Tre personbilar krockade på Kvarnbron i Åbo på måndagseftermiddagen vilket grötade till trafiken en stund.

Orsaken till att bilarna körde in i varandra är inte ännu klar, meddelar polisen. Man klarade sig undan med små plåtskador och ingen människa skadade sig.

Uppröjningen efter olyckan störde trafiken en stund men de inblandade bilarna städades snabbt undan och nu löper trafiken igen på som normalt.

Åbo svenska arbetarinstitut har nästan fördubblat antalet studerande på två år. Rektor Sixten Westerby blickar tillbaka på ett väldigt framgångsrikt år 2014 och påminner att anmälningstiden för nästa års kurser snart går ut.

– Året har varit väldigt framgångsrikt, gläder sig rektor Sixten Westerby. Vi har ökat väldigt mycket då det gäller våra studerande och det är jag väldigt glad över som rektor.

Han riktar ett stort tack till den engagerade och kunniga lärarkåren, och nämner också marknadsföringen som varit mer riktad än tidigare.

– Vi har varit väldigt konkreta och gjort specialmarknadsföringsinsatser till olika målgrupper. Till exempel har baby- och föräldragymnastikens marknadsföring gått via mödrarådgivningen, som vi vet att människor med små barn besöker, säger Westerby.

Sammanlagt sökte sig 1 503 enskilda personer till Arbis under det gångna året och omräknat till kursdeltagare är siffran 2 469, eftersom en och samma person kan delta i flera kurser.

Öppet för alla

Yogakurserna har lockat flest deltagare och av språken har spanskan varit populärast. Också enskilda föreläsningar som Herman Lindqvists besök drog mycket folk. Men det gäller att inte stirra sig blind på de populäraste linjerna, påminner Westerby.

– Arbis uppgift är inte enbart att skapa stora grupper till ett fåtal ämnen, utan vi ska också ha en bredd på det hela. Vår uppgift är ett vara mångsidiga och nå ut till så många som möjligt inom det svenska och tvåspråkiga Åbo med kranskommuner.

Rektor Sixten Westerby är väldigt nöjd med året som gått. Sixten Westerby, rektor för Arbis i Åbo Bild: Yle/Johanna Ventus

De med svenska som modersmål utgör ungefär tre fjärdedelar av kursdeltagarna, medan en av sju talar finska. Sammanlagt registrerades 27 olika modersmål under det gångna året.

– Den svenska biten är naturligtvis den största – och det ska den också vara – men vi är absolut inget institut enbart för svenskarna, utan vi är ett institut som är öppet för alla som vill och vågar ta in en kurs med svenska som utgångsspråk.

Förutom språkfördelningen är Sixten Westerby väldigt nöjd med åldersstrukturen. En dryg tredjedel av de studerande är under 30 år, aningen fler mellan 30 och 60 år, och en tredjedel består av över 60-åringar. En jättebra fördelning, anser rektorn, som också ser positivt på att andelen män ökar. I år låg andelen på närmare 30 procent.

Anmäl er nu!

Nu blickar man redan framåt på Åbo svenska arbetarinstitut. Man har kunnat anmäla sig till de flesta kurserna för 2015 i en knapp månads tid och en del kurser har redan långa väntelistor medan det finns gott om platser till andra.

– Jag vet att det finns kurser där många är intresserade men inte ännu anmält sig, så nu gäller det verkligen för annars startar inte kurserna. Man kan inte vänta sig att Arbis har kurser om man inte själv engagerar sig och anmäler sig i tid, säger Westerby.

Anmälningstiden för en stor del av kurserna går ut den 4 januari. Man anmäler sig via Arbis webbplats. För dem som inte har tillgång till internet eller saknar finländskt personnummer gäller det att besöka kansliet på Kaskisgatan 5 den 5 januari.

– Vi ska åtminstone försöka hålla standarden och samma studerandeantal också 2015, säger Westerby. Och om vi ökar ytterligare är det ju bara bra, men jag kan nog garantera att vi inte kommer att öka 50 procent varje år framöver.

Varje år är det 270 000 personer som flyttar över en kommungräns i Finland och en stor andel av de här flyttarna går till ett fåtal städer. Under perioden 2009-2013 var det bara var fjärde kommun som hade flera inflyttare än utflyttare.

Se läget i din kommun

Grafiken visar personer som har flyttat mellan två kommuner i Finland år 2013. Invandring och utvandring är inte med i siffrorna. Kartan visar de 30 populäraste flyttsträckorna per kommun, förutsatt att det är fem eller flera som har flyttat den sträckan.

((vis:869358))

De senaste åren har antalet personer som flyttade över en kommungräns legat på kring 270 000 personer. Merparten av kommunerna förlorar invånare på det här och under 2009 till 2013 gick nästan hälften av nettoinflyttningen till fyra städer. Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg och Åbo tog tillsammans emot 22 000 personer fler än vad som flyttade bort från städerna. Sämst var läget i Kajana. Där låg nettoinflyttningen (inflyttade minus utflyttade) på minus 1 500 personer under samma femårsperiod.

- Under 2000-talet har flyttningsrörelserna blivit allt fler och flyttningsbenägenheten har ökat i alla åldersgrupper. Det är överraskande då vi numera har betydligt bättre möjligheter att jobba på distans, säger Timo Aro, doktor i statsvetenskap.

- Traditionellt har flyttningsrörelserna haft mycket att göra med hårda faktorer så som arbetsplatser och utbildningsmöjligheter. Under 2000-talet verkar ortens rykte och image samt övriga mjuka faktorer har blivit viktigare. Nu frågar sig människor om det finns fritidssysselsättningar, kultur och evenemang. Speciellt bland de yngre åldersgrupperna blir det här allt viktigare, säger Aro.

Utflyttning går att vända

En negativ utveckling behöver ändå inte vara slutet för en kommun. Enligt Aro går det att vända trenden, åtminstone med ett långt eller medellångt perspektiv.

- Ett bra exempel är min hemkommun Björneborg. Under 1980- och 1990-talet var Björneborg en de kommuner i Finland som flest människor lämnade. Från 2005 framåt har inflyttningen varit positiv, säger han.

- Vad gjorde man rätt där?

- Antalet arbetsplatser har ökat, utbildningsutbudet har blivit mera mångsidigt och en ekonomiska utvecklingen har gått framåt. Flyttningsrörelser handlar mycket om människors uppfattning om olika orter. Om människor upplever att en ort har potential syns det ofta snabbt i flyttningsrörelserna, säger Aro.

Kommunerna med mest och minst nettoinflyttning 2009-2013

Familjen Mecklin flyttade för drygt tre år sedan från Dalsbruk till S:t Karins, eftersom föräldrarna fick jobb i S:t Karins. Nu bor de i egnahemshus, med mycket skog omkring sig, men med all service inom några kilometer.

- Vår gata och vår stadsdel är som är en liten by i staden. Man har allt nära här, säger Johan Mecklin. I och för sig fanns det nog bra service i Dalsbruk också, men orsaken till att vi flyttade var arbete och att vi kom närmare släkten.

Familjen är ganska typisk. I Finland flyttar folk allt mer från landsbygden och skärgården till städerna. Det visar Svenska Yles genomgång av flyttningsrörelser inom Finland.

År 2013 flyttade 284 fler personer inom landet till S:t Karins än det flyttade bort personer från staden. Nettoinflyttningen var den åttonde största i hela landet, där Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Kuopio var de största vinnarna. Däremot var trenden negativ både för Kimitoön och Pargas.

Det är klart att ett enda år inte berättar hela sanningen, men trenden över lag är att folk vill ha mera service nära sig, och det erbjuds inte längre på alla ställen i glesbygden.

- I Kimitoön kunde Johan inte få fast jobb, och det blev färre och färre elever i skolorna efter att FN-steel i Dalsbruk stängde och folk flyttade bort, säger Päivi Mecklin. Ändå var det svårt när jag insåg att vi faktiskt skulle flytta, för vi trivdes jättebra. Men vi blev snabbt välkomnade och kände oss hemma här också.

Både Päivi och Johan kommer ursprungligen från ännu mindre orter. Päivi från en gård i Mörskom och Johan från byn Våno i Pargas, och det skulle inte kännas rätt att flytta till storstaden och bo i radhus eller höghus.

- Dessutom finns Johans föräldrar i Pargas nu närmare, så det kändes bra att kunna få hjälp både med praktiska saker i huset och med barnvakt, säger Päivi. Men inte skulle jag vilja flytta så hemskt ofta längre. Med barnen har man rotat sig på ett annat sätt, och det tar alltid lite tid att skaffa ett nytt socialt nätverk.

Bolaget Turun seudun rakennustekniikka, som ägs av Åbo stad, säger upp 19 anställda. Det skriver Turun Sanomat på sin webbplats.

Samarbetsförhandlingarna inleddes i oktober.

Bolaget sköter bland annat underhålls- och renoveringsarbeten av byggnader.

Orsaken till uppsägningarna är att Åbo stad inte längre köper lika mycket tjänster av sina bolag som tidigare. Istället har de här tjänsterna konkurrensutsatts.

Stadsstyrelsens koncernsektion gav bolaget tillstånd för permitteringar och uppsägningar på sitt möte i december.

Polisen i Egentliga Finland påminner nyårsfirare att vara försiktiga med fyrverkeripjäser.

Alla nyårsraketer har en åldersgräns på 18 år och föräldrar har ansvaret att se till att åldersgränsen följs. Fyrverkeripjäser som påträffas hos minderåriga kommer att konfiskeras.

Nyårsraketer får skjutas under tiden 31.12 klockan 18:00 och 1.1 klockan 02:00. Raketer får inte avfyras i centrum av Nådendal, Björneborg, Åbo och Nystad. Exakta kartor finns på polisens webbplats.

Västra Finlands sjöbevakning påminner också de som rör sig i skärgården att det är förbjudet att skjuta nödraketer i kustområden.
Alla avfyrade nödraketer behandlas som farosituationer, vilket kan betyda att de som verkligen behöver hjälp inte får den i tid. Eventuella utryckningskostnader täcks också av de som avfyrat nödraketen.

Sjöbevakningen varnar också för svaga isar. Istäcket är tunt och det förhållandevis varma havsvattnet i kombination med hårda vindar försvagar isen ytterligare.

Läs också:
Fyrverkeri vid fel tidpunkt kan ge böter
Raketer skadar främst åskådare
Skydda din hund mot nyårssmällar
Ögonkliniken är förberedd på ögonskador i huvudstadsregionen
Nyårs-PM: Nyårsmiddagen ska inhandlas före klockan sex

FC TPS får en ny verkställande direktör då klubbens nuvarande VD Juha Reini blir sportchef i klubben.

Från och med 1.1.2015 jobbar HC TPS före detta VD Niklas Österlund som ny verkställande direktör för fotbollsklubben TPS.

Reini som nu ersätts av Österlund kom till FC TPS ledning i augusti 2013. Österlunds plats i HC TPS övertas av Mika Eskola som sedan tidigare tillhört ishockeysektionens styrelse.

FC TPS gör nu en nysatsning för fotbollens framtid i klubben och Åbo. Österlund har förutom sin bakgrund som VD för HC TPS, också en karriär inom affärslivet. Österlund är ekonomie magister till skolningen.

FC TPS utnämnde också en ny styrelse. Aimo Moisander fortsätter som ordförande medan Tomi Aalto, Juha Aitos och Paul Savolainen är nya styrelsemedlemmar.

FC TPS kommer att hålla en presskonferens om sina framtidsplaner 9.1.

Niklas Österlundista FC TPS Turku Oy:n uusi toimitusjohtaja http://t.co/XxD7I1NMXQ #FCTPS #Ykkönen #Turku #HCTPS

— FC TPS (@FCTPS) December 30, 2014

Mahtavia ja isoja asioita tapahtuu @FCTPS n organisaatiossa! Tervetuloa @Niklasosterlund joukkoon!

— Juha Reini (@juhareini) December 30, 2014

Så här inför nyårshelgen påminner säkerhets- och kemikalieverket Tukes om betydelsen av skyddsglasögon, obligatoriskt för den som avfyrar raketerna - men viktigt också för den som ser på, särskilt för barn. Det är åskådarna som får de flesta skadorna, uppger man vid ögonkliniken i Helsingfors.

Ögonkliniken delar ut skyddsglasögon gratis fram till nyår. Skyddsglasen skyddar mot ögonskador Bild: Yle/Anna Savonius

Tukes skriver i ett pressmeddelande inför helgen att det gäller att vara noggrann med säkerhetsavstånd och instruktioner. Trots att det inte är obligatoriskt för åskådare att bära skyddsglas rekommenderar Tukes starkt dem via överingenjör Harri Roudasmaa.

Professor Tero Kivelä säger att ingen av de elva personer som ådrog sig ögonskador i samband med nyårsfirandet i fjol bar skyddsglasögon. Ändå erbjuder skyddsglasen det bästa skyddet mot skador i ögonen.

- 75 procent av de skadade var pojkar eller män och 25 procent flickor som såg på när raketer avfyrades. Av de elva skadade var sju åskådare och fyra hade tänt fyrverkeripjäsen själva, säger Kivelä. Se videoklippet!

Håll skyddsglasen på

I fjol fick Kivelä in två barn till kliniken som hade fått raketskador i ögonen.

- Det gäller att ha skyddsglasen på hela tiden, ett av våra fall uppstod när patienten skulle ta av sig glasen för en kort stund, säger Kivelä. Det är också viktigt att rikta raketerna väl, bort från byggnader och människor.

Fallen har minskat

Ettusen skyddsglasögon delas ut gratis här på Ögonkliniken i Helsingfors inför nyårshelgen. Hit kommer de som får de svåraste raketskadorna i ögonen. Patienternas antal har minskat dramatiskt sedan det för fyra år sen blev obligatoriskt för avfyraren att bära skyddsglas. Skyddsglasögonens betydelse är enligt Kivelä helt avgörande.

Raketer i rad. Nyårsraketer på försäljningsplats Bild: Yle/Anna Savonius

Enligt Kivelä är det ytterst sällan fyrverkeripjäser förnleder så allvarliga skador att patienten blir blind, fast visst har sådant hänt också. Ögonkliniken har inte koll på vad som händer efter att patienten skrivs ut från kliniken. Hur väl ögat återställs kontrolleras sedan på annat håll.

Han uppskattar ändå att allvarliga men kan uppstå i ungefär tio procent av fallen.

Alla som deltar i raketskjutandet ska bära skyddsglasögon, säger Tero Kivelä. Professor Tero Kivelä vid ögonkliniken i Helsingfors. Bild: Yle/Anna Savonius

Kimmo Pulkka säljer raketer i Gräsviken i Helsingfors. han säger att man erbjuder skyddsglasögon åt varje kund, eftersom de är obligatoriska enligt lag. Han betecknar också glasen som den förmånligaste försäkringen man kan ta - han säljer skyddsglasögon för två euro paret.

- Med ena hälften av kunderna tar vi självmant upp skyddsglasen, andra hälften köper dem. De flesta har skyddsglasögon från tidigare, säger Pulkka. Se videoklippet!

Det är Finland Ögonläkareförening som för statistik över olyckorna i samband med raketskjutning.

Många riktar dem fel

I Gräsviken står Petri Kajala med sin dotter vid ståndet och väljer raketer. Han är inte förvånad då han hör att åskådarna får mest skador vid nyårsfyrverkerier.

- Folk riktar ofta raketerna fel, det gäller att kolla att fyrverkerierna inte träffar bilar eller byggnader, säger han. Han medger också att han själv slarvat med skyddsglasögonen.

Det gäller att handla det man behöver i god tid. raketköpare i Gräsviken inför nyår

Läs också:
Ögonkliniken är förberedd på ögonskador i huvudstadsregionen
Lista över försäljningsplatser för raketer
Vänta tills raketpinnen har fallit
Använd inte flaskan som raketstöd
Skydda dina djur mot nyårssmällar
Fyrverkerier som passion
Tukes manar till försiktighet
Tukes anvisningar om hur man ska skjuta raketer

Efter underläge med 1-2 när två perioder spelats av kampen mellan Helsingfors IFK och KalPa från Kuopio, satte IFK in sin redan sedvanliga slutspurt. Till slut vann hemmalaget med 4-3.

Mika Partanen, Juuso Puustinen och Teemu Ramstedt gjorde inom loppet av fyra minuter varsitt mål och KalPas ryggrad var knäckt.

IFK:s burväktare Kevin Lankinen hade många skedar med i segersoppan. Förutom att han täppte till bakåt noterades Lankinen för en assist till Micke-Max Åstens fullträff i första perioden.

Dessutom blev Lankinen knockad av KalPas Janne Kolehmainen i samband med Kolehmainens och KalPas sista reducering. Lankinen som stoppade 17 skott kunde ändå fullfölja matchen.

HIFK:s seger betyder att laget steg till tvåa och att KalPa börjar tappa terräng i täten.

Sport klarade kalldusch men inte matchen

Vasa Sport fick en ordentlig kalldusch i matchen mot Ässät i hemmahallen. En halv minut hade spelats när Ässäts Oskari Lehtinen gav gästerna ledningen.

Sport lät sig inte skärras utan jobbade sig in i matchen, bit för bit. En knapp kvart in i kampen fick hemmapubliken jubla när Ari Gröndahl satte in kvitteringen.

Glädjen varade ända tills förlängningsperioden var drygt tre minuter gammal. Då steg Esa Lindell fram för att avgöra i Ässäts fördel.

Kärpät ångar på

Kärpät skaffade sig en 2-0 ledning genast i inledningsperioden mot Blues efter mål av Adam Masuhr och Patrick Davis.

Joonas Donskoj han sätta in 3-0 innan Blues fick en etta på ljustavlan via Miro Aaltonens klubba.

Trots Aaltonens två mål i matchen var tabellettan Kärpät till slut bättre med 5-2. Kärpät har nu fem raka segrar bakom sig.

Tappara fick slåss för att besegra Pelicans

Slagsmålet i Hakametsä ishall väckte publiken i matchen mellan Tappara och Pelicans. Då Jukka Peltola och Jordan Smotherman slängde handskarna stod det 2-2 på ljustavlan.

Kämparna tilldelades 5 + 20 minuter i belöning. Totalt delades 67 straffminuter ut i den heta matchen.

Till slut vaknade också Tappara som dittills varit i dvala. Jarkko Malinen prickade in 3-2, stunden före matchens andra periodpaus.

3-2 blev även slutresultatet och Tappara vann därmed sin tredje raka seger.

TPS kollapsade hemma

TPS och Ilves spelade en svängig match där Matias Sointu med två fullträffar och nyförvärvet Juraj Simak med en såg till att Åbolaget hade ledningen med 3-2 efter två perioder.

I den tredje kvitterade Steven Zalewski till 3-3 innan Ryan Lasch kom åt att ge hemmalaget en ny ledning.

Sen rasade TPS korthus ihop. Ville Meskanen, Antti Tyrväinen och Sami Sandell totalförstörde TPS kväll när Åbolaget föll med 4-6.

Förlängning i Raumo

Tabelltvåan JYP tvingades till förlängning av Rauman Lukko i Raumo. Markus Poukkula kom med den, ur JYP:s synvinkel, befriande fullträffen då en minut av förlängningen hade spelats.

I Tavastehus var SaiPa det starkare laget för att vinna med klara 4-1.

Seritabellen:

Kärpät 33 17 4 3 9 86- 69 62
HIFK 32 15 6 2 9 110- 80 59
JYP 33 15 4 5 9 103- 81 58
Lukko 32 13 3 11 5 89- 83 56
KalPa 34 14 5 3 12 83- 68 55
Ilves 32 14 3 1 14 82- 78 49
HPK 33 10 7 5 11 89- 95 49
Ässät 31 13 2 5 11 76- 73 48
Tappara 33 12 4 4 13 70- 74 48
SaiPa 31 11 5 5 10 83- 78 48
Blues 33 9 7 1 16 77- 89 42
TPS 33 12 0 5 16 75- 98 41
Pelicans 34 8 5 4 17 75- 94 38
Sport 32 8 2 3 19 64-102 31

Det har varit ett tufft år för handeln, men det finns också dem som det går bra för. Röda Korsets återvinningsvaruhus Kontti lockar både kunder och donationer.

Röda korset driver återvinningsvaruhus på tio olika orter i Svenskfinland. I Åbo har Kontti, som kedjan heter, varit verksam i dryga tre år. Både donationerna och kundströmmarna har hela tiden ökat, berättar Pia Saari som är projektchef på Kontti i Åbo.

- Vi säljer ju endast varor som vi fått som donationer, så det har varit glädjande att ta emot användbara kläder, möbler och husgeråd av människor.

- Vi har också märkt att allt fler väljer också att handla hos oss. Det beror säkert delvis på det ekonomiska läget just nu, men det finns också de som gör ett medvetet val att köpa begagnat av etiska skäl.

Användbara varor till ett gott pris

Jämfört med normala varuhus är priserna förmånliga. Största utbudet av varor består av kvinnokläder och accessoarer. Vinterstövlar i läder kostar mellan 10 och 20 euro, handväskorna från tre euro uppåt. Dessutom kan man köpa jeans och kavajer för 5-6 euro, skjortor för 3,50, vinterjackor för under tjugolappen, och inhemska pälsar från 49 euro uppåt.

Också möblerna och husgeråden är mycket billigare än på de vanliga möbelvaruhusen. Matsalsmöblemangen kostar 100 euro, lamporna 10 euro, kaffekoppar och tallrikar en euro. Bokavdelningen är också stor med ett gott urval av populära deckare och andra pocketböcker för under euron styck.

Det flesta kläderna och prylarna som doneras är i gott skick, men ibland måste donerade kläder slängas, berättar Saari. Kontti tar helst emot sådant som människorna själva kunde tänka sig ge vidare till en vän. Följer man den tumregeln, brukar kläderna allmänt vara i tillräckligt gott skick för att sälja vidare.

- Vi har inget tvätteri här, så endast rena och hela kläder och varor kan tas emot.

Inkomsterna från försäljningen används för att finansiera Röda Korsets verksamhet inom lokalavdelningarna och utvecklingen av Kontti-varuhuskedjan. Dessutom går en fjärdedel av inkomsterna till Röda korsets katastroffond.

Pia Saari Pia Saari, Kontti i Åbo, 29.12.2014 Bild: Yle/Annika Holmbom

Sysselsätter också många långtidsarbetslösa

En viktig del av verksamheten är också att sysselsätta långtidsarbetslösa. För tillfället har varuhuset i Åbo fyra heltidsanställda. Utöver de jobbar ca trettio personer med olika uppgifter på varuhuset.

Årligen anställs cirka sextio långtidsarbetslösa personer i olika åldrar, med olika bakgrund och arbetserfarenhet.

- Det behövs många händer för att sorterna varor, stryka kläder, prissätta och så klart också inom kundtjänsten.

Rekryteringen sköts i samarbete med den lokala Arbets- och näringsbyrån. Platserna är eftertraktade.

Framtiden ser alltså ljus ut på Kontti, och Pia Saari tror att återvinningsvaruhusen kommer att bli allt viktigare i framtiden. Priserna är konkurrenskraftiga och produkterna håller en hög standard.

- Till skillnad från andra varuhus har vi inte märkt av den ekonomiska nedgången, snarare tvärtom. Vi kan konkurrera med förmånliga priser och dessutom ligger återvinning i tiden.

Kontti-varuhus finns bland annat i Björneborg, Rovaniemi, Tammerfors och Vanda. I mars öppnar Kontti-kedjan sitt elfte varuhus i Esbo.

Återvinningsvaruhuset Kontti i Åbo

Röda Korset driver 10 återvinningsvaruhus på olika håll i landet. Kontti i Åbo har funnits i dryga tre år.

Kasnäs är mycket mer än Blåsmusslans Naturum, fiskfabriken och gästhamnen. Kasnäs är till och med en ovanligt levande skärgårdsby. Det har Clara Henriksdotter Puranen kommit fram till under sitt stora arbete med den nyutkomna "Kasnäsboken".

För den har hon intervjuat omkring 100 personer med anknytning till Kasnäs. Många av dem med starka personliga minnen om också äldre tider.

Kasnäs är bäst på förändring och föryngring

Om det ordnades en tävling i hur många omvandlingar en skärgårdsby och dess invånare har genomlevt under ett halvt århundrade, skulle Kasnäs vinna överlägset.

Det tror Henriksdotter Puranen, som undrar hur många byar det finns som inom fem årtionden har varit med om två kommunsammanslagningar, fått vägförbindelse med färja och färjan ersatt av en bro?

Hon ser det också som anmärkningsvärt att en tredjedel av invånarna i Kasnäs idag är barn och unga.

Från Högsåra till Kasnäs

Det var boken om Högsåra ("Högsåra vid Jungfrusund" från 2004) som ledde till att Clara Henriksdotter Puranen skrev också om Kasnäs. Det var arbetet med Högsåraboken som ledde till att Clara och hennes man Pekka Puranen flyttade till Högsåra.

Clara Henriksdotter Puranen är Högsårabo som arbetar som författare, journalist och bagare. Den nya "Kasnäsboken" är hennes nittonde bok. Hon skriver gärna om järmställdhet, utbildning och skärgårdskultur. Hon inledde sin journalistiska bana på Rundradion.

Se bilder och läs om arbetet med Kasnäsboken här

Publikationer av Clara Henriksdotter Puranen:

Jag just nu. Barnröster och tonårstankar. Sannsaga 1996.
Här kommer vi! Local Action for Women. En rapportbok om kvinnor. Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Focum Läromedel 1/1999.
Ung och galen? En rapportbok om unga. Future Files 2000.
(Med Gun Lindblom) Dra åt skogen! En inspirationsbok om trä och träd. Amanita 2000.
(Svensk text i) Näse, Kovalainen, Turunen: Sagalund – min kostsamma leksak. Sagalunds museum 2000.
Vill du mig något så har du mig här. Kårkulla samkommun 2001.
Högsåra vid Jungfrusund. Högsåra byalag r.f. 2004.
Ett, två, tre, på det fjärde ska det ske. Rörelse i vatten. Folkhälsans Förbund r.f. 2004.
Om Unionen litet jag tala vill... Kvinnosaksförbundet Åbo-Unionen r.f. 100 år. Kvinnosaksförbundet Åbo-Unionen r.f. 2006.
6mix-gränslösa möjligheter. Arcada-Nylands svenska yrkeshögskola, Svenska yrkeshögskolan, Yrkeshögskolan Sydväst 2006.
(Med Skini Lindgård) Teaterboulage 10 år. Föreningen Teaterboulage yhdistys r.f. 2007
(Redaktör för och skribent i) Jungfruskär i Skiftet. Houtskärs kulturgille 2008.
Hus för folk & hälsa. En berättelse i ord och bild om Folkhälsans rum. Folkhälsan 2009.
Pojkparadiset Breidablick. Stiftelsen Breidablicks sommarhem för skolbarn/Folkhälsan 2010.
Åboländsk folkhälsa 1986-2007. Folkhälsan 2011.
(Med Carita Forsman-Rudels) Nytta och nöje. 150 år av biblioteksverksamhet i Dragsfjärd. Kimitoöns kommunbibliotek 2011.
Sommarbarnsboken. Folkhälsan 2014.
Kasnäsboken. Kasnäs byalag 2014.

Åbo förvaltningsdomstol förkastar besvär mot fusionen av Rouskis och Åbonejdens Avfallsservice. Därmed är det nu klart att Rouskis och Åbonejdens Avfallsservice (TSJ) går samman.

Avtalet mellan TSJ:s 14 delägarkommuner i Åbotrakten och av Rouskis fyra delägarkommuner undertecknades i juni men gällande Salo stads beslut att godkänna fusionen lämnades ett besvär in.

Åbo förvaltningsdomstol har nu förkastat besväret och sopfusionen blir av. Det nya bolaget får namnet Sydvästra Finlands Avfallsservice.

TSJ ägs av 14 kommuner: Aura, S:t Karins, Lundo, Pargas, S:t Mårtens, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Pöytis, Reso, Rusko, Tarvasjoki och Åbo. Rouskis ägs av Kimitoön, Salo, Sagu och Pemar.

Läs också:
Rouskis och Åbonejdens avfallsservice fusioneras

En namninsamling för att det ska ordnas en folkomröstning om torgparkeringen i Åbo har inletts på webben. Namninsamlingen startade i början av december och hittills har drygt 400 Åbobor skrivit under motionen.

Enligt initiativtagaren till namninsamlingen har för mycket tid och pengar slösats på behandlingen av frågan. Nu skulle det vara dags för invånarna i staden att en gång för alla avgöra torgparkeringens öde.

För att motionen ska gå vidare till stadsfullmäktige krävs att åtminstone 2 procent av stadens invånare skriver under. Ifall tillräckligt många namn samlas in har fullmäktige en skyldighet att behandla ärendet inom sex månader.

Torgparkeringen godkändes av Åbo stadsfullmäktige 2012 och på nytt av nya fullmäktige i november i år, båda gångerna med rösterna 34 för och 33 emot.

Tidigare försök att ordna en folkomröstning om torgparkering har inte gått vidare i stadens politiska organ.

Grönt ljus för torgparkeringen - igen

Kampen mot torgparkering fortsätter

Tingsrätten har förkastat åtalet mot stadsträdgårdsmästaren i Reso som misstänktes för brott i samband med att träd fälldes i ett område med flygekorrar.

Enligt tingsrätten hade trädgårdsmästaren inte gjort sig skyldig till grov oaktsamhet i samband med att han tillät träd att fällas kring Somersoja skidspår.

Händelsen inträffade i oktober 2013. Två av träden som fälldes hade använts som bon av flygekorrar.

Enligt trädgårdsmästaren berodde det hela på ett missförstånd.

Åklagaren yrkade på bötesstraff för naturskyddsbrott.

Resos trädgårdsmästare åtalas för att ha fällt flygekorrträd

I Finland sker tre kommunfusioner vid årsskiftet. I sydvästra Finland blir fyra kommuner två från och med torsdag.

I Egentliga Finland går Lundo ihop med kriskommunen Tarvasjoki. Det handlar om en påtvingad fusion eftersom Tarvasjoki inte klarar av ekonomin på egen hand. Lundo var inledningsvis emot en sammanslagning.

I Satakunta går Lavia ihop med Björneborg. Också i det här fallet handlar det om en fusion som tvingats fram av regeringen. Lavia har inte fått bukt på sin ekonomi och klarar sig enligt bedömningar inte på egen hand. Både Lavia och Björneborg var emot en tvångsfusion.

Björneborg har efter fusionen drygt 85 000 invånare. Det är nytt rekord för staden.

Inte fel att tvinga Lundo och Tarvasjoki samman

Lundo och Tarvasjoki går samman?

"Fusion med Lundo är enda utvägen för Tarvasjoki"

Mathias Lindström återvänder till sin fostrarklubb Pargas IF. Lindströms roll blir att vara spelare och assisterande tränare, skriver Åbo Underrättelser.

Mathias Lindström avslutade sin karriär på toppnivå i höstas då han meddelande att han lämnar Åbolaget FC Inter. Lindström har vunnit sju finska mästerskap med Tampere United och HJK.

Senast spelade Lindström i Piffen år 2000. Nu ska 33-åringen också axla ansvaret som assisterande tränare.

– Det betyder ju mera ansvar. Fast jag har nog aktivt framfört mina synpunkter tidigare också, men nu får jag lov att göra det. Vi ska sitta ner med hela träningsstaben ännu för att diskutera rollfördelningen, säger Lindström till Åbo Underrättelser

I och med nyförvärvet offentliggör Piffen också sin satsning på att stiga till division 2.

PiffenTV: Mathias Lindström tillbaka i Piffen #kolmonen #kolmonenturku http://t.co/cO5C3pEgtc

— Pargas IF (@PargasIF) December 31, 2014

Kommodor Kjell Törner tog på nyårsaftonen över som brigadkommendör för Nylands brigad. Han efterträder kommodor Olavi Jantunen som blir operativ chef på Marinstaben.

- Det känns som om jag kommer hem igen. Jag har den fördelen att det är nu fjärde gången jag kommer tillbaka till brigaden och det är väl ganska enastående, säger nya brigadkommendören Törner.

Första gången Törner kom till brigaden var för nästan trettio år sedan i februari 1985. Då inledde han sin beväringstjänst. Åren 2011-13 fungerade han som stabschef vid Nylands brigad. Nu återvänder han alltså som brigadkommendör.

- En kommendörs viktigaste uppgift är att leda hela organisationen och ansvara för allt. Det här gäller både personal, material, utbildning och resultat.

Tidigare brigadkommendörer deltog i tillfället. Nylands brigads tidigare kommendörer Bild: Yle/ Bubi Asplund

Helt ny beredskapstrupp

Han väntar sig en rätt så arbetsdryg framtid, men ser många positiva saker på kommande i garnisonen i Dragsvik.

- Vid årsskiftet (2014-15) ställde vi ut en ny beredskapstrupp i NATO:s snabbinsatsstyrkor. Det här är den största truppen Finland någonsin satt ut i det här registret och den består till nittio procent av reservister, säger Törner.

Nylands brigad har enheter som mäts på toppnivå. Törner nämner granatkasteriet som röjt framgångar på nationell nivå.

- I år ska vi jobba för att hålla den höga standard vi har uppnått.

Törner berättar att Nylands brigad i maj kommer att ta emot tre stycken ”Jehu”-båtar vilket för brigaden i ett helt nytt operativt koncept gällande kustjägarverksamheten.

Beväringarna ska vara i gott skick

Olavi Jantunen och Kjell Törner Olavi Jantunen och KLjell Törner vid kommendörsbytet i Nylands brigad 31.12.2014 Bild: Yle/ Bubi Asplund

- Det betyder att vi börjar försiktigt för att inte bränna slut någon. Sedan ökar vi sakta på tempot, säger han.

En morot för att beväringarna själva också ska vara motiverade att skaffa sig en bättre kondition är enligt Törner den gröna baretten.

- Får att få den ska man bland annat klara vissa uthållighets- och stridstekniska prov samt den ungefär sjuttio kilometer långa barettmarschen. Samma prov gäller också personalen. Personalen testas årligen.

Många mål har nåtts

Avgående kommendören Olavi Jantunen lämnar brigaden för nya utmaningar och säger att det känns lite vemodigt.

- Men det känns också bra. Det har varit två goda år, säger Jantunen som tillträdde som brigadkommendör i januari 2013.

Han säger sig vara nöjd med det brigaden har uppnått under dessa två år och han är också nöjd med sin egen insats. Jantunen säger att Nylands brigad mår bra.

- Utvecklingen har gått enligt våra planer. Marinreformen har lyckats bra, även om den stundtals har varit tung, säger han.

Brigadens framtid tryggad

Varken den avgående eller den nye kommendören för brigaden upplever Nylands brigads fortsatta existens hotad på något sätt. De ofta återkommande nedläggningshoten har inte besvärat Olavi Jantunen och besvärar inte heller nya kommendören Kjell Törner.

- Det är ett politiskt beslut och de signaler jag har fått är att vi ska jobba vidare, säger Törner.

Helsingforspolisen har haft ett mycket arbetsamt nyår med över 400 polisuppdrag. Bland annat har polisen ryckt in mot två väpnade hot. En lägenhetsbrand i Helsingfors har krävt ett dödsoffer.

En brand i Helsingfors i natt har krävt ett dödsoffer. En kvinna omkom i stadsdelen Kvarnbäcken när det började brinna i en tvårummare vid tretiden i natt. En man i samma lägenhet lyckades ta sig ut på balkongen och kalla på hjälp.

Vad som orsakade branden är oklart. Enligt polisen vaknade mannen till röklukt, tog sig ut och kallade på hjälp.

Också i Lojo har en lägenhetsbrand inträffat. En person har skadats allvarligt i branden.

Två väpnade hot i Helsingfors

Helsingforspolisen hade ett mycket arbetsamt nyår med över 400 polisuppdrag. Bland annat ingrep polisen i två situationer med väpnade hot.

Vid 19.30-tiden på nyårsafton var det en ung man som hotade andra med ett gevär i stadsdelen Svedängen. Flera polispatruller skickades till platsen och mannen greps. Hemma hos honom påträffades flera vapen. Mannen misstänks för grovt hemfridsbrott, skjutvapenbrott och olaga hot.

Strax efter midnatt larmades polisen till Botby där en man hade visat ett vapen och hotat med att skjuta människor. Mannen greps misstänkt för våldsamt motstånd mot tjänsteman och skjutvapenbrott.

Under nattens rattfylleri-razzior testades över 2 000 bilister. Sju av dem misstänks för rattfylla.

Livligt för Helsingforspolisen

Helsingforspolisens utryckningar under nyårsnatten har mest handlat om misshandel, berusade människor, skadegörelse och oroligheter i hemmen. Helsingforspolisen har registrerat 48 misshandelsfall och 55 fall av skadegörelse under natten och morgonnatten.

På Senatstorget i Helsingfors samlades 30 000 människor och firade in det nya året i lugn anda.

Åbopolisen hade också en jämn ström av utryckningar men inga allvarliga skador har rapporterats. I Österbotten fick polisen framför allt ingripa i många fall av misshandel.

Nio ögonskador från fyrverkerier

Åtminstone nio personer fick ögonskador av fyrverkeripjäser under nyårsfirandet. Fem av dem har fått vård på ögonkliniken i Helsingfors, tre i Uleåborg, och en i Tammerfors.

Av ögonpatienterna i Helsingfors har fyra allvarliga och en lindriga skador, som enligt kliniken alla hotar synen.

Brännskador har också rapporterats. I Uleåborg har en person vårdats för brännskador i handen och i Tammerfors en för lindriga brännskador i handen. Också en person i Kuopio har vårdats för skador på grund av fyrverkerier.

I Helsingfors drabbade största delen av raketolyckorna åskådare. Allra värst skadade sig ändå en 43-årig man som själv avfyrade två raketer som han hade bundit ihop.

Vårdpersonalen vid kliniken för ögonsjukdomar vid HNS i Helsingfors hade mera jobb den här nyårsnatten jämfört med de senaste åren. Åtminstone sex personer har vårdats för ögonskador i Helsingfors. Senast var det så många för fem år sedan.

I hela landet skadades sammanlagt åtminstone elva personer av fyrverkerier. Skadorna har också varit allvarligare än på länge. Allra värst skadade sig en 43-årig man i huvudstadsregionen. Han tände på två raketer som han hade bundit ihop.

- Vanligtvis har det varit unga pojkar som byggt ihop raketer, säger Tero Kivelä som är överläkare vid Ögonkliniken i Helsingfors.

Överläkare Tero Kivelä vid kliniken för ögonsjukdomar vid Haartmanska sjukhuset i Helsingfors var överraskad över att ögonskadorna igen blivit fler. Här visar han tummen upp för skyddsglasögon. Twero Kivelä hoppas att så många som möjligt förser med skyddsglasögon vid nyår. Bild: Yle/Anna Savonius

Försöket att bygga en större nyårsraket av två mindre var olycksbringande. Raketerna träffade mannen i båda ögonen och i öronen.

Typisk ögonskada vid fyrverkeriolyckor Typisk skada som fyrverkeri kan åstadkomma Bild: Haukeland Universitetssjukehus i Bergen

Åskådarna fick ta flest smällar

Precis som i fjol drabbade största delen av ögonskadorna dem som var ute och tittade på raketer, åtminstone i huvudstadsregionen. Av dem var tre minderåriga.

- Åskådarna träffades antingen av en raketbit som studsade på dem via marken eller som föll ner från himlen, säger Tero Kivelä.

Ingen av dem som skadades av raketer använde skyddsglasögon. För dem som avfyrar fyrverkerier är skyddsglasögonen obligatoriska, men säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) rekommenderar dem också för åskådare.

”Grytorna” farligare än man trodde

Tero Kivelä misstänker att den våta och hala markytan dessutom fick en del raketer att falla omkull när de avfyrades.

Två så kallade grytor, alltså raketer som avfyrar flera fyrverkeripjäser på en tändning, föll omkull och träffade en 16-årig flicka och en 18-årig pojke.

- Tidigare har statistiken visat att ”raketgrytorna” är de säkraste fyrverkerierna. Man måste vara mer försiktig med dem än man tänkt hittills, säger överläkare Kivelä.

Då ordnar Pargas idrottsförening (Piffen) både nationella skidtävlingar och NÅID-mästerskap och väntar mellan 150-200 deltagare.

- Vi är lite oroliga för regnet som har utlovats till fredag. Men vi har kört ut så mycket konstsnö att vi tror att det ska räcka till, säger tävlingsledare Bengt Westerlund från Pargas idrottsförening.

Totalt har man kört ut 125 traktorsläp snö på spåret och skapat en bana som är 1,2 kilometer lång. Under de kalla dagarna kring jul gick snökanonen för högtryck och då lyckades man producera den snö som nu har körts ut.

I den nationella tävlingen deltar skidlöpare från bland annat Lahtis, Helsingfors, Valkeakoski och från olika delar av Egentliga Finland. I NÅID-mästerskapet deltar den nyländska och åboländska eliten från Lovisa i öster till Pargas i väster.

Skidning pop bland barn och unga

I Piffen kan barn börja i skidskolan redan som 5-6-åringar och så småningom kommer tävlingar in i bilden. Bengt Westerlund tror att den största klassen under söndag består av 12-14-åringar.

Anni Lindroos, Wilma Westerlund och Anna Rask tycker mycket om att skida. Tre unga skidlöpare. Bild: Yle/ Marie Söderman

- Det är riktigt bra glid här på konstsnön, banan verkar bra!

Alla tre tycker mycket om att skida och om det bara är möjligt skidar de nästan varje dag.

- Den här säsongen tror jag att det blir 200 kilometer totalt för mig, säger Wilma Westerlund.