Den irakiska sjubarnsfamiljen som suttit inspärrad på sluten förvarsenhet i Joutseno i södra Karelen har frigetts. Beskedet om frigivning kom i dag.

- Familjen är yr av lycka, säger frivilligarbetaren Saga Nyrén som assisterat familjen under processen.

Enligt Nyrén återvänder familjen till en flyktingförläggning i närheten av Åbo där de ska invänta behandlingen av en ny asylansökan.

Familjen fick avslag på sin första asylansökan och överklagade beslutet till förvaltningsdomstolen, som förkastade klagomålet.

En ny asylansökan kan göras ifall man har nya motiveringar som påverkar asylärendet och som inte behandlades i den första ansökningen.

Familjens jurist Jukka Autio säger till Yle Uutiset att barnens ställning inverkat centralt på beslutet om frigivning.

- Beslutet [om slutet förvar] följde nog från första början inte alla regler i fråga om våra internationella åtaganden, säger Autio.

Enligt Autio kan man fråga sig hur effektivt en sjubarnsfamilj kan hålla sig utom räckhåll för myndigheterna.

President Mauno Koivisto är död, meddelar presidentens kansli.

Presidenten avled på Mejlans sjukhus i Helsingfors klockan 21.15 fredagen den 12 maj 2017.

Inrikesministeriet rekommenderar sorgflaggning i hela landet på lördag med anledning av president Koivistos död. Sorgflaggningen inleds klockan 8 på morgonen och avslutas klockan 21 på kvällen.

Flaggan på halv stång på Lotsgatan i Helsingfors där president Koivisto bodde. Flaggan på halv stång på Lotsgatan i Helsingfors där Mauno Koivisto bodde. Bild: Lehtikuva / Heikki Saukkomaa Mauno Koivisto,sorgflaggning

President Koivisto kommer att få en statsbegravning. Datumet för begravningen meddelas senare.

En klassresa av rang

Mauno Koivisto gjorde en lång karriär inom bankvärlden och som minister innan han 1982 valdes till president efter Urho Kekkonen.

Mauno Koivisto var Finlands enda statschef med fronterfarenhet från kriget och den första socialdemokraten på presidentposten.

Då han 1988 omvaldes för en andra period, var det första gången som direkt folkval tillämpades vid sidan av det gamla elektorssystemet.

President Mauno Koivistos karriär var en klassresa av sällan skådat slag - en snickares son, frontsoldat och hamnarbetare som genom flit och begåvning nådde republikens högsta ämbete.

Han var född den 25 november 1923 i Åbo; modern dog när sonen var tio år och han växte upp i knappa förhållanden.

Han gick ut folkskolan, hade olika kortvariga arbeten och deltog i fortsättningskriget, bland annat som fjärrpatrullman under den berömde Lauri Törnis befäl.

Mauno Koivisto år 1924. President Mauno Koivisto år 1924. Bild: LK Mauno Koivisto,presidenter

Studenten Mauno Koivisto år 1949. En ung Mauno Koivisto med studentmössa. Bild: Lehtikuva Mauno Koivisto,president

Efter kriget väcktes Koivistos politiska intresse. Han gick med i Socialdemokratiska partiet 1947 och deltog i kampen mot kommunisternas inflytande i hamnarna i Åbo och Hangö.

Hans utnämning till föreståndare för hamnkontoret i Åbo 1948 innebar att kommunisternas maktställning på platsen knäcktes.

Doktorerade på hamnarbete

Vid sidan av arbetet bedrev Koivisto kvällsstudier. Han blev student 1949 och doktorerade 1956 på en avhandling om de sociala förhållandena i Åbo hamn.

Efter att ha verkat som bland annat lärare anställdes han 1957 vid Finlands arbetarsparbank och utsågs två år senare till dess VD.

Han ingick äktenskap med ekonom Tellervo Kankaanranta år 1952; dottern Assi föddes 1957.

Mauno och Tellervo Koivisto på cykelfärd 1953. Mauno och Tellervo Koivisto håller i var sin cykel. Svartvit bild från 1953. Bild: Lehtikuva Mauno Koivisto,Tellervo Koivisto

Mauno Koivisto med dottern Assi. President Mauno Koivisto med dottern Assi. Bild: Lehtikuva Assi Koivisto,Mauno Koivisto,presidenter

Koivisto tillhörde under 1950-talet Socialdemokratiska partiets högerflygel, ledd av Väinö Leskinen. Samtidigt förespråkade han samarbete med Folkdemokraterna och goda relationer till både president Kekkonen och Sovjetunionen.

Lång politisk karriär

Efter vänsterns stora valseger 1966 utsågs Koivisto till finansminister i Rafael Paasios regering. Han var inte riksdagsman, utan handplockades till posten tack vare sin kompetens.

År 1968 följde utnämningen till direktör för Finlands Bank och statsministerposten.

Det var under de två åren som statsminister, 1968-70, som Koivisto blev bekant för den stora publiken.

Han fick en del kritik för sin strama penningpolitik, och han ådrog sig de unga radikalernas vrede då han betecknade deras bravader som "välfärdssamhällets väderspänningar".

Men samtidigt gjorde hans flärdfria framtoning honom uppskattad över partigränserna.

Han torde ha fått en hel del hjälp av Helsingin Sanomats skämttecknare Kari Suomalainen, som i sina karikatyrer av honom förvandlade den nedfallande hårslingan i pannan till en djärvt uppåtstående tofs.

Även om Koivisto inte innehade några ministerposter mellan 1972 och 1979 började han i stillhet framstå som en allt starkare motpol till president Urho Kekkonen.

Han vann respekt för sin självständiga linje under dessa år, då Kekkonens makt var som störst.

Mauno Koivisto efter ett möte med president Kekkonen vid Villa Ekudden. Mauno Koivisto stiger ut ur en bil och blir omringad av journalister. Bild: Yle / Kalle Kultala Mauno Koivisto,presidenter,tidningspress

Kekkonen själv insåg Koivistos meriter - i en intervju för TV-nytt inför presidentvalet 1978 fick UKK frågan vem han ser som sin troligaste efterträdare.

Helt överraskande nämnde han Mauno Koivistos namn. Presidenten ångrade genast sina ord, och på hans begäran klipptes svaret bort ur intervjun.

President Mauno Koivisto år 1981. President Mauno Koivisto år 1981. Bild: Lehtikuva Mauno Koivisto,presidenter

Då Kekkonen samma höst blev sjukskriven och senare avgick, övertogs presidentens uppgifter av Koivisto.

I januari 1982 valdes han till president i första omgången med 167 av 300 elektorsröster.

Presidentparet Koivisto under sitt första officiella statsbesök till Sverige 1982. Mauno Koivisto och Sveriges kung skakar hand. Bild: Lehtikuva 1980-talet,Carl XVI Gustaf,Drottning Silvia,Mauno Koivisto,Tellervo Koivisto

Arvet efter Kekkonen

Koivistos presidentskap kännetecknades på utrikespolitikens område av ett troget fasthållande vid arvet efter Kekkonen.

De goda relationerna till Sovjetunionen omhuldades och då Michail Gorbatjov tillträdde som grannlandets ledare 1985 stödde Koivisto aktivt dennes reformpolitik.

Han fick en hel del förebråelser för att ställa sig kall till de baltiska staternas frigörelsekamp, som han fruktade kunde hota Gorbatjovs ställning.

Den här kritiken har inte bedarrat ens under senare år - dock bör man minnas att Koivistos inställning delades av bland annat president George Bush och förbundskansler Helmut Kohl.

Margaret Thatcher och Mauno Koivisto i London 1984. Margaret Thatcher och Mauno Koivisto träffas i London 1984. Bild: Lehtikuva 1980-talet,Margaret Thatcher,Mauno Koivisto

Mauno och Tellervo Koivisto med Ronald och Nancy Reagan utanför Presidentens slott i Helsingfors år 1988. Mauno och Tellervo Koivisto med Ronald och Nancy Reagan utanför Presidentens slott i Helsingfors år 1988. Bild: Lehtikuva Mauno Koivisto,Nancy Reagan (Wife Of Ronald Reagan),Presidentens slott,presidenter,Ronald Reagan,Tellervo Koivisto,USA

Koivisto aktade sig för att uppmuntra balterna genom utfästelser som inte kunde hållas - ett konsekvent beslut, när man betraktar hans politiska bana som helhet.

Förhållandet till makthavarna i Kreml förblev gott sedan Sovjetunionen upplösts i slutet av 1991 och Ryska federationen kommit i dess ställe.

Genom en utväxling av noter kunde den föråldrade vänskaps-, samarbets- och biståndspakten (VSB-pakten) sägas upp i god sämja.

Lotsade Finland västerut

Än mer betydelsefull för eftervärlden blev Koivistos målmedvetna strävan att orientera Finland västerut, som naturligtvis möjliggjordes av omvälvningarna i Sovjetunionen och Ryssland.

År 1986 blev vårt land fullvärdig medlem av Europeiska frihandelsorganisationen Efta, 1989 gick Finland med i Europarådet, och 1993 inleddes förhandlingar om medlemskap i EU.

Av en händelse fastslogs villkoren för EU-medlemskapet den 1 mars 1994, samma dag som Koivisto överlämnade presidentposten till sin efterträdare Martti Ahtisaari. Till Nato ställde sig Koivisto däremot avvisande.

Assi, Mauno och Tellervo Koivisto år 1982. President Mauno Koivisto, hustrun Tellervo och dottern Assi. Bild: Lehtikuva Assi Koivisto,Mauno Koivisto,presidenter,Tellervo Koivisto

Presidentparet Mauno och Tellervo Koivisto dansar under självständighetsbalen. Presidentparet Mauno Koivisto och Tellervo Koivisto dansar under självständighetsbalen. Bild: Lehtikuva finland,Mauno Koivisto,politik,president,självständighetsdagar,Tellervo Koivisto

Ville minska presidentens makt

Inom inrikespolitiken arbetade Koivisto aktivt för att minska presidentens makt, och i hela hans offentliga agerande märktes ett avståndstagande till den presidentroll som Kekkonen spelat.

Till skillnad från föregångaren såg Koivisto inte Utrikesministeriet som presidentens egen domän, och han verkade för att ge statsministern och utrikesministern en självständigare ställning.

Ett led i den här utvecklingen var att låta väljarna rösta direkt på presidentkandidaterna, och frångå det gamla systemet med elektorer. Vid 1988 års presidentval tillämpades de båda metoderna parallellt.

Koivisto, som utmanades av fyra andra kandidater (Harri Holkeri, Paavo Väyrynen, Kalevi Kivistö och Jouko Kajanoja), fick knappt 49 procent av rösterna i den första omgången.

Därefter sammankallades de 301 elektorerna, och efter två omröstningar var Koivisto omvald för ytterligare sex år.

Sedan dess har republikens president enbart valts genom direkt folkval. Ett ytterligare steg i nedmonteringen av statschefsrollen togs år 1991, då presidentens mandatperioder begränsades till två.

Kallade journalister för lämlar

Koivisto var aldrig riksdagsman och betraktade ofta riksdagen med viss misstro. Under hans tid inleddes ändå den parlamentariseringsprocess som utmynnade i den nya grundlagen 2000.

Ändå lät han ingen tränga in på det revir han betraktade som sitt.

Efter riksdagsvalet 1987 utsåg han Harri Holkeri till regeringssonderare och gjorde därmed snus av "kassaskåpsavtalet" där Samlingspartiet, Centerpartiet och SFP enats om regeringssamarbete.

Koivisto år 2003 i sitt arbetsrum vid Finlands Bank. Mauno Koivisto skrattar. Bilden tagen 2003. Bild: All Over Press/Mauri Ratilainen Mauno Koivisto

Han hade en förkärlek för kryptiska uttalanden - "filosofen vid huggkubben" kallade någon honom - men ogillade då redaktörerna försökte sig på att tolka vad han egentligen menat.

Då Åbo Underrättelser år 1984 fyllde 160 år gav Koivisto tidningen en intervju, där han liknade journalisterna vid lämlar. Därmed skapade han en av de mer bestående metaforerna i det politiska språket i Finland.

Den förre bankdirektören Koivisto beskylldes också för att med sin stark-mark-politik ha förvärrat läget, då 1980-talets ekonomiska uppgång övergick i 90-talets djupa recession.

Men lågkonjunkturen hade flera orsaker, som ingen presidents befogenheter hade kunnat rå på.

Aktiv debattör

Efter sitt presidentskap författade Koivisto en lång rad böcker där han dels skildrade sin uppväxt, sina krigserfarenheter och politikerkarriär, dels berörde sina två stora favoritämnen, Ryssland och historia.

Han gjorde också ett flertal kritiska uttalanden om världspolitiken och Finlands roll i den. Hans kritik mot Nato tilltog i styrka under Kosovokriget, och han framhöll ofta sitt motstånd mot ett Nato-medlemskap för Finlands del.

Och han talade öppet och rättframt om den kristna tro han haft sedan barndomen, men som han ändå inte på något vis torgfört under sina år som president.

Valfriheten inom vården öppnar upp möjligheter för nya lösningar i Svenskfinland. Men det finns också risker med valfriheten, varnar experter.

- Hur stor blir den reella valfriheten för svenskspråkiga, undrar Folktingssekreteraren Markus Österlund.

Österlund hänvisar till en skrivning i valfrihetsförslaget som skulle ge producenter i tvåspråkiga kommuner möjlighet att ansöka om undantag från skyldigheten att producera tjänster på båda nationalspråken.

Undantag kan enligt lagförslaget beviljas om kunderna ”på lika villkor har tillgång till andra verksamhetsställen för producenter av direktvalstjänster.”

Frågan är vad den vaga formuleringen i propositionen kommer att ha för konsekvenser för den svenskspråkiga vården?

Är valfriheten i vården ett hot eller en möjlighet för Svenskfinland?

Hurdan valfrihet får den svenskspråkiga, undrar Markus Österlund. Markus Österlund Bild: YLE/Ted Urho folktingssekreterare,markus österlund,morgonöppet

Viktigt att samla den svenskspråkiga kompetensen

Valfriheten borde definitivt ses som en möjlighet, inte ett hot. Det säger Marcus Henricson som är anlitad av de åboländska kommunerna för att planera ett eget tvåspråkigt vårdbolag.

- De människor som är engagerade i beredningen förstår nog att det finns frågor som måste lösas gemensamt. Sedan är det klart att det finns ett politiskt intresse att dra hemåt till sina respektive landskap.

Nu är ändå inte tid för knutpatriotism, varnar Henricson. Om alla drar hemåt finns det en risk för att den tvåspråkiga kompetens som finns i dag pulveriseras.

Viktigt att de tvåspråkiga vårdbolagen samarbetar, säger Marcus Henricson. Konsult Marcus Henricson presenterar rapporten om skolnätsreformen i Raseborg på ett invånarmöte. Bild: Yle/Minna Almark henricson,marcus henricson,Raseborg,västnyland

Tvåspråkigt vårdbolag ett alternativ

Enligt Henricson kunde ett tvåspråkigt vårdbolag vara ett sätt att samla upp den svenskspråkiga vårdkompetensen.

I hans vision kunde lokala tvåspråkiga vårdbolag bli delägare i ett bolag med ett gemensamt verksamhetskoncept.

- Det kan handla om gemensam marknadsföring, försäljning, it, kommunikation och e-tjänster. Det här är områden som kräver en tillräcklig volym för att skötas bra.

När man är på stugan kan man anlita en kedja som man är van vid.

Det avgörande är att kunna stå sig i konkurrensen med de privata vårdjättarna. Klarar man inte konkurrensen förlorar man kunderna, och med dem pengarna.

- Om vi vill trygga en verkligt fungerande tvåspråkig vård måste vi bygga ett varumärke som är tillräckligt attraktivt. När man flyttar från en tvåspråkig region till en annan eller när man är på stugan kan man anlita en kedja som man är van att anlita med bekanta rutiner.

Alla klarar inte svenskan

Enligt Henricson är det nödvändigt att befria en del av tjänsteproducenterna från skyldigheten att erbjuda på både språken.

- Alla kommer inte att klara av att upprätthålla hela vårdkedjor på kundens eget språk, finska eller svenska. Det klarar ju inte av i dag heller.

- Alternativet är en pro forma tvåspråkighet, som aldrig följs upp. Det är mycket sämre. Då är det bättre att det finns åtminstone en producent som på riktigt är tvåspråkig.

Någon risk för ett tvåspråkigt privat hälsovårdsmonopol ser Henriksson inte. Tvärtom.

- Valfriheten kommer att leda till en ständig och ganska hård konkurrens om kunderna.

Målet med ett tvåspråkigt vårdbolag skulle vara att öka på konkurrensen, inte att minska på den, försäkrar Henricson.

- Om en aktör profilerar sig som starkt tvåspråkig så märker också konkurrenterna att tvåspråkigheten är en viktig konkurrensfaktor i många regioner och målgrupper. Om det bli konkurrens om svensk- och tvåspråkiga kunder så har vi uppnått det vi ville.

”Tidtabellen är enormt stram”

Spf:s orförande i Pargas Regina Koskinen Bild: Yle/Johanna Ventus regina koskinen

Mycket är fortfarande oklart gällande valfriheten, berättar Regina Koskinen som är aktiv inom vårdfacket Tehy i Åboland.

- Bland personal och kunder har man kanske tänkt att allt ska fortsätta som tidigare. Nu blir det tydligt att regeringen verkligen vill driva igenom reformen.

I Åboland försöker man bygga upp en modell som skulle omfatta de anställda inom social- och hälsovården i de tvåspråkiga tjänsterna i Kimitoön, Pargas och Åbo stad. Syftet är att bevara de befintliga tvåspråkiga strukturerna.

- Att koncentrera tjänsterna till en tvåspråkig servicecentral kan innebära en förbättring på orter där den svenskspråkiga servicen varit splittrad, tror Koskinen.

Risk för att det offentliga utarmas

Frågan är om en stark tvåspråkig aktör räcker till för att skapa en fungerande vårdmarknad i Svenskfinland. Hur kommer valfriheten att märkas konkret?

- I Österbotten har svenskan aldrig varit några problem, där får du service. Men i Helsingfors finns det ingen garanti för att man får vård på svenska. Jag ser att valfriheten kan ge möjligheter till bättre service på svenska, säger Markus Österlund vid Folktinget.

Garanterar landskapet en valfrihet mellan en offentlig producent, ett företag och en organisation.

Frågan är vilka alternativ de svenskspråkiga kunderna har att välja mellan i framtiden.

- Garanterar landskapet en valfrihet mellan en offentlig producent, ett företag och en organisation. Eller räcker det med att det finns tre privata producenter?

Enligt Österlund kan en följd av valfriheten bli att tillgången på svenskkunnig personal minskar inom den offentliga sektorn.

- Om personalen ska fördelas mellan den offentliga och den privata sektorn så finns det en risk för att den offentliga sektorn utarmas på svenskkunnig personal.

Mauno Koivisto gjorde en enorm insats för Finland och det gjorde han med sin egen säregna stil. Bland annat introducerade Koivisto begreppet "fundeerata" i den politiska finskan. Det sade republikens president Sauli Niinistö i sitt minnestal på lördagsmorgonen.

Republikens president sade i sitt tal på Talludden att hela Finland sörjer Koivisto tillsammans med hans familj.

Niinistö mindes Koivisto bland annat för hans stora ansvarskänsla, som tog sig uttryck redan i ung ålder. Efter en tuff barndom i anspråkslösa förhållanden tog Koivisto tidigt ansvar både för sitt eget liv och samhället.

Deltog i kriget

Koivisto kämpade på fronten och efter kriget var han en av dem som jobbade med att bygga upp landet.

Niinistö prisade Koivistos engagemang för Finland.

- Vi har bland annat Koivisto att tacka för att Finland idag är ett stabilt land, sade Niinistö.

Koivisto arbetade hårt för demokratin och parlamentarismen i vårt land, men hans insatser för landets ekonomi bör inte heller glömmas bort, sade presidenten.

Grannsämja

Angående Koivistos linje i utrikespolitiken citerade Niinistö Koivisto själv. När Mauno Koivisto en gång ombads att kort beskriva sin utrikespolitiska linje, löd svaret " Goda relationer till grannarna".

Niinistö lyfte också fram Koivistos ledarstil. Sauli Niinistö sällar sig till dem som anser att Koivisto hade ett lugnt och konsekvent sätt att leda.

- Den här stilen skapade en stark känsla av tillit runt honom, sade Niinistö.

Sauli Niinistö lyfte också upp ett uttryck som beskriver Mauno Koivisto väl och som har blivit ett begrepp inom den politiska jargongen på finska, att "fundeerata", alltså tänka igenom saker och ting lugnt och noggrant.

Yle Åboland berättade förra veckan om en stor gammal fartygspropeller som hittats utanför Espskär strax söder om Pargas port. Många har spekulerat i vilket fartyg som en gång i tiderna kunde ha förlorat sin propeller.

Det var för några år sedan som en ung dykare upptäckte en stor propeller utanför Espskär, strax söder om Pargas port i Åbolands skärgård.

Sjökapten Esa Mäkelä har stuga på Espskär och i början av maj lyckades han lyfta propellern som låg på en klippa på fyra meters djup.

Propellern var täckt av snäckor men konstruktionen vittnade om att det var fråga om en gammal propeller. Men vems?

Många förslag

Efter att Mäkelä berättade om sitt fynd i sociala medier och Yle Åboland berättade historien i radion och på webben har många engagerat sig i fyndet och kommit med förslag och tips på vilket fartyg som i tiderna kan ha förlorat sin propeller vid Espskär: von Döbelns propeller, en ubåts propeller, en reservpropeller ...

Också Kasper Westerlund, intendent vid Åbo akademis sjöhistoriska institut hörde om fyndet.

Kasper Westerlund. man med gammal loggbok uppslagen framför sig. Bild: Yle/Monica Forssell kasper westerlund

- Visst väcktes intresset genast. Det var länge en knepig streckning över den där fjärden. Ingen stor överraskning att det har skett haverier där, säger Westerlund.

"Tvänne gasoljefyrar måtte uppsättas å Espskär"

Westerlund visar gamla sjökort från slutet av 1800- talet och början av 1900-talet.

Farleden som i dag går i ungefär sydostlig riktning från Pargas port, gjorde förr en liten krok vid Espskär (stavas också på en del kartor Äspskär) och för hundra år sedan passerade fartygen mycket närmare Espskär än vad de gör i dag.

Karta över Espskär sydost om Pargas port Bild: Google Maps espskär,Pargas,Äspskär (ö i Finland, Egentliga Finland, Åboland, lat 59,95, long 22,20)

Rutten var ändå svår och redan 1887 skrev Skeppsbefälhafvareföreningen i Åbo till Lotsöverstyrelsen att ”tvänne gasoljefyrar måtte uppsättas å Espskär". Man ansåg att stället var farligt och det utmärktes med en prick 1890.

I oktober 1890 tändes också två linjefyrar på Espskär.

- Men av allt att döma var Espskär fotfarande ett farligt ställe, konstaterar Westerlund och tillägger att fyrarna år 1919 flyttades till Lökholm och Högland och att Åbo - Hangö farleden eventuellt samma år flyttades aningen österut.

Åtminstone sju haverier vid sekelskiftet

Innan farleden flyttades var Espskär ett farligt ställe för fartygen.

Westerlund berättar att det i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet inträffade åtminstone sju olika haverier vid Espskär, men bara i ett av fallen gick propellern förlorad.

• Den 12.5.1885 grundstötte Uleåborgs Ångfartygsaktiebolags s/s Uleåborg lindrigt vid Espskär på sin resa från S:t Petersburg via Helsingfors och Åbo till Stockholm. Grundstötningen var dock lindrig och s/s Uleåborg kunde fortsätta färden för egen maskin.
• Den 13.5.1909 stöter barkskeppet Weljekset från Gustavs i tjock dimma på grund vid Espskär, men Veljekset hade ingen propeller eftersom hon var ett segelfartyg.
• Den 28.9.1911 stötte Finska ångfartygs aktiebolags, FÅA:s, s/s von Döbeln på grund vid Espskär i storm och regn. Fartyget fick lindriga skador men gick för egen maskin till Åbo och dockades senare i Stockholm.
• Den 9.3.1912 kolliderade FÅA:s s/s Astrea, på väg från Åbo med Åbo Skärgårds Ångbåts Aktiebolags s/s Dragsfjärd på väg från Skinnarvik, i dimma vid Espskär. Vardera fartyget fortsatte för egen maskin.
• Den 30.8.1919 stötte engelska ångaren Emily Richert i mörker på grund vid Espskär men rycktes av stormen loss från grundet och fortsatte till Pargas port.
• Den 26.10.1919 grundstötte FÅA:s s/s von Döbeln igen mellan Espskär och Jungfrusund, men kom loss för egen maskin.

Tidning: Ångaren förlorade sin propeller

- Men så hittade jag uppgifter om ett sjunde haveri, berättar Westerlund. I en artikel i tidningen Hangö stod det att området var beläget i närheten av Pargas port, men den exakta positionen saknades.

”I tisdags [28.11.1911] på aftonen grundstötte Helsingfors-ångaren Balmoral på väg från Nystad till Libau kl. 10-tiden på aftonen i närheten av Pargas port. Ångaren förlorade sin propeller och inbogserades i onsdags [29.11.1911] kväll till Åbo av bogserbåten Attu I.”

- I närheten av Pargas port kunde ju lika gärna ha varit på norra sidan men jag letade fram fartygets sjöförklaring som gick att hitta i magistratens arkiv i Åbo, berättar Westerlund.

Och i den över hundra år gamla sjöförklaringen finns alla detaljer om s/s Balmorals resa och haveri utanför Espskär att läsa.

I slutet av november 1911

Den 28 november 1911 kl 12.40 avgår s/s Balmoral från Putsaari utanför Nystad. Fartygets kapten heter Matti Rantala, det ägs av Finska stenindustriaktiebolaget och är fullastat med nubbsten, det vill säga gatsten.

Man navigerade med hjälp av kompass och klocka förr. Gammal kompassros. Bild: Yle/Monica Forssell kompasser

Man följer den vanliga skärgårdsrutten genom Lypertö sund via Ruotsalais lotsstation och vidare genom Pargas port. Först kör man enligt remmare och prickar men efter mörkrets inbrott med hjälp av linjefyrarna.

Bild: Yle/Linus Hoffman brännskär,dimma,hav

Klockan nio på kvällen passerar man Pargas port, farten reduceras temporärt bara för att sedan ökas igen då man fortsätter mot Högland med full effekt.

Befälhavaren befinner sig på kommandobryggan och enligt sjöförklaringen står den mest pålitliga ur besättningen eller ”miehistöstä luotettavin” enligt den finska sjöförklaringen, till rors. Han heter Kalle Lindgren.

Det är mörkt och regnar men linjefyrarna kan relativt enkelt observeras.

Klockan 21.45 när fartyget precis har passerat den övre linjefyren på Espskär stöter fartygets akterskepp kraftigt på grund. Det här åtföljs av kraftiga skakningar. Fartyget glider av grundet men maskinen börjar rusa ända tills man lyckas lätta på ångtrycket. Man försöker starta maskinen på nytt men gången är ojämn och maskinen tar varv.

- Av det kunde man sluta sig till att propellern antingen var skadad eller helt gått förlorad, säger Westerlund.

Senare visar det sig att man verkligen har förlorat propellern. Fartyget har ändå inte sprungit läck och man ankrar vid Espskär för natten.

S/s Balmorals sjöförklaring från 1911 finns bevarad i magistratens arkiv. Delvis handskriven text på gulnat papper. Bild: Yle/Monica Forssell dokument,sjöförklaring

I sjöförklaringen står det att man följande morgon varpar sig (förflyttar sig) till fjärden mellan Espskär och Högland och där igen kastar ankar medan kapten Rantala förs i land med en fiskarbåt, för att tillkalla hjälp.

Från Attu ångsåg kommer sedan bogserångare Attu 1 till undsättning och bogserar s/s Balmoral till Åbo dit man anländer på kvällen den 29 november.

Enligt kapten Rantala är orsaken till grundstötningen att man inte kunnat köra enligt linjefyrarna eftersom farleden krökte sig och man trott att man befunnit sig längre från Espskär än man de facto gjort.

- Visst är det roligt att det av allt att döma gått att identifiera den här propellern, säger Westerlund och ler.

Och vad hände sedan?

S/s Balmoral togs upp på Crichtons varv i Åbo och reparerades. Ett år senare såldes fartyget till Antwerpen och döps om till Elecritique. Ett år senare säljs hon igen, nu till Italien där hon får namnet Ellen E.

Samma år, den 9 december 1913 försvinner hon och den sista anteckningen om Balmoral eller Ellen E är "försvunnen på Medelhavet".

Läs mer om s/s Balmorals historia i faktarutan nedan!

Fotnot: Namnet Balmoral kan härledas från vemograniten, som på världsmarknaden går under namnet Balmoral red. Finska Stenindustriaktiebolaget var och är fortsättningsvis verksamt i Vemo.

Folktingets session i Hangö inleddes på lördagsmorgonen med en tyst minut för att hedra minnet av president Mauno Koivisto. Finlandssvenska politiker från både höger- och vänsterpartier minns Koivisto bland annat som en stark och klok ledare och en fredsvän.

Mauno Koivisto hade enormt stor betydelse, säger Helsingforspolitikern Björn Månsson (SFP).

- Han var rätt man i rätt tid på rätt post. Han normaliserade och parlamentariserade makten i Finland efter Kekkonen, säger Månsson.

Funderingar och tolkningar

Som journalist och ledarskribent vid Hufvudstadsbladet upplevde Månsson Koivisto som svår att förstå.

- Koivisto hade ju sina funderingar, det ordet använde han också på finska. Då gällde att uttolka honom och det gillade han inte alltid, minns Månsson.

Bland annat ställde Koivisto en tid upp för Yle enbart i direktsändning, han ville inte att hans uttalanden skulle redigeras och tolkas, säger Björn Månsson.

Jag tror att de flesta av oss upplever att en stor man har gått bort. Han ledde Finland under en svår tid efter Kekkonen.

Inger Östergård, socialdemokrat från Helsingfors minns Mauno Koivisto som en gentleman av stora mått.

Inger Östergård Inger Östergård i Hangö under Folktinget session där. Hon representerar Socialdemokraterna i Helsingfors Bild: Yle / Bengt Östling folktinget,inger östergård

Som socialdemokratisk ledare var Koivisto enligt henne en man som lyssnade på alla, men som tog sina egna beslut.

Enligt Inger Östergård hade Koivisto ett stort revir runt sig, men att han trots det upplevdes som en person med ett stort hjärta.

- Jag tror att de flesta av oss upplever att en stor man har gått bort. Han ledde Finland under en svår tid efter Kekkonen.

Uppskattad av fredsrörelsen

Vänsterförbundets Laura Lodenius är verksamhetsledare på Fredsförbundet och minns att hon själv som ung fredsaktivist var lite otålig i förhållande till Mauno Koivisto.

- När han var president tänkte man kanske att han borde ha varit mer radikal och snabbare i sitt agerande, men så här i efterhand kan man konstatera att hans linje många gånger var klok.

Lodenius nämner som exempel frågan om Finlands agerande när de baltiska länderna frigjorde sig från Sovjetunionen.

- Då kanske man tyckte att Koivisto sade för lite, men idag tror jag många upplever att linjen var klok, säger Laura Lodenius.

Hon säger sig ha förstått att liknande diskussioner också idag är aktuella, åtminstone under ytan. Landets ledning måste överväga i vilken utsträckning man kan gå ut med löften om stöd i alla situationer, säger Lodenius.

- Fredsrörelsen uppskattade Koivisto för att han var en man som trode på militär alliansfrihet, fast han annars förespråkade integration och ansåg att vi skulle vara en del av Europa i alla avseenden.

Krigsminnena påverkade

Laura Lodenius lyfter också upp det att Koivisto hade personliga erfarenheter av kriget.

- Nu har vi en generation i landets ledning som saknar den erfarenheten och kanske i och med det tror sådant om krig som inte stämmer, säger Lodenius.

Laura Lodenius tror att finländarna upplevde Koivisto som en folklig ledare, trots att han inte sprang omkring på olika jippon hela tiden.

Han kändes antagligen som en stabil och trygg figur, säger Lodenius.

- Jag tror att den sorg som nu uttrycks bland annat på sociala medier är genuin.

Trevlig finurlig och omtyckt - men ingen populist

En annan vänsterförbundare, professor emeritus i nationalekonomi, Jan Otto Andersson berättar att Mauno Koivisto hade läst nationalekonomi vid Åbo Akademi för samma professor som Andersson själv.

Jan-Otto Andersson Jan-Otto Andersson i Hangö där Folktinget höll session 12-13.5.2015 Bild: Yle / Bengt Östling folktinget,jan-otto andersson

- När jag satt i styrelsen för den här föreningen skapade vi "Koivisto lectures" och bjöd in någon internationell kändis för att tala. Mauno Koivisto var alltid med på tillställningarna.

Trots att han var populär var han allt annat än populist.

Som person var Koivisto eftertänksam och finurlig och väldigt trevlig, minns Andersson.

Koivisto var omtyckt bland folket, kanske för att han bland annat sade hur illa saker och ting kunde ligga till. Men trots att han gillades av många gjorde han sig inte till enligt Jan Otto Andersson.

- Det är bra när någon vågar vara så lite populistisk som möjligt. Trots att han var populär var han allt annat än populist.

Artikeln uppdateras

Det var en mycket rörd och lycklig Siv Fagerlund, 77, som fick beskedet om vinsten i Lyssnarnas sommarpratare 2017 i direktsändning i Yle Vega på lördag morgon.

- Det har nog varit omtumlande att vara med i tävlingen. Det är tungt att blotta hjärtat i offentligheten och samtidigt riskera att inte vinna. Jag vill verkligen tacka alla som röstat på mig.

Siv, som har jobbat hela sitt liv som socialarbetare i Åboland, talar i sitt sommarprat till dottern Mimmi. När hon var tre år gammal "tog hon sin pulka, och åkte rakt in i evigheten".

Under de fyrtio år som har gått sedan dess, har Siv skrivit häfte efter häfte med sorgearbete. Sextio häften har det blivit. För Siv är det viktigt att de som lyssnar förstår att det kan komma något gott också ur en hemsk händelse. Man kan lära sig massor.

Sivs sommarprat kan du höra fredagen den 14.7 på Yle Vega. Vi lanserar listan på alla årets sommarpratare den 6.juni klockan 8.

Lyssna till Sivs bidrag i tävlingen:

President Tarja Halonen har uttalat sig med anledning av president Mauno Koivistos bortgång.

President Mauno Koivisto stärkte demokratin i Finland, skriver president Tarja Halonen på Twitter.

- Han styrde vårt land mot Europarådet och EU.

Hoppa över Twitterpostning

Statsminister Juha Sipilä (C) säger att Koivisto med sitt exempel visade vad finländskhet är när den är som bäst.

Enligt honom visar Koivistos långa väg från snickarson till president på de möjligheter som det moderna Finland skapat sina barn.

Sorgflaggning på lördag morgon. Sorgflaggning med anledning av president Koivistos bortgång. Bild: Lehtikuva Mauno Koivisto,sorgflaggning

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) säger för sin del att Koivisto var en statsman som återgav Finland dess status som normal parlamentarisk demokrati.

Koivistos död stor nyhet i Sverige

Svenska medier uppmärksammar stort president Mauno Koivistos bortgång.

SVT Nyheter berättar att han var den president som lotsade Finland västerut efter Sovjetunionens fall.

Enligt SVT kunde Koivisto vara tvär, butter och kärv - men att det erövrade finländarnas hjärtan.

Aftonbladet skriver att Koivisto förde en sovjetvänlig politik, men att han samtidigt betonade Finlands neutralitet allt starkare.

Förutom att Finland lämnade in sin EU-ansökan förstärktes också parlamentarismen under hans tid som president. Dessutom skars presidentens maktbefogenheter ner då, skriver tidningen.

AP: Hade goda relationer till Gorbatjov och Bush

Den brittiska nyhetsbyrån Reuters betecknar Koivisto som Finlands första vänstersinnade president och lyfter upp hans verksamhet för att få Finland styrt mot Europa.

Den amerikanska nyhetsbyrån AP poängterar Koivistos betydelse som budbärare under Sovjetunionens sista tider och som expert visavi USA. Koivisto hade goda relationer såväl till Michail Gorbatjov som till USA:s president George H.W. Bush.

President Mauno Henrik Koivisto avled i Helsingfors i fredags, 93 år gammal.

Källa: FNB, svenska medier, Reuters, AP

Stickgraffiti pryder återigen tiotals träd vid åstranden i Åbo från och med i dag lördag. Det handlar om evenemanget Knit'n'Tag som vill skapa ett miljökonstverk i Åbo centrum.

Föreningar, privatpersoner och grupper har uppmuntrats deltar genom att dekorera ett träd vid åstranden med stickgraffitti.

Vid ett av träden ett stenkast från Dombron står Auri Norrman och Kukka-Maaria Saarinen från föreningen Åbolands hantverk som ordnar evenemanget precis som under tidigare år.

-Temat i år är Vårt Finland, jubileumsåret till ära. Våra medlemsföreningar har virkat, stickat och knutit hantverk som vi nu lägger upp, berättar Norrman.

-Det här trädet kallar vi "Halipuu", alltså kramträdet, som vi dekorerat med hjärtan av olika slag och med en text på tre språk. Med det vill vi säga att vårt Finland är internationellt.

Evenemanget fungerar också som skyltfönster för lokal hantverkskonst, påminner Norrman.

-Det är ett utmärkt sätt att få människor att intressera sig för och tala om hantverk.

Knit n tag evenamnget vid åstranden i Åbo i maj 2017. Bild: Yle/Ville Hupa knit n tag,knit n tag 2017,åstranden i åbo

Regeringen har avsatt pengar för att elektrifiera tågbanan mellan Nystad och Åbo, skriver tidningen Turun Sanomat.

Enligt tidningen kommer kommunikationsministeriet att föreslå för regeringen att en summa på 20 miljoner euro reserveras i tilläggsbudgeten för projektet.

En elektrifiering av tågavsnittet har diskuterats en längre tid. Projektet ses av många som ett viktigt steg för att befrämja persontrafiken mellan orterna och gynna det regionala näringslivet.

FC Boda var chanslöst i lördagens bortamatch i herrtrean mot FC Åland. Hemmalaget vann med 5-0 och toppar serien med fyra segrar och en oavgjord.

FC Boda har två segrar efter fem matcher.

I damligan fortsätter serieledarna TPS utan förlust. Efter sex raka segrar fick man på lördagen med sig en poäng från Myrbacka efter oavgjort 1-1 mot hemmalaget PK-35.

Målskytt för TPS var Jutta Rantala.

Efter sex raka segrar fick TPS för första gången den här säsongen lämna planen utan tre poäng. På bortaplan mot regerande mästarna PK-35 spelade man oavgjort.

Förra året knep PK-35 guldet i damernas fotbollsliga medan silvret hamnade i Åbo hos TPS. Den här säsongen är Åbolaget stor favorit till guldet och man har också toppat tabellen från den första omgången.

Sex raka segrar blev det innan man i dag tappade poäng för första gången. Matchen på bortaplan mot PK-35 slutade 1–1.

Netta Koso gav PK-35 ledningen i den 74:e minuten men Jutta Rantala kvitterade tre minuter senare.

– Vi går alltid in för att vinna så vi kan inte vara helt nöjda. Det var ändå bra att vi kunde komma i kapp och göra ett mål.Vi har många målgörare och det är vår styrka den här säsongen, säger Julia Tunturi till Yle Sporten.

PK-35 var vunnit fyra av sina sju inledande matcher och ligger just nu på fjärde plats i tabellen.

– Vi var det bättre laget och hade chansen att vinna. Men bättre med en poäng än förlust. Vi kan inte vara nöjda med resultatet så här långt men det är mycket kvar av säsongen, säger Koso.

Resultat:

PK-35 – TPS 1–1

ONS – FC Honka 0–3

Ilves – GBK 9–0

Åland United – JyPK 1–1

I dag firas Finlands alla mammor. En som har en rätt unik mammaroll är Åbobon Tina Wikström. Hon är mamma till fyra barn, men det unika är att de tre yngsta barnen föddes samtidigt.

Fyrabarns- och trillingmamman Tina Wikströms familj brukar alltid vara bra på att komma ihåg henne på mors dag.

- Jag brukar få kort och presenter på morgonen, men det som betyder mest är förstås att få fira att man har blivit mamma till fyra barn. Vår äldsta dotter är 12 år och sedan har vi då trillingar, två pojkar och en flicka, som är nio år. Sedan har vi också två katter. Vi tyckte att det inte var tillräckligt med fyra barn, säger hon med ett skratt.

Det som betyder mest på mors dag är förstås att få fira att man har blivit mamma till fyra barn.

Tina Wikström beskriver hur allt gick till för nio år sedan.

- Först fick vi veta att vi väntade tvillingar och det tyckte vi inte var så jätte konstigt. Det finns ganska många som har tvillingar och det tyckte vi mest var en bonus - att få två barn i stället för ett. Men sedan när de hittade ett tredje barn var det nog en liten chock.

- Det var ungefär vecka åtta som de såg att det skulle bli tvillingar. Två veckor efter det såg de att det skulle bli trillingar. Det här var just före jul, så vi firade både jul och nyår i tron att vi väntade tvillingar, men efter nyår kom sedan den här lilla chocken.

- Sedan var vi lite osäkra på om vi skulle gå på fler ultraljudsundersökningar, för om de hittar ett till foster vid varje besök så ville vi inte vara med mer.

- Under graviditeten fanns en oro för hur allt skulle gå. Skulle alla barn överleva och skulle de få bestående men? Till slut gick allt bra och skulle man ha vetat det från början hade allt varit helt annorlunda.

- Jag var på sjukhus ungefär sex veckor innan de föddes, för att de inte skulle födas alltför tidigt. De var sedan på prematuravdelningen fyra veckor efter att de föddes, men det uppstod aldrig några komplikationer. Så vi hade nog jättetur.

Det bästa med trillingar är förstås att de är tre, det är sådan en bonus jämfört med att bara få ett barn.

Väl hemma blev vardagen givetvis helt annorlunda jämfört med innan familjen över en natt utökades med tre personer.

- Den första tiden handlade mycket om mat. Antingen åt de eller så åt vi. Men i början hade vi också ganska mycket hjälp, min mamma var ofta här och min man var också hemma det första året. Vi var också ganska mycket hemma jämfört med den tid när vi bara hade ett barn.

- Jämfört med den tiden var det också en stor skillnad om alla tre var ledsna och ville komma i famnen samtidigt, för det gick ju bara inte. I dag handlar den stora utmaningen om att organisera allting.

Vardagen som trilllingmamman handlar ändå förstås inte bara om utmaningar.

- Det bästa med trillingar är förstås att de är tre, det är sådan en bonus jämfört med att bara få ett barn.

- Sedan är det också lättare att kunna göra många olika saker, då alla är lika gamla och vår äldsta dotter bara är tre år äldre än trillingarna. Det blir mer som en grupp som är lätt att göra många olika saker med.

Det är mer sannolikt att vinna på Lotto än att få trillingar.

Nuförtiden talas det en del om hur föräldraskapet lätt blir en prestation. Barnen ska äta hälsosamt, vara utomhus, helst inte se så mycket på TV och så vidare.

Tina Wikström berättar att allt sådant tänk naturligtvis blir en större utmaning när man har fyra barn och inte minst trillingar.

- Det går inte att göra allt perfekt eller ens i närheten av det när man har trillingar, utan man får koncentrera sig på det viktigaste och hoppas på att man gör det bra.

- Med tiden har vi också blivit mycket bättre på att sänka kraven och fokusera på det som är viktigt. Och även på att kunna leva med det att man ibland faktiskt gör fel som förälder.

- Det går helt enkelt inte att prestera ett perfekt föräldrarskap. Det handlar mer om att ge tillräckligt mycket kärlek och uppmärksamhet till alla barn.

Enligt Tina Wikström får två till tre finländska par per år trillingar. Med andra ord ett rätt ovanligt fenomen.

- Man brukar säga att det är mer sannolikt att vinna på Lotto än få trillingar. Men för oss är trillingar oändligt mer värdefullt än en lottovinst.

Nästan ett halvt år har han varit utan mobiltelefon. Opraktiskt och i längden jobbigt kunde man tycka. Särskilt för en som umgås i en livlig universitetsmiljö med studerande, forskare och annan personal.

Men nationalekonomen Jonas Lagerström saknar inte sin telefon, tvärtom.

Han stortrivs.

Att telefonen försvann var närmast en slump.

-Jag tappade den på någon fest jag var på före jul. Och så beslöt att jag att göra ett experiment och lät bli att skaffa mig en ny.

Det beslutet hade han troligen förr eller senare tagit ändå.
För Lagerström har gått över till det som han beskrivit som en "mer analog värld utan telefoner och internetkablar".

Tidigare var det annorlunda. Då var Lagerström, som så många av oss, djupt absorberad i det digitala.

Dagrytmen dikterades av en proppfull mejlbox som måste kollas med jämna mellanrum, Facebook-.och Twitterinloggningar var och varannan minut, tiotals webbtidningar, otaliga telefonsamtal och sms-meddelanden.

Hemmakvällarna präglades ofta av ett ryckigt zappande mellan olika tv-kanaler.

-Jag var ständigt upptagen med att gå in på nätet. För att uppdatera mig om vad kompisarna gjorde, för att googla allt mellan himmel och gjord, för att kolla mejlen.

Jag drogs till alla små roliga grejer som gav omedelbar tillfredsställelse, men som inte gjorde mig nöjdare, tvärtom.

Det började kännas fel.

-Tålamodet blev sämre, jag kände mig stressad och ständigt lite "speedad". Jag kunde inte längre läsa en bok, kände att min hjärna helt enkelt funkade sämre.

-Jag har ett jobb där man kan säga att man så att säga förväntas tänka "tyngre " tankar. Men i stället kände jag mig splittrad och drogs allt oftare till enkla och roliga grejer på nätet.

Digital fasta på heltid

Jobbet finns vid ASA-huset i Åbo akademi. Där arbetar Lagerström som akademilektor och forskare i nationalekonomi.

Ungefär hälften av tiden läggs på undervisning, något han bevisligen behärskar. För några år sedan tilldelades han Åbo akademis lärarpris för att ha ökat intresse för ämnet bland studerande.
Resten av tiden går till forskning, främst gällande arbetsmarknad och jämställdhet.

Det är ett jobb Lagerström stortrivs med, men ett jobb som tidigare inte lämnade tankarna då när det skulle ha behövts.

-Jag kunde inte koppla av, inte ens på kvällar eller veckoslut. Samtidigt hade jag svårt att sätta mig ner och faktiskt göra de där krävande grejerna som förväntades av mig.

Det gällde alltså att tänka om.

För Lagerström blev beslutet att skära ner konsumtionen av det digitala till ett minimum. Inga textmeddelanden, ingen facebook, knappt någon tv.

Och från och med årsskiftet alltså ingen telefon.

E-posten kollar han motvilligt nästan dagligen, främst för att det ”ingår i jobbet”.

-Det är helt underbart. Det känns som att ha en frizon, alla behöver inte nå mig jämt eller veta vad jag håller på med varje minut.

”Digitala källor kan vara riskabla”

Känslan av vanmakt som dagens överflöd av digitalt utbud kan skapa är inte unik. Många har svårt att inte låta sig slukas upp av någon av de otaliga mobiltjänsterna, av lockande webbinnehåll eller en mejlbox som aldrig ser ut att tömmas.

Sociala medier har redan länge visa sig vara beroendeframkallande och experter varnar regelbundet för riskerna med att ständigt vara nåbar och uppkopplad.

Men ytterligare kunskap behövs.

I dag finns det ännu rätt få forskningsresultat om följderna av "digital utsatthet", säger Hasse Karlsson, professor i psykiatri vid Åbo universitet.

-Det är svårt att hitta forskning. Några små undersökningar visar att enbart medvetenheten av att man har sin mobil med sig försämrar koncentrationen och minnet p.g.a. att man känner lust att kolla e-post, Facebook etc. Man kan också tänka sig att svårare kunskap förutsätter koncentration och därför kan digitala källor i princip vara riskabla.

Enligt Karlsson kan man ändå se att koncentrationssvårigheter hos till exempel unga har ökat. Ett fenomen som många lärare i dag påtalar.

En sannolik orsak är mobiltelefonerna.

Koncentrationssvårigheterna bland unga ökar, och mobiltelefonerna är en trolig orsak, säger professor Hasse Karlsson. Hasse Karlsson. Bild: Yle/Christa Mäkinen hasse karlsson

-Det är uppenbart att koncentrationssvårigheterna bland ungdomar ökat. En orsak är troligtvis mobiltelefonerna och därför vore det viktigt att lite begränsa deras användning.

-Men det kan finnas andra orsaker också, som ökad stressnivå, samhällets och familjernas splittrande och brist på kontinuitet, ett snabbare tempo i allting eller svårigheter att förstå helheter i allt mer komplicerad värld.

"Mamma är missnöjd"

Men allt är inte negativt. Utbudet av kunskap har aldrig varit så stort som i dag.

-Jag tycker i grunden att hela den digitala revolutionen är fantastisk.
Det är bara det att det är lätt att gå vilse och bli beroende av alla snabba kicks, säger Jonas Lagerström.

Och det har aldrig varit lika intressant och givande att vara studerande i dag.

-Nästan all kunskap finns inom räckhåll. Som studerande kan man i dag på några ögonblick följa med föreläsningar av nobelpristagare och världens bästa lärare.

Och det märks också i studerandenas beteende.

-De nöjer sig inte längre med dåliga och tråkiga föreläsare, utan tvingar oss att tänka på hur vi kan bli bättre. Och det är inte bara en dålig sak.

Det finns åtminstone en sak till att fråga Jonas Lagerström om.
Hur går det att arbeta som forskare i en livlig miljö och hålla kontakt med en massa folk utan telefon - rent praktiskt?

Svaret kommer snabbt.

-Överraskande bra, åtminstone hittills. Det blir att träffas oftare på riktigt, ansikte mot ansikte, i stället. Eller så får man skriva ett mejl helt enkelt.

Men alla är inte nöjda.

-Min mamma bor i Stockholm och har inte varit så nöjd över att inte kunna ringa mig. Så jag får lov att hitta på något.

Vad det blir är oklart.

Men en ny telefon tänker han inte skaffa.

Det är tidig morgon i hamnen i Vasa och passagerarfärjan Wasa Express gör sig redo att lägga ut.

Företagaren Stefan Skrabb är en av resenärerna den här morgonen. I dag ska han av och an till Örnsköldsvik för att förmedla jämthundar till kunder där.

- Jag hoppas jag hinner tillbaka till kvällsfärjan. Annars får jag köra runt via Haparanda, säger han.

Stefan Skrabb använder sig likt många andra företagare regelbundet av Wasaline.

Mera infrastruktur än nöje att ta färjan

Wasaline drivs av Rederiet NLC Ferry. Det grundades 2013 och ägs av städerna Vasa och Umeå gemensamt.
Efter många tunga år har färjtrafiken uppvisat rekordresultat de två senaste åren.

I Kvarkenregionen ses färjtrafiken mera som en del av infrastrukturen än som nöjestrafik.

Det är främst nöjes- och arbetsresenärerna mellan Vasa och Umeå som har ökat, men också antalet långtradare ökar stadigt.

- I år har långtradartrafiken redan ökat med tjugo procent jämfört med i fjol, säger vd Peter Stålberg.

Långtradare från hela Finland på väg till Norrbotten eller Norge, tar allt oftare vägen över Kvarken.

Handelsblockaderna mot Ryssland varar inte för evigt.― Mathias Lindström, Kvarkenrådets direktör

Rederiet hoppas också mycket på Rysslandstrafiken. Handelsblockaden stoppar för tillfället upp trafiken, men Kvarkenrådets direktör Mathias Lindström är ändå optimistisk.

- Handelsblockaderna mot Ryssland varar inte för evigt, säger han.

Han nämnder laxtransporter från Norge till Ryssland som ett exempel.

- Det är en smidig väg att ta godset in i Ryssland den här vägen, säger Lindström.

Efter år av företagsköp och fusioner är numera bara tre rederier med passagerartrafik kvar i finländsk ägo. De är Viking Line, Eckerö Line och Wasaline.

De två förstnämnda är privatägda, medan Wasaline alltså är kommunalt ägt.

Kunder gör uppköp i taxfree-försäljningen på Vasabåtarna i slutet av 1990-talet. kunder handlar i passagerarförjas taxfree-försäljning Bild: YLE Arkiv Taxfree,Vasa,Wasaline,Österbotten

När taxfree försäljningen försvann i och med Finlands EU-medlemskap blev Kvarken-trafiken olönsam och linjen låg nere ett par år. Det här var katastrof för näringslivet, universiteten och turismen.

Att färjan nu går är ett lyft för båda orterna.

Hans Lindberg som är kommunstyrelsens ordförande i Umeå anser till och med att färjtrafiken mellan Vasa och Umeå är helt avgörande.

- Min ambition är att Vasa och Umeå i framtiden ska bli en ännu starkare arbetsmarknadsregion, säger han. Vi hjälper varandra i norra Europa att bli attraktiva. Här kan vi skapa samverkan och mera arbetstillfällen och då är den här färjan otroligt viktig.

Nu arbetar ägarna på att skaffa ett modernare och miljövänligare fartyg.

Finländsk flagg ingen självklarhet för Viking Line

Också i hamnen i Åbo är det livlig aktivitet. Härifrån seglar konkurrenterna Viking Line och Tallink Silja nästan i skytteltrafik mellan Åbo, Mariehamn och Stockholm.

Fartygen kan inte bli större än de är i dag om de ska rymmas i skärgården. Passagerarfärja passerar på havet intill strand Bild: Yle/Maud Stolpe-Asunta M/S Amorella,passagerarfärja,Viking Line,Åbo

För Viking Line är kryssningsresenärerna viktigast vintertid, medan ruttresenärerna dominerar under helger och på somrarna.

Drygt sex och en halv miljoner personer valde någon av de röd-vita färjorna i fjol. Det var något färre än året innan.
Intäkterna från passagerartrafiken sjönk med en och en halv procent till 472,6 miljoner euro.

Man står utanför Viking Lines kontor i Åbo Bild: Yle/Maud Stolpe-Asunta Jan Hanses,vd,verkställande direktör,Viking Line

Vd Jan Hanses förklarar nedgången med dockningar och svenska kronans kurs under 2016. Eftersom Viking Line seglar under finsk flagga betalas lönerna i euro. Den del av intäkterna som rederiet fick i kronor förlorade samtidigt sitt värde. För ett rederi som Viking Line märks det här genast.

- Det här skiljer oss från de övriga konkurrenterna, säger Hanses, för vi är den största finska sjöarbetsgivaren.

Fem av Vikings Lines sju fartyg är registrerade i Finland. Att det skulle vara så också i framtiden är ingen självklarhet.

- Vi kan inte sätta oss i en situation där vi konkurrerar med svenskflaggade fartyg som har mycket bättre förutsättningar, säger Hanses. Hittills har det här finska sjöfartspolitiken svarat mot kraven, men är det så att villkoren försämras måste vi ju ompröva flaggvalet.

Vi kan inte sätta oss i en situation där vi konkurrerar med svenskflaggade fartyg som har mycket bättre förutsättningar.― vd Jan Hanses, Viking Line

Tunnelplaner oroar inte

Också från Helsingfors är passagerartrafiken till havs livlig. Här är det speciellt Tallinntrafiken som drar.

Ifjol tog diskussionerna om en tågtunnel mellan Helsingfors och Tallinn fart på allvar.

Tallinntunneln sedd med konsultföretaget Swecos ögon. Järnvägstunneln mellan Helsingfors och Tallinn skulle ha två rör för tåg och ett rör för servicetrafik. Bild: Sweco Ympäristö Oy Helsingfors–Tallinn-tunneln,Tallinn,tunnel

Projektet går under namnet FinEst Link. Det beviljades stöd av EU för att man skulle utreda om en tågtunnel är realistisk.

Enligt konsultföretaget Swecos preliminära utredningar kunde tunneln bli klar mellan åren 2030 och 2035. Kostnaderna beräknas till mellan nio och tretton miljarder euro. Själva tågresan mellan städerna skulle ta en dryg halvtimme.

Marco Palmu som är direktör på Tallink Silja är åtminstone inte ännu orolig för vad en tunnel kunde innebära för konkurrensen till havs.

- Om man tänker på att man ska ha en liten semester så själva båtresan är redan en del av semestern, säger han.

Trafiken mellan Finland och Estland har ju ökat år efter år för Tallink Siljas del. För tio år sedan var passagerarantalet 5,9 miljoner. 2016 hade antalet stigit till 8,7 miljoner.

Trots att största delen ännu är nöjesresor ökar andelen arbetsresande hela tiden också på förjorna mellan helsingfors och Tallinn. För Tallink Silja betyder det här att antalet bilar ombord har ökat från 600.000 till 1,3 miljoner under de senaste tio åren.

- Nog tror jag att det finns utrymme för alla, säger Palmu om konkurrensen.

Delade åsikter om tunnelplanerna

Vad säger då passagerarna om en eventuell tunnel mellan Helsingfors och Tallinn?

Man måste ändå undersöka eventuella miljörisker och lösamhet noga innan man sätter igång.― Sirkka-Liisa Matiskainen, passagerare

Sirkka-Liisa Matiskainen tycker idén låter spännande.

- Man måste ändå undersöka eventuella miljörisker och lönsamheten noga innan man sätter igång, säger hon.

Laura och Joni Hassinen är också entusiastiska när tunneln kommer på tal.

- En tunnel skulle förena oss med övriga Europa och göra det lättare för oss att ta oss till mellan- och sydeuropa och längre bort.

Rivo Kruusamägi är på väg hem till Tallinn från jobbet i Finland.
Han reser den här sträckan en till två gånger per månad. Han skulle definitivt välja tunnelalternativet.

Se hela programmet här:
http://arenan.yle.fi/tv

Programmet sänds också på måndag 15.5.2017 kl 19.00 i Yle Fem, samt på tisdag kl 11.25.

Centralparken i Pargas piffas upp nu. Den här veckan inleds arbetet med att bygga om gångleder vid äventyrsgolfbanan som ska stå färdig i juli, berättar stadsträdgårdsmästare Heidi Suominen.

- Vi börjar bygga parkgångar runt äventyrsgolfbanan. Så då kan folk börja följa med hur arbetet formar sig.

Heidi Suominen är nöjd över planerna. Profilbild på stadsträdgårdsmästare Heidi Suominen i Centralparken i Pargas. Bild: Yle/ Nora Engström heidi suominen

Träd har redan fällts på området. Staden har också märkt ut var äventyrsgolfbanan ska byggas.

Äventyrsgolfbanan med nio etapper ska byggas bakom veteranstenen. Senare utvidgas äventyrsgolfbanan så den har 18 etapper.

Det är inte frågan om en traditionell minigolfbana, utan banan kan exempelvis ha olika dekorationer eller ha lutningar på olika sätt.

Konstverk av Stefan Lindfors invigs på Pargasdagarna

I parken placeras också ett konstverk som ska locka till motion. Verket skapas av formgivaren och konstnären Stefan Lindfors och invigas under Pargasdagarna i början av juni.

- Konstverket kommer på det högsta stället av parken så att den syns på långt håll och lockar folk in till parken, säger Suominen.

Här ska konstverket placeras. Träd och gräsmatta i en park en solig vårdag i maj. Bild: Yle/ Nora Engström centralparken i pargas,pargas,park,vår

Centralparken ska också få en paviljong med kiosk och toalett. Suominen medger att projektet ger mycket arbete just nu.

- Vi har nog mera än bråttom, det är sällan som det händer så här mycket på parksidan i Pargas, säger Suominen med ett skratt.

Samtidigt tillägger hon att det är roligt att det nu händer och sker i parken.

- Det här är jätteroligt, verkligen! Nu när folk har börjat använda parken så får vi aktiviteter hit också.

Stor satsning på trivsel

Idén om en äventyrsgolfbana kom ursprungligen från föreningen Pro Malmen. Pargas stad frågade också tidigare invånarna vad de skulle vilja ha i parken. En kiosk och toalett och nya aktiviteter stod högt uppe på önskelistan, så de här önskemålen vill staden nu uppfylla.

Totalt satsar staden närmare 300 000 euro på parken, så det är frågan om ett stort projekt.

- Det här ska bli en familjepark, för unga och gamla. Här finns också ett gammalt schackplan, och det är meningen att man kanske från och med nästa sommar kan hyra schackpjäser och spela där, berättar Suominen.

Centralparken ska bli ett vardagsrum för Pargasborna. En gång som kantas av träd i en park. Bild: Yle/ Nora Engström centralparken,centralparken i pargas,grönområde,pargas centrum,park,vår

Allt fler hittar till Centralparken

Även en lekpark för barn ska byggas i Centralparken i ett senare skede.

Meningen är alltså att utveckla parken också i framtiden och det här är en viktig del i arbetet att liva upp Pargas centrum.

Parken utnyttjas redan nu i en större grad än förut, säger Suominen.

- Ungdomar sitter här och lyssnar på musik och har roligt, familjer kommer hit och har små båtar med sig eller ordnar picknick. Det är väldigt trevligt, konstaterar Suominen.

Under sommaren förnyas råsystemet på Åbo svenska teater. Det är en omfattande och viktig renovering, men publiken ska inte märka någonting alls.

Teatersäsongen på Åbo svenska teater är avslutad och på onsdag inleds en omfattande och viktig renovering inne i salen som pågår under hela sommaren. Då publiken återvänder är det ändå ingenting som åskådarna kommer att märka, det försäkrar teaterns administrativa chef Tina Grabber.

Hon berättar att det är teaterns råsystem som förnyas helt och hållet. Systemet finns ovanför scenen och i det hänger bland annat belysningen och kulisserna.

– Det är en tidskrävande renovering som beräknas pågå i två och en halv månad och vara klart i utgången av juli. Drygt 40 rår ska förnyas, så det är nog ett omfattande arbete.

Minimala ingrepp

Anordningen består av rep och stänger och finns högt ovanför scenen. De har förnyats ett antal gånger under
teaterns långa historia, men där finns ett antal rep som börjar vara rätt slitna och på teatern är man glad för att få dem alla förnyade på en gång. De hänger ovanför skådespelarna och det är i allra högsta grad en säkerhetsfråga, berättar Grabber.

Ingreppen i teatern är ändå minimala. Ett litet utrymme bakom scenen har rivits bort och publiken kommer inte att märka av renoveringen.

– En del av mekanismerna för ett antal rår flyttas ner på nivå med scengolvet så att de alla kommer att finnas på samma ställe.

Renoveringen kostar 350 000 euro och den summan står Stiftelsen för Åbo Akademi för som också äger teaterhuset.

- Vi är väldigt glada för att stiftelsen anser att det här är en viktig kulturbyggnad. För det är det ju, det är Finlands äldsta teaterhus, säger Grabber.

Den omtvistade planen för Rosenkvartetet behandlas på nytt i Åbo stadsfullmäktige ikväll och förväntas skapa mycket diskussion.

Bland annat möjliggör planändringen att två nya höghus byggs i kvarteret och att två daghem, svenskspråkiga Skolgatans daghem och finskspråkiga Koulukadun päiväkoti, tvingas flytta.

Tvisten handlar främst om att planändringen tillåter ett höghus med 8 våningar och ytterligare ett höghus med 8-16 våningar på tomten.

Många ledamöter anser att ett 16 våningar högt hus inte passar in i omgivningen och att stadsbilden påverkas negativt.

Dessutom finns det en oro för hur det ska gå med daghemmen i kvarteret.

Enligt stadens förslag ska de två daghemmen på tomten ges nya utrymmen innan man går vidare med byggprojekten.

Ett underjordiskt parkeringshus planeras också under Rosenkvarteret

Senast planen diskuterades i fullmäktige bordlades planerna efter flera omröstningar.

På lördagen stannades en bilförare i Somero, på en väg som tillfälligt var avstängd för rallytävling.

Mannen var inte alls rallybilsförare, utan han var bara på väg till Alko, berättade han. Men ordningsmännen tyckte att han verkade berusad, så de tog hand om bilnycklarna och ringde polisen.

Det visade sig mycket riktigt att mannen var rattonykter.

Dessutom hade han inget körkort och hans bil skulle inte ha fått användas då den var obesiktigad och skatterna var obetalda.

Unesco är oroat över köpcenterplaner i närheten av Gamla Raumo.

Gamla Raumo hör till världsarvslistan som sköts av FN-organisationen Unesco.

Nu vill de att staden översätter alla dokument gällande de kommande planerna på byggandet av ett köpcenter till engelska så att de kan bekanta sig med dem.

Också Museiverket är oroat över hur köpcenterplanerna kan inverka på Gamla Raumos status som ett världsarv.