Meteorologiska institutet varnar för storm till havs på fredag. På Norra Östersjön och Skärgårdshavet blir det sydvästlig storm i dag, och södra Bottenhavet kan räkna med nordvästlig storm.

Vinden blåser med en hastighet på 21 meter per sekund. Den signifikanta våghöjden är över fyra meter. Det innebär svår sjögång till havs.

På de andra sjödistrikten varnas för hård sydvästlig vind. Dessutom varnar meteorologen för högt vattenstånd på Finska viken.

Sverige är redo

Också i Sverige har SMHI gått ut med stormvarning för stora delar av västra Sverige och Östergötland.

Stormen har döpts till Svea efter dagen den drar in över landet. Stormen väntas ställa till med stora problem i södra Sverige. Tåg ställs in och stora materiella skador befaras.

Meteorologen har gått ut med en klass 2-varning fför stora delar av södra Sverige. I Göteborg kan det handla om vindar på över 30 meter per sekund när det blåser som hårdast.

Det svenska Trafikverket säger att tåg inhiberas på sträckor där risken för att träd faller är stor.

Det ska börja blåsa hårt i Sverige redan natten till fredagen.

Största orsaken till vinterstängningen är att det är så kallt i gallerifastigheten att varken anställda eller konstverk trivs. Men en annan orsak är att kundunderlaget vintertid är alltför litet samt att det halvt år gamla galleriet måste hitta en ny finansieringsmodell.

Framtiden ett frågetecken

Propeller Gallery öppnade i juni 2014 och hyr det så kallade Stallscaféet av Kimitoöns kommun. Galleriet har tre anställda och en månatlig hyra på 2000 euro.

- Framtiden är just nu ett frågetecken. Jag skulle vilja att de tre personer som nu jobbar i galleriet skulle kunna fortsätta men som det är nu finns det ingen lönsamhet i verksamheten, säger Niko Punin, VD för galleriet. Enligt Sara Ilveskorpi och Paula Puikko-Laakso, två av galleriets tre anställda, har galleriet fått ett mycket positivt mottagande av både kunder och ortsbefolkning. Galleriet visar, säljer och producerar konstaffischer av ett trettiotal konstnärer från Sydvästra Finland.

Men med temperaturer inomhus som nätt och jämnt når upp till tio grader går det inte att vintertid bedriva någon som helst verksamhet i fastigheten och därför packas nu de verk som finns utställda i galleriet ihop .

Samtidigt jobbar Sara och Paula med att författa bidragsansökningar till olika instanser som kunde tänkas understöda den här typen av konstnärlig verksamhet.

Paula Puikko-Laakso och Sara Ilveskorpi funderar på ny modell för galleriet. Paula Puikko-Laakso och Sara Ilveskorpi funderar på ny modell för galleriet. Bild: Yle/Monica Forssell

- Vi går som bäst igenom på vilket sätt vi kan fortsätta galleriverksamheten och vilken företagsform som lämpar sig bäst, säger Sara Ilveskorpi.

Svårt att få lönsamhet i galleriet

Hittills är det företagaren Niko Punin som stått för finansieringen av galleriverksamheten.

I längden är det här en ohållbar lösning, förklarar Punin. Han har nyligen sålt sitt företag BFSB (Bit Fury Strikes Back) och har temporärt bosatt sig i Spanien där han jobbar som produktutvecklare för företaget BitFury.

- En dylik verksamhet är mycket tungrodd. Volymerna är helt enkelt alltför små. Till och med i Helsingfors finns det många gallerier som kämpar. Där är förstås hyrorna högre men med tanke på läget och uppvärmningskostnader betalar också vi en relativt hög hyra.

Han hoppas att 2015 blir ett bättre år för galleriet.

Att han helt skulle ha kastat in handduken då det gäller Propeller Gallery eller andra företagsidéer i Dalsbruk vill Punin inte vidkännas. Till slutet av sommaren 2015 är han beredd att följa med hur det går för galleriet.

Och hur det blir med planerna på ett eget ölbryggeri, en ny marina och så vidare beror helt och hållet på vem som i framtiden tar över de gamla FN steel fastigheterna och vad den nya ägaren har för avsikt att göra med fastigheterna.

- Jag har inte personligen råd att bygga en ny marina men alla idéerna är gratis att använda för den som är intresserad!

Läs också:

Nytt konstgalleri i Dalsbruk
Dalsbruk är fullt av liv inför julen

Den nya socialvårdslagen som trädde ikraft vid årsskiftet hjälper utsatta barnfamiljer att få hjälp i ett tidigare skede. Avsikten med lagen är att sänka tröskeln för barnfamiljer att ta kontakt och be om hjälp då man sätter krut på det förebyggande familjearbetet.

En rundringning visar att kommunerna välkomnar den nya lagen men också att vissa kommuner är bättre föreberedda än andra.

Det är viktigt att ta med familjerna i ett tidigt skede då man gör upp planer anser Maria Andersson som är chef för social- och familjeservicen i Borgå. chefen för socialtjänster i borgå maria andersson Bild: YLE/Stefan Härus

- Vi har gjort upp en gränsöverskridande handlingsplan som berör alla stadens enheter och där det förebyggande arbetet betonas, säger Maria Andersson som är chef för social- och familjeservicen i Borgå. Det är viktigt att också i ett tidigt skede ta med familjerna i planeringsarbete och lyssna vilka behov de har.

Ett fungerande barnskydd kräver samarbete

Socialvårdslagen träder i kraft stegvis så att från och med den första januari har barnfamiljer i behov av stöd rätt till hemhjälp utan en barnskyddsanmälan. I april träder huvudparten av den övriga lagstiftningen i kraft och ändringarna som gäller den brådskande placeringen inom barnskyddet träder i kraft från början av 2016.

- Det är bra att lagen fokuserar på de tidiga insatserna såsom hemhjälp för de kan ge familjerna det stöd som behövs så att de inte behövs insatser från barnskyddet, säger Korsholms socialdirektör Alice Backström. Ibland räcker det att ge familjerna och föräldrarna ett tillräckligt stöd för självhjälp att de klarar att fortsätta vardagen utan mer hjälp.

Alice Backström efterlyser mer samarbete mellan kommunens enheter. Alice Backström. Bild: YLE/Sonja Rundt

Enligt Backström måste kommunernas enheter och personal senast nu inse att barnens välmående är allas ansvar och inte enbart specialisternas inom barnskyddet.

- Då familjerna väl blir ett barnskyddsfall är det i många fall försent och vi ser att det skulle ha varit bra med tidiga åtgärder, säger Backström. Om lagen kan underlätta och få till stånd ett bättre samarbete mellan bildningsväsendet, socialsidan och familjevården är det något alla vinner på i längden.

Oklart om kommunerna har råd

Regeringen beslöt under budgetmanglingen i september 2014 att reservera 16 miljoner euro för de förändringar som lagen kräver. En beräkning visar att det krävs cirka 32 miljoner euro för att ro lagen i hamn så kommunerna förväntas skjuta till det resterande beloppet.

Frågan är om kommunerna som redan nu har en mycket trängd ekonomisk sits har pengar att satsa på den här sortens verksamhet trots att lagen så kräver.

- Nej jag tror inte att det finns pengar för den här sortens verksamhet utan vi måste lösgöra resurser genom samarbete och omorganiseringar, säger Raseborgs socialservicechef Eivor Österlund-Holmqvist. Kommunernas budgetar är redan nu hårt pressade och jag vet att åtminstone här i Raseborg har vi inte reserverat extra resurser för de här åtgärderna.

Förebyggande åtgärder sparar pengar

En som vunnit på att satsa på förebyggande åtgärder är Reso stad som är något av en föregångare vad gäller förebyggande familjevård.

I tre års tid har staden jobbat hårt med att erbjuda olika sorters förebyggande hjälp för familjer i behov av stöd och hjälp. Under samma tid har antalet barnskyddsanmälningar gått ner med en tredjedel samtidigt som staden har lyckats spara 1,5 miljoner euro inom barnskyddet.

Läs också:
Pressmeddelande: Socialvårdslagen ökar lågtröskeltjänsterna
Satsning på förebyggande famijearbete gav resultat

Nyåret firades under förhållandevis lugna former i Åboregionen.

Enligt polisen var utryckningarna ungefär lika många som under ett normlat veckolslut.

En hel del berusade personer togs omhand av polisen men inga allvarliga olyckor eller brott har rapporterats.

I hela landet har åtminstone nio personer fått ögonskador av fyrverkeripjäser men i Egentliga Finland har inga allvarliga olyckor har rapporterats.

Läs också:
Fyrverkerierna orsakade flest ögonskador på

Den som ska uträtta ärenden på posten ska nu glömma namnet Itella och i stället hålla utkik efter Posti-skyltar. Det nya året innebär att posten heter Posti igen, efter sju år med namnet Itella.

Postens nya logo ska påminna om ett paket, säger kommunikationschef Timo Anttila. Postens nya logotyp. Bild: Posten

Efter årsskiftet heter post- och logistikföretaget Itella officiellt Posti Group Abp. Det nya namnet ska tydligare förklara vad posten står för, säger kommunikationschef Timo Anttila.

- Det nya namnet berättar vad vi gör och det är viktigt för både oss och kunderna. Namnet Itella berättade ingenting om vad vi gjorde, men det gör Posti.

Samtidigt förnyar posten sig visuellt och byter bland annat logo. Under året ska den tidigare blåa Itella-logon på skyltar, ljusreklamer och fordon stegvis ersättas med den orangea Posti-logon. Den nya logon ska förmedla att posten både vill och kan förnya sig, säger Anttila.

- Vår nya logo har inspirerats av våra pakettjänster och färgen orange har alltid varit postens och logistikens färg. Vi hoppas att logon och namnbytet ska stärka vår identitet.

Tredje namnet på tio år

Det var i augusti som posten berättade att man kommer att byta namn. Itella togs i bruk år 2007 i ett försök att förnya och internationalisera posten. Namnet Posti har ändå aldrig helt övergivits, utan det har använts för tjänsterna som privata kunder använder medan Itella har betjänat företag.

Att posten blev Itella och nu posten igen har väckt en del reaktioner och många har förundrat sig över yrseln kring namnen. För postens del kan namnbytena ändå ha underlättat de senaste årens interna förändringar, säger Anne Rindell som är docent i marknadsföring vid Hanken.

- Posten stod inför stora förändringar i företagsverksamheten och om man inte får personalen med sig så händer ingenting. Det är lättare att argumentera för förändringar genom att säga att vi inte längre är posten, nu är vi Itella. Det kan ha försnabbat förnyelseprocessen med tio år.

Itella stod för förändring

Fördelen med att under en period använda namnet Itella var att man inte förknippade det med den ”gamla” posten. Å andra sidan var namnet kanske för udda för att associeras med postens funktioner, säger Rindell.

- Det är en väldigt svår balansgång mellan differentiering, det vill säga att skilja sig från mängden, och identifiering, det vill säga att visa vem man är. Det är svårt att veta var gränsen går. Om namnet helt avviker från det man gör är det ingen som förstår hur de ska associera namnet och då riskerar man att bli en öde ö.

Posten kommer också att heta Posti på svenska.

Då ordnar Pargas idrottsförening (Piffen) både nationella skidtävlingar och NÅID-mästerskap och väntar mellan 150-200 deltagare.

- Vi är lite oroliga för regnet som har utlovats till fredag. Men vi har kört ut så mycket konstsnö att vi tror att det ska räcka till, sa tävlingsledare Bengt Westerlund från Pargas idrottsförening tidigare i veckan.

Totalt har man kört ut 125 traktorsläp snö på spåret och skapat en bana som är 1,2 kilometer lång. Under de kalla dagarna kring jul gick snökanonen för högtryck och då lyckades man producera den snö som nu har körts ut. Men då Westerlund kontrollerade spårens skick på fredag förmiddag kunde det konstateras att regnet förstört delar av spåret som var vått och bart på sina ställen.

Enligt Westerlund vill man ogärna ställa in tävlingarna. Under fredagen ska mera snö köras ut till spåret, beslutet om tävlingarna ställs in eller inte fattas på fredag kväll.

I den nationella tävlingen deltar skidlöpare från bland annat Lahtis, Helsingfors, Valkeakoski och från olika delar av Egentliga Finland. I NÅID-mästerskapet deltar den nyländska och åboländska eliten från Lovisa i öster till Pargas i väster.

Skidning pop bland barn och unga

I Piffen kan barn börja i skidskolan redan som 5-6-åringar och så småningom kommer tävlingar in i bilden. Bengt Westerlund tror att den största klassen under söndag består av 12-14-åringar.

Anni Lindroos, Wilma Westerlund och Anna Rask tycker mycket om att skida. Skidlöpare Anni Lindroos, Anna Rask och Wilma Westerlund. Bild: Yle/ Marie Söderman

- Det är riktigt bra glid här på konstsnön, banan verkar bra!

Alla tre tycker mycket om att skida och om det bara är möjligt skidar de nästan varje dag.

- Den här säsongen tror jag att det blir 200 kilometer totalt för mig, säger Wilma Westerlund.

Artikeln är uppdaterad med kommentar av Bengt Westerlund om läget på fredag förmiddag.

Kulturpersonligheten Magi Kulla från Dalsbruk har gått bort.

Magi Kulla grundade jazzfestivalen Baltic Jazz 1987 tillsammans med sin man Kaj Kulla och drev verksamheten i många år.

Parets engagemang för kulturen har uppmärksammats flera gånger. Senast belönades Magi och Kaj Kulla i november 2014 då de fick Åbolands svenska kulturfonds svenska dagen-pris.

Nuvarande verksamhetsledaren för Baltic Jazz, Anitra Bohman, nåddes av sorgebudet under fredagen.

- Det känns helt overkligt och det är svårt att förstå att hon är borta. Hon var en underbar, idérik människa som var så full av energi, säger Bohman.

Jazzmusikern Antti Sarpila har jobbat tillsammans med Magi Kulla sedan början av 2000-talet inom ramen för Baltic Jazz.

- Magi och Kaj Kulla har startat och drivit den finaste och intimaste festivalen i skärgården. I början trodde ju ingen på idén och många sade att det är omöjligt att ordna en jazzfestival här. Men nu har Baltic Jazz fortsatt alla år med stor succé, säger Sarpila.

- Jag har bara varma minnen av Magi, det var fint att jobba med henne. Hon var en riktig eldsjäl för den här musiken, den klassiska jazzen.

Magi Kulla var född 1953.

Läs också:
Pristagare på svenska dagen 2014
Baltic Jazz firade 25-årsjubileum
Magi och Kaj Kulla är Kimitoöns ambassadörer 2011

Det är nu det händer. Under årets första dagar börjar Pargasborna äntligen få sitt nya kranvatten från Virttaa ås.

Det enorma projektet med att tillverka konstgjort grundvatten i Alastaro och transportera det till bland annat Pargasbornas kranar har pågått i flera år.

Under en kort övergångsperiod i början av året kan kranvattnet vara grumligt eller lukta svagt. Eventuella förändringar är helt ofarliga.

Läs också:
Virttaavatten i Pargas om några månader

Tidigare på fredag meddelade Ilves att laget sagt upp kontraktet med Alexander Ruuttu. Nu har anfallaren hittat en ny klubbadress.

Ruuttu flyttar till TPS och är med i lagets uppställning redan i matchen mot Tappara på fredagkväll.

Ruuttu kom till Tammerforslaget från Jokerit säsongen 2012-13, men lyckades aldrig riktigt slå igenom i Ilves. Den här säsongen har 22-åringen spelat 16 matcher med saldot 0+1=1.

Alexander Ruutun sopimus on purettu yhteisymmärryksessä ja hän on vapaa siirtymään uuteen seuraan. Toivotamme Akulle onnea jatkoon!

— Tampereen Ilves (@ilveshockey) January 2, 2015

Inskrivningen till den svenska grundläggande utbildningen i Åbo har börjat. Nya ettor ska anmälas elektroniskt i Wilma senast den 14 januari.

De svenskspråkiga eleverna är indelade i tre elevupptagningsområden och börjar i första klass i Cygnaus skola, Braheskolan eller Sirkkala skola. Anhållan om skolgång i annan skola än den egna närskolan kan göras i Wilma-programmet. I samband med inskrivningen kan man också anmäla barnet till eftermiddagsverksamhet.

Tidigare under fredagen kunde stockbilar, grusbilar och annan tung trafik av säkerhetsskäl inte åka över med Vånofärjan i Pargas.

Orsaken var att den hårda vinden skapade höga vågor. Vid tvåtiden på fredag eftermiddag hade vinden mojnat och Vånofärjan tar igen ombord tunga fordon.

Situationen kan dock snabbt förändras ifall vinden ökar i styrka eller byter riktning. Alarmtrafik kommer ändå över i vanlig ordning, om behov finns.

Platsen där Vånofärjan kör är det smalaste stället i passagen.

- I sundet bildas därför lätt en timglaseffekt som i kombination med att det blir grundare vid färjan snabbt skapar höga vågor, förklarar Håkan Forsman från rederiet Finferries.

Om föret är exceptionellt dåligt kan färjan också köra utan vajer.

Strax före klockan tre på fredag eftermiddag meddelade trafikverket att färjan över Hämmärösundet, mellan Rimito och Hanka i Nådendal, inte kan ta ombord tunga fordon på grund av hård vind. Begränsningen är i kraft tillsvidare.

Artikeln har uppdaterats kl. 15.15.

Ovädret har under kvällen lett till omfattande strömavbrott i södra och sydvästra Finland.

Klockan kvart i åtta meddelade kraftbolagen Caruna och Elenia om sammanlagt nära 8 000 strömlösa abonnenter.

Carunas kunder finns i västra Nyland, Egentliga Finland och Satakunta, medan Elenias leveransområden ligger i Tavastland och Birkaland.

Läget ändras hela tiden. Vid Elenia säger man att reparationsarbetena underlättas av att marken är frusen men snön har fallit ner från träden.

Den som rör sig i trafiken i dag ska vara försiktig.

Den hårda vinden i kombination med snöfall och underkylt regn gör väglaget dåligt på många håll i landet.

Dessutom blir det kallare i dag och det kan leda till isiga vägar.

Det varnas för dåligt väglag i landskapen Satakunta, Nyland, Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Birkaland och Österbotten på grund av snöfall och snöiga vägar.

I Egentliga Finland blir väglaget mycket dåligt.

Ett genuint intresse för den Åboländska skärgården och ett kärt fritidsställe får stockholmaren Bo Isakson att varje fredag kväll hoppa ombord på någon av Sverigebåtarna.

Sedan 1986 har Bo pendlat mellan Stockholm och ön Högsåra i Kimitoöns kommun.

På fredag kväll kl 20 kastar färjan loss i Stockholm och framme i Åbo är båten 7.30 följande morgon. Någon bil har Bo Isakson inte med sig från Sverige utan i Åbo hoppar han på bussen som tar honom till Dalsbruk och därifrån sedan vidare till Kasnäs där den lilla landsvägsfärjan tar honom ut till Högsåra.

Framme på stugan i Högsåra är Bo kring lunchtid.

Är det värt det?

- Visst är det värt det, o ja.

Och visst tycker ju de flesta att det är roligt att åka på kryssning då och då. Men att i nästan trettio år varje veckoslut åka färja mellan Sverige och Finland skulle kanske få en och annan att istället överväga en flytt till Finland.

Men inte Bo Isakson.

- Man jobbar hårt under veckan och stiger sedan ombord, tar ett par öl, äter gott och sitter och pratar med kompisarna. Man varvar helt enkelt ner och njuter av att ha två dagar i skärgården framför sig.

Isakson jobbar som lastbilschaufför i Sverige och eftersom han inte talar någon finska är jobb i Finland inte ett alternativ. Dessutom är lönen bättre i Sverige.

Enligt Bo finns det många andra som på samma sätt som han varje vecka pendlar mellan länderna.

Själv brukar Isakson ha sällskap av två kompisar varav den ena har familj i Åbo och den andra i Aura. Dem är det trevligt att träffa på fredag kväll och gå igenom veckans händelser med.

- Vi pratar om allt, jobb, sport och det som händer runt om i världen.

Förutom fritidsstället, som Bo tillsammans med sina syskon har ärvt av pappan som kom från Högsåra, väntar också särbon Monica Jansen på ön. Vintertid bor Monica i Kimito och då brukar paret spendera veckosluten i Kimito.

- Det är ju på Högsåra man vill vara. I Stockholm hör man hela tiden trafikens brus. På Högsåra kan man gå ut på trappan och bara höra lite fågelkvitter, förklarar Bo.

Ett arbete som startade redan 1997 närmar sig slutet. Snart torde Korpo norra strandgeneralplan komma ikraft.

Men nu är förverkligandet närmare än någonsin. Efter otaliga turer med besvärsrundor, domstolshävande och annat talar nu det mesta för att läget i Korpo så småningom normaliseras.

I december godkände Pargas stadsfullmäktige planen och om ingen besvärar sig når den laga kraft efter att besvärstiden går ut den 15 januari. Ännu har inga besvär lämnats in till Åbo förvaltningsdomstol, men det finns gott om tid.

– Jag måste nog medge att vi skulle vara överraskade om inga besvär kom in. Det berör ändå 2 500 markägare och det är ganska omöjligt att göra en plan som alla skulle vara nöjda med, säger Pargas vikarierande planläggningschef Turkka Michelsson.

– Jag ser fullmäktiges godkännande som beslutsfattarnas vishet. De förstår att om man jobbat på planen i 14–15 år och myndigheterna många gånger gett grönt ljus, så kan den ju inte längre vara så dålig.

”Never ending story”

En av dem som väntat på planens godkännande i åratal är Frej Mattsson. Han har i snart sju år haft tre byggfärdiga stockhus liggande under presenningar på sin tomt på Bockholmen, men inte lyckats få byggnadslov.

– Jag har väntat på det här som kon på sommaren. Hittills har jag bara fått tji, det har grämt mig länge och väl. Det är ett never ending story hela eländet, säger Mattsson.

Mattsson är väldigt kritisk till hela processen som stannat upp gång på gång och hämmat utvecklingen i Korpo. Han kan inte förstå att det gått så långsamt.

– Det lämnas in x-antal anmärkningar som kan vara hur pyttesmå som helst och de tar oerhört länge att behandla. Det är oacceptabelt att det går såhär många varv och på nytt och på nytt och på nytt, kritiserar han.

– Det som stör allra mest är att det här går stick i stäv med när man talar så mycket om att skärgården avfolkas och att man borde få människor dit. De politiska besluten är helt snedvridna – vill man ha folk till skärgården ska sådana här processer vara snabbare.

Om allt går som väntat ska ändå Frej Mattssons pina snart vara över. Ritningarna är klara och inom en vecka av att planen når laga kraft skickas bygglovspappren in.

Planläggningschef Turkka Michelsson tror att strandplanen snart är ikraft. Bild: Yle/Marie Söderman

Ingen önskebrunn

När planen fanns till påseende för några år sedan lämnades 139 anmärkningar in. Främst är det markägare som anser de får för lite byggrätt eller grannen för mycket.

Turkka Michelsson menar att strandplanen kan komma ikraft även ifall besvär lämnas in. Ifall de berör endast till exempel en enskild tomt, godkänns planen till alla andra delar än just den tomten.

– Det är väldigt sorligt med tanke på helheten om någon besvärar sig över någon så allmän sak att det påverkar hela planen. Då blir den obekräftad och dess öde öppet. I värsta fall blir en sådan plan aldrig klar, säger Michelsson.

– Då planen läggs fram på nytt är det typiskt att människor upplever att nu öppnas igen samma önskebrunn, att dit bara med nya önskemål. Vi måste sedan ta ställning till alla, behandla och svara dem – halvfärdiga planer är väldigt tidskrävande. Och dyra.

Korpo norra strandgeneralplan gäller trots namnet största delen av Korpo, endast skärgården nedan är utanför.

Läs också:
Grönt ljus för Korpoplanen
Fynd kan försena strandplanen i Korpo
Korpoborna kan få säga sitt om strandplanen
Strandplaner diskuterades i Pargas

Det kommer vara trångt på Pargasdaghemmen i vår. Utrymmesbristen har redan länge varit ett bekymmer inom dagvården i Pargas och ännu har man inte kommit fram till en lösning.

- Vi hade planerat att flytta en del av verksamheten under vårvintern, men ännu har vi inte hittat en lösning, säger barnomsorgschef Pia Hotanen.

Pargas stad har varit intresserad av att hyra daghemmet Rödjan för att lösa utrymmesbristen, men ärendet remitterades för tilläggsutredningar på stadsstyrelsens möte i början av december. Ärendet kommer att tas upp till behandling igen i januari.

- Alla barn som söker om dagvårdsplats kommer att få det, men det kommer att bli trångt, säger Hotanen.

Men Hotanen är hoppfull inför våren.

- Jag är säker att det kommer att lösa sig på något sätt. Det är viktigt för att kunna planera verksamheten och också informera föräldrarna om vilka platser som finns att söka.

Fram till att staden hittar en lösning kommer man att satsa på samarbete inom dagvården och också på mer utomhuspedagogik, som är i linje med verksamheten, säger Hotanen.

Igår, söndag, skulle nationella skidtävlingar och NÅID-mästerskap ha gått av stapeln i Finby i Pargas. Men regnvädret i slutet av veckan förstörde skidspåret och nu har tävlingarna flyttats till trettondagen.

Regnet gjorde att konstsnön på start- och målrakan delvis smalt. Arrangörerna vid Pargas idrottsförening fattade beslutet att flytta fram tävlingarna till den 6.1. Under början av veckan ska vädret vara kallare och värdföreningen kommer då att förbättra banan genom att köra ut mera konstsnö på spåret.

Läs mer om tävlingarna:
Skidtävlingar på konstsnö i Pargas på söndag - om vädret tillåter

Helgen förlöpte lugnt i regionen stormen till trots. I Dalsbruk tog stormen julgranen.

Helgens storm med vindar upp emot 20 meter per sekund ledde till omfattande strömavbrott i regionen. Beredskapen var hög men enligt räddningsverkets brandmästare Timo Saarinen var helgen stormen till trots lugn.

Julgranen i Dalsbruk föll i stormen Bild: Jarmo Vehkakosk

- Det har fallit en del träd men överlag har helgen varit lugnare än väntat, säger Saarinen.

Främst har det varit fråga om röjningsarbete efter träd som fallit omkull. Bland annat fick granen på torget i Dalsbruk ge sig i de hårda vindarna.

Stormen har nu dragit förbi och de flesta hushål fick tillbaka elen redan under helgen.

Många affärer håller öppet på trettondagen.

Affärerna inom Åbo stads område samt affärerna i anslutning till köpcentret Mylly och vid Itäniityntie i Reso har ansökt om undatagslov för att kunna hålla öppet. De flesta butikerna har öppet klockan 12-18.

Enligt Timo Palviainen, verkställande direktör för köpcentret Hansa i Åbo centrum, har trettondagsförsäljningens betydelse minskat. I och med att allt flera butiker ansöker om undantagslov och har öppet liknar försäljningen mest en helt vanlig söndag.

För övrigt har det varit rätt så mycket kunder i rörelse efter julen, berättar Palviainen. Men ifall besökarmängden avspeglas i försäljningssiffror klarnar först i ett senare skede. Att mängden ryska turister minskat oroar inte Palviainen.

-Turister, både ryska och svenska, kan bidra med ett välkommet tillägg i försäljningen. Men det är nog den inhemska marknaden som är viktigast för oss, säger Palviainen.

Idrotta på trettondagen

Arkivbild. Bild: Yle/ Lone Widestam

Åbo stad arrangerar ett vintersportevenemang för hela familjen på Barkplanen på trettondagen. Under dagen kan man pröva på olika grenar som ringette och ishockey, delta i limbo- och hockeytävlingar samt testa på olika typers skridskor. Arrangörer är Åbo stads idrottscentral i samarbete med Finlands skridskoförbund och idrottsföreningar. Inträdet till planen är fritt under evenemanget. Programmet hittar du här (på finska).

Invånare i Pargas får ännu vänta på att åka skridskor utomhus. Banorna i Pargas centrum och i skärgården kommer att sättas i skick under nästa vecka. Skridskobanan i Pargas ishall har öppet som vanligt.

Skidspåren i Åbo är tillsvidare inte i bruk. Impivaara simhall är öppen klockan 9-16 på trettondagen, men motionsgrupperna håller paus i programmet.

Vägbelysningen på Kakskertavägen mellan Kaistarniemi och Harlax har drabbats av ett fel och hela vägavsnittet är mörklagt.

Åbo Energi känner till felet men har inte personal att reparera felet före på onsdag efter trettondagen.

Bilister samt andra trafikanter ska ta det försiktigt för att förhindra olyckor.