Åbo stad ber finländare skicka in sina personliga minnen och bilder om julfreden. Minnena samlas till en bok om utlysandet av julfreden och andra jultraditioner i Åbo.

Vad betyder evenemanget och vad ger det? Hur har julfreden påverkat familjens och släktens jultraditioner? Minnena kan ha anknytning antingen till evenemanget på Gamla stortorget, eller till firandet därhemma.

Boken skrivs av professor Timo Soikkanen, historiker Tapani Kunttu och kulturhistoriker Tarja Tuulikki Laaksonen och kommer ut till julen 2015. Arbetsgruppen samlar också in minnen från evenemanget Ekumenisk jul i Åbo.

Minnena kan skickas in per post till adressen: Åbo stad, Universitetsgatan 27 a, 20100 Åbo
Minnen och bilder samlas också in elektroniskt fram till den 13.1.2015 på webbsidan www.turku.fi/joulurauhamuistot

Se på julfreden i Yles Arkiv.

Föreningen Vårt Åbo har lämnat in ett nytt besvär till Åbo förvaltningsdomstol gällande parkeringen under Salutorget i Åbo. I sitt besvär ifrågasätter föreningen hela beslutsprocessen kring torgparkeringen.

Föreningen hänvisar till ett beslut som fattades i stadsfullmäktige 1997. Då beslöt fullmäktige att inleda arbetet med att utveckla centrum och Salutorget och att också utarbeta en delgeneralplan för centrumområdet.

Staden har inte ändå förverkligat delgeneralplanen för centrum såsom fullmäktige fattade beslut om för närmare 20 år sedan, anser föreningen. Istället beslöt man om en detaljplan för Salutorget som möjliggör bygget av parkeringshuset.

Föreningen Vårt Åbo vill nu bland annat att en delgeneralplan för centrumområdet ska göras och föras till stadsfullmäktige.

Läs även:

Grönt ljus för torgparkeringen – igen

På måndag mitt på dagen blev en kvinna född 1962 påkörd av en bil och förolyckades på ett övergångsställe i Hovirinta i S:t Karins.

Olyckan skedde i korsningen av Hovirinnantie och Hovipojankuja.

Det var en medelålders man som körde bilen, mannen klarade sig oskadd.

Ambulanspersonalen som anlände till olycksplatsen kunde konstatera att kvinnan hade avlidit.

Polisen utreder fallet som grovt äventyrande av trafiksäkerheten och grovt dödsvållande.

Svenska Yles redaktion i Åbo flyttar till nya utrymmen i Logomo tillsammans med de finska kollegerna på Yle Turku. I dag huserar Yle i Kopkolmio invid Salutorget i Åbo. Orsaken till att man från och med sommaren 2015 flyttar till nya utrymmen på Hampspinnaregatan är att Yle ser många fördelar med just Logomo.

- Nu får vi ändamålsenliga och inspirerande utrymmen. Vi hoppas förstås att vi tack vare flytten nu kommer att kunna erbjuda publiken ännu bättre innehåll och tjänster på webben, i radio och i tv, säger Yle Åbolands chef Ulrika Fagerström.

Genom att flytta till Logomo kan Yle både utveckla nya former av samarbete och samtidigt jobba i mera ändamålsenliga lokaler till ett lägre pris än de nuvarande redaktionerna.

- Fördelarna med våra nuvarande lokaler alldeles intill Åbo Salutorg är många, men den dynamiska miljö Logomo erbjuder till ett billigare pris tror vi att är bättre anpassad med tanke på de framtida krav som ställs inom mediebranschen, säger Fagerström.

En del av Yles strategi är att vi ska satsa på ännu mera samarbete med andra aktörer. Logomo erbjuder en dynamisk och innovativ miljö med många andra företag inom den kreativa branschen.

Yles nuvarande utrymmen i Kopkolmio är i behov av en omfattande renovering för att uppfylla dagens krav. I samband med den planeringen blev det aktuellt att också se över andra alternativ med tanke på Yles framtida behov.

Logomo har byggts upp i VR:s gamla maskinhallar och fick sin början i samband med att Åbo var Europas kulturhuvudstad år 2011. Logomo är i dag lika stort som Hansa-kvarteret i Åbo centrum.

- Vi satsar på innehållet och kvaliteten inom alla våra distributionskanaler. Att Yle sparar pengar på flytten är förstås till fördel, men det viktiga är ändå att vi med ändamålsenliga lokaler kan sköta vårt public service uppdrag på bästa möjliga sätt, säger Fagerström. Målet med flytten är i slutändan att kunna tjäna publiken ännu bättre än tidigare. Bevakningen av Åboland påverkas på inget sätt av flytten.

En personbil gled på måndag eftermiddag ned i Aura å vid Östra Strandgatan nära Aurabron.

Enligt polisen gled bilen med låg hastighet och bromsen i botten över åkanten.

Kvinnan som körde bilen kunde räddas ur ån direkt i samband med olyckan.

Räddningsverket bärgade bilen ur ån senare på måndag eftermiddag.

Bilen bärgas ur Aura å. Räddningsverket kunde på måndag kväll lyfta bilen ur Aura å. Bild: Yle/Kimmo Gustafsson

Arbetet med att riva förbränningsverket i Oriketo i Åbo inleds i mars.

Enligt byggmästare Pirkko Kunnari fastighetsaffärsverket i Åbo tar det ungefär ett halvt år att riva byggnaden. Arbetet kommer troligen inte att störa grannskapet nämnvärt, då en del av betongbyggnaden finns under marken, tror Kunnari.

Förbränningsverket tas ur bruk vid årsskiftet, då förbränningsverkets miljötillstånd tar slut. Ett nytt förbränningsverk ska byggas i Korvenmäki i Salo.

Rivningsarbetet genomförs av bolaget Delete Kierrätys- ja Purkupalvelut från Tammerfors, som vann anbudstävlingen för arbetet.

Vägtrafikverket varnar dem som rör sig med bil i södra Finland för fortsatt dåligt väglag. Väglaget är dåligt på sina håll på grund av snöfall och blötsnö på marken.

Under dagens lopp har mindre plåtkrockar och avkörningar ägt rum runtom i landet, men inga allvarligare olyckor.

Ingen skadades i avkörningen i Nykarleby. Halka i Nykarleby där en singelolycka inträffade på måndagen. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

En skåpbil åkte i diket i Nykarleby på eftermiddagen. Olycksplatsen ligger strax norr om Munsala by. Ingen skadades i olyckan.

Jultrafiken livligast på tisdag

Det ser ut som att jultrafiken inte varit speciellt livlig under måndagen.

- Man kan inte tala om några rusningar, säger Timo Rimmi vid vägtrafikverket i Tammerfors.

Tisdagen väntas bli en livligare dag med tanke på jultrafiken.

Enligt meteorologiska institutet rör sig ett snöområde över landets sydvästra del till sydost. Det kan snöa rikligt i Egentliga Finland och Nyland, där det väntas snöa 5-10 centimeter fram till tisdagsmorgonen.

Bollförbundet har beviljat ligalicens åt KTP som slutade tvåa i division 1. MYPA:s situation är oklar, liksom också vem som eventuellt skulle ta deras plats ifall situationen inte fixas.

Totalt elva klubbar har fått ligalicens inför fotbollssäsongen 2015. På grund av ekonomiska svårigheter råder det ändå oklarheter om vem som tar den tolfte platsen.

KTP kommer att ta Honkas plats, medan MYPA inte har beviljats en licens. Exakt vilka kriterier de inte uppfyller avslöjades inte. Klubben har nu tid till 8 januari att få ordning på sina affärer.

Ifall MYPA blir utan licens står TPS näst i tur. Skulle Åbolaget inte ta emot en eventuell ligaplats är Ilves den följande kandidaten.

Stora planer är på gång för Pargas centrum. Området mellan Axos café och Nordea på Köpmansgatan kan i framtiden få ett helt nytt hus - eller kanske flera.

Tanken är att det gamla Tarmola-huset som inhyser bland annat pizzerian Venezia och resebyrån Forte på Köpmansgatan 7 ska rivas och ge plats för ett nytt affärs- och bostadshus i tre våningar.

"Årets företagare" har visioner

Mannen bakom husplanerna, Pargasföretagaren och konstsamlaren Ted Wallin, vill i det här skedet inte inte gå in på några närmare detaljer, men säger att projektet är mycket speciellt.

Företagaren Ted Wallin. Ted Wallin. Bild: Yle/Marie Söderman

Huset som i dag står på tomten är i dåligt skick. Fastighetens fyra ägare, Wallin är en av dem, är eniga om att det bör rivas.

Köpmansgatan den 22 december 2014. Köpmansgatan i Pargas Bild: Yle/Marie Söderman

Tv-program satte igång processen

Idén till att låta bygga ett nytt hus fick Wallin i samband med Yle Teemas tv-satsning "Ett nytt Pargas" i somras.

En grupp arkitekter tog då fram nya visioner för Pargas och Wallin blev inspirerad att som företagare och Pargasentusiast jobba vidare med projektet som gällde Köpmansgatan.

Huset har ritats av arkitekt Heikki Muntola vid arkitektbyrån Studio puisto. Ritningarna från i somras har redan nu justerats så att huset ska ha färre fönster, men större inglasade terrasser mot Köpmansgatan.

Gatuplan skulle reserveras för affärslokaler och de två översta våningarna för bostäder. Under jorden byggs en parkeringshall.

- Finansieringen är inte heller klar i det här skedet, vi måste förhandla med banken, säger Wallin.

Wallin är delägare i ytterligare ett fastighetsbolag på Köpmansgatan och äger också fastigheten som inhyser galleriet Art bank.

Staden sätter tummen upp

Inom Pargas stad har man tagit del av planerna och ser positivt på idén att skapa något nytt i centrum.

- Kvarteret mellan Axo och Nordea behöver utvecklas. Ted Wallin är en av de första som har visat intresse för att göra något konkret, säger planeringsarkitekt Turkka Michelsson.

Turkka Michelsson. Bild: Yle/Marie Söderman

- På tjänstemannanivå anser vi att det här är ett intressant initiativ som kunde ge staden ett lyft, säger Michelsson.

Hela området kunde piffas upp

Staden har också varit i kontakt med andra som äger fastigheter på området mellan Axo och Nordea. Förhoppningen är att hela området kunde ses över, inte bara tomten som gäller Köpmansgatan 7 . Ett par andra fastighetsägare har visat intresse för att fundera vidare, men inga konkreta planer finns ännu.

- Men ingenting kan komma igång förrän vi har gjort om detaljplanen. Det arbetet börjar 2015, säger Michelsson.

Projektet på Köpmansgatan drivs alltså nu av en privatperson. Av idéerna som togs fram i somras har staden själv valt att jobba vidare med området kring Pargas gästhamn.

Många gillar förslagen

Bodil Sjögren och Anne Mikkonen på väg på en fika på Köpmansgatan. Bodil Sjögren och Anne Mikkonen på Köpmansgatan i Pargas. Bild: Yle/Marie Söderman

Då de olika idéerna för Pargas centrum presenterades för allmänheten tidigare i år togs de emot med jubel bland Pargasbor. Också nu då Yle Åboland visar upp en bild på huset hörs många glada utrop på Köpmansgatan.

- Wow, är min första reaktion. Huset blir en kontrast mot det andra och kan bli jättehäftigt. Mina tankar går mot vattnet och vågor, säger Patrik Sundell.

- Super, mycket fint! Man får medelhavsstämning, säger Bodil Sjögren och Anne Mikkonen.

Många företagare var redan i somras ivriga inför planerna i Pargas. Till exempel tyckte Mosa Moulani som driver pizzerian Venezia att planen för Köpmansgatan 7 lät vettig eftersom huset är i dåligt skick.

Bilden visar hur Köpmansgatan 7 kunde se ut före och efter. Köpmansgatan i Pargas Bild: Fotomontage. Bilder: Yle/Marie Söderman och arkitektbyrå Studio puisto.

Kolla också in:
Yle Teemas program "Ett nytt Pargas" på Arenan.
Pargas planeras på nytt
Företagarna gillar arkitekternas visioner

Krigsveteranernas rehabiliteringspengar åker fram och tillbaka mellan staten och kommunerna. I fjol returnerade Åboregionen drygt 60 000 euro. Sammanlagt skickade Finlands kommuner 1,6 miljoner tillbaka.

- Veteranerna som ansöker om rehabilitering kan inte eller vill inte använda sig av pengarna. Vissa får förhinder och tas in på sjukhus eller åldringshem, medan andra blir exempelvis dementa, säger överläkare Päivi Sutinen.

Sutinen ansvarar för rehabiliteringen av krigsveteraner i Åbo. I fjol var Åbo ett undantag bland kommuner i Åboregionen och använde alla statliga pengar som är öronmärkta för vården av veteraner från vinter- och fortsättningskriget.

Faktumet att Åbo kanske blir tvungen att returnera pengar i år betyder inte att veteranerna går miste om vård anser Sutinen.

- Alla veteraner som ansökt om rehabilitering har fått det.

Kommunerna borde aktivera sig

Bland kommuner i Åboregionen nämns veteranernas höga ålder som den främsta orsaken till att man returnerat pengar. Av Finlands knappt 30 000 veteraner lever drygt 1 000 i Åboregionen och medelåldern ligger på 90 år.

Vid de lokala krigsveteranförbunden önskar man ändå att kommunerna skulle försöka informera om veteranernas rättigheter i en högre grad.

- För mig är lösningen enkel. Kommunerna borde en gång om året ringa upp eller personligen besöka veteranerna för att få veta hur de egentligen har det. Just nu är informationen bristfällig. Det säger Pekka Paatero, ordförande för Åbo krigsveteranförbund.

Efter en lagändring i fjol får kommunerna veteranernas personuppgifter från Folkpensionsanstalten.

- Eftersom man vet vilka som ingår i gruppen krigsveteraner gäller det för personalen att aktivera sig och kontakta veteranerna, säger Reino Juslin, ordförande för Pargas krigsveteranförbund.

Finkänslighet och resursbrist

De flesta kommuner i Åboregionen skickar ut information om rehabiliteringsmöjligheter via tidning eller per post. Att man skulle försöka nå veteranerna per telefon anser Sutinen är problematiskt.

- Det gäller att hitta dem som verkligen vill. Eftersom människorna i fråga är så gamla lider vissa av demens, och de kan bli upprörda om man ringer dem. Vår personal tänker på veteranerna.

I Pargas ställer sig kontorssekreterare Juha Visuri positivt till förslaget att ringa upp krigsveteranerna, men undrar vilka resurser kommunen ska använda för att slå samtalen.

- I år höll jag på med ett projekt som tog all min tid. Jag vet inte vem som skulle hinna, men i teorin kanske någon skulle hinna ringa.

Trafiken inför julhelgen är som livligast i dag. Mest trängsel på vägarna blir det mellan klockan 13 och 18, uppskattar Trafikverket.

Framförallt i södra Finland kan snöyran orsaka problem i trafiken, i övrigt har man hittills förutspått normalt vinterväglag.

Jultrafiken underlättas i år av att den fördelar sig på flera dagar. Rusning och köer kan ändå uppstå på huvudvägarna i södra Finland, särskilt på riksväg 3 från Helsingfors till Tammerfors och på riksväg 4 till Lahtis.

Också på riksväg 7 från Helsingfors österut och på riksväg 1 till Åbo kan trafiken vara livlig. Enligt Trafikverket får man räkna med korta köer i närheten av de större städerna under de livligaste timmarna.

Polisen hoppas på tålamod och artighet i jultrafiken och påminner om att bromssträckan på snöiga och isiga vägar kan vara dubbelt längre än vid torrt väglag.

Returtrafiken kommer enligt Trafikverket att fördelas på flera dagar. Den börjar på annandag jul och pågår ända fram till trettondagen. Som livligast blir returtrafiken söndagen den 28 december.

Läs också:
Bilister varnas för dåligt väglag

Jultrafiken har hittills förlöpt lugnt och inga köer har uppstått.

Också hastigheterna på vägarna har hållits på en lugn nivå. Efter klockan 16 ökade trafikmängden något.

Vid Trafikverket förvånas man över att trafiken har varit så stillsam.

Vid köpcentren har det förekommit en hel del trafik.

Jultrafiken underlättas i år av att den fördelar sig på flera dagar.

På julafton breder ett nederbördsområde ut sig med början i väster. Både regn, blötsnö och snöfall kan förekomma, och då kan väglaget försämras i söder.

Polisen hoppas på tålamod och artighet i jultrafiken och påpekar att bromssträckan på snöiga och isiga vägar kan vara dubbelt längre än vid torrt väglag.

Returtrafiken kommer enligt Trafikverket att fördelas på flera dagar. Den börjar på annandag jul och pågår ända fram till trettondagen. Som livligast blir returtrafiken söndagen den 28 december.

Stig Appelgren var 14 år gammal då vinterkriget bröt ut 1939. Efter att skolan i Åbo stängdes beslöt man att Stig tillsammans med sina två yngre syskon skulle ta båten över till Stockholm i skydd undan de ryska bombningarna av Åbo.

Stig minns tydligt hur dunkelt Åbo var då de lämnade staden som var mörklagd för att inte synas för bombplanen. Stockholm däremot öppnade sig för barnen med pulserande liv och ljus.

Stig och hans syskon hamnade i goda hem hos ett par förmögna köpmän i Stockholm medan deras mor och far hemma i Åbo kämpade mot kölden och bombräderna.

Stig återvände till Åbo efter krigsslutet men fick aldrig återse sin mor som träffades av splitter under en bombning av centrum av staden.

Hör Stig berätta om hur han upplevde vintern 1939.

Det är husbolagen eller fastighetsägarna som ansvarar för trottoarernas snöröjning och underhåll om kommunen inte har tagit på sig ansvaret. Kommuner kan ta över ansvaret för vinterunderhållet på detaljplanerade områden.

- Husbolagen kan vid behov ge över ansvaret till fastighetservicebolag, säger juristen Jenni Hupli vid Finlands fastighetsförbund. Men det är fortfarande husbolagen som ansvarar om fotgängare halkar och slår sig, om trottoarernas vinterunderhåll inte har skötts ordentligt.

Husbolagen rådfrågar dagligen Fastighetsförbundet i ärenden kring vinterunderhållet.

Snöhögar irriterar också invånare. Enligt bygginspektör Reima Ojala vid Åbo stad tar invånarna ibland lite väl snabbt kontakt med staden då snöhögar inte är undanröjda och ligger i vägen för deras framfart.

- Vi kontaktar husbolagen vid behov men inte alltid, säger Ojala. Om det har snöat mycket under natten och snön står i stora drivor och väntar så brukar folk ringa och vara mycket irriterade men det är omöjligt att få bort alla snöhögar samtidigt.

Enligt Ojala måste staden då prioritera snöröjningen på viktiga trafikleder och farliga platser.

En butiksanställd i Nystad har försnillat tiotals tusen euro från sin arbetsplats.

Förskingringen uppdagades efter att företagaren kontaktade polisen.

Den misstänkte tros ha förskingrat pengar under åren 2013 och 2014. Brottet undersöks av Sydvästra Finlands polisinrättning som grov förskingring.

Den misstänkte har erkänt brottet under förundersökningen. Fallet går till åtalsprövning efter årsskiftet.

Den regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland är fortfarande olaglig. Det anser Åbo förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolen anser att kravet på att minst en av nämndens ledamöter och dennes personliga ersättare ska företräda den svenskspråkiga befolkningen inte uppfylldes.

I nuläget representeras de svenskspråkiga i regionen av Maskubon Maija Salo från SDP. Hennes ersättare är Tuula Muukkonen från Reso. Båda har finska som modersmål men talar flytande svenska enligt Åbo stadsfullmäktige, som valde dem in i räddningsnämnden.

Enligt domstolen var beslutet lagstridigt. Eftersom både Salo och Muukkonen har finska som modersmål och bor på finskspråkiga områden kan de inte representera den svenskspråkiga befolkningen i regionen.

Det är redan andra gången som saken behandlades i Åbo förvaltningsdomstol. Redan för ett år sedan ansåg förvaltningsdomstolen att nämnden var olaglig, då det inte fanns en enda representant för den svenskspråkiga befolkningen i nämnden. Det här är något som krävs i lagen.

Då utsågs Salo och Muukkonen som representanter för den svenskspråkiga befolkningen av Åbo stadsfullmäktige och det var det beslutet som nu upphävdes i förvaltningsdomstolen.

Arbetslösheten fortsätter att öka i Egentliga Finland. I slutet av november var 12,5 procent av de arbetsföra invånarna utan arbete. Arbetslösheten är på samma nivå som i resten av landet.

Arbetslösheten ökade med drygt en procentenhet jämfört samma tid i fjol.

Antalet lediga arbetsplatser har ändå ökat med 30 procent i landskapet jämfört med samma tid i fjol. Det är speciellt inom industrin och transportbranschen som det finns jobb, meddelar Närings-, trafik- och miljöcentralen. Det samma gäller social- och hälsovårdsbranschen, samtidigt som arbetslösheten ökar just inom den branschen.

Det finns fortfarande färre lediga arbetstillfällen inom handelsbranschen.

Antalet långtidsarbetslösa och arbetslösa unga ökar också.

Arbetslöheten är högst i Åbo (15,8%) och Salotrakten (15,1%) och lägst i Åboland (8,2%) och Letala (6,3%).

Pargas stadsdirektör Folke Öhman välkomnar Högsta förvaltningsdomstolens domslut som säger att uppsägningen av rektorn i Våno skola år 2011 var lagstridig.

- Domen är tydlig och klar. Vi gjorde fel. Det är bra för alla parter att det här nu blev klarlagt, säger Öhman.

Pargas stadsstyrelse sade upp rektorn år 2011. Bakgrunden var att rektorn hade gripit tag i en elev. På grund av den här händelsen fick rektorn en varning av Pargas stad. Efter det dömdes rektorn både av tingsrätten och hovrätten för misshandel och brott mot tjänsteplikt. Pargas stad sade då upp rektorn från sitt arbete. Orsaken var densamma som då rektorn fick sin varning. Enligt Åbo förvaltningsdomstol var det här lagstridigt, eftersom man inte kan avskeda en anställd på samma grunder som man har gett en varning.

Pargas stadsstyrelse besvärade sig mot domstolsbeslutet. Högsta förvaltningsdomstolen anser ändå att det inte finns skäl att ändra på den tidigare domen.

- Nu ska vi analysera läget i lugn och ro, säger Öhman. Efter julen ska vi diskutera med Vånos före detta rektor och se hur vi kan lösa frågan på bästa möjliga sätt.

Våno skolas tidigare rektor jobbar nu i Malms skola i Pargas.

Biblioteksbron i Åbo vandaliserades igen i söndags vid 24-tiden. Den här gången fastnade vandalerna, två unga män, på film.

Åbo stad övervakar bron med videokameror. Staden har gjort en brottsanmälan om fallet och hoppas att de två unga män som förstörde brons glaspelare åker fast.

Åbo stad påminner om att det inte är en billig affär att renovera glaspelarna. Övervakningen på bron kommer också att fortsätta.

Åboskolorna kan eventuellt ordna undervisning i mindre undervisningsgrupper i större utsträckning i fortsättningen tack vare att ett extrastöd som Undervisningsministeriet beviljade på måndagen.

Undervisnings- och kulturministeriet delade på måndagen ut tilläggsunderstöd för att göra undervisningsgrupperna mindre och Åbo stad beviljades 521 000 euro. Pargas stad 68 200 euro, Steinerskolan i Åbo 7500 euro och Åbo universitet/Turun normaalikoulu 25 100 euro. Tidigare i år beviljades Åbo stad 2,5 miljoner euro. Totalt har staten i år delat ut 75 miljoner euro till kommunerna för det här ändamålet.

De här pengarna kan användas fram till slutet av 2015.

Efter årsskiftet kommer kommunerna igen att kunna ansöka om mer pengar för att möjliggöra undervisning i mindre grupper. Staten har skurit ner på den totala summa pengar man delar ut till kommunerna för att möjliggöra mindre undervisnignsgrupper, nästa år delas 30 miljoner euro ut.

Utbildningsanordnaren kan använda statsunderstödet endast för lärares lönekostnader, för att anställa flera resurslärare eller för att grunda nya undervisningsgrupper. I första hand kan en lärare anställas för grupper med över 25 elever.