Sin nyaste skiva gjorde åbomusikern Minna Twice i sin mormors stuga i Täkter. Hon vill vara oberoende på många sätt.

Musiken på den nya skivan "Soft are the sounds" är meditativ, kontemplativ. Det här är ingenting för den som vill bli ivägriven eller hårdhänt omskakad av musik. Minna Twice vill göra låtar att andas till i ett lugnt tempo. Det har hon lyckats med.

Minna Twice heter egentligen Minna Aalto, och hon har börjat göra egna indiepoplåtar för några år sedan när hon var 30. Dessförinnan hade hon sjungit i kör och spelat cello. Men när hon blev vuxen blev hennes musik mer egensinnig. Hon ville förverkliga sig på många sätt. Hon tecknar, skriver, komponerar låtar, sjunger och spelar gitarr. Och när det behövs tar hon till andra instrument. Hon är också niainstruktör. Allt hon gör tycks handla om harmoni, lugn, balans, värme, men också ett stråk av humor. Minna Aalto tar inte sig själv eller det hon gör gravallvarligt.

Åbomusikern Minna Twice sjunger och spelar egna låtar Musikern Minna Twice- Minna Aalto sjunger och spelar gitarr Bild: Anna Franck minna twice

Hon är indiemusiker på många sätt. Hon är sin egen, gör allt själv, vill vara oberoende. Sin nya skiva har hon publicerat på nätet så vem som helst kan gå in och lyssna på den. Ändå har hon gjort en fysiskt existerande CD också. Hon gillar känslan av något konkret. Men någon kasett blir det inte av skivan, trots att Minna har koll på trenderna inom musiklivet just nu.

Och hon har inga stipendier eller fonder i ryggen:

- Jag har faktiskt varit min egen kulturfond.

....säger hon på sitt typiskt kolugna men humoristiska sätt.

Den nya skivan är ju inte heller fråga om någon dyr sak eftersom hon gör det mesta själv. Inga dyra studioutgifter. Inga dyra proffsmusiker att pröjsa. Minna Aalto spelade in skivan i sin mormors gamla stuga i Täkter i Ingå. Utan krusiduller och med bara några mikrofoner. Men så har hon förstås en sambo som är filmkompositör och musiker och mixar och mastrar skivor: Michael Bridge hanterar också instrumenten på skivans sista låt "Free". Den låten ger också signaler om att musiken Minna Twice gör håller på att utvecklas åt ett lite nytt håll?

Åbomusikern och konstnären Minna Twice ser underfundig ut i Yle Åbolands studio Bild: Yle/Nilla Hansson minna twice

För Minna Twice- Minna Aalto är det inte viktigt att nå en massa människor med musiken. Hon vill hellre att någon verkligen lyssnar. Hon medger att hon också på det sättet är väldigt indie.

Hon har uppträtt på olika evenemang ordnade av föreningen för levande musik i Åbo, Telmu. Och den 14.1. uppträder hon på Turku Band Festival på Tiirikkala i Åbo.

Den tidigare vd:n för Ålands penningautomatförening Paf åtalas för grov penningtvätt eller penningtvätt - och alternativt penningtvätt av oaktsamhet, meddelar riksåklagarämbetet.

Åklagaren yrkar också på att Paf ska dömas till samfundsbot. Vidare yrkas det på att både inblandade pengar och den vinst som det misstänkta brottet har gett ska gå till staten.

Det misstänkta brottet skedde under åren 2009-2012 då en av Paf:s spelkunder spelade på Paf:s onlinespel med förskingrade medel.

Rättsprocessen sker vid Ålands tingsrätt.

Paf ser allvarligt på åtalet

På den åländska penningautomatföreningen ser man allvarligt på åtalet.

Tidigare i förundersökningen har det handlat om penningtvätt av oaktsamhet, men nu har brottsrubriceringen skärpts till grov penningtvätt.

Christer Fahlstedt Christer Fahlstedt, ny VD för Ålands Penningautomatförening (Paf) christer fahlstedt,Ålands Penningautomatförening (Paf)

Pafs styrelseordförande Åsa Ceder säger att kunderna och ägarna alltid ska kunna lita på att företaget är pålitligt och ansvarstagande, och att lagar och regler följs.

(Artikeln uppdaterades med Paf:s kommentar kl. 14.30)

Natur och Miljö har startat en ny naturskola i Åboland. Under vårterminen ska de första grupperna få bekanta sig med skärgårdsnaturen.

Naturskolan samarbetar med kommunerna i regionen och kommer att arrangera naturskoldagar på svenska för grundläggande utbildningen och dagvården i Åbo, S:t Karins, Kimitoöns kommun, Pargas och Salo.

- Natur & Miljö har redan i 30 år haft naturskoleverksamhet på andra håll i landet men inte i Åboland, så nu tyckte vi det var dags att börja också här, berättar naturskolans lärare Emilia Nordling.

Nordling började jobba i november 2016 och under vårterminen blir det dags för de första naturskoldagarna. Då besöker naturskolläraren olika skolor och daghem i regionen och går ut i skog och mark tillsammans med barnen och deras lärare.

- Då går man ut med gruppen i närmiljön för några timmar eller en hel dag. Och visst ska vi också ta ut grupper lite längre bort, och se något lite annorlunda än det som finns precis bredvid skolan, berättar Nordling.

Naturskollärare Emilia Nordling. Emilia Nordling. Bild: Yle/Lotta Sundström emilia nordling,åbolands naturskola

- Det blir att arbeta med hela kroppen och alla sinnen. Vi har ganska mycket spel och lekar, och olika uppgifter där man faktiskt får känna, se och dofta på det som finns i miljön, säger Nordling.

För de allra yngsta barnen varvas naturupplevelsen med sagor. Det är inte bara barnen som ska få nya upplevelser. Tanken är att naturskolan ska ge lärare och dagvårdspersonal inspiration och stöd för fortsatt undervisning utomhus. Enligt Natur och Miljö ska naturskolans undervisning basera sig på de lokala läroplanerna och planerna för småbarnspedagogiken.

- Vi vill gärna bidra med nya idéer och vara ett stöd också för de lärare som kanske inte tidigare varit så vana att jobba utomhus, säger Nordling.

Skärgården är ett övergripande tema för Åbolands naturskola.

- Visst kommer vi att jobba på ganska liknande sätt som vid Natur och Miljös andra naturskolor, men speciellt betona skärgårdsnaturen. I och med att naturskoldagarna ordnas i elevernas egen närmiljö, så är det också den som ska sätta prägel på undervisningen. Eleverna ska få bli bekanta med och lära sig att trivas i sin egen närmiljö.

Regionförvaltningsverket prickar Harjavalta stad för problemen med inomhusluften i en grundskola. Luften har varit dålig i över femton år, men myndigheten anser att just ingenting hänt.

Regionförvaltningsverket i sydvästra Finland har behandlat förvaltningsklagan gällande de misstänkta problemen med inomhusluften i grundskolan Harjavallan keskustan alakoulu och hur de har åtgärdats.

Problem sedan 2001

Enligt regionförvaltningsverkets uppfattning har man redan en lång tid upplevt att inomhusluften i Harjavallan keskustan alakoulu är dålig. De första uppgifterna om problem med inomhusluften är från 2001.

Det dröjde till 2006 tills en granskning utfördes av hälsoinspektören i staden. Utifrån utredningarna gjordes reparationer och underhållsåtgärder i byggnaden som tidvis också städades grundligare.

Elevernas och personalens hälsa på spel

Enligt Regionförvaltningsverket har reparationerna baserats på ytliga och snäva delundersökningar samt rekommendationer som getts efter undersökningarna. Det var först 2015 som Harjavalta började överväga en omfattande granskning av hela skolanbyggnaden. Det efter misstankar om problem med inomhusluften som på nytt lyftes fram i en symtomenkät genomfördes i januari 2015. Den första omfattande konditionsgranskningen i skolan gjordes sommaren 2016, alltså femton år efter de första misstankarna om problem med inomhusluften.

Regionförvaltningsverket anser att Harjavalta stad inte utan dröjsmål har vidtagit åtgärder för att utreda, avhjälpa eller begränsa olägenheten i skolan och att byggnaden har orsakat en hälsorisk. Harjavalta stad har inte sörjt för personalens säkerhet och hälsa i arbetet och underlåtit att säkerställa rätten till en trygg studiemiljö för dem som deltar i utbildningen, fastslår Regionförvaltningsverket.

Sedan helgen har ishallen i Kuppis varit stängd. Frysmaskinen har slutat fungera och Mestislaget Tuto kan inte spela i sin arena på fredag.

Frysmaskinen slutade fungera natten mellan onsdag och torsdag. Sedan helgen har det inte varit möjligt att använda rinken. Problemet beror på tekniska problem som drabbat frysmaskinen. Ishallen kommer att vara stängd i flera dagar medan reparationsarbetet pågår. Ny is kan läggas i rinken tidigast på torsdag, meddelar arenans verkställande direktör Anu Kurkilahti-Haartemo.

Isläggningen pågår i åtminstone fyra dagar och så ska reklamerna placeras ut. Det innebär att Kuppishallen kan användas tidigast under nästa vecka, säger Kurkilahti-Haartemo.

Tuto Hockeys A-juniorer skulle spela i hallen på tisdag och Mestislaget har en hemmamatch på fredag. Båda matcherna måste nu flyttas. Flera hundra utövare av ishockey, ringette och konståkning använder ishallen varje vecka. De måste nu flytta till andra hallar och en del kommer att erbjudas tider i Åbohallen, berättar Kurkilahti-Haartemo.

En buss började brinna mitt under pågående färd i Åbo. Ingen skadades i branden.

En buss som åkte länge Gregorius IX väg i Hallis började brinna i motorrummet efter klockan 17. Chauffören upptäckte branden och försökte släcka den, men utan att lyckas. Räddningsverket tillkallades till platsen och fyra enheter skickades till platsen. De lyckades släcka branden och kunde koncentrera sig på att dirigera trafiken tryggt förbi platsen. Ingen skadades i branden.

På söndagen meddelade SOK om att kedjan kommer att sänka priserna på finländska grönsaker. Kunderna kan säkert jubla, men odlarna befarar ännu sämre betalt.

Tomaterna ska bli 21 procent billigare och priset på gurka sänks med hela 41 procent. Odlarna är nu oroliga för att de redan låga producentpriserna kommer att rasa ytterligare. Jonas Isaksson odlar tomater och andra grönsaker i Korpo och Houtskär. Han är säker på att prisskillnaden nu kommer att tas av odlarna som får ännu sämre betalt än tidigare.
– Det är helt säkert att den kommer att tas av odlarna. Under hela december månad var det enormt låga priser, nästan 35 procent lägre än i fjol och det har redan varit flera prissänkningar.

Jonas Isaksson befarar att det blir mindre kvar för producenterna. Jonas Isaksson Bild: Yle/Johanna Ventus isaksson,isakssons växthus,jonas isaksson

Räknar med att andra följer efter

Han räknar med att andra kedjor kommer att följa efter, så gör de alltid. Om någon sänker följer de andra efter, Lidl, Kesko och SOK följer konkurrenternas priser, säger han.
– Om en säljer för tre euro kilot, så inte säljer den andra för sex euro kilot. Så länge de tar av sin egen marginal är det okej, men det tror jag inte på.

S-kedjan motiverar prissänkningarna med att de vill att fler ska äta inhemska grönsaker. Att fler skulle börja köpa finskt är Isaksson skeptiskt till, de finska odlarna kommer inte att komma ner till de utländska priserna. De som väljer finskt brukar vara trogna köpare av inhemskt oberoende, säger han.

– Vi går inte i en gynnsam riktning om det samtidigt finns önskemål om att gynna finländska företag, säger Isaksson.

Det nya barnsjukhuset i Helsingfors håller på att byggas, och i slutet av det här året ska den första delen stå klar. Nu är det Åbos barnsjukhus som behöver donationer och kampanjer.

Enligt projektchef Jaana Roos vid välgörenhetsorganisationen Barnklinikernas faddrar kommer flera olika kampanjer i år att ordnas för barnsjukhuset i Åbo.

- Redan i början av februari kommer Tallink Silja att donera en specialapparat till barn- och ungdomskliniken, berättar Roos. Det är pengar som rederiet och passagerarna har samlat in. I fjol gavs en större donation till barnsjukhuset i Helsingfors. I år är det Åbos tur.

Dörren står öppen till barnkliniken vid Åbo universitetscentralsjukhus. Bild: Yle/Linus Hoffman barnkliniken,barnsjukhus,åbo barnklinik,Åbo universitetscentralsjukhus,åucs u-sjukhus

Och kampanjerna fortsätter. Roos har nyligen fått ansvar för medelinsamlingen till barnsjukhusen i Åbo och Kuopio, och hon har blivit kontaktad av andra företag som vill understöda barnklinikerna och forskningen.

- Alla pengar fördelas jämnt mellan barnklinikerna, säger Roos, men det finns också företag som vill understöda någon speciell ort.

Kiss My Turku travar in pengar för sjuka barn

Så är det också för travhästen Kiss My Turku, som samlar in pengar enkom för Åbo barnsjukhus. Det unga stoet tävlar för barnpatienter.

Dels kan organisationer och privatpersoner köpa andelar i hästen, dels skänks den vinstsumma som hästen löper in under sin karriär till kliniken.

Kiss My Turku är just nu en av de tio kandidaterna för titeln Årets Åbobo 2016.

De pengar som samlas in används både för den nuvarande barn- och ungdomskliniken vid Åbo universitetscentralsjukhus, dels för det nya barnsjukhuset.

Nytt sjukhus behövs

Utrymmena i det nuvarande U-sjukhuset är trånga och oändamålsenliga. Inomhusluften är dålig, och det finns mögel i huset. Så behovet av ett nytt sjukhus är stort.

Fast egentligen är Åbo barnsjukhus inget eget sjukhus, utan barn- och ungdomskliniken blir en egen enhet i ÅUCS nybyggnad T3. Därför var det en enorm besvikelse då det upptäcktes problem med betongen vid det nya sjukhusbygget - problem som var så stora att alla betongkonstruktioner nu måste rivas och göras om. Bygget försenas med åtminstone tio månader.

Grävmaskiner vid ÅUCS nybygge river ner de färdiga betongelement, som visade sig ha problem med hållfastheten. Grävmaskiner vid ÅUCS nybygge river ner de färdiga betongelement, som visade sig ha problem med hållfastheten. Bild: Yle/Linus Hoffman betongproblem,kuppis järnvägsstation,kuppis station,t-sjukhuset,T3,Åbo universitetscentralsjukhus,åucs t-sjukhus

Alla planer och ritningar är ändå färdiga, och överskötare Wiveka Kauppila vid barn- och ungdomskliniken i Åbo vet hur det kommer att se ut. Och hon vet också vad som inte kommer att finnas där.

- När det gäller barn så ställs de på samma nivå som vuxna, men barn behöver lite mera än bara vita väggar, förklarar Kauppila. Vi vill satsa mera på trivseln och på föräldrarum, och sådant finns det inte pengar för.

Kauppila nämner också elektronik och andningsmaskiner, som skulle göra barnens vård lättare. Men då tekniken snabbt förändras kan det vara svårt att få budgetmedel för sådana apparater. Då är donationer en möjlighet att göra livet lite lättare för barnen och deras föräldrar.

- Vi vill ge lite mera än det som sjukhusen vanligtvis kan erbjuda.

Sjukhuset tar emot donationer

Välgörenhetsorganisationen Barnklinikernas faddrar samlar alltså pengar genom sina kampanjer, men dessutom tar sjukhuset emot donationer direkt.

Sjukhuset och sjukvårdsdistriktet får inte själva samla in pengar, eftersom de är offentliga samfund och sjukhuset byggs med skattepengar. Men barn- och ungdomskliniken får ta emot donationer.

Kauppila önskar därför att folk nu skulle vakna och göra donationer som man gjorde då barnsjukhuset i Helsingfors samlade in pengar.

- Många missförstod insamlingen för barnsjukhuset, och trodde att det samlades in pengar för Åbo barnsjukhus, säger Kauppila. Helsingfors är nog Finlands barnsjukhus, för vissa större operationer som hjärtsjukdomar och organtransplantationer görs där, men i övrigt sköter vi alla barn och unga här. Så visst behöver vi donationer.

Överskötare Wiveka Kauppila. Överskötare Wiveka Kauppila. Bild: Yle/Linus Hoffman wiveka kauppila

För barnsjukhuset i Helsingfors överskreds insamlingsmålet rejält. Man hade hoppats på 30 miljoner euro, men fick donationer för 36 miljoner.

I Åbo har barn- och ungdomskliniken inte satt något mål.

- Det är svårt att säga hur mycket vi behöver, säger Kauppila, men ännu har inte taket kommit emot.

Denna vecka kör vårterminen igång för många studerande. Nytt för denna termin är att huset på Henriksgatan där Handelshögskolan har hållit till ska renoveras och följaktligen har ekonomistudenterna flyttat in i ASA-huset.

Flytten är bland annat en följd av att ÅA försöker skära ner på de höga fastighetskostnaderna.

Eftersom det är många som studerar vid Handelshögskolan uppstår nu en oro för ifall ASA-huset är tillräckligt stort för att rymma alla studenter. Sedan tidigare finns bland andra samhällsvetarna i huset.

Matilda Holmström, som studerar offentlig förvaltning för andra året, är orolig över utrymmesbristen. I synnerhet i biblioteket i ASA-huset.

- Jag är nog lite orolig för att det ska bli trångt med tanke på biblioteket, självstudieplatser och datasalar, säger hon.

Matilda Holmström tror det kan bli trångt om saligheten i framtiden. Matilda Holmström i ASA-huset. Bild: Yle/Christoffer Kaski asa-huset,matilda holmström,studerande

Peik Havunta, som studerar vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi för andra året och således är en av de nyinflyttade studenterna, säger att han nog tror att det kommer att finnas utrymme för alla.

- Visst tror jag det blir trängre än vad vi är vana vid, men jag tror nog att det kommer bli bra i slutändan, säger han.

Peik Havunta säger att det kan bli trängre än han är van vid. Peik Havunta. Bild: Yle/Christoffer Kaski asa-huset,peik havunta,studerande

För små utrymmen

Tua Henriksson är utbildningskoordinator vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi. Hon och hennes medarbetare har arbetat hårt med att pussla ihop utrymmesbokningar för att få allt att gå ihop.

- Mina medarbetare har jobbat bra för att få pusslet att gå ihop, så jag tror nog att den här våren ska gå någorlunda bra, säger hon.

Det största problemet de stött på är att auditorierna i ASA-huset inte är stora nog att rymma så stora grupper av studerande som vissa kurser inom ekonomutbildningen har.

- Vi blev av med ett av de största utrymmena i Hanken som rymde 120 personer. Nu har vi bara plats för ungefär 100 och mindre, säger hon.

Också den fasta inredningen i många utrymmen utgör ett problem. Lösa bord och stolar hade kunnat underlätta för fler studerande att rymmas in i auditorierna.

- Vi har försökt möblera om vissa utrymmen så att de skulle ha lösa bord och stolar i stället för fast inredning. Det underlättar mer flexibel undervisning och även grupparbeten, säger Henriksson.

Långa köer också på lunchrestaurangerna

Eftersom Handelshögskolans byggnad nu gapar tom har också en av lunchrestaurangerna i akademikvarteren, Café Hanken, nu stängt. Det medför att trycket på de övriga lunchrestaurangerna ökar. I synnerhet i rusningstid kan det råda utrymmesbrist och köerna kan bli långa.

Patrik Lindström, restaurangchef för både Café Fänriken och Café Arken, säger att det alltid är svår att uppskatta hur många som besöker lunchrestaurangerna under första veckan.

- Vi får helt enkelt se vad som händer i framtiden, säger Lindström.

Patrik Fellman, verkställande direktör vid Åbo Akademis studentkår tror däremot att flytten kommer att märkas.

- Det är nog så att flytten kommer att öka trycket på Café Fänriken, i ASA-huset. Men också i Café Arken, som ligger en bit bort, kommer den ökade mängden studenter att märkas, säger Fellman.

Därför har man nu vidtagit förebyggande åtgärder.

- Vi kommer att placera ut bord och stolar utanför restaurangerna både i Arken och i Fänriken, säger Lindström.

Enligt Fellman kommer bland annat garderobsutrymmet utanför Fänriken att göras om och extra bord och stolar kommer att sättas in i stället.

- Därigenom får vi ungefär 25-30 extra platser på båda restaurangerna, säger han.

Också Café Gadolinia kommer att få ett ansiktslyft. Fellman säger att de bord som tidigare stod i Café Hanken nu kommer att placeras i Gadolinias nedre våning och där finnas till både som hjälp i rusningstid och som plats för självstudier övriga tider.

Behovet av arbetskraft är stort inom industrin i Åbotrakten. Det är frågan om ett positivt problem, konstaterar man vid Sandviks fabrik i Åbo. Fabriken rekryterar ny personal som bäst.

Det går bra för gruvindustrin just nu. Värdet på vissa metaller har ökat och i och med det har också efterfrågan på gruvmaskiner ökat. Det här märks på Sandviks fabrik i Åbo, som fördubblar kapaciteten. I höstas rekryterade man 50 personer och ytterligare 100 personer ska anställas inom kort. I nuläget jobbar cirka 500 personer på fabriken.

Anställd jobbar med gruvmaskin på Sandviks fabrik i Åbo. Bild: Yle/ Dmitri Volgin dumper,ekonomi,fabrik,fabriksanställd,fabriksarbete,gruvindustri,gruvmaskin,sandvik,sandvik i åbo

- Det är bra att det finns ett stort behov av våra maskiner. Det är ett tecken på att det görs saker av kvalitet här i Finland och i synnerhet i Åbo. Vi har ett behov av att fördubbla kapaciteten och i och med det också anställa mer folk. Det säger Mats Eriksson, produktionschef för load and haul vid Sandvik i Åbo.

Enligt Eriksson försöker fabriken anställa nytt folk inom ett par månader. En process som är ett stort, men positivt problem för tillfället för fabriken, konstaterar Eriksson.

Behovet av arbetskraft är stort

De gruvmaskiner som tillverkas i Åbo exporteras till olika delar av världen, främst till länder på södra halvklotet. Men efterfrågan på gruvmaskiner har också ökat exempelvis i Nordamerika.

Eriksson tror att Sandvik kommer att lyckas med rekryteringen, trots att behovet av metallarbetare är stort i Åboregionen just nu.

Fabriksanställd på Sandviks fabrik i Åbo. Bild: Yle/ Dmitri Volgin fabrik,fabriksanställd,gruvmaskin,sandvik,sandvik i åbo,sandviks fabrik i åbo

- Jag tror att Sandvik är en ganska omtyckt arbetsplats. Största problemet har varit att sprida nyheten om att vi behöver så mycket nytt folk. Men jag tror att vi hittar rätt folk, säger Eriksson.

Suget efter arbetskraft är stort just nu, då både Åbovarvet och bilfabriken i Nystad anställer folk. Enligt Eriksson är det här positivt, eftersom det betyder att allt fler söker sig till Åbotrakten efter jobb. Fler utbildningsplatser inom branschen behövs, men också en fungerande infrastruktur för att locka inflyttare, säger Eriksson.

- Absolut behövs det fler utbildningsplatser. Men man måste kolla på hela strukturen. Det är frågan om fungerande busslinjer, bostäder, skolor för barn. Det behövs annat också för att få rätt arbetskraft hit.

Två fabriksanställda på Sandviks fabrik i Åbo. Bild: Yle/ Dmitri Volgin dumper,fabrik,fabriksanställd,fabriksanställda,fabriksarbete,gruvindustri,sandvik,sandvik i åbo,sandviks fabrik i åbo

Nu då kapaciteten vid Åbofabriken ökar märkbart, så innebär det också mer jobb för de underleverantörer i Åbotrakten som Sandvik samarbetar med.

- Det är helt klart att kapaciteten i den här fabriken inte enbart räcker till, utan vi måste också öka på kapaciteten via underleverantörer. Det är ett positivt tecken för dem också och de har ett stort behov att öka på deras kapacitet, fortsätter Eriksson.

S-market i Björkas i Åbo riskerar att stängas. Andelslaget Turun Osuuskauppa överväger att stänga affären och samarbetsförhandlingar inleds nästa vecka.

En eventuell stängning av butiken innebär att 15 personer kan förlora sina jobb.

Enligt TOK siktar man på att hitta nya jobb till de anställda inom andelslaget.

Någon verkar ha stulit två kor från en kohage i Tövsala.

Både staketet och grinden till hagen är intakta, men ägaren har ändå inte hittat de två försvunna korna i närområdet.

Korna verkar ha försvunnit innan snön kom, då man inte har hittat några spår efter dem.

Yle Turku: Kaksi lehmää ilmeisesti varastettiin laitumelta Taivassalossa

Det är nu klart vilka som ska stå på scenen i pjäsen Okänd soldat i Harparskog i Ekenäs. Totalt involveras ett tjugotal proffs- och amatörskådespelare i produktionen.

Det är Martin Bahne som spelar huvudrollen Koskela. Bahne har tidigare varit med i krigsfilmer så som Gränsen 1918 och Framom främsta linjen.

- Det är en saftig utmaning att få spela Koskela, säger Bahne. Koskela är ganska tystlåten och passiv i pjäsen och han representerar 20-30 år av torparkamp och inbördeskrig och ska med sin habitus representera det som varje läsare/tittare borde ta med sig ur berättelsen.

Joonas Heikkinen spelar Rokka, Carl Alm spelar Lammio och Willehard Korander gestaltar Hietanen. Berättarrösten som kommer att ledsaga publiken genom pjäsen tillhör teaterveteranen Birgitta Ulfsson.

Eftersom pjäsen är så känd konstaterar Willehard Korander som spelar Hietanen att karaktärerna är bekanta för publiken.

- Hietanen är en spelevink som försöker se optimistiskt på alla situationer och kanske vet att han kan påverka andra genom att hålla ett gott humör, säger han.

Han tror att pjäsens personligheter har olika mekanismer för att skydda sig i svåra situationer.

Från vänster skådespelarna Joonas Heikkinen, Martina Bahne, Carl Alm och Willehard Korander. Skådespelarna i Okänd soldat står bredvid varandra. Från vänster Joonas Heikkinen, Martina Bahne, Carl Alm och Willehard Korander. Bild: Nina Ahtola/Okänd soldat 2017 carl alm,Hangö,harparskog,joonas heikkinen,martin bahne,Martin Bahne,Okänd soldat,Okänd soldat (roman),okänd soldat i harparskog,Västnyland,willehard korander

På svenska, västnyländska och finska

Alla spelar både på svenska och på finska.

- Det blir kul att se hur språket påverkar det vi kommit överens om att ska ske. Det måste vara på ett annat sätt eftersom språket är en stor del av scenkonsten, säger Korander.

Linnas karaktärer talar också dialekt. I den svenska översättningen blir dialekten en mustig västnyländska.

- Det blir kul att få släppa loss. Språk för mig är en ganska komplicerad grej i och med att jag är tvåspråkig, har en dialekt som grund men främst har bott och jobbat med teater i Helsingfors.

Pjäsen har inte tidigare spelats på svenska.

- Kanske vi är fria genom att det är på svenska? Folk kanske inte har så mycket förväntningar. På svenska är vi de som kan sätta en grund för hur de kan vara. På finska är det en annan sak, säger Korander.

Spelas i autentisk miljö

Den finländska klassikern Okänd soldat sätts upp i autentisk krigsmiljö invid försvarslinjen över Hangö udd. Pjäsen är en del av det officiella firandet av Finlands hundraårsjubileum.

Vid den så kallade Harparskoglinjen finns 3,8 kilometer pansarvagnshinder. Försvarslinjen på Hangö udd. På bilden är det vinter och den så kallade Harparskoglinjen är täckt av snö. Bild: Yle/Minna Almark försvarslinjer,harparskog,Harparskoglinjen,skogar

Uppsättningen är unik eftersom det är första gången som pjäsen spelas på svenska. Totalt ges 25 föreställningar. Av dem spelas 15 på svenska och 10 på finska.

Pjäsen bygger på den tolkning av Väinö Linnas roman som gjordes för Pyynikki i Tammerfors år 1966. Den svenskspråkiga översättningen är gjord av Lena Selén och Berndt Gottberg från Ingå.

- Det är ju en fin roman om en tragisk händelse i Finlands historia. En historia med ett fint persongalleri, med humor och en enorm mängd pacifism och värme, funderar Martin Bahne.

Läktaren för 800 åskådare tar form

Vid den så kallade Harparskoglinjen finns 3,8 kilometer pansarvagnshinder. Linjen byggdes år 1940 som skydd mot den sovjetiska marinbasen. Försvarslinjen bestod av bland annat 46 betongbunkrar och lika många korsur, 113 öppna maskingevärsnästen och 70 kanonställningar.

- Jag tror att miljön kommer att tillföra ett extra lager, en känsla av autenticitet. Publiken besöker ju ett museum som vi skådespelare sedan förkroppsligar, säger Bahne.

Över 800 personer ska rymmas på läktaren i Harparskog. Läktaren för friluftspjäsen Okänd soldat i Harparskog i Hangö håller på att byggas. Bild: Yle/Minna Almark harparskog,Harparskoglinjen,läktare,okänd soldat i harparskog

För tillfället byggs läktaren för över 800 åskådare i skogen invid Harparskoglinjen.

Rättelse 10.1 klockan 17:49 : Harparskog i Hangö ändrat till Harparskog i Ekenäs.

• Anders efterlyser betong-, himanit- eller plaströr som är över en meter. Röret skall användas som dikestrumma vid byggandet av en väg för fyrhjuling i skogen. Kan avhämta det inom området Nagu - Åbo. Ring 040 728 7682.
• Marianne i Västanfjärd har ett förråd med allt möjligt hon gärna vill bli av med, där finns kläder, dukar, hundgrejor, rostiga prylar mm. Dessutom har hon en hel hög med nya skosnören i olika färger ...och så erbjuder hon möjligheten till att väva då hon har några meter ränning kvar på sin vävstol, ränningen är ca 73 cm bred (det finns också en del material kvar). Ring Marianne på 0440 902 436.
• Kerstin i Pargas efterlyser hyllor till uteförråd bredd ca 1,5 meter, skall vara stadiga och kan vara i trä eller metall. Kan avhämtas inom området Korpo - Åbo. Ring 0400 351 430.

Mittfältaren Riikka Ketoja har haft några skadefyllda säsonger som hon tillbringat inom det svenska seriesystemet, men nu väljer 22-åringen att fortsätta sin karriär i Åbo.

Efter två säsonger i Sunnanå SK flyttar den Jakobstadsbördiga Riikka Ketoja tillbaka till Finland och Damligan.

Ketoja har i dagarna skrivit på ett ettårigt avtal med Åboklubben.

- Det skall bli riktigt roligt. Jag hade några anbud från Elitettan i Sverige och från andra lag i Finland, men efter en längre tids eftertanke kändes det här bäst för mig just nu, säger Ketoja till Yle Sporten.

Jobb som PT kombinerat med ligaspel

Ketoja kommer att flytta till Åbo antingen denna eller nästa vecka och ansluter sig till ett starkt silverlag från sommaren 2016, som dessutom redan förstärks en hel del inför sommaren 2017.

Hennes förhoppning är att kombinera fotbollsspelandet med jobb som personlig tränare. Hon utbildade sig till PT under den långa perioden som hon gick skadad mellan åren 2014-2016.

Riikka Ketoja har även representerat FC United och KF10 i Damligan och har hittills även spelat fem A-landskamper för Finland.

Tidigt på morgonen den 2 juli 2009 hittades en man livlös i Mannerheimparken i Åbo. Mannen visade sig vara en Åbobo född 1955. Han hade blivit utsatt för oerhört brutalt våld och hade ungefär 80 knivsår i överkroppen, varav flera var dödliga.

Polisen har undersökt brottet som mord. Många personer hördes och några misstänkta var till och med anhållna, men ingen kunde bevisligen knytas till brottet.

Polisen har fortsatt lösa brottet och efter en intensiv undersökning har nu en man i 30-års ålder blivit anhållen. Mannen är sedan början av detta år häktad som misstänkt för mord.

Den misstänkte har varit samarbetsvillig uppger polisen, och baserat på hans uppgifter har man hittat två eggvapen som misstänks ha använts då brottet begicks.

På grund av undersökningstekniska skäl kan polisen varken kommentera detaljer om eller kommentera motivet till dådet. Förundersökningen fortsätter och förundersökningsmaterialet förs till åtalsprövning under våren.

Paroc Group planerar att stänga stenullsfabriken i Uleåborg, det meddelar koncernen i ett pressmeddelande i dag, tisdag. Samarbetsförhandlingar inleds med hela personalen på 70 anställda.

Samarbetsförhandlingarna inleds på tisdag om en vecka och pågår fram till slutet av februari. Tidtabellen för nedläggningen av fabriken klarnar efter avslutade samarbetsförhandlingar.

Enligt Paroc Groups verkställande direktör Kari Lehtinen råder det en överkapacitet inom stenullsproduktionen i Finland. Fabriken i Uleåborg är så gammal att det skulle krävas omfattande investeringar för att fortsätta med verksamheten, konstaterar Lehtinen i pressmeddelandet.

Ifall stängningen blir av som planerat kommer en del av produktionen och stödfunktionerna i Uleåborg att flyttas över till övriga fabriker och verksamhetsorter. Parocs andra stenullsfabrik i Finland finns i Pargas.

Enligt Paroc Groups operativa direktör Joakim Westerlund kommer Pargasfabriken att påverkas av en eventuell stängning i Uleåborg, men omfattningen och tidtabellen klarnar först efter avslutade samarbetsförhandlingar. Pargasfabriken sysselsätter i dag cirka 130 anställda.

Åbo Svenska Teater inleder året med barnpjäsen "Tuva och Ture i hemligheternas hus", som har skrivits i samarbete med barnen i Braheskolan i Åbo.

-Ingen är så ensam som en människa med många hemligheter. Det är okej att dela med sig av sina hemligheter.

Det är en sak regissören och dramatikern Ann-Luise Bertell tar fram när det blir tal om årets första premiär på ÅST. En rätt interaktiv barnpjäs.

Barnen i Braheskolan i Åbo har fått vara med och skapa teaterpjäsen "Tuva och Ture i hemligheternas hus". Men själva grundidén är skriven av skådespelaren författaren, dramatikern och regissören Ann-Luise Bertell. Också skådespelarna Jerry Wahlforss och Peter Ahlqvist har bidragit mycket till både text och utformning av pjäsen. Peter Ahlqvist har dessutom gjort scenografin.

Den nya pjäsen om Tuva och Ture och deras hemligheter har kommit till som en del i projektet Ung Dramatik som har stöds av Svenska kulturfonden. Projektet skapar mötesplatser för barn och teaterkonstnärer där barn få vara med och skapa teater och skriva dramatik.

Författaren och regissören Ann-Luise Bertell Regissören och dramatikern Ann-Luise Bertell står framför scenografin till "Tuva och Ture i hemligheternas hus" Bild: Yle/Nilla Hansson ann-luise bertell

Ann-Luise Bertell fick idén till hemlighetspjäsen ur "Book of Ideas" av Radim Malinic. Hon blev nyfiken på vilka hemligheter folk har och hon tror också att barn lever i en hemlighetsfull värld. Hon hade själv många hemligheter som barn.

Gruppen besökte Braheskolan i Åbo som har varit samarbetspartner i projektet. Olika grupper från skolan har nu sett utdrag ur pjäsen eller hela pjäsen och uppsättningen har ändrats i enlighet med reaktionerna hos eleverna. Det här är en produktion som fortsätter att leva ända till premiären och antagligen också efter den eftersom den unga publiken tenderar att reagera och uttrycka sig mycket spontant under olika föreställningar.

Uppsättningen som kommer att turnera i skolor och daghem på festivaler och familjefester lämpar sig för 4 - 10-åringar. Bara två föreställningar är inbokade på teatern, men det sätts in fler vid behov.

Åbo Svenska Teater uppmärksammar Finland 100 år-jubileet med att bjuda på finlandssvensk dramatik hela året.

Producenterna ser ut att få betala när S-gruppen sänker priset på grönsaker. Inköpare har redan varit i kontakt med österbottniska grönsaksproducenter och krävt prissänkningar, berättar SLC:s verksamhetsledare Johan Åberg.

Uppgiften kommer från en kontaktperson för odlarna och kom fram vid ett odlarmöte i Vasa på måndagskvällen.

Producenternas telefoner började ringa redan före klockan nio på måndagen, berättar verksamhetsledaren Johan Åberg vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.

- Flera producenter hade blivit uppringda redan tidigt på morgonen av uppköpare som ville ha lägre priser framöver med hänvisning till den här billighetskampanjen.

Johan Åberg Johan Åberg, juli 2013 Bild: Yle/Janne Isaksson johan åberg,åberg

S-gruppen meddelade i helgen att de sänker priserna på 900 produkter, bland annat många grönsaker. De inhemska tomaterna ska bli 21 procent billigare och priset på gurka sänks med hela 41 procent.

Att de här prissänkningarna åtminstone delvis tas från odlarnas fickor överraskar inte Johan Åberg. Billighetskampanjerna bådar aldrig gott för odlarna – de påverkar producentpriset åtminstone i det långa loppet, trots att S-gruppen lovar att de inte ska göra det.

- Det som kanske var överraskande var att påtryckningarna kom så här snabbt. Det var kanske höjden att man begär prissänkningar redan innan butikerna har öppnat på måndag morgon, dagen då kampanjen i praktiken börjar.

De stora kedjornas prissänkningar hotar i längden hela den inhemska produktionen av grönsaker.

S-gruppen: Det är mot vår linje

Det var Maaseudun Tulevaisuus som var först med nyheten om uppköparnas krav på prissänkningar. S-gruppen försäkrar för tidningen att deras egna uppköpare inte har krävt prissänkningar, att kraven är mot gruppens linje och att de ska utredas.

Johan Åberg säger ändå att han har uppgifter om att åtminstone de lokala andelsbutikernas uppköpare har krävt prissänkningar av sina leverantörer.

- Och ur producenternas synvinkel är det sak det samma vem i butiksledet som kräver de här prissänkningarna: centralaffären eller lokala affärer. Ur jordbrukarnas synvinkel är det ju en och samma S-grupp och samma kampanj.

Lönsamheten är redan dålig

De stora kedjornas prissänkningar hotar i längden hela den inhemska produktionen av grönsaker.

Odlarnas marginaler när det gäller tomat och gurka var nära noll redan innan billighetskampanjen började, säger Johan Åberg.

- Ser man på till exempel vanlig rund tomat i dagens läge så ligger odlarpriset på bara hälften av vad det normalt den här tiden brukar göra.

Vi ligger under lönsamhetsgränsen redan från tidigare i grönsaksodlingen.

Jordbruket överlag har den sämsta lönsamheten under hela EU-tiden och för att man ska kunna svara på den inhemska efterfrågan borde producentpriserna egentligen stiga.

Finländsk mat konkurrerar i kvalitet, inte i pris

De stora butikskedjorna har den senaste tiden tävlat genom prissänkningar. Sänker en kedja priserna följer de andra snabbt efter.

De så kallade billighetskampanjerna är okej så länge prissänkningarna tas från butikskedjornas egna marginaler, men så har det inte varit trots kedjornas löften, säger Åberg. Han påpekar till exempel att S-gruppens resultat inte har försämrats trots billighetskampanjerna.

- Det är någon annan som i slutändan betalar för den billigare maten än butikerna.

Åberg säger att hela diskussionen kring mat är inne på fel spår. I stället för priset borde man diskutera den inhemska matens mervärde. Finländsk mat konkurrerar i kvalitet och renhet.

- Att köra vidare på att maten ska vara så billig som möjligt och helst inte ska får kosta något överhuvudtaget, det bara inte fungerar i ett land som Finland med kallt klimat och hög kostnadsnivå.

På sitt möte tisdagen den 10.1.2017 beslöt bygg- och miljötillsynsnämnden i Kimitoöns kommun att godkänna Egentliga Finlands energis anhållan om att avbryta ansökningen om bygglov för Vindkraftsparken i Nordanå-Lövböle.

Dessutom beslöt nämnden att Egentliga Finlands energi senast 20.4.2017 ska meddela om en fortsättning på projektet.

Däremot beslöt man ännu inte om kostnadsersättningar för bygglovsbehandlingar.

Godkänt tillägg i ansökan om utsläppsplats för avloppsvatten

På sitt möte behandlade nämnden också ärendet om vattenreningsverket i Dalsbruk.

Kimitoöns Vatten fick i oktober ett beslut från Vasa förvaltningsdomstol där det konstaterades att Kimitoöns vatten senast 31.12.2019 bör lämna in en ansökan till Södra Finlands regionförvaltningsverk om att flytta den nuvarande utsläppsplatsen för avloppsvattnet i Falköfjärden till en mindre skadlig plats. Nu vill Kimitoöns vatten skriva in ett tillägg i sin ansökan som säger att även alternativa platser att för utsläpp av avloppsvatten ska undersökas.

Bygg- och miljötillsynsnämnden godkände tillägget.

Dessutom tog nämnden bland annat del av detaljplaner för Kimito centrum och området Brinkkulla.

Alla beslut godkändes enligt förslag och inget ärende väckte diskussion enligt nämndens ordförande Henry Engblom, SFP.