
Vänsterförbundet, Socialdemokraterna och De gröna ställer sig skeptiska till valfrihetsmodellen som presenterades av regeringen på onsdagskvällen.
- Regeringens linjedragningar innebär en privatisering av den offentliga vården och att de integrerade vårdkedjorna äventyras. Regeringen mål är valfriheten ska omfatta två tredjedelar av alla social- och hälsovårdstjänster. Det innebär att de ursprungliga målen med integrerade vårdkedjor, inspesparingar och jämlikhet mellan regionerna inte kommer att nås, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.
Tämä on hieno joululahja Mehiläiselle ja Attendolle, ei suomalaisille kansalaisille #sote
— Li Andersson (@liandersson) December 21, 2016
Andersson anser att valfrihetsmodellen gör att utgifterna ökar och att pengar ämnade för finländarnas välmående styrs till multinationella hälsokoncerners vinster. Modellen fungerar inte heller i glesbygden, eftersom det inte är attraktivt för privata bolag att ha verksamhet där, säger Andersson.
"Radikal förändring för vårdsystemet"
Ordförande för social- och hälsovårdsutskottet Tuula Haatainen (SDP) ser också risker med en valfrihetsmodell och anser att målet att få snabbare och bättre vård kan uppnås på andra sätt än med regeringens förslag. Problemet åtgärdas med flera läkare och hälsovårdare på de ställena där köerna är långa, anser Haatainen.
Haatainen är också kritisk till bolagisering inom vården.
- Omfattningen av tvångsbolagiseringen är en mer radikal förändring i det finländska social- och hälsovårdssystemet än vad vi kunde förutse, säger Haatainen.
Också De grönas vice ordförande Touko Aalto är försiktigt skeptisk till förslaget. Han oroar sig över att förslaget inte motsvarar de mål som finns i regeringsprogrammet: att jämna ut klyftorna mellan befolkningsgrupper och regioner, och att hålla kostnaderna nere.
Problemet, enligt Aalto, är att integreringen mellan primär- och specialvården blir på hälft.
- Om integreringen inte sköts är risken att sjuka människor och människor i behov av tjänster skyfflas fram och tillbaka mellan luckor och läkare i onödan. Det är utmattande för människan och kostsamt för samhället.
Också beröm
Aalto poängterar ändå att förslaget också innehöll bra saker, som till exempel att landskapens roll förstärks och att studenthälsan i framtiden omfattar även yrkeshögskolestuderanden.’
Också Li Andersson ser en del positivt i förslaget.
- Positivt är att skolkurators- och skolpsykologtjänsterna också i fortsättningen blir kvar hos kommunerna, säger Andersson som också berömmer att regeringen uppmärksammat studerandes situation.