I slutet av året är det dags att inviga den efterlängtade nya bollhallen i Åbo. Bollhallsbygget har gått enligt planerna och det betyder att hallen borde stå klar inom utsatt tid.

- Projektet framskrider bra, vi har hållits inom kostnads- och tidsramarna. Det berättar Mikko Lehtinen, vd för Turun Teknologiakiinteistöt, som ansvarar för bygget.

Bollhallen byggs vid Lemminkäinengatan i Kuppis, på den så kallade Trivium-tomten. Det är byggbolaget Lemminkäinen som utför själva bygget och planeringsarbetet.

Byggarbetsplatsen där nya bollhallen byggs i Åbo. Bild: Yle/ Nora Engström bollhallen i åbo,bollhallsbygge i åbo,bollhallsbygget i åbo,bollhallstomten,kuppis,nya bollhallen i åbo

Enligt Lehtinen har man nu fått tak över huvudet på byggnaden och inom några månader ska resten av väggarna stå färdiga. Efter att skalet är klart så fortsätter man med inredningen.

- Vi har inte stött på några större överraskningar, däremot har vi några förbättringar att erbjuda. Här ska finnas fler åskådarplatser än beräknat och mer utrymme för restauranger, säger Lehtinen. Han uppskattar att åskådarplatserna ökar med några hundra jämfört med vad som planerades från början. Därmed skulle hallen inrymma cirka 3 000 åskådare.

"Parkeringen torde inte bli ett problem"

Att hitta en parkeringsplats i Kuppis är ofta ett gissel och ibland kan det vara så gott som omöjligt att hitta en parkeringsplats längs Lemminkäinengatan.

- Parkeringsplatserna är förstås ett problem här. Hit byggs ett nytt sjukhus, ett högskolecampus och bollhall. Samtidigt ökar inte markarealen. Men vi tror på att det går att ta sig hit på olika sätt. Man kan cykla, gå och åka buss hit, säger Lehtinen.

Byggarbetsplatsen där nya bollhallen byggs i Åbo. Bild: Yle/ Nora Engström bollhall,bollhall i åbo,bollhallen i åbo,bollhallsbygge i åbo,bollhallsbygget i åbo,bygge,nya bollhallen i åbo

Dessutom används bollhallen främst under kvällstid, fortsätter Lehtinen.

- De som jobbar på kontoren använder parkeringsplatserna dagtid. Så jag tror att det kommer att fungera.

Parkeringsplatser för några hundra bilar kommer också att byggas vid bollhallen. Det största problemet gällande parkeringsplatser finns ändå vid Science Park, konstaterar Lehtinen.

"Den nya bollhallen ska vara så modern som möjligt"

Bollhallen har varit högt på önskelistan för idrottsföreningar i Åbotrakten då det råder stor brist på exempelvis träningslokaler.

Vision över hur bollhallen ska se ut. Vision om hur bollhallen i Åbo ska se ut. Bild: Arkkitehtityöhuone Artto Palo Rossi Tikka Oy bollhall,bollhallan i kuppis,bollhallen i åbo,hall,åbo

- Vi har diskuterat med idrottsföreningarna för att höra vad de har för visioner och önskemål gällande bollhallen. Vi har inte fått någon större mängd respons från allmänheten, men diskussionen med föreningarna har varit livlig, säger Lehtinen.

- Vi hoppas att den nya bollhallen i Åbo ska vara landets nyaste och modernaste. Meningen är att göra den så modern som möjligt exempelvis genom teknologiska lösningar, belysning och golvmaterial. Det här tänker vi också på då vi funderar på hur läktarna ska placeras och hur man kan röra på dem, fortsätter Lehtinen.

Grundstenen för den nya hallen murades i augusti. Bollhallsprojektet kostar cirka 12 miljoner euro. Åbo stad har förbundit sig att hyra hallen i 25 år, för en årshyra på cirka 1,2 miljoner euro.

Telefonrådgivningen vid samjouren i Åbo fick under veckoslutet rekordmånga samtal, så mycket att numret stockades. Nu skaffar ÅUCS ett helt eget telefonsystem till jouren.

På lördag morgon den 7 januari blev Pargasbon Mathias Fröberg orolig över sin 1,5 år gamla dotter. Hon hade över 40 graders feber, och han ville veta vad han borde göra och om han borde komma till samjouren vid Åbo universitetscentralsjukhus med henne.

Men då han ringde jouren köade han i nästan 1,5 timme, utan att få svar. Klockan 11:47 lämnade han slutligen ett telefonmeddelande, men det dröjde till klockan 14:05 innan han blev uppringd på nytt, alltså efter ytterligare 2 timmar och 18 minuter.

- Jag gjorde som det står i direktiven på både Pargas hemsida och ÅUCS hemsida, att kontakt till jouren är önskvärd innan besöket, säger Fröberg. Men det kan inte vara så att jag med min sjuka dotter ska behöva vänta så länge.

Nej, det är inte meningen, medger teamledare Satu Hurme vid Åbojouren.

- Jag beklagar att kunden måste vänta så länge. Förra lördagen hade vi alla tiders rekord, då 653 personer under ett dygn ringde till jouren, förklarar Hurme. Om någons ärende tar lite längre tid, så blir kön snabbt lång.

Under en vardag ringer drygt 200 personer till samjouren, men under veckoslut fördubblas samtalen då kommunernas hälsocentraler är stängda. Nu var det också dubbelhelg då trettondagen inföll på fredagen.

- En del reagerar till och med så att de kommer hit till jouren och väntar, istället för att vänta på direktiv av oss, säger sjuksköterskan Tuula Löytynoja som svarar i jourens telefon. Och ibland är folk väldigt arga. På mig.

Bild: Yle/Marie Söderman jouren i åbo,sjukhus,väntrum,åucs

Eget telefonsystem om några veckor

Men telefonsystemet har inte fungerat bra. Då telefonerna har varit hopkopplade med hela ÅUCS datanät, så har störningar och uppdateringar i någon del av sjukhuset kunnat påverka också jourens telefontjänst. Därför skaffar jouren nu ett eget telefonsystem.

- Det ska ge en större säkerhet, så att 99,7 % av samtalen går fram, och fler personer kan samtidigt svara på samtal, berättar Hurme. Till en början ska samtal kunna tas emot vid samjouren i Åbo, men också i Loimaa och Nystad. Senare blir det möjligt också i Salo och vid Åbolands sjukhus.

Det finns ett enda telefonnummer till jouren (02 313 8800), och de flesta sjukskötarna klarar sig på svenska. Men i lördags fungerade det inte så värst bra då Mathias Fröberg ringde.

- Jag bad att få tala svenska, och damen på jouren försökte lite men ganska snabbt ville hon byta till finska, säger Fröberg. Betjäningen när de väl ringde var vänlig och mycket saklig, och jag fick jättebra råd och direktiv gällande skötsel och medicinering.

Satsning på svenska i vår

Men som på många andra avdelningar på ÅUCS arbetar personalen nu aktivt med att förbättra sin svenska. Man kollar att det på varje skift finns någon som talar svenska, så att det alltid går att förmedla samtal till en "svensk jourtelefon" som den personen bär på sig.

- Under våren kommer vi också att ha ett utbyte med Åbolands sjukhus, berättar jourens personal- och utvecklingschef Kaarina Tanttu. Sjukskötare här från jouren får under några veckor jobba och språkbada på svenska på Åbolands sjukhus, medan sjukskötare därifrån får komma hit och bekanta sig med akutvård och jourtelefonen.

ÅUCS T-sjukhus Bild: Yle/Linus Hoffman ambulans,jour,jouren,jouren i åbo,olycka,t-sjukhuset,åucs,åucs t-sjukhus

Då det nya telefonsystemet har tagits i bruk kan man på så vis senare också på Åbolands sjukhus börja ta emot joursamtal.

Tuula Löytynoja visar de tre svenska böcker hon i dag tagit med till en kollega som vill öva sig. Vid samjouren vill man kunna betjäna kunderna snabbt, och man vill bli bättre på svenska.

Enligt den svenska tidningen Aftonbladet har den tidigare juniorstjärnan Alieu Darbo under flera års tid försökt lura storklubbar med falska meriter och videoklipp på andra spelare – i hopp om kontrakt. År 2014 provspelade han för FC Inter i Åbo.

Alieu Darbo ser på papper ut att vara ett fotbollsproffs i mängden. Med spel i flera klubbar i flera länder som Frankrike, Kroatien och Egypten verkar allt som normalt – men enligt Aftonbladets granskning är det långt ifrån sanningen.

Darbo slog igenom 16 år gammal för Örgryte, där han visade upp tillräckligt fina takter för att teckna ett kontrakt med Ligue 1-klubben Le Mans. Efter några lyckade matcher blev Darbo erbjuden ett konktrakt med Wigan, som ändå inte blev av på grund av en svår knäskada.

Efter det uppger tidningen att bedrägeriet började. Darbo uppges ha tipsat en gambisk reporter om sitt kontrakt med den brittiska klubben, och lyckades sedan med hjälp av nyheten övertyga den kroatiska storklubben Dinamo Zagreb om att han var en lovande spelare. Sanningen kom ändå fram snabbt och Darbo tvingades lämna klubben.

Agenten talar ut

Med hjälp av förfalskade rekommendationer försökte sedan Darbo lura PAOK Thessaloniki. Det berättar mannen som då agerade som agent för Darbo. Enligt agenten ska Darbo ha berättat att den ansedda scouten Pelle Andersson fixat en deal med Borussia Dortmund, som velat att Darbo spelat i Kroatien i ett år före han går över till den tyska storklubben.

PAOK listade ändå ut fusket och gav aldrig spelaren något kontrakt.

Under senare dagar ska Darbo ha börjat använda sig av videoklipp på den franska fotbollsspelaren Paul-Georges Ntep för att övertyga klubbar om sin talang. Spelarna liknar varandra ”slående mycket” och enligt tidningen fortsatte Darbo att använda klippen i sina mejl till klubbar också efter att Aftonbladet konfronterat honom med uppgifterna.

Darbo själv förnekar alla anklagelser och skyller på dåliga beslut tidigare i karriären.

Provspelade för Inter

År 2014 provspelade Darbo för FC Inter i Åbo under Ligacupen. Redan då hade nyheten om fusket i Zagreb skrivits om och fansen ifrågasatte spelaren.

Aftonbladet har talat med en part i förhandlingarna och skriver att det är likartade historier som målas upp. Falska uppgifter om klubbmeriter, mejl och videoklipp som misstänks föreställa andra spelare.

Yle Sporten har inte nått Inter för en kommentar.

Kimitoön, Salo och Forststyrelsen får nästan tvåhundratusen euro för satsningar på turism. Pengarna betalas ut inom ramen för Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.

Pengarna kommer bland annat att användas till att anställa tre personer som ska jobba med att hjälpa hugade företag i regionen att skapa produkter som intresserar turister. En av personerna kommer att jobba vid turismenheten i Kimito.

Salo och Kimitoön har också tidigare samarbetat kring turism och gemensamma resurser på att locka internationella turister till området. Ett stort problem då det gäller utländska resenärer är ändå att det många gånger saknas färdiga helheter med aktiviteter, logi och så vidare.

Den sammanlagda summan på 232 705 euro består till 80% av stöd och till 20% av kommunernas och Forststyrelsens egna pengar. Salo stads näringslivsföretag, Yrityssalo, håller i trådarna för det två år långa projektet.

Texten har kompletterats med uppgiften om att en av de personer som anställs inom ramen för projektet, kommer att jobba i Kimito. (11.1 kl 10:24)

Långtradare får fortsättningsvis inte köra längs Bangårdsgatan i Åbo.

Högsta förvaltningsdomstolen har förkastat de besvär som lämnades in gällande restriktionerna för tungtrafiken i västra delen av Åbo centrum.

Det var två intresseorganisationer för transportföretagen, Turun Autoilijat och Länsi-Suomen Kuljetusyrittäjät, som besvärade sig över Åbo stads beslut att begränsa tungtrafiken på området.

Meningen med förbudet är att öka trafiksäkerheten och trivseln på Bangårdsgatan.

Enligt Turun Sanomat kommer den tidigare franska landslagsspelaren Julien Faubert att provspela för FC Inter under de kommande veckorna. Faubert kommer närmast från Kilmarnock men är mest känd för sin tid i West Ham och Real Madrid.

Det är FC Inters nya sportchef Vesa Mäki som bekräftar den potentiella förstärkningen för tidningen. Enligt honom är klubben ute efter två till tre förstärkningar främst till försvarslinjen och det defensiva mittfältet.

Enligt inhemska fotbollsligamått är Faubert ett relativt stort namn. Under karriärens höjdpunkt spelade den nu 33 år gamla försvararen för West Ham, det franska landslaget och Real Madrid.

Faubert hade imponerat stort för West Ham, då han blev uppkallad till det franska landslaget. I landslaget blev han den första spelaren efter Zinedine Zidane att klä på sig tröjan med nummer 10 på ryggen.

Drömtransfer till Real Madrid blev ett magplask

Den blev ändå endast en match i det franska landslaget. Efter det blev Faubert smått sensationsartat utlånad till Real Madrid, där han ändå fick nöja sig med två matcher i Los Blancos.

Mest känd under sin tid i Madrid blev han för att ha somnat på bytesbänken under en match. Enligt Faubert vilade han ändå bara ögonen.

– Jag blev uttråkad och stängde ögonen för en sekund och så passade någon på att ta en bild. Jag skulle hellre sova i en säng än på bänken, sade Faubert i en lång intervju för sajten Fourfourtwo i april.

I samma intervju menade Faubert att karriärens nästa steg skulle vara Nordamerika och MLS. Nu ser det ändå ut som att det istället kan bli spel i den finska fotbollsligan och FC Inter.

Artikeln uppdaterad kl. 12:21, rubrikens formulering ändrad.

Polisen i Sydvästra Finland varnar för lurendrejare som säljer nya mobiltelefoner för en euro på nätet.

Polisen har fått flera brottsanmälningar om bedrägerier, som gäller telefonförsäljning på nätet. Personerna har betalat en euro för en ny mobiltelefon som har varit till salu i en utländsk nätbutik.

Uppköpet har gjorts med kreditkort. Köparen har aldrig fått telefonen, utan har istället blivit av med pengar från kreditkortet. Summorna på tiotals euro har tagits av samma utländska instans, som har sålt telefonen.

Polisen uppmanar folk att vara mycket försiktiga om ett erbjunde verkar vara för bra för att vara sant. Inga nya telefoner kostar en euro konstaterar polisen. I de här fallen har polisen få chanser att utreda fallen från Finland.

Biskopen för Åbo ärkestift, Kaarlo Kalliala, besöker Rom nästa vecka och träffar påve Franciscus. Kalliala träffar påven tillsammans med Teemu Sippo, biskop i Helsingfors romersk-katolska stift, och metropolit Elia, biskop för ortodoxa kyrkan i Finland.

Biskoparna träffar påven i Vatikanen den 19.1, på S:t Henriks dag. S:t Henrik var Finlands första biskop. Enligt legenden mördades han av bonden Lalli på isen av Kjulo träsk år 1156.
S:t Henriks dag är en del av den ekumeniska böneveckan.

Varje år träffar en biskop från evangelisk-lutherska kyrkan påven tillsammans med biskoparna från den katolska och ortodoxa kyrkan. I år är det för 32:a gången som biskoparna träffar påven.

Kalliala och Sippo förrättar också en ekumenisk mässa under samma dag i kapellet i Santa Maria Sopra Minerva. Kammarkören i Åbo domkyrka, Cappella Cathedralis, sjunger under mässan. Den ekumeniska gudstjänsten har ordnats sedan 1985.

Företagarna i landskapet har en stark tro på framtiden. Det framgår ur den enkät som cirka 1100 företagare i landskapet svarat på.

Majoriteten av företagarna som svarade på enkäten tror att omsättningen, lönsamheten och investeringar i det egna företaget kommer att öka i år. Detsamma gäller mängden personal.

Företagen som hade den starkaste framtidstron hittas inom IT- och byggnadsbranschen samt inom handeln.

Företaget Vahterus Oy:s verkställande direktör Mauri Kontu påpekar att det är särskilt viktigt att större företag med över 50 anställda vågar anställa och investera.

- Det sänder en viktig signal, särskilt då många större företag i landskapet sysslar med export. De mindre företagen brukar ligga steget efter så förväntningarna är mycket höga när det gäller 2018.

Också Åbovarvets betydelse för hela landskapet framgår tydligt i enkätsvaren.

- Det att det går bra för varvet påverkar 90 procent av företagen som svarade på enkäten. Så varvets betydelse för Egentliga Finland går inte att underskatta, säger Hanna Munter, ordförande för föreningen Egentliga Finlands företagare.

Då man jämför regionerna i landskapet var framtidstron starkast i Åboregionen. Också i Åboland ser många företagare positivt på sina framtidsutsikter.

Undersökningen visar också att företagsklimatet enligt företagarna är bäst i Lundo. Också Reso och S:t Karins hittas högt på listan. Däremot fick Pargas och Kimitoön sämre poäng för företagsklimatet. Kommunerna fick också ett sämre vitsord när det gäller samarbetet mellan kommunen och företagen.

Enkätsvaren samlades in före Nystads bilfabrik och Sandvik meddelade om nyanställningar.

Hundhotell är ofta räddningen för hundägare. För alla inblandade är det i alla fall bra om hundarna redan som valpar kan träna sig i att bo på hotell. Pia Honkasalo i Pikis har som bäst en valpkampanj i sitt hundhotell.

Många hundägare har vänner och bekanta som kan ta hand om deras djur då det behövs. Ibland är hundhotell i alla fall den enda möjligheten till exempel om alla ska på samma bröllop.

Då är det bra om hunden har fått vänja sig redan som valp att ta in på hotell och se att det går att bo också så här.

Hundhotell i Pikis Ingången till ett hundhotell i Pikis Bild: Yle/Maud Stolpe hundhotell

Här finns alla dofter

Det är svårt att föreställa sig hur det känns för en hund att komma till ett hotell eller pensionat där det finns andra hundar och en massa främmande dofter.

Pia Honkasalo driver ett hundhotell i Pikis och hon säger att ju yngre en hund är desto lättare anpassar den sig. Valpar är nyfikna och tycker om att nosa runt på nya ställen och bekanta sig.

Därför är det bra att komma och provbo en dag så att det går lättare sedan då hunden tar in på hotellet på riktigt.

De flesta hundar klarar sig riktigt bra på hotell i och med att de får bekanta sig med stället i lugn och ro medan ägaren ännu är kvar.

Pia Honkasalo med en stor schäfer i ett hundhotellrum. Bild: Yle/Maud Stolpe hundhotell

Men visst har Pia Honkasalo också haft äldre hundar som har lidit av svår hemlängtan och till och med matvägrat.

Då gäller det att förströ hunden så mycket som möjligt och ge den ordentlig med motion så att den tröttar ut sig och glömmer sin hemlängtan.

Aktiveringsleksaker och hundgodis är heller aldrig fel om hunden bara är mottaglig för den stimulansen.

Tidigare har någon hund till och med fått bo hemma hos Pia Honkasalo för att få tröst men det är idag omöjligt i och med att hon har åtta egna hundar.

Nöjd hotellgäst Stor svart schnautzer väntar på godbit Bild: Yle/Maud Stolpe hundhotell

Det går också att bo ihop

I hundhotellet i Pikis finns tretton hotellrum för hundarna, men på ägarens begäran eller lov kan vissa hundar dela rum om de är sällskapssjuka och klarar av varann.

Under julhelgen var hotellet fullbelag och då fanns här ett tjugotal hundar.

Om en hund är speciellt lugn smittar det lätt av sig på den andra och många hundägare har mer än en hund och då är det självklart att de som är vana med varann bor tillsammans.

De hundar som bor ensamma brukar kunna kommunicera ganska högljutt med grannarna, men å andra sidan brukar de också bli lugna av att ha de här grannarna.

Pia Honksalo med två gäster i famnen Pia Honkasalo håller två små vita lurviga hundar i famnen Bild: Yle/Maud Stolpe hundhotell

Lite lyx är aldrig fel

Sedan Pia Honkasalo började med sitt hotell för drygt sju år sedan har det byggts ut lite i gången.

En rätt ny sak är en simbassäng för hotellgästerna.

Den kom till i och med att många hundägare hörde sig för om hundarna kunde föras till någon strand för att simma, men någon sådan finns inte i närheten.

Satsningen är rätt lyckad även om vår sommar är väl kort och regnig, men visst har det kommit kunder som har kommit bara för simmandets skull.

Hundarna ska läras att använda rutschbanan och rampen och ska övervakas och det betyder att men själv också blir genomvåt.

Simbassäng för hundar Simbassäng utanför hundhotellet i Pikis Bild: Yle/Maud Stolpe hundhotell

Hundar är en livsstil

Pia Honkasalos liv kretsar kring och med hundar och hon säger att hon aldrig tröttnar på dem.

Jobbet är att ta hand om andras hundar och fritiden är de åtta egna.

Hon ägnar sig ganska mycket åt olika hundskolningar men också åt utställningsverksamhet och kompishundar.

Kompishundar är sådana som besöker dagisar och olika servicehem för att förgylla folks vardag och som själva belönas med den uppmärksamhet de får.

Pia Honkasalo med sin kompishund Bild: Yle/Maud Stolpe pia honkasalo

Taket har kommit emot

Pia Honkasalo har haft sitt hundhotell i dryga sju år och det har vuxit sakta men säkert.

Mer än så här kan det inte växa för hon ska ibland också kunna sköta hela ruljansen ensam och det tyngsta är då att rasta alla gäster.

Här finns visserligen en rastgård men för det mesta är det promenader som gäller.

Hundar som inte känner varandra kan leka och springa i rastgården, men hundar från samma familj brukar bara stå och vänta att de ska få komma in.

Det Pia Honkasalo vill satsa på framöver speciellt är att kunna ta emot hundar som har lite svårt att vara borta hemifrån.

Hundhotellets rastgård Hundhotell med rastgård utanför Bild: Yle/Maud Stolpe hundhotell

Det ska blåsa hårt i dag onsdag. På de västliga sjödistrikten kan det bli storm till kvällen, varnar Meteorologiska institutet.

Det varnas för vindstyrkor på upp till 23 meter per sekund på norra Östersjön, Ålands hav, Skärgårdshavet och Bottenhavet.

Det ges också en vindvarning till lands. Längs västkusten kan vindstyrkor på upp till 20 meter per sekund uppmätas med början i kväll.

Vinden orsakar strömavbrott

Den hårda vinden har också lett till strömavbrott på flera olika håll i Egentliga Finland.

Här kan du följa Carunas elavbrotts-karta.

Förbindelsebåten Viken kan inte köra till Pensar

Finferries meddelar i sin tur att stormen stoppar förbindelsebåten Viken från att kunna trafikera till Pensar.

Cancerföreningen är oroad över att allt för mycket snus kommer in i Finland. Färjerederierna är för slappa i sin övervakning över införselkvoterna för snus. Enligt den nya tobakslagen som trädde i kraft i augusti får en färjepassagerare föra in högst ett kilo snus för eget bruk.

Cancerföreningen satte in sina egna agenter, två unga män, som utan problem inhandlade över två kilo snus. Ingen i tax free-snabbköpet reagerade. Stickproven gjordes ombord på två av Viking Lines fartyg och två av TallinkSiljas fartyg i mitten av september 2016.

– Rederierna informerar om vilka reglerna är, men de övervakar inte att de efterföljs, klagar överläkaren Eeva Ollila på Cancerföreningen.

Rederierna lovade att skärpa övervakningen och att införa en märkning för snus på landtigningskorten i samband med den nya tobakslagen, men det har enligt Cancerföreningens undersökning inte skett.

Snuset förs eller smugglas in från Sverige via färjorna till södra Finland, i Kvarken från Umeå till Vasa och landvägen från Haparanda.

Vasa främjar snusuppköp?

Wasaline som trafikerar mellan Vasa och Umeå säljer inte snus ombord. Däremot säljs snus i terminalbyggnaden bredvid incheckningsdisken på den svenska sidan, men Wasaline informerar inte om vilka införselregler som gäller för snuset.

– Snusförsäljningen verkar vara en del av Wasalines affärsstrategi. Rederiet marknadsför resor där man samtidigt kan inhandla snus, säger Ollila.

I en textkapning från Wasalines hemsida står att passagerare avreser från Vasa hamn kl. 17.30 och att uppehållet i Umeå bara är 30 minuter, men det är tillräckligt för att besöka Peters snusbod i terminalen.

– Det här rederiet ägs delvis av Vasa stad, men en lite ansvarsfullare inställning kunde man visa, anser Cancerföreningens överläkare Eeva Ollila.

Allra mest snus kommer det in till Finland från norra Sverige via gränshandeln i Haparanda. Cancerföreningens agenter registrerade att cirka 86 procent av de bilar som handlade vid snusbutikerna i den omedelbara närheten av gränsen kom från Finland.

Unga män snusar allt mer

Föreningen är oroad över att det blir att populärare bland unga män att snusa. 17 procent av de unga finländska männen snusar dagligen eller ibland. Det är möjligt trots att snuset inte får säljas i Finland.

– Underåriga pojkar eller de unga män som precis fyllt 18 år snusar mycket mer än befolkningen i övrigt, säger Eeva Ollila.

– Trenden är mycket oroande eftersom snus leder till ett starkt nikotinberoende.

Ett nytt starkare snus med en nikotinhalt som är fyra gånger högre än normalsnus finns sedan en tid på marknaden. Det här skapar ett snabbt beroende.

– Det är jätteoroande för det är farligt och vi måste hitta möjligheter att skydda ungdomen mot det här starka snuset, säger Ollila.

Cancerföreningen vill att de finländska myndigheterna ska försöka få Sverige att begränsa försäljningen av snus med hög nikotinhalt.

Tobaksrökning eller snus farligare?

Den eviga diskussionen om tobaksrökning eller snus är farligare bemöter Eeva Ollila på Cancerföreningen på sitt eget sätt.

– Frågan om tobaksrökning eller snus är hälsosammare är ungefär som att diskutera om du hellre vill bli överkörd av en långtradare eller en bil, anser Ollila.

Man dör sannolikt snabbare av tobaksrökning. Kolmonoxiden och tjäran är verkligt farliga, medan snusande inte leder till lungcancer. Däremot kan snus öka risken för cancer i munhålan, strupen, bukspottkörteln och prostatan. En större fara ligger i att nikotinet i snuset belastar hjärtat och försämrar blodcirkulationen.

– Musklernas syreupptagningsförmåga försämras och det är märkligt att idrottare använder snus eftersom det är skadligt, säger Eeva Ollila, överläkare på Cancerföreningen.

Uppdatering 11.1.2017 kl. 16.50: Rubriken ändrades från "Rederierna försummar snusövervakningen" till "Rederiernas snusövervakning brister - Vasa främjar snushandeln?"

Rederierna slarvar fortfarande med snusövervakningen. Det här trots att rederierna har lovat att övervaka försäljningen bättre. Kritiken kommer från Cancerföreningen som undersökt saken med hjälp av provköpare. Viking Lines operativa direktör menar att man ser allvarligt på det här och ber samtidigt om ursäkt för att det har skett.

Cancerföreningens provköpare fick köpa två kilo snus på alla testade Sverigebåtar. De tillfrågades inte heller om landstigningskort.

Båda sakerna strider mot den nya tobakslagen som trädde i kraft i augusti. Enligt den får en person föra in högst ett kilo snus på en gång till Finland för personligt bruk. Gällande landstigningskorten har rederierna tidigare lovat att snusinköpen ska antecknas på landstigningskorten.

Det är absolut inte vår avsikt att sälja mer än vad som är tillåtet.

Wilhelm Hård, Viking Lines operativa direktör, berättar att man omedelbart har påmint personalen om vad som gäller för att få stopp på det här.

- Det här var andra gången som Cancerföreningen hade en sådan här stickprovskontroll ombord på våra fartyg och för ungefär ett år sedan hade vi en diskussion med dem, där vi då diskuterade hur vi skulle kunna följa upp de här köpen bättre. Och i samband med att de nya reglerna kom i augusti lade vi till bokstaven S för snus i landstigningskorten och gav till uppdrag för personalen att kontrollera köpgränsen och även kruxa för när man hade gjort uppköpet.

- Men då man nu inte har gjort enligt våra föreskrifter vid de här två testresorna har vi i dag kontaktat fartygen och gått igenom våra rutiner igen och påpekat hur viktigt det är att vi följer våra rutiner. Vi har dessutom tydlig information både vid försäljningsställena och i taxfree-katalogerna om vad som gäller.

Just därför känns det ju märkligt att inte minst personalen fortfarande inte har koll på vad som gäller?

- Precis, och det är bara för oss att påminna dem om det en gång till då två av de här fallen har skett på våra fartyg. Alla kan göra misstag, men man får ju inte göra misstag för många gånger. Nu vet vi inte vem det är som har sålt i de här två fallen, så vi kommer att gå igenom det här på alla fartyg och fortsätter det kan vi inte bara diskutera, utan då måste vi ta till hårdare åtgärder.

En person håller upp en snusdosa mot svart bakgrund Bild: yle/Heidi Grandell-Sonck snus,snuslangare,svart handel

Wilhelm Hård menar att man från Viking Lines sida ser allvarligt på det här.

- Vi ber om ursäkt för att det har skett och som sagt har vi redan i dag gått igenom rutinerna igen och vi strävar efter att förbättra oss.

Nu är det det bara en teori, men man kan ju lätt ändå tro att ni kanske tar lätt på det här eftersom det inte verkar slå speciellt hårt mot rederiet? Alltså att det bara är att sälja så mycket snus som man kan och hinner, då det ger bra inkomster?

- Det är absolut inte vår avsikt att sälja mer än vad som är tillåtet. Det är absolut ingenting som vi håller på med.

Trots att Finland ofta har rankats som ett av världens minst korrumperade länder förekommer korruption också i Finland, säger Catharina Groop som är konsultativ tjänsteman på justitieministeriet.

Därför är det viktigt att diskutera korruption och oetiskt handlande.

- I Finland har vi den sortens korruption som är mer typisk för I-länder, säger Groop. Alltså istället för givande och tagande av muta tar sig korruptionen andra former.

Ofta handlar det om oetisk favorisering av släkt och vänner. Det kan handla om intressekonflikter och då ofta om gränslandet mellan det offentliga och den privata sektorn.

Men det kan också gälla dubbelroller eller de korruptiva ageranden som sker på hög nivå och är svåra att identifiera.

Kopplingar till näringslivet måste diskuteras

I den nuvarande regeringen finns det många riksdagsledamöter och ministrar som har ett förflutet inom näringslivet.

Enligt Groop är det inget märkvärdigt med den här sortens kopplingar men man måste diskutera hur de kan komma att inverka på beslutsfattandet.

- Kopplingar har det alltid funnits och jag vill gärna poängtera att det gäller alla sorters kopplingar och inte bara sådana som har med näringslivet att göra, säger Groop. Det är viktigt att diskutera hur de här kan påverka beslutsfattandet.

Groop efterlyser större medvetenhet om de kopplingar som finns och förståelse för och vad kopplingarna kan innebära.

- Ökad transparens kring dylika bindningar vore ett steg framåt. Det samma gäller beredvillighet att jäva sig, säger Groop. Dessutom är det viktigt att diskutera hur övervakningen fungerar och om självreglering är tillräckligt eller om det behövs andra system.

Finländarna litar på beslutsfattarna

Fram till 2008 och valfinansieringsskandalen var de flesta finländare övertygade om att det inte förekommer korruption i Finland.

I dagens läge fördömer finländarna allmänt korruption och bästa broder-mentalitet men många har fortfarande svårt att känna igen och upptäcka korruption i praktiken.

- Ofta sker den här sortens agerande i det fördolda och det är viktigt att medborgare och tjänstemän som upptäcker eller misstänker korruptivt beteende vet vart de kan vända sig, säger Groop. Frågan kring ändamålsenliga kanaler för rapportering av korruptivt agerande har diskuterats inom en av justitieministeriet tillsatt arbetsgrupp som rekommenderar att tillgången till kanaler förbättras.

Rubriker om statsminister Juha Sipilä har aktualiserat korruptionsdebatten

Groop vill inte ta ställning till om den senaste tidens rubriker om statsminister Juha Sipilä (Centern) har inverkat på Finlands anseende.

- Åtminstone har det gett upphov till diskussion kring oetiskt beteende och var gränserna går, säger Groop. Och utan att ta ställning till om gränser har överskridits eller fel har gjorts så är det välkommet att den här sortens frågor diskuteras eftersom de, trots sin vikt sällan får den uppmärksamhet de förtjänar.

Under onsdagkvällen har fartyget Viking Grace kört in i en kaj i Mariehamn. Vid tillfället rådde hård vind och enligt ett ögonvittne syns en tydlig buckla på fartyget. Allt enligt tidningen Turun Sanomat.

Krocken med kajen har dock inte påverkat fartygets rutt och Viking Grace är i skrivande stund på väg mot Åbo.

För det aktuella havsområdet råder sedan tidigare stormvarning.

Utvisningarna haglade när Vasa Sport gästade Pelicans i ishockeyligan på onsdagskvällen. Två spelare fick matchstraff för olämpligt beteende mot domaren, medan Filip Riska klarade sig undan utvisning för sitt tilltag.

Viktiga poäng stod på spel i Lahtis på onsdagskvällen. Pelicans försökte befästa sin position ovanför det övre slutspelstrecket, Sport kravla tillbaka över det nedre.

Men det var inte poäng, mål och assist som fick de största rubrikerna, utan utvisningar och heta känslor.

Tre matchstraff

Antti Tyrväinen var den första spelaren att tilldelas matchstraff. Pelicansanfallaren är känd för sina bryska och ibland regelvidriga tag, men den här gången berodde utkörningen inte på en attack mot spelare.

Istället kolliderade Tyrväinen – till synes i misstag – med en linjedomare. Under den följande avblåsningen bestämde sig domarna för att ge Tyrväinen matchstraff för olämpligt beteende mot domare.

Antti Tyrväinen ut igen. Antti Tyrväinen. Bild: All Over Press Antti Tyrväinen

Samma orsak åkte Sports Otto Karvinen ut för halvvägs in i kampen. Karvinen fick de facto två matchstraff samtidigt – det andra för ett slagsmål med hemmalagets Ben Blood som även han visades ut.

Karvinen fick ett extra matchstraff på grund av att han fortsatte puckla på Blood trots att linjedomaren försökte stoppa honom. Karvinen skickade slängkyssar till publiken då han skrinnade mot omklädningsrummet.

Riska bestraffas efteråt?

Sammanlagt delade domarna ut 96 utvisningsminuter i matchen, 47 till Pelicans och 49 till Sport. En som till hemmapublikens stora förtret inte behövde sätta sig i utvisningsbåset var Filip Riska.

Det var i den första perioden som Riska träffade Taavi Vartiainen i huvudet med armbågen. Pelicans spelare ville se Riska utvisad, men domarna tyckte annorlunda. Se situationen här (ruutu.fi).

Filip Riska backar sällan tillbaka. Här ett råkurr med Ilves Niko Ahoniemi nyligen. Råkurr mellan Ilves Niko Ahoniemi och Sports Filip Riska, januari 2017. Bild: Miikka Jääskeläinen / All Over Press Filip Riska,FM-ligan i ishockey,Ilves (ishockey),Niko Ahoniemi,Vasa Sport

– Domarna missade situationen ... Videodomaren undersöker fallet, kommenterar matchdelegaten Juha Pajunen enligt Kiekkoareena och Riska kan därmed komma att bestraffas i efterhand.

Sport i bedrövlig form

Poängen då? De gick till Pelicans som tack vare Vili Sopanens och Arttu Heikkinens fullträffar kammade hem full pott. Målvakten Janne Juvonen räddade 24 skott.

Sport, som endast vunnit en av sina elva senaste matcher, är kvar nedanför det nedre playoffstrecket på samma poäng som elvan Jukurit som i kväll förlorade med 0–1 borta mot SaiPa.

Båda lagen tappade en placering i och med att Ilves besegrade ligatvåan KalPa i Kuopio med 2–1 efter straffar. Då TPS samtidigt slog Ässät med uddamålet är KalPas marginal till trean TPS nu tre poäng.

Seriesexan Helsingfors IFK fortsätter på samma poäng som Pelicans tack vare kvällens 4–1-hemmaseger över Kärpät, medan ligaledande Tappara överraskande förlorade med 3–6 hemma mot KooKoo.

Resultat:

HIFK - Kärpät 4-1 (0-1,2-0,2-0)
13.33 0-1 Mikkola (Mäenalanen,Niemelä)
26.44 1-1 Salmela (Aaltonen,Bäckström)
34.31 2-1 Aaltonen (Grillfors,Puustinen)
52.49 3-1 Aaltonen (Hintz)
58.47 4-1 Elkins BP

HPK - Lukko 2-0 (1-0,1-0,0-0)
19.57 1-0 S Manninen BP
22.35 2-0 Palve (Porseland,Forsberg)

KalPa - Ilves 1-2 (1-0,0-1,0-0) efter straffar
01.05 1-0 Mikkola (Ruuttu,Mutanen)
20.36 1-1 Keränen (Liuksiala,Aalto)
65.00 1-2 D'Amigo (avgörande straff)

Pelicans- Sport 2-0 (0-0,1-0,1-0)
34.07 1-0 Sopanen (Vartiainen,J Tyrväinen)
56.59 2-0 Heikkinen

SaiPa - Jukurit 1-0 (0-0,1-0,0-0)
31.05 1-0 Koskiranta (Kaksonen)

Tappara - KooKoo 3-6 (0-1,1-1,2-4)
11.08 0-1 Kantola (Green,Malinen) PP
29.57 0-2 Broadhurst (Savilahti) PP
37.51 1-2 Repo (Bonsaksen,Haapala)
43.02 1-3 Savilahti (Lehtonen) BP
43.32 2-3 Linglet (Järvinen,Repo)
47.39 3-3 Peltola (Järvinen,Linglet) PP
54.13 3-4 Jacobsson (Broadhurst,Savilahti)
55.56 3-5 Green (Malinen,Haataja) PP
58.01 3-6 Kantola (Broadhurst,Lehtonen)

Ässät - TPS 0-1 (0-0,0-1,0-0)
30.30 0-1 Tallinder (Ahtola,Pikkarainen) PP

Se tabellen här.

Senast den 28 februari ska kandidatlistorna inför kommunalvalet lämnas in och som bäst pågår ett idogt arbete med att locka med hugade, blivande politiker. På Kimitoön är det flera långvariga politiker som inte ställer upp i det kommande valet och nya krafter behövs. Något stort intresse verkar det ändå inte finnas bland Kimitoöborna att engagera sig politiskt.

Dålig stämning och tidbrist är orsaker som de två stora, Svenska folkpartiet och Fri samverkan lyfter fram.

När en bara har bestämt och ingen annan riktigt har kunnat påverka...

Enligt Rune Friman, ordförande för gruppen Fri samverkan, själv kommunalvalskandidat och spindeln i nätet då det gäller Fri samverkans kandidatnominering tror att den politik som under de senaste åren förts på ön, bidrar till att intresset för att ställa upp i valet är svalt.

- När en bara har bestämt och ingen annan riktigt har kunnat påverka så har det tagit bort smaken för de flesta, förklarar Friman och menar med det att Svenska folkpartiet, som har flest platser i Kimitoöns fullmäktige, styrt för mycket.

Ghita Edmark, som är ordförande för Svenska folkpartiets lokalavdelning på Kimitoön, beklagar att det verkar finns en motsättning mellan de två största partierna, samt mellan norra och södra delen av kommunen. Att motsättningarna bara skulle bero på Svenska folkpartiet håller hon inte med om men däremot anser också hon att den sura stämningen bidrar till att människor inte vill engagera sig politiskt på Kimitoön och att stämningen måste bli bättre.

- Det finns de som tvekar för att stämningen i politiken inte alltid är så himla positiv. Men då brukar jag säga att det ska vi ändra på så att den blir positiv, för det ska den vara, säger Edmark som också själv har planer på att ställa upp i valet.

Alla vill ha fler kandidater

Fri samverkan har för tillfället cirka 15 personer som kommer att ställa upp för Fri samverkan, uppger Friman. Målet är mellan 15 och 20 namn. Svenska folkpartiet har just nu 16 namn på sin lista och målet är att få ihop lika många namn till.

- Vi är fortfarande optimister och hoppas att vi ska få en bra kandidatsammansättning, säger Edmark som tror att också tidsbrist är en orsak till att många tvekar.

- Det är väldigt många som har svårt att få livspusslet att gå ihop och det gäller både män och kvinnor, säger Edmark, men påminner om att tiden som småbarnsförälder också är en tid då många viktiga frågor är på ytan och man kanske vill engagera sig i till exempel skol- och dagvårdsfrågor.

Det ser magert ut.― Johan Sundqvist, SDP

De gröna hoppas få ihop en lista med tio namn och är redan en god bit på väg med sju kandidater varav hela sex är kvinnor.

Vänsterförbundet har också sju kandidater på listan i dag men hoppas på åtminstone ett namn till.

Centern har tio namn på sin lista och hoppas på fem till, men det ser dåligt ut.

- Kommunalpolitik intresserar helt enkelt inte, säger Harri Kaitala som har hand om nomineringen

Socialdemokraterna har fyra lokalavdelningar på Kimitoön. I Dragsfjärd har man för tillfället två säkra kandidater, i Västanfjärd inte en enda, den finska lokalavdelningen har två kandidater och i Kimito finns tillsvidare inga säkra kandidater.
Johan Sundqvist som basar för Dalsbruks arbetarförening, säger att målet är 5-6 kandidater från Dragsfjärd.

- Men det ser magert ut, konstaterar Sundqvist, som också själv är kandidat i valet.

Samlingspartiet, som inte för tillfället har något mandat i fullmäktige har cirka 10 kandidater på sin lista, uppger valchef Peter Flinkman (även själv uppställd i valet). Sannfinländarna som också saknar mandat i dagens kommunfullmäktige på Kimitoön, ställer upp med åtminstone en kandidat i valet och Kristdemokraterna uppger att de hoppas få ihop några namn.

De stora frågorna: Arbete, vindkraft, vård, öppenhet

Bland de frågor som Svenska folkpartiet lyfter fram inför valet hör vårdfrågor och hur man ska lyckas bibehålla vård på svenska och vård nära invånarna efter vårdreformen. Andra viktiga frågor är öppenhet både mellan partierna men också mellan kommunens tjänstemän och invånare, berättar Ghita Edmark.

Vindkraft diskuterades också inför valet 2012. Vindkraft eller solenergi? Bild: Yle/Linus Hoffman vindkraft,Vindkraftspark,vindkraftverk

Rune Friman nämner också han öppenhet som en av gruppens ledstjärnor. Friman tror dessutom att vindkraften på ön kommer att bli en av de stora frågorna. Enligt Friman vill gruppen inte ha vindkraftverk på ön.

Svenska folkpartiets inställning till vindkraftverk på Kimitoön är inte lika kategorisk.

- Vi har inte varit och jag tror inte heller att vi är någon enad grupp för vindkraft. Det finns många i vår grupp som är emot vindkraft, det finns många som är för och det finns några som inte riktigt vet så det är nog ingen SFP fråga på det sättet, säger Edmark.

De grönas inställning till vindkraft på Kimitoön är enligt Lea Räisänen, själv kandidat och ordförande för De gröna på Kimitoön, att åtminstone en vindpark gärna får bli av. I övrigt för också De gröna fram mera öppenhet i beslutsgången på ön, samt ett miljöprogram.

Ett gynnsamt företagsklimat är något som både SFP och Samlingspartiet vill arbeta för medan SDP och VF fokuserar på jobb överlag.

Sannfinländarna nämner äldres marginalisering och ungas situation som teman inför valet.

Centern har ännu inte publicerat sitt valprogram och vill i det här skedet inte nämna några specifika teman inför valet.

Vad göra åt det dåliga klimatet?

Att motsättningarna mellan partierna, främst Svenska folkpartiet och Fri samverkan, skapat dålig stämning och nu bidrar till att många drar sig för att engagera sig i kommunalpolitiken på Kimitoön, är något som de kommande politikerna måste jobba med.

Ghita Edmark. Ghita Edmark, ordförande för SFP på Kimitoön. Bild: Yle/Monica Forssell ghita edmark

Rune Friman. Rune Friman. Bild: Yle/Monica Forssell rune friman

Både Friman och Edmark tycker att det behövs diskussion över partigränserna.

Att viktiga frågor dyker upp som extra, brådskande ärenden på fullmäktigemöten, där de sedan i rask takt klubbas av ogillas av Fri samverkan.

- Där tycker vi och många av våra anhängare att man kunde ha diskuterat före och kanske komma till någon kompromiss. Det har tyvärr inte varit möjligt.

- Vi måste samtala mera. Vi måste börja träffas regelbundet över partigränserna och diskutera stora stragetiska frågor. Också utanför fullmäktigesalen måste man träffas för att diskutera och se om man hittar minsta gemensamma nämnare. Till exempel är det ju otroligt viktigt att vi nu i sjukvårdsfrågor talar med enad stämma från Kimitoön. Valets kanske viktigaste fråga är ju att se till att vi också i framtiden får vård på modersmålet och vård nära vårt hem, slår Edmark fast.

Fotnot: Mandatfördelningen i Kimitoöns kommunfullmäktige i dag: SFP 13, FS 7, SDP 4, GRÖNA 1, VF 1, C 1.

Kraftiga höjningar av hyran kan vänta stugägare som hyr tomt av Pargas kyrkliga samfällighet. För en stugägare i Nagu höjs hyran från 700 till 7 500 euro i året.

Pargas kyrkliga samfällighet äger mycket mark och församlingen har närmare 50 arrendatorer runt om i Pargas. Bland annat äger församlingen stora delar av Nagu centrum, och Pargas stad hyr gästhamnen av församlingen. Församlingen äger också marken där hembygdsföreningarna i Korpo och Houtskär huserar, och i Nagu hyr idrottsföreningen tomten för fotbollsplanen av församlingen.

Församlingen räknar de här arrendatorerna som allmännyttiga, och eftersom deras verksamhet på ett eller annat sätt bidrar till samhället har de fått ett mycket förmånligt hyresavtal. Till exempel betalar hembygdsföreningen i Korpo runt 100 euro i året för marken de hyr av församlingen.

Höjning på 1 000 procent väntar stugägare i Nagu

Men församlingen hyr också ut till privata personer och på församlingens mark står ett 20-tal sommarstugor. Där kan nu flera arrendatorer vänta sig kraftiga höjningar av hyran då nuvarande avtal snart går ut.

De flesta avtal med privata stugägare är gjorda under 2000-talet och sträcker sig 30 år fram i tiden. Men under de närmaste fem åren kommer också ett flertal avtal att gå ut. Då de nya avtalen görs upp slår en utomstående värderare fast hur mycket tomterna är värda. Utgående från värderingen tar församlingen en avkastning på 5 procent.

Yle Åboland har varit i kontakt med en stugägare i Nagu, där församlingens krav på en 5-procentig avkastning innebär att hyran kommer att stiga från knappt 700 till hela 7 500 euro i året. Hyran stiger alltså med mer än 1 000 procent.

Stugägaren anser att höjningen är allt annat än skälig och säger att det är absurt att betala över 600 euro per månad för en stuga familjen besöker ett par veckor under sommaren.

Högt markvärde leder till procentuellt höga arrendehöjningar

Stugan i fråga byggdes på 1970-talet och Annica Forssell som är förvaltningschef vid Pargas kyrkliga samfällighet försvarar den kraftiga höjningen med att markvärdet i Nagu har stigit under åren.

Enligt Forssell strävar församlingen efter att göra upp långa avtal, och då är en konsekvens att arrendehöjningarna blir procentuellt sett höga.

- Värdet på marken har stigit sedan stugan byggdes och flera avtal har helt enkelt varit väldigt förmånliga till nu. Tomterna i Nagu har gått upp i värde och är mycket eftertraktade, säger Forssell.

Annica Forssell är förvaltningschef vid Pargas kyrkliga samfällighet. Annica Forsell är förvaltningschef vid Pargas kyrkliga samfällighet. Bild: Yle/Johanna Ventus annica forsell,församling,församlingen i pargas,förvaltningschef annica forsell

Forssell ser ändå många fördelar med att långa arrendeavtal.

- Ingen vill bygga en stuga med ett kontrakt på fem eller tio år. Enligt nuvarande regler är alla kontrakt vi gör upp 30 år långa. På det sättet vet arrendetagaren vad som gäller fram till att vi gör upp ett nytt avtal 30 år senare.

Hon sticker ändå inte under stol med att det kan bli fråga om så kraftiga höjningar att arrendetagaren måste överväga om det är värt att ha kvar stugan.

- För många familjer blir det en diskussion om följande generation vill ta över eller inte. Blir en höjning av priset aktuell måste man ta det i beaktande i diskussionen.

Marknaden bestämmer priset

Vid Kommunförbundet säger jurist Susanna Ijäs att det finns väldigt få regler för hur stort ett arrende ska vara och vilka höjningar som anses skäliga.

Huvudregeln är att det är marknaden som bestämmer priset. Praxis är att hyran ska vara mellan 4 och 8 procent av markens värde. Församlingens krav på en 5 procentig avkastning ligger inom den gränsen konstaterar Ijäs. Viktigt är också att det inte sker kraftiga hyreshöjningar mitt under ett gällande avtal.

Då det gäller den aktuella stugan i Nagu går avtalet ut om fem år.

Vid Pargas kyrkliga samfällighet betonar förvaltningschef Annica Forssell att man från församlingen är mycket noga med att informera alla arrendatorer vars kontrakt är på väg att gå ut om vad som är på gång.

- Vi har redan nu börjat diskutera med de som har avtal som ska förnyas. Förändringarna ska inte få komma som en kalldusch ett halvår innan, säger Forssell.

Hon lyfter också fram att en höjning av arrendet från 700 till 7500 euro i året hör till undantagen.

- Tomten ligger mycket fint beläget och värdet har stigit kraftigt sedan stugan byggdes. De flesta arrendeavtal i Nagu ligger i medeltal på 3000-4000 euro i året.

Etiskt ok att kyrkligt samfund maximerar vinsten?

Stugägaren i Nagu är fortsättningsvis kritisk till den kraftiga ökningen och hur det nya avtalet har gjorts upp. Arrendet höjs inte bara för att markvärdet gått upp under åren. I det nya avtalet har också tomten utökats från 3 500 kvadratmeter till 5 000 kvadratmeter. Det här för att tomten ska få en utökad byggrätt. Med byggrätten är tomten nu värderat till 150 000 euro, vilket med församlingens krav på en avkastning på 5 procent ger en hyra på 7 500 euro i året.

Stugägaren anser att det är självklart att församlingen ska ha en skälig hyra för marken de arrenderar, men tycker samtidigt att ett kyrkligt samfund som lyfter fram etik och hänsyn mot medmänniskor i sitt dagliga arbete inte borde försätta sina hyresgäster i ekonomiskt trångmål genom höja hyrorna så kraftigt som man nu gör.

Vid församlingen betonar Annica Forssell att inget ännu är hugget i sten.

- Arrendet är baserat på markvärdet som det ser ut i dag. Då arrendeavtalet förnyas kommer det att göras en ny kontrollvärdering om hyrestagaren fortfarande vill arrendera området.

Vad tycker du själv, är det rimligt att betala över 600 euro per månad för en stuga man besöker ett par gånger per sommar?

- Man kan också se det så att om man har en stuga på ett så attraktivt område kan man också hyra ut stugan till en utomstående och få in en bra hyresinkomst de veckor man själv inte utnyttjar stugan, säger Forssell.

Inkomsterna går till församlingens fastigheter

Pengarna församlingen får in från arrendeavgifterna går till stor del till församlingens många fastigheter. Pargas kyrkliga samfällighet för tio kyrkor varav tre är medeltida. Kyrkorna Nagu och Pargas har renoverats och en större renovering av kyrkan i Korpo är på kommande.

- Visst har inkomsterna en stor betydelse. Det handlar inte om någon guldkant i vardagen men samfälligheten har som uppgift att se till att församlingens egendom sköts om på bästa möjliga sätt. Kyrkoskatten räcker inte för att betala underhåll av kyrkorna och får vi inte in andra inkomster skulle vi bli tvungna att höja kyrkoskatten ytterligare, säger Forssell.

På torsdag morgon blåser det fortfarande upp till 24 meter i sekunden på Skärgårdshavet och i vindbyarna upp till 30 meter i sekunden, varnar meteorologerna.

Stormen har orsakat elavbrott, och vid 9-tiden var närmare 1 000 hushåll utan el i Egentliga Finlnad, såsom i Kimito, Salo, Lundo och Åbolands ytterskärgård. Här finns en länk till elavbrotten.

Det har getts en vindvarning också på landområden i Egentliga Finland, där det kan det blåsa upp till 20 meter i sekunden i vindbyarna.

Flera trafikolyckor i blixthalkan

Väglaget är dåligt på grund av stormen och snön - så det gäller att ta det försiktigt i trafiken, både på trottoarer och vägar. På många platser är det blixthalka, men de hala ställena täcks av nysnö.

Det har också skett flera mindre trafikolyckor i Åbotrakten under torsdag morgon. Den hårda viden och snön försämrar sikten.

I S:t Mårtens skadades en 24-årig man då han körde av vägen och krockade med en vägtrumma. Mannen fördes till ÅUCS för vård.

På en del håll, bland annat i Salotrakten, har temperaturen stigit så att det är mera vatten än snö som kommer ner. Det gör väglaget ännu sämre, men vägunderhållet är ute och putsar vägarna så gott det går.

Hastighetsbegränsningen på motorvägen mellan Åbo och Helsingfors har sänkts till 80 km/h.

Räddningsverket i Egentliga Finland har haft fullt med att röja träd som fallit över vägar och med mindre trafikolyckor. Bland annat har skåpbilar kört av vägen då vinden tagit bilarna.

Trafik en snöig morgon i Åbo hamn Bild: Yle/Linus Hoffman morgontrafik,oväder,Oväder,trafik,åbo hamn

Fartygstrafiken har störts

Förbindelsebåtstrafiken har också påverkats av stormen, så att m/s Viken i Pargas inte trafikerar till Pensar för tillfället.

Stormen har också påverkat fartygstrafiken. Viking Lines kryssningsfartyg Amorella tog för andra natten i rad inte i land i Långnäs på grund av stormen.

På onsdag körde Viking Grace in i kajen i Mariehamn. Krocken med kajen har dock inte påverkat fartygets rutt.

Nästan rekord för vågor på Östersjön

I natt har det varit nästan rekordhöga vågor på Östersjön. Den högsta enskilda vågen som uppmättes var 13,9 meter, då rekordet för Östersjön är 14,0 meter.

Tabell över vågobservationer Bild: Meteorologiska institutet vågobservationer

På kryssningsfartyget Romantika, som trafikerar mellan Stockholm och Riga, söndrades ett av fönstren i fören på sjätte däck. Fönstret till baren söndrades då en radarantenn lossnade och flög på fönstret. Vatten strömmade in ända till hytter på femte däck.

Enligt Tallink Silja kom endast en liten mängd vatten in, och tillbudet orsakade ingen fara för passagerarna.

Det varnas också för jättevågor på Norra Östersjön.

Åbopassagerare tog det med ro

Jarl Hohentahl från Vänoxa åkte i natt med passagerarfartyg från Stockholm, men då han steg i land i Åbo tyckte han inte att det varit så värst farlig sjögång.

- Efter 12 började det gunga lite, men det är bara skönt när det gungar lite, sade Hohentahl. Längre ut på Östersjön kan det blåsa riktigt ordentligt, och på Finnlines fick vi en gång duka undan glas med fart då det stormade.

Utsikten från däck på Tallink Galaxy Bild: Yle/Nina Bergman fartyg,oväder,storm,tallink silja galaxy,vågor,åland

Också Mårten Johansson från Ekenäs hade mestadels sovit lugnt.

- Passagerarfartygen är som stora hotell. Visst funderade jag en kort stund på Estonia då jag steg ombord, sade Johansson, men det var egentligen ingen som var orolig ombord.

Artikeln uppdateras under dagen.

Vargflocken i Salo och Raseborg är nu mindre än i fjol. Det finns därför inget behov att jaga varg i området. Det man kan göra är att skrämma vargar som rör sig nära bosättning och djurgårdar.

Det anser föreningen Raseborgs natur och miljö tillsammans med två andra naturskyddsorganisationer i regionen, naturskyddsföreningen i Salo och naturskyddsförbundets krets i Egentliga Finland.

Föreningarna anser att vargflocken i området nu består av sex stycken vargar mot sju för ett år sedan. Föreningarna säger också att skadorna orsakade av vargen har minskat.

En av de sju vargarna i flocken hittades död vid en väg i Tenala i höstas. En död varg ligger vid en vägren. Bild: Daniela Majasola olyckor,Raseborg,Tenala,varg,Västnyland,överkörd

Naturskyddarnas ställningstagande går mot planerna att fortsätta så kallad stamvårdande jakt.

"En vargflock i ett område växer inte för varje år som man ofta tror. Flocken hålls ungefär lika stor eftersom ungarna lämnar flocken för att hitta ett eget revir där det finns tillräckligt med föda för dem."

Vargen borde ses som en del av den finländska naturen.

Föreningarna efterlyser öppen diskussion och forskningsresultat i stället för att sprida rädsla. Vargen borde ses som en del av den finländska naturen, tycker föreningarna.

"Föreningarna strävar inte efter enighet i jaktfrågan men det är viktigt att vi kan föra en konstruktiv diskussion intressegrupperna emellan," säger föreningarna i sin skrivelse.

Ny typ av vargjakt gav inte önskat resultat men den ska fortsätta

Jaktfrågan är aktuell eftersom Finlands viltcentral just nu håller på att bevilja jaktlicenser för varg.

Jord- och skogsbruksministeriet har i två år testat en ny typ av vargjakt där målet var att de unga vargarna inte blir allt för många. Så kallade alfahannar skulle inte jagas för att inte försvaga flockarna.

På många håll i landet har attityderna till tjuvjakt varit positiva och invånarna har upplevt att makthavarna inte gör något. Ministeriet ville med jaktexperimentet också ändra på det här så att lokalinvånare inte ska ställa sig positivt till tjuvjakt utan känna sig trygga och uppleva att de kan påverka sin vardag.

Vintern 2015 fälldes 17 vargar medan 43 vargar sköts vintern därpå. Vargjägarna i Virmo hade problem med snön som smälte bort i februari. Bild: Yle/Henrik Leppälä varg,Vargjakt

Vintern 2016 var siffrorna betydlig större. 43 vargar sköts och av dem var nästan hälften (20) alfahannar. Totalt fälldes 78 vargar.

Vid jakten 2015 var antalet dödade alfaindivider lågt och vargpopulationen växte då från 220 - 245 till 275 - 310 vargar. Vid jakten 2016 var antalet fällda djur betydligt större.

Antalet finländare som tycker tjuvjakt på varg är ok har minskat. Informationsmöten om vargar lockar ändå många människor, bilden är från Bygdegården i Tenala. Många människor sitter bänkade i en sal. Bild: Yle/Malin Valtonen bygdegården,Finlands viltcentral,Tenala,varg,vargmöte,Västnyland

Men ministeriet anser nu att jakten bör fortsätta. Jakten ändrade attityderna i önskad riktning då allt färre tyckte att tjuvjakt är ok.

Ministeriet ska i framtiden fastställa en maximikvot vargar att fälla och när den kvoten för året är uppfylld, får viltcentralen inte bevilja fler dispenser.

Vargstammen minskade kraftigt mellan 2006 och 2010 enligt siffror från Jord- och skogsbruksministeriet. Stammen krympte med 15 procent per år, främst på grund av tjuvjakt. Trots få dispenser ökade stammen inte. Allra minst var vargstammen 2013.