när Pelicans var starkare på hemmaplan med 4–1. Blues har nu släppt in tio mål på två matcher.

Resultat:

HIFK – Lukko 3–2 e.str

Ilves – Sport 4–2

JYP – Ässät 2–0

KooKoo – SaiPa 2–7

Kärpät – KalPa 3–2

Pelicans – Blues 4–1

TPS – HPK 3–1

Tusentals ortsbor, deltidsboende och andra gäster besökte Dalsbruk på lördag då "säsongsförlängaren" September Open gick av stapeln. Strålande solsken ackompanjerade evenemanget.

Helstekt gris på medeltida marknaden vid kolugnarna. Marknad i Dalsbruk Bild: Yle/Monica Forssell

September Open är Kimitoöns höstfest och trots att festen bara har tre år på nacken har den slagit igenom både hos besökare och utställare. I fjol besöktes September Open av cirka femtusen personer och årets besökarantal torde röra sig kring ungefär detsamma.

Festen består av en företagarmässa, en skördemarknad, en medeltida marknad och ett medeltida gästabud som ordnas på kvällen.

Eva Hollsten och Lena Gullström-Salo njöt av grillad gris och sol. Besökare Bild: Yle/Monica Forssell

- Roligt! utbrister Eva Hollsten och Lena Gullström-Salo från Genböle om den medeltida marknaden. Dalsbruk är plötsligt som en annan värld!

Nytt för i år var en evenemangsbuss som körde mellan företagarmässan och marknaden i hamnen.

launokorpis buss Bild: Yle/Monica Forssell

Skördemarknaden som tidigare år ordnats i samband med företagarmässan i motionshallen hade också fått ny plats nere i hamnen i år. Enligt försäljarna ett lyckat koncept.

Skördemarknad i hamnen i år. Grönsaker på September Open Bild: Yle/Monica Forssell

Jämfört med i fjol deltog något färre utställare i företagarmässan men mässan lockade ändå många besökare.

Företagarmässa i Dalsbruk Bild: Yle/Monica Forssell

Heidi Loukiainen, som är ordförande för föreningen Privatföretagare på Kimitoön, säger att hon är mycket nöjd. Mässan har gett företagarna så pass blodad tand att det finns intresse för att ordna något slag av mässa också på våren.

- Att ordna en mässa går dessvärre inte i en handvänding, förklarar Heidi som tillsammans med ett par andra personer ställt i ordning årets mässa på talko.

Heidi Loukiainen. Ordförande för Privatföretagare på Kimitoön Bild: Yle/Monica Forssell

Intresset för att ställa ut och sälja under den medeltida marknaden är så stort att alla som vill inte ryms med. I år deltog försäljare från både Sverige och Estland.

Riikka Palonen från Kjulo, berömmer miljön i Dalsbruk. Medeltida marknad i Dalsbruk Bild: Yle/Monica Forssell

Rohan tallits hästtornerspel var för många höjdpunkten under September open men också uppvisningen i medeltida helkontaktsstrid intresserade.

En liten riddare. Alan Gurvits stortrivdes på marknaden. Liten pojke på marknad Bild: Yle/Monica Forssell

September Open ordnas av Kimitoöns kommun och Privatföretagare på Kimitoön. Planer på att ytterligare utveckla festen och involvera ännu fler finns.

September Open

September Open fick igen sol och många besökare.

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har gått in för att all psykiatrisk avdelningsvård i landskapet ska finnas i en gemensam byggnad i Åbo. Förändringen skulle innebära att Åbolands sjukhus psykiatriska avdelning i Pargas stängs, vilket väcker kritik.

Tanken är att patienterna i Pargas i stället skulle vårdas vid en större enhet i Åbo. Avdelningen har i Pargas har i dag 15 platser. Oftast är det fullt på avdelningen där majoriteten av platserna upptas av patienter som får intervallvård.

I Pargas har beskedet upprört många som är oroade för vad en stängning skulle innebära för avdelningens nuvarande patienter. Hur vård på svenska ska kunna garanteras är ett orosmoment, men också avståndet och att det är fråga om en mycket större enhet väcker oro.

"Vården i Pargas har fungerat bra"

Yvonne Henrikssons dotter får intervallvård vid avdelningen i Pargas, en vårdform som har fungerat bra för hennes del. Intervallvård innebär att dottern bor hemma en del av veckan och spenderar resten av veckan på avdelningen. Henriksson är övertygad om att en flytt till Åbo skulle innebära en försämring för patienterna.

På avdelningen i Pargas pratas det svenska, den är nära belägen och både omgivningen och personalen är bekant och trygg. Att avdelningen ska stängas ser Henriksson som ett mycket dystert tecken.

- Jag ser det som att det är slut med psykvård på svenska, säger Henriksson.

Språket är viktigt i vården

Att ta sig till Åbo skulle bli både problematiskt och dyrt för många. Samtidigt skulle det småskaliga och trygga bytas ut mot en större enhet där allt är obekant, säger Henriksson. Dottern har svåra sociala fobier efter att ha blivit mobbad hela sin skoltid. Att åka buss är exempelvis otänkbart. Språket är ett annat stort problem.

- Hon har bara skolfinskan så i praktiken kan hon nog ingen finska.

Dottern har tidigare vårdats i Åbo på en ungdomsavdelning. Då satte språket många käppar i hjulet.

- Det fungerade inte alls egentligen. Vi var tvungna att vara där varje dag för det fanns bara en svensk vårdare, som dessutom jobbade på en annan avdelning. Då hon inte var på jobb var där ingen som pratade svenska. Dessutom var alla andra patienter också finskspråkiga, så hon [dottern] hade ingen att prata med. Kamratstödet kan ju vara ganska viktigt, att man får prata med människor som har samma erfarenheter som en själv, säger Henriksson.

Dottern har nu vårdas i flera år på avdelningen i Pargas. Att vårdas i en svensk omgivning närmare hemmet har haft en positiv inverkan.

– Det har varit en jättestor skillnad. Ibland har hon varit jätteglad. Där har varit människor som har kunnat prata med henne, de har kunnat diskutera sina problem och kunnat hjälpa henne.

Svensk vård i Åbo?

Enligt sjukvårdsdistriktet ska vården fortfarande erbjudas på svenska, även om avdelningen slås ihop med en större finsk enhet i Åbo. Henriksson har ändå inte mycket till övers för sådana löften.

- Det tror jag inte på alls, tyvärr. Det lovas mycket men sedan, när det kommer till kritan, så har de inte lyckats rekrytera någon, någon är sjuk, eller på semester. Och då är du ensam i en miljö där du inte kan kommunicera med någon.

Även om avdelningsvården flyttar till Åbo kan psykiatrisk dagsverksamhet möjligen erbjudas i Pargas också i fortsättningen. Henriksson tror ändå inte att det är ett alternativ för dottern som behöver en annan form av vård.

- Ångesten kommer ofta på natten. Min dotter har ofta mardrömmar och sover dåligt. Då har hon kunnat ringa till avdelningen och prata med någon. De har då lugnat henne eller sagt att hon kan åka dit.

Trygghet kräver långsiktighet

Henriksson berättar att det tar länge att bygga upp en sådan tillit och trygghetskänsla. Hon tror att en större avdelning med större personal kunde leda till att dottern inte på samma sätt lär känna skötare och därför inte har lika lätt för att ta kontakt då det skulle behövas.

- På en stor avdelning vet hon aldrig vem som svarar. Nu känner hon de här människorna så hon vågar ringa nu, äntligen. Det är ett stort framsteg. För en fem, sex år sedan vågade hon inte ens göra det. Så jag har varit jätteglad att hon vågar ringa dit.

Avdelningen i Pargas och den intervallvård som kunnat erbjudas på enheten har betytt mycket för Henrikssons familj. På avdelningen får dottern också hjälp med sina fysiska sjukdomar och den vård de kräver, samt hjälp med de vardagliga sysslor som är svåra för henne.

- Det har varit en jättestor trygghet. Det att hon vet att hon har den här intervallvården gör att hon orkar.

Egen avdelning viktig

Ifall en flytt inte går att undvika hoppas Henriksson att man förstår vikten av att garantera svenskspråkig vård i en svenskspråkig omgivning.

- Det borde finnas en liten svensk avdelning med svenskspråkig personalen som de [patienterna] skulle känna sig trygga med och kunna lära känna och som skulle lära känna patienterna också. Då skulle det vara lättare för patienterna att ta kontakt och berätta att de mår dåligt och behöver få komma in.

Henriksson berättar att det också finns patienter som bor på avdelningen.

- Vi inom psykosociala föreningen Duetto är alla oroliga för hur det ska gå för dem. De har hela sitt sociala liv här i Pargas. Det är helt omänskligt att flytta dem till Åbo. De måste få vara kvar här i Pargas. Det är så hemskt, man känner verkligen för de här människorna, säger Henriksson.

Vad tycker du skulle vara det bästa alternativet för din dotter och andra patienter som vårdas på avdelningen i Pargas?

– Att avdelningen skulle får vara kvar och att man skulle utöka platserna. När min dotter senast skulle in, var det fullt. Det var till och med så att patienter delade rum fast de inte är meningen.

Henriksson påpekar att brist på lämplig vård kan leda till att dotterns tillstånd försämras till den grad att hon behöver bli inlagd för en längre tid. Nu, då intervallvård varit tillgänglig, har längre vårdperioder inte behövts.

– Att bli inlagd i flera månader är inte bara både jobbigt och dyrt för min dotter, det är också dyrare för samhället, konstaterar Henriksson.

Just nu jobbar en arbetsgrupp upprättad av sjukvårdsdistriktet med att förbereda omorganiseringen av den psykiatriska vården. Det slutgiltiga beslutet fattas i maj 2016.

Läs också via länken här nere hur chefsöverläkare Samuli Saarni motiverar att den psykiatriska vården flyttar från Pargas till Åbo. Saarni gästade radiostudion på måndag morgon.

Pargas dammar av stadens strategi från år 2011. Nu riktas fokus mot att locka nya invånare och stärka företagsklimatet i staden.

Inför höstens budgetarbete rivstartade Pargas stad förra veckan med ett möte då tjänstemän och politiker drog upp riktlinjerna för resten av mandatperioden.

Stadsdirektör Patrik Nygrén. Patrik Nygrén Bild: Yle/Emma Strömberg

Diskussionen tog avstamp i stadens strategi från år 2011 och riktar förutom kommunal service in sin på två områden; boende och arbete.

Locka fler invånare till Pargas

En utmaning blir att få fler invånare, de senaste två åren har nämligen invånarantalet i staden sjunkit. Därför lyfter stadsdirektör Patrik Nygrén upp jobbet med att locka nya invånare som en viktig den av stadens nya strategi. Här måste man jobba mer målinriktat säger Nygrén.

- Vi har till exempel talat om studerande vid Åbo Akademi som en stor potentiell målgrupp som vi i dag inte når ut till som vi borde.

Pargas hoppas att studerande i Åbo ska flytta till staden när de är klara med sina studier. Bild: Yle/Andy Ödman

Stadsdirektören för också fram att skärgårdsstaden Pargas borde bli bättre på att lyfta fram sina styrkor.

- Havsnära boende är helt klart en av våra strategiska styrkor. Det kan handla om allt från att det finns fungerande bryggor och vinterbad till att det finns tomter nära havet. Vi måste dra på våra styrkor och utveckla dem.

Invånarna ska få säga vad de tycker

Hit hör också utvecklandet av Pargas centrum. Det finns stora visioner för bland annat gästhamnen. I samband med Yle Teemas tv-satsning ”Ett nytt Pargas” sommaren 2014 gjorde Arkitektbyrån Futudesign upp planer för gästhamnen.

Det finns stora visioner för gästhamnen i Pargas. arkitektbild av gästhamnen i pargas Bild: Futudesign

Staden utreder också hur man bättre kunde utnyttja centralparken för att få folk att svänga in till centrum via segelrondellen. Viktigt här är enligt Nygrén att invånarna får komma till tals.

- Människor måste känna att de kan påverka beslutsfattandet i staden också mellan kommunalvalen. Därför kommer vi till exempel när vi jobbar med centralparken att samla in invånarnas åsikter, säger Nygrén.

Viktigt att ha en dialog företagarna

Förutom att göra Pargas stad till en attraktiv plats att bo på betonar Patrik Nygrén vikten av att stärka företagsklimatet i staden. Pargas rykte som en stad som stöder sina företagare fick sig en törn i våras då diskussionen om Isakssons växthus i Korpo gick het.

Stadsdirektören vill stärka företagsklimatet i Pargas. Pargas centrum. Bild: Yle/Lotta Sundström

Byggnämnden krävde då att företagaren Jonas Isaksson skulle installera mörkläggande gardiner i sitt växthus i Korpo och bland annat Väståbolands företagare kritiserade staden för beslutet. Byggnämnden backade slutligen och som en del av stadens strategi vill Nygrén nu betona vikten av en bra dialog med företagarna.

- Förutom dialogen har vi talat om hur vi kunde synliggöra positiva saker inom näringslivet. Ett sätt kunde vara att välja årets företagsbragd och årsvis uppmärksamma något positivt som skett inom företagarvärlden.

Tack vare de senaste somrarnas algblomningar har allt fler finländare börjat fundera över vad de personligen kan göra för att skydda Östersjön. Det märks i attityderna, men det märks också hos de många fonder, stiftelser och organisationer som verkar för Östersjön. Folk vill donera pengar för att skydda Östersjön.

- En ny grej de senaste åren är att folk har tagit kontakt och frågat vad de kan göra, säger Lotta Nummelin som är verkställande direktör för Östersjöfonden. Man vill inte bara ge pengar, utan också delta med sin sakkunskap, det man är duktig på.

Det finns många aktörer som arbetar för Östersjön; bland annat Östersjöfonden, Skyddsfonden för Skärgårdshavet, Baltic Sea Action Group, Helsingforskommissionen HELCOM, Miljöministeriet, Världsnaturfonden WWF:s Östersjöarbete och Östersjöfaddrar, Håll Skärgården Ren, Natur och miljö, Finlands naturskyddsförbunds Naturskyddsstiftelse i Finland, John Nurminens Stiftelse, Helsingfors Energis 100-årsjubileumsfond, Ålandsbankens miljöfond och lokala Sparbanksstiftelser. Nummelin säger ändå att det absolut inte är för många kockar.

- Det är bra att det finns många olika aktörer. De har olika sakkunskap, kan olika områden, och har kontakter till myndigheter, till näringslivet eller till jordbruket. Vi behöver hela spektret, för det här är inte en fråga som någon enskild myndighet eller organisation kan lösa.

Enligt Nummelin fungerar samarbetet bra mellan de olika organisationerna, och alla behövs. Den som vill donera pengar eller den som konkret vill hjälpa i någon organisation har möjlighet att välja om man vill hjälpa globalt, regionalt eller lokalt.

- Någon fond arbetar för stora reningsprojekt i östra Finska viken, en annan understöder enskilda projekt eller enskilda vikar. Någon arbetar med myndigheter och stater, andra med att försöka påverka rederier eller industrier.

Många fonder har startat som privata initiativ, där man har valt att understöda arbetet för Östersjön genom stipendier, priser eller forskningsbidrag. Östersjöfonden grundades av kommerserådet Anders Wiklöf, och den delar årligen ut ett pris till en eldsjäl som inspirerar och som med sitt exempel visar hur vi kan skydda Östersjön.

Skyddsfonden för Skärgårdshavet har samlat in donationspengar via betongplattor utanför maritimcentret Forum Marinum, och genom Stefan Lindfors skulptur Symbiosis i Åbo. Där kan privatpersoner och företag köpa en platta med sitt eget namn på. I Helsingfors har privatpersoner på samma vis kunnat köpa "blänk" på Hannu Kähönens konstverk Horisonten. Liknande Östersjökonstverk med donatorers namn på skyltar diskuteras nu också i andra kuststäder.

- Jag ser det inte bara som ett sätt för folk att visa vad de har gjort för Östersjön, säger Nummelin, utan det är ett fint sätt att ge gåvor åt folk som redan har allting. Att visa att man har bidragit till Östersjön är en väldigt rolig grej att ge bort. Konstverken fyller nog sin funktion.

Under sommaren har huvudbiblioteket i Pargas genomgått en ansiktslyftning.

Egentligen var det bara golvet som skulle förnyas i huvudbiblioteket i Pargas. Men i samma veva blev det möjligt att ge hela biblioteket en ansiktslyftning.

Den har medfört att biblioteket nu verkar kundvänligare helt enkelt för att kunderna nu lätt han hitta ämnesområden som tangerar varandra i samma hyllor, vilket inte är vanlig bibliotekskatalogisering.

Hela biblioteket verkar nu ljusare i och med att flera fönster har frilagts. Vidare har barn- och familjeavdelningen blivit större och det som tidigare var ett oanvänt referensbibliotek är nu en bekväm läsesal.

Bibliotekschef Karolina Zilliacus är nöjd med sin nya arbetsmiljö.

Terrororganisationen Islamiska staten, IS, uppger att en finländsk ung man har utfört en självmordsattack i Irak.

IS skriver på Twitter att mannen körde in på en irakisk militärbas i en bil lastad med sprängmedel. Attacken ska ha ägt rum i närheten av staden Baiji i norra Irak.

Martyrdom operation by Abu Hurayra al-Finlandi on Safavid army base south of Baiji city pic.twitter.com/FVKK4rb0xY

— Maghrebi Witness (@maghrebiwnis) September 12, 2015

Bekant namn för polisen

Mannen använde sig av namnet Abu Hurayra al-Finlandi. Om uppgifterna stämmer är det fråga om samma man från Björneborg som under vintern och våren skickade hotfulla nätmeddelanden till finländska politiker.

Centralkriminalpolisen i Finland har utrett hotelserna men hade i september ingen bekräftad information om var mannen befann sig eller om han var vid liv.

Varken skyddspolisen eller utrikesministeriet kan bekräfta att informationen stämmer, men ifall påståendet är sant är det uppseendeväckande säger Skyddspolisens kommunikationschef Jyri Rantala.

- Om uppgifterna stämmer är det frågan om den första finländska självmordsbombaren, men det är mycket svårt att officiellt få fram pålitlig information.

Ifall en finländare avlider utomlands är det utrikesministeriets uppgift att reda ut och bekräfta att dödsfallet har inträffat, men eftersom utrikesministeriet baserar sina uppgifter på information av lokala myndigheter kan det vara mycket svårt att bekräfta dödsfall i konfliktzoner där pålitliga lokala myndigheter inte existerar.

Också skyddspolisen tror att det kan vara svårt och tidskrävande att bekräfta att mannen som utförde självmordsattacken i Irak var finländare.

IS-krigare är Finlands största hot

Enligt skyddspolisens uppgifter har omkring 70 finländare rest till konfliktområden i Syrien och Irak och en majoritet av personerna har rest för att delta i våldsamheterna.

Antalet finländare som reser iväg till konfliktzonerna ökar hela tiden, men ökningen är inte lika slående som för ett år sedan. Trots det menar Rantala att finländare som reser iväg för att delta i konflikter utgör ett reellt hot.

Jyri Rantala.

- Enligt vår bedömning är det frågan om det största enskilda hotet som riktas mot Finlands nationella säkerhet just nu. Både det som händer i konfliktområdet och det som kan hända i hemlandet när personerna återvänder hem.

Vanligt att skryta om krigsframgång

Vid skyddspolisen understryker man att det helt enkelt är för tidigt att avgöra sanningshalten i twitterinlägget som påstår att finländaren utfört en självmordsattack, men enligt skyddspolisens överinspektör Tuomas Portaankorva skryter Islamistiska staten ofta om sina dåd i offentligheten.

- En del av kampanjen för att få mera anhängare är att offentligt skryta om så kallade framgångar. Det är sedan de som har tillgång till informationen som måste reda ut ifall den stämmer eller inte, säger Portaankorva.

Även brandmän, poliser och ambulanspersonal påverkas mycket av regeringens sparförslag. Mindre lön och färre semesterdagar belastar de som redan nu har låga löner.

- Nu svider det i egen plånbok. Vårt jobb kräver att vi är i beredskap dygnet runt, så att tilläggen plötsligt minskar känns orättvist, säger Tonny Eklöv, som arbetar som brandman vid Egentliga Finlands räddningsverk.

Tonny Eklöv. Tonny Eklöv arbetar som brandman i Pargas. Bild: Yle/Carmela Johansson

Även Vesa Hanski, som arbetar som polis i Åbo, är oroad över situationen. Han räknar med att ungefär 30-35 procent av hans inkomster som polis är beroende av tillägg och att om de halveras sjunker totalönen med cirka sju procent.

- Visst känner jag mig illa till mods av regeringens sparplaner. Lönen sjunker ganska kraftigt. Dessutom har jag just nu jobbat 15 år som tjänsteman och det skulle innebära att jag får åtta dagar semester till, men om den tas bort faller också de semesterpengarna bort, säger Hanski.

Barnen påverkas

Marie-Louise Alander arbetar som ambulansförare i Pargas. Hon är ensamstående förälder och en säkning av lönen skulle direkt påverka hennes barn.

Marie-Louise Alander. Marie-Louise Alander arbetar som ambulansförare. Bild: Yle/Carmela Johansson

- Konkret innebär det att barnen inte kan delta i olika hobbyer. Vi lever redan nu från hand till mun. Hyran är hög och vi får inget bostadsbidrag eftersom jag arbetar, säger Alander.

Vanligt med övertid

Att även övertidsersättningen halveras påverkar också Alander. Som ambulansförare i en skärgårdskommun med flera öar blir det ibland övertidsarbete.

- Om ambulansen i Nagu är borta, så kan vi vara ute i Nagu eller Korpo då arbetstiden tar slut. Då blir det ofta långa övertider, säger Alander.

Regeringen kunde spara mera

Allihop förstår de att något måste göras, men de skulle gärna se att regeringen själv skulle delta mer aktivt i sparandet.

- Nu förstår jag att vi måste spara, men det ska vara lika för alla. Varför ska sjukskötarna påverkas så mycket, de har redan dålig lön. Regeringen skulle kunna spara mera. En veckas lön är inte mycket i deras löner, säger Eklöv.

- Jag hoppas att fackförbunden och regeringen hittar en kompromiss. Det är klart att också arbetstagarna måste spara, men det måste ske så att vi alla är någorlunda nöjda med slutresultatet, säger Hanski.

Regeringens planer att skära ned ersättningarna som betalas ut vid sjukfrånvaro är ett hårt slag för långtidssjuka. Det säger Seppo Koskinen som är professor i arbetsrätt vid Åbo universitet.

Enligt förslaget skulle den första sjukdagen vara på egen bekostnad och efter det nio dagar med 80 procents lön. Efter det skulle man få FPA:s inkomstrelaterade sjukdagpenning i motsats till tidigare då man enligt de flesta kollektivavtal fått full lön i 90 dagar.

- Det här är en mycket stor försämring för löntagarna som ingen ännu har valt att lyfta fram, säger Koskinen. I dag kan de flesta räkna med 90 dagars full lön vid en långvarig sjukledighet varefter man får den inkomstrelaterades sjukdagpenningen i 300 dagar.

Enligt Koskinen är det här en enorm förändring jämfört med det system vi har för tillfället och en klar försämring för personer som blir svårt sjuka. För dem skulle regeringens planer betyda ett stort inkomstbortfall redan efter nio dagars sjukledighet.

Den inkomstrelaterade sjukdagpenningen som FPA betalar är ungefär 60 procent av månadslönen men kan vara högst 70 procent eller lägst 52 procent beroende på inkomsterna. Den betalas ut i max 300 dagar.

Ulla Granroth leder en närstödsgrupp för personer med cancer och kan inte tro sina öron då hon får höra om regeringens planer.

- Det är ett mycket hårt slag för det tar i medeltal ett halvt år att repa sig innan man kan återgå till ett normalt arbetsliv om man får den här sjukdomen, säger Granroth. Jag talar av egen erfarenhet och att i en sådan situation också tvingas fundera på pengar kan bli för påfrestande.

Exakt när huset vid nuvarande Slottsgatan 3 byggdes, och hur det då såg ut, det vet ingen. Alla tiders Åbo tittar närmare på huset invid Aura å.

Stiliga jugendfönster pryder huset och högst uppe står släkten Casagrandes valspråk på huset OMNIA VINCIT AMOR (Kärleken övervinner allt) Början av Slottsgatan i Åbo där Lilltorget skall byggas Bild: YLE/Nina Bergman

I programmet berättar professor Åsa Ringbom om det Seipellska huset som räddades från rivning på 1970-talet.

Redaktör: Hedvig Långbacka.

Tidigare delar av Alla tiders Åbo!
Stilla flyter ån
Från kåkstad till granitborg

En ung motorcykelförare körde omkull på lördagen i Sagu. Han avled senare på sjukhuset.

Olyckan inträffade på Korvalantie kring klockan 21. Föraren som var bosatt på orten saknade hjälm. Vänner till föraren larmade efter hjälp, men han avled samma kväll på ÅUCS. Polisen utreder händelsen.

I november är det återigen dags för ungdomsfullmäktigeval i Åbo och då väljs ett nytt fullmäktige för två år framöver. Från och med i dag måndag kan man nominera kandidater till valet.

Det nuvarande ungdomsfullmäktiget som skapades i början av 2014 var det första av sitt slag i Åbo. En som har varit med från start är fullmäktigemedlemmen Alexis Vartiainen.

- Från en helt pragmatisk synvinkel så är ungdomarna framtidens skattebetalare och framtidens invånare. Därför tycker jag att det är bra att ungdomarna har en egen kanal där man får sin röst hörd. Så att de kan påverka besluten, stadsplanen, sparprogrammen och så vidare.

- Det första året gick ganska mycket till att komma in i stadens byråkrati och försöka få in medlemmar i nämnderna och deras sektioner.

- Nu har vi kommit ganska långt med att ha medlemmar i olika nämnder och sektioner, men det har krävts massor av arbete. Staden har nog inte accepterat det här nya organet med helt öppna armar, men nu börjar det bli bra och vi har bland lämnat olika sorters utlåtanden om sparprogrammen och stadsplaneringen.

På frågan om varför man ska engagera sig i ungdomsfullmäktige och kandidera til valet i november har Alexis Vartiainen ett tydligt svar.

- Som ungdom ska man definitivt engagera sig i det här. Om du kvider men inte försöker ändra på någonting är det helt onödigt att kvida. Här har man på riktigt chansen att försöka få sin röst hörd, så varför ska man då inte göra det?

Kandidater till ungdomsfullmäktige i Åbo kan nomineras till och med den 4 oktober. Just nu har fullmäktige 25 ordinarie medlemmar.

Här hittar du mer information om ungdomsfullmäktige i Åbo.

Busstrafiken stannar på fredag i hela landet.

Transportfacket AKT meddelade vid en presskonferens på måndagen att bussarna står från fredag morgon kl 3:00 till 3:00 på lördag - det vill säga i ett dygn.

Strejken berör närtrafik och bussar i lokal- och fjärrtrafik, men inte beställningsbussar.

Också den tunga trafiken på landsvägar och i hamnar stannar upp på fredag.

På flygplatserna strejkar de som tankar planen och kör flygbussarna. Även flygledarna, Luftfarfsunionens medlemmar och kabinpersonalen strejkar, vilket i praktiken innebär att flygtrafiken står under delar av fredagen.

Den som ska köra från Kimitohållet till Åbo i kväll ska välja gamla riksväg ett istället för motorvägen.

Rampen vid Valkoja i Pemar är stängd för trafik med start klockan 21 ikväll.

Rampen tas i bruk igen imorgon bitti klockan 6.

Rampen är stängd på grund av asfaltarbeten på motorvägen. En fyra kilometers sträcka på motorvägen ska få ny asfalt under natten och därför är också bara en körfil i bruk.

Kimtoöns rekryteringsgrupp valde sina två favoriter inför valet av ny kommundirektör. Efter lämplighetstestet står valet mellan Mika Mannervesi och Anneli Pahta.

Mika Mannervesi jobbar som utvecklingschef i Salo och Anneli Pahta jobbar som förbundschef för Finlands social och hälsa rf.

Om en vecka kommer kommunstyrelsen att få ta ställning till vem de vill se som Kimitoöns nya kommundirektör. Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet den 5 oktober.

Enligt kommunstyrelsens ordförande Wilhelm Liljeqvist har inga ytterligare kandidater till kommundirektörsposten dykt upp.

Vill man komma riktigt nära naturen i skärgården så finns det få saker som slår kajakpaddling. Du kan ta dig in i små, grunda vikar och korsa förvånansvärt långa sträckor med grov sjögång.

Har du otur eller okunskap kan du bli ett med naturen och hamna i plurret, så se till att vara på den säkra sidan. Flytväst på, vattenpump med och framför allt en polare som kan hjälpa dig. Gå kurser, samla på dig kunskap och erfarenheter innan du ger dig ut på längre sträckor.

Henric Öhman och Linus Söderlund paddlar i Nagu skärgård Henric Öhman och Linus Söderlund paddlar i Nagu skärgård Bild: Yle/Åsa Svarvar

Skärgården i Nagu är förträfflig ur kajakpaddlarens synvinkel. Ett rikt fågelliv, vackra klippor som du glider förbi och en och annan segelbåt som du kan vinka till.

Med stöd av allemansrätten kan du ta iland på de flesta ställen för att sträcka på benen mellan paddelturerna. Passa på att traska runt holmarna lite, kolla på alla de blommor och växter som segt håller sig fast i varje klippskreva. Beundra bitar av vackert grå drivved och se efter om du lyckas göra några strandfynd.

Linus Söderlund och Henric Öhman Henric Öhman och Linus Söderlund äter mat i Nagu skärgård Bild: Yle/Åsa Svarvar

Då det börjar kurra i magen ställer du i ordning köket. Det är förvånansvärt hur mycket du kan få med dig i en kajak om du packar förnuftigt. Du har alla chanser att slå till med en riktig brakmåltid om du känner för det.

Om du är osäker på vart du är på väg finns det planerade paddlingsrutter som du kan följa. Ta inte bara turistkartan i handen och paddla iväg, utan ha även med sjökortet och karta, eller lämplig app i din smarttelefon.

Den psykiatriska avdelningsvården i Egentliga Finland ska i framtiden centraliseras till Åbo. Det här betyder att en del av vården som har getts i till exempel Pargas kommer att flytta till Åbo.

Personer som berörs av förändringarna är oroliga, men chefsöverläkare Samuli Saarni från Åbo universitets centralsjukhus (ÅUCS) vill lugna ner läget.

- Tanken är att vi med den här omändringen både förbättrar kvaliteten på vården och gör det lättare att få psykiatrisk vård. Nu är vården för splittrad i Egentliga Finland, säger Saarni som leder förändringsarbetet.

Öppenvården blir mångsidigare

I praktiken handlar det om att man centraliserar den tyngsta och mest resurskrävande delen av vården till ÅUCS. Då kan man flytta mer pengar till öppenvård som enligt Saarni är den effektivaste vården och är det mest mänskliga sättet att hjälpa.

- I Pargas ska man fortsätta med öppenvård liksom med rehabilitering. Men tung avdelningsvård, det vill säga vård mot patientens egen vilja, ska koncentreras till Åbo. I dag finns det många moderna sätt att organisera öppenvård, till exempel möjlighet till psykoterapikontakt dygnet runt. Den typens öppenvård ska vi nu försöka säkerställa, säger Saarni.

Samuli Saarni. Chefsöverläkare Samuli Saarni Bild: Yle/Nina Bergman

Vård på svenska fortsätter

Många frågar sig hur man kan garantera vård på svenska. Anhöriga har redan nu erfarenheter av att det inte alltid går att få psykiatrisk vård på svenska vid ÅUCS, vilket man får på Åbolands sjukhus. Men Saarni tror att reformen ska förbättra läget.

- Man bör komma ihåg att hälften av våra patienter som har svenska som modersmål bor i Åbo. Också de som bor i Åbo bör få bättre svensk service. Den här förändringen betyder att alla svenskspråkiga koncentreras till ett och samma ställe och det borde underlätta. Dessutom ska vi komma ihåg patienterna på Kimitoön, de kommer i många fall redan nu till Åbo, säger Saarni.

Vad säger du till anhöriga som är oroliga för flytten?

- Jag är övertygad om att vården blir bättre med den här reformen, säger Saarni.

Serviceboendet Fridhem i Houtskär kan om ett par år få en tillbyggnad. Tanken är att Houtskärs hälsomottagning kunde placeras där.

Fridhem sköter i dag hemvården i Houtskär och ger vård till personer som är i behov av tillsyn dygnet runt.

Stadsstyrelsen i Pargas diskuterade ärendet på sitt möte under måndagen då styrelsen också besökte Houtskär och Fridhem.

- Om hälsomottagningen fanns på Fridhem kunde vi få synergieffekter. Jag hoppas att det här ärendet nu går vidare med fart. Om allt går smärtfritt kan utbyggnaden stå klar 2017, säger styrelsens ordförande Mikael Holmberg efter mötet.

Om hälsomottagningen flyttar in i Fridhem kan den nuvarande hälsogården säljas.

Under mötet blev det också klart att Iniös områdeskontor ska säljas.

Asylsökande kan få hjälp

Stadsstyrelsen diskuterade också vilka fastigheter staden kunde erbjuda som nödboende för asylsökande. Stadsstyrelsen ställer sig positiv till att ärendet utreds mer. Staden kan närmast erbjuda Norrgårds Inn och den gamla tandvårdscentralen på Elmgrensvägen.

- Tandvårdscentralen är antagligen för liten och Norrgårds har just nu hyresgäster. Den typen av ärenden måste förstås beaktas, säger Holmberg.

Stadsstyrelsen fick också ta del av ekonomirapporten för det senaste halvåret och där konstaterar man att läget ser rätt bra ut.

- Staden går mot ett plusresultat. Intäktssidan är positivare än man trodde, budgeten har hållit, säger Holmberg.

Enligt Holmberg var det givande att hålla stadsstyrelsemöte i Houtskär.

- Allt fungerade bra. Det var också intressant besöka fastigheterna som det har pratats mycket om även om många av oss naturligtvis har sett dem tidigare, säger Holmberg.