På fredag är det premiär för pjäsen Det sista fartyget (Viimeinen laiva) på Åbo stadsteater.

Det är samtidigt europeisk urpremiär för musikalen, som är skriven av artisten Sting. Pjäsen uppfördes allra första gången 2014 i Chicago.

Det sista fartyget handlar om den lilla engelska småstaden Wallsend, där varvet hotas att läggas ner. Det sista fartyget ska byggas.

Varvet är bekant för Sting, eftersom han tillbringade sin barndom vid varvet och växte upp där.

"Många kan känna igen sig"

Pjäsen är aktuell särskilt för Åbo, där man har en mer än 300 år lång obruten tradition av fartygsbygge. Just nu går det bra för Åbovarvet, men det har varit nedläggningshotat och arbetare har i flera repriser varit permitterade.

- Vi har på teatern pratat mycket om hurdan samhörighet ett varv eller en fabrik kan ge, och hur mycket det påverkar samhället om det läggs ner, säger Anna Victoria Eriksson, som spelar den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Meg. Jag tror nog att många kan känna igen sig.

Anna Victoria Eriksson. Anna Victoria Eriksson som Meg Dawson i musikalen "Det sista fartyget". Bild: Åbo stadsteater Åbo Stadsteater,Sting,The Last Ship,anna victoria eriksson

Scenografin med bland annat ett stort fartygsskrov och svetsloppor är gjord av Jani Uljas.

- Vi bekantade oss med varv i England för att hitta den råa stämningen, berättar Uljas. Meyervarvet i Åbo är tyvärr alltför hightech.

Sting i publiken

En stor sak för ensemblen och publiken är att Sting planerar att själv komma och se pjäsen. Det finns ett preliminärt datum, men teatern har inte offentligt berättat när det är.

- Det är jättespännande och nervöst, och samtidigt en jättestor ära, säger Eriksson. Vi vet hur mycket pjäsen betytt för honom. Därför vill vi berätta den här storyn så bra som möjligt.

Sting Sting på scenen med sin elbas Bild: AOP Sting

Förutom om varvets framtid handlar pjäsen om de val man gör i livet.

Huvudpersonen Gideon lämnar Wallsend, varvet och sin flickvän, men han lovar att återvända. Då han efter 15 år kommer tillbaka är varvet nedläggningshotat, flickvännen har en 15-årig son och hon är förlovad med en annan.

- Det är en jättehärlig roll att spela, säger Eriksson om sin rollkaraktär, för hon är helt vanlig. Oftast i musikaler är den kvinnliga huvudrollen någon som är hemskt snygg eller väldigt sexig, men Meg är helt vanlig. Det finns hemskt mycket att känna igen sig i.

Det sista fartyget är först ut

Premiären för musikalen är på fredag, och då blir det premiär också för det nyrenoverade teaterhuset vid Aura å.

Huset har renoverats i nästan fem år, och de sista delarna av teatern flyttade tillbaka in i huset först denna vecka.

- Det har borrats och byggts ända fram till sista dagen, så vi har fått ett naturligt bakgrundsljud till varvet, skrattar regissören Mikko Kouki.

Skådespelaren Riitta Salminen-Kujala i sin nyrenoverade loge. Skådespelaren Riitta Salminen-Kujala syns i spegeln i sin loge på Åbo stadsteater. Bild: Yle/Linus Hoffman Åbo Stadsteater,Riitta Salminen,Riitta Salminen-Kujala

Renoveringen blev mycket dyrare än det ursprungligen var meningen, främst på grund av oväntade asbestfynd och att huset var i sämre skick än man trott. Men också på grund av planeringsmissar.

- Nu är allting fint. Inte lyxigt, men funktionellt, säger tekniska chefen Juhani Koski. Alla tre scener och verkstäderna finns på samma plan, så det är lättare att flytta sig och dekorer.

Det är alltså främst bakom scenen som förändringarna syns. Publiken ser närmast att foajén och teatersalongerna har återfått sin glans från 1962, då huset blev färdigt.

- Jag tycker här ser jättefint ut, säger Eriksson och tittar sig omkring. Det är väldigt likt hur det var innan, men det är snyggt.

Utsikten från Åbo stadsteaters foajé ut över Aura å. Bild: Yle/Linus Hoffman Åbo Stadsteater,teatrar,Aura å,Åbo,Foajé,teaterfoajé

Tekniska nämnden i Kimitoön har beslutat sälja fastigheten på Kalkholmen i Västanfjärd. I det drygt en hektar stora markområdet som varit till salu ingår ett kafé och en hallbyggnad.

Kimitoöns kommun fick ett anbud om fastigheten av en köpare som ämnar bedriva företagsverksamhet där.

Företagaren har i samband med sitt anbud beskrivit den tilltänkta verksamheten på området. Anbudet och affärsplanen ingick som bakgrundsmaterial i nämndens beredning, men de var inte offentliga.

Tekniska nämnden diskuterade länge försäljningen under tisdagens möte, men till slut gick allting enligt föredragningen.

Nämndens ordförande Helena Fabritius säger att en företagare som är redo att utveckla verksamheten välkomnas till området då kommunen inte har de resurser som krävs.

Första anbudet som kommunen kunde acceptera

Kommunen har fått kritik för att inte ha informerat om försäljningen och Fabritius håller med om att informationsgången kunde ha skötts bättre. Hon påpekar att fastigheten varit till salu sedan 2009 då fullmäktige fattade beslut om att sälja.

Efter det har det kommit in ett antal anbud, men inget av dem har varit så pass högt att kommunen accepterat dem. Tjänstemännen har inte ens tagit dem för beredning i nämnden, säger Fabritius.

De nuvarande hyresgästerna har informerats om att fastigheten nu hittat en köpare. Köpeskillingen är inte offentlig, men blir det så fort protokollet publiceras, säger Fabritius.

På området finns en ramp för sjösättning av båtar och ett tvättställ för mattor som kommunen ansvarat för. De kommer att vara tillgängliga även i fortsättningen.

För rampen har ett servitut bildats och för mattvätten har kommunen förhandlat en tio år lång nyttjanderätt.

I höst har "Läsväskan" introducerats i grundskolorna i Pargas. Läsväskan är en digital läsdagbok som väcker fascination runt om i landet.

I Pargas har man utvecklat en modell för att följa med vad skoleleverna läser. Läsväskan är en slags läsdagbok på datorn, där eleven själv för bok över sitt läsande.

Det var då Lotta Dammert, lektor i modersmål och litteratur, märkte att hon inte har koll på vad hennes elever har läst eller vad hon ska tipsa dem om att läsa som hon började utveckla dataprogrammet Läsväskan tillsammans med skolans it-experter.

Lotta Dammert är hjärnan bakom Läsväskan. Modersmålslärare Lotta Dammert Bild: Yle/Andy Ödman Pargas,modersmålslärare,skolan (fenomen),skola

I höst blev Läsväskan verklighet och det är tänkt att Pargas samtliga grundskoleelever ska ha nytta av den.

Redan i årskurs ett börjar man med att fylla i författarnas namn och titeln på den bok man läst i Läsväskan. I de högre årskurserna börjar man sedan skriva in bokrecensioner i verktyget.

Tanken är att både eleven och läraren ska kunna följa med vad eleven läser och via det kan eleven lättare skapa ett så brett utbud som möjligt på sitt läsande.

Flera skolor och kommuner har hört av sig till Dammert och är nyfikna på hur Läsväskan fungerar och även Utbildningsstyrelsen håller på att bekanta sig med fenomenet.

Se inslaget om Läsväskan i Tv-nytt:

På onsdagen inleddes byggandet av rederiet Costa Cruises nybygge på Åbovarvet. Den första plåten för fartyget skars ut under morgonen.

Fartyget är ett av de första LNG-drivna kryssningsfartygen och levereras 2019. Ett systerfartyg levereras två år senare för Costa Cruises.

Rederiets verkställande direktör Neil Palomba deltog i utskärningsceremonin på varvet och meddelade att fartyget ska heta Costa Smeralda.

Hyttinteriör från fartyget Costa Smeralda. Costa Cruises,Meyer Turku,Carnival Corporation & plc,Costa Smeralda

Produktionsstarten har krävt nyinvesteringar värda 185 miljoner euro på Åbovarvet. Enligt varvets verkställande direktör Jan Meyer är Costa Smeralda betydligt större än de fartyg som tidigare byggts på varvet.

Fartyget har en bruttodräktighet på 183 900 GT och är 337 meter långt. Ombord finns plats för 6 554 passagerare och 1 646 besättningsmedlemmar.

Hytt i Costa Smeralda Bild: Meyer Turku hytter,Costa Cruises,Meyer Turku,Costa Smeralda

TSN:s hockeyanalytiker Scott Cullen har upprättat sin sedvanliga analys över hur många poäng spelarna i NHL gör under den kommande säsongen. 14 finländare tar plats på listan som Patrik Laine toppar och där Mikael Granlund tappar mark.

TSN har uppskattat hur många poäng 225 anfallsspelare och 75 backar gör. Cullen tror inte att Minnesota-finländarna Mikael Granlund och Mikko Koivu kommer upp i lika många poäng som under säsongen 2016–2017.

Förra säsongen var Mikael Granlund blåvit poängetta med 26 + 43 = 69 poäng på 81 matcher.

Patrik Laine var tvåa med 36 + 28 = 64 poäng och Mikko Koivu trea på 18 + 40 = 58 poäng.

Får man tro TSN etablerar sig Jesse Puljujärvi och Julius Honka i NHL på allvar. Puljujärvi gör 29 poäng och Honka 25.

McDavid vinner poängligan

Att Connor McDavid far iväg med segern i poängligan betraktar TSN som oerhört sannolikt förutsatt att han hålls hel. I poängligarankingen har McDavid ett hela 16 poäng stort försprång till tvåan Sidney Crosby.

Förra säsongen gjorde McDavid 100 poäng och vann poängligan. Connor McDavid i Oilers tröja Bild: imago/Larry MacDougal/ All Over Press sport,ishockey,NHL,Connor McDavid,McDavid

Patrik Laine förväntas vara bästa finländare och hans poängsaldo skulle räcka till en 21:a plats.

Förra säsongen var den bästa finländaren Granlund 23:a i poängligan.

Ovetjkin målskytteetta

Förra säsongen vann Sidney Crosby (44 mål) slutligen skytteligan med fyra måls marginal.

Den här säsongen rankas ryssen Aleksandr Ovetjkin, som bara gjorde 33 mål förra säsongen, som etta. Det knappt före landsmannen Vladimir Tarasenko.

Aleksandr Ovetjkin var en besvikelse förra säsongen. Aleksandr Ovetjkin, Washington Capitals Bild: Rex Features Ltd 2012/All Over Press Aleksandr Ovetjkin,Washington Capitals

Trean Patrik Laine förväntas komma upp till 39 strutar, vilket gör honom till en potentiell vinnare i skytteligan.

Gärningsmannen för knivdådet i Åbo planerade ursprungligen att attackera en beväring på Salutorget i Åbo, skriver Suomen Kuvalehti.

Abderrahman Bouanane har i förhören sagt att han planerade att gå till angrepp mot beväringen men att han ändrade sig eftersom det fanns för många människor på plats. Därför valde han i stället ett lättare objekt.

Det har tidigare framgått att Bouanane planerat att slå till mot ett militärt mål, och eftersom han bott på en förläggning nära en marinbas har många utgått från att det kan ha varit hans planerade mål.

Men enligt Suomen Kuvalehti ska alltså också den ursprungliga planen ha varit att slå till på torget.

Knivattacken inträffade på Salutorget och Trätorget i Åbo den 18 augusti. Två personer omkom och åtta skadades i attacken. Bouanane är häktad och medger knivhuggningarna. Han förnekar däremot att motivet varit terrorism.

Text: FNB

Tiotals delar av människoskelett har hittats på en byggarbetsplats i Björneborg.

Det var en grävmaskin som drog fram skelettbitarna förra veckan. Nya bostäder byggs nära stadens centrum där ett ölbryggeri tidigare funnits.

En gammal kyrka och begravningsplats har funnits vid platsen från 1600-talet till början av 1800-talet.

Arkeologen Leena Koivisto säger till Yle att ben också tidigare hittats på platsen. Hon utesluter inte att fler skelettbitar dyker upp under arbetets lopp.

Text: FNB

Yle: Kaivinkone paljasti kymmeniä luurankoja rakennustyömaalla Porissa

Församlingsmedlemmarna i Åbo svenska församling väljer ny kyrkoherde.

Två personer har sökt tjänsten. Valet står mellan tf kyrkoherde Mia Bäck och pastor Robert Ojala.

Bäck provpredikar i Åbo domkyrka söndagen den 17 september, och Ojala en vecka senare, söndagen den 24 september.

Dessutom ordnas söndagen den 1 oktober en paneldiskussion, där man har möjlighet att ställa frågor till kandidaterna.

I Åbo svenska församlings valbroschyr presenteras kyrkoherdekandidaterna Mia Bäck och Robert Ojala. I Åbo svenska församlings valbroschyr presenteras kyrkoherdekandidaterna Mia Bäck och Robert Ojala. Bild: Yle/Linus Hoffman kyrkoherde,Åbo,Åbo svenska församling,kyrkoherdeval

Församlingsmedlemmarna i Åbo valde kyrkoherde senast i mars 2012, då Björn Nalle Öhman besegrade Johan Westerlund i valet.

Efter fyra år lämnade Öhman av hälsoskäl kyrkoherdeskapet. Han avgår med pension den 1 december.

Församlingen har varit utan ordinarie kyrkoherde sedan augusti 2016.

Församlingsrådet funderade då om den nya kyrkoherden skulle väljas via indirekt val av församlingsrådet eller genom direkt val av församlingsmedlemmarna.

- Vi valde att låta församlingsmedlemmarna välja för det engagerar dem, säger Margó Storm som är viceordförande för Åbo svenska församlings församlingsråd. Vi tror att det ger mer synlighet och ökat intresse för församlingen.

Valet hålls den 8 oktober

Av Åbo svenska församlings drygt 9 000 medlemmar är det nästan 7 300 som får rösta i kyrkoherdevalet.

Valet hålls söndagen den 8 oktober. Det finns också möjlighet att förhandsrösta under veckan innan valdagen.

I valet 2012 var valdeltagandet 7,65 %.

På onsdag efter klockan 13 rörde sig en person utrustad med kniv på campusområdet i Åbo. Polisen kom till platsen och kontrollerade läget.

Enligt polisens säkerhetsbedömning är det tryggt att röra sig på campusområdet.

Åbo Akademis kommunikationschef Thurid Eriksson säger att ÅA fick information om händelsen av Åbo universitet, som också var de som larmade polisen.

- Enligt den information vi har fått strax efter klockan 13 har en person utrustad med kniv rört sig på campusområdet. Polisen har varit på plats och kontrollerat läget och enligt deras säkerhetsbedömning är det nu tryggt igen att röra sig på campusområdet.

Med tanke på allt som har hänt på sistone reagerar nog alla lite extra starkt.― Åbo Akademis kommunikationschef Thurid Eriksson

Polisen: En yngre man med någon form av eggvapen

Polisen och de säkerhetsansvariga vid universiteten fortsätter att utreda händelsen, där uppgifterna som kom in till polisen var att en person med en kniv i handen skulle ha sprungit från universitetsområdet i riktning mot Koskenniemigatan.

- Det rör sig om en yngre man som har rört sig på området med någon form av eggvapen. Vi har dock inga uppgifter på att han ska ha hotat någon, säger kommissarie Aki Lahtinen vid sydvästra Finlands polisinrättning.

Den här händelsen inträffar mindre än en månad efter knivattacken på Salutorget i Åbo.

- Det är klart att det är obehagligt att det uppstår sådana här situationer. Just nu vet vi ju bara att det var en misstanke om en farosituation, men obehagligt är det förstås när det uppstår sådana här misstankar. Med tanke på allt som har hänt på sistone reagerar nog alla lite extra starkt, säger Thurid Eriksson och tillägger:

- Men vi litar på att polisen gör sin sak och följer med situationen.

Åbo universitet: Misstanke om farosituation på campus i Åbo (på finska)
Åbo Akademi: Misstanke om farosituation på campus i Åbo

Artikeln är uppdaterad klockan 16 med kommentarer av polisen och Åbo Akademis kommunikationschef.

Både Valkeavuori skola och Hovirinta skola i S:t Karins går att renovera.

Den slutsatsen kan man dra på basen av de omfattande undersökningar som gjorts i de båda fastigheterna under sommaren, konstaterar S:t Karins tekniska chef Jyrki Lappi.

Han vill i det här skedet inte berätta mera om vad som framkommit i undersökningarna.

- Båda fastigheterna har skador, men de går att reparera, säger Lappi.

Föräldramöte i Hovirinta i april 2017. Många föräldrar uttryckte stor oro på grund av hälsoproblem både hos elever och lärare. Mötesdeltagare och man i bakgrunden som förklarar. Bild: Yle/Monica Forssell möten,s:t karins svenska skola

Hela undersökningsmaterialet offentliggörs

S:t Karins stad tillsatte i våras en styrgrupp för stadens skolfastigheter. Gruppen möttes i går för att ta del av undersökningarna.

Resultatet har ännu inte delgetts varken skolornas personal eller föräldrar.

Från stadens sida meddelar man att hela undersökningsmaterialet kommer att offentliggöras, men först efter att föräldrarna informerats.

Ett föräldramöte ska hållas inom några veckor.

För att undvika den dåliga inomhusluften hölls lektioner utomhus i våras. Elever jobbar utomhus. Bild: Yle/Monica Forssell S:t Karins,hovirinta skola

Lappi poängterar att det inte är klart att staden går in för en renovering, trots att undersökningarna alltså visar att fastigheterna går att renovera.

Beslut om fastigheterna i oktober?

Kostnadsberäkningar för renoveringar och nybyggen ska nu göras upp och på styrgruppens möte i början av oktober är det meningen att man drar upp riktlinjer beträffande stadens skolfastigheter.

Nästa vecka samlas styrgruppen till ett nytt möte då också miljöinspektören och hälsovårdsrepresentanter tar ställning till undersökningarna.

Senare i höst kommer staden också att ordna ett seminarium för tjänstemän och förtroendevalda om stadens fastigheter. I det seminariet deltar också professor Tuula Putus.

S:t Karins bjuder in professor Tuula Putus till seminarium. Tuula Putus är professor i yrkeshälsovård och miljömedicin. Bild: Turun yliopiston viestintä/University of Turku Communications tuula putus,kvalitet av inomhusluft

Putus har i flera repriser slagit larm om konsekvenserna av dålig inomhusluft och bland annat varnat för att det innebär allvarliga hälsorisker att vistas i Hovirinta skolhuset i S:t Karins.

S:t Karins svenska skola inledde läsåret i det gamla skolhuset men kommer senare i höst att få flytta in i baracker som redan väntar på skolgården. Barackerna är inflyttningsklara den 29 september.

Åbonejdens dykare dyker ner i Aura å under Åbodagen, det vill säga söndagen den 17 september. Klockan 12-14 städar dykarna skrot och skräp från bottnen i området mellan Aurabron och det närmaste restaurangfartyget.

Städevenemanget har arrangerats i Åbo åtminstone de 25 senaste åren. Frivilliga dykare lyfter upp allt möjligt skrot som slängts i åns grumliga vatten.

Under tidigare år har dykarna bland annat plockat upp närmare 1000 cyklar, parkbänkar, trafikmärken, mobiltelefoner samt otaliga mängder flaskor och burkar.

Skrotet lyfts upp, sorteras och förs sedan vidare till återvinning.

Skrotet som kastas i Aura å upphör inte att existera för att det försvinner under ytan.

Målet med det årliga evenemanget är att påminna alla om att Aura å inte är en avstjälpningsplats.

Samtidigt vill man också fästa uppmärksamhet vid att nedskräpningen orsakar onödigt städarbete och kostnader.

- Skrotet som kastas i Aura å upphör inte att existera för att det försvinner under ytan, säger evenemangets primusmotor Jouko Moisala i ett pressmeddelande.

Evenemanget arrangeras av Åbonejdens dykare, Aura å-stiftelsen och Sydvästra Finlands Avfallsservice.

Med i frivilligarbetet är också DG-Diving Group, Turun Seudun Hyötykuljetus och Kahvila Paawo.

På onsdagkvällen inledde Åbo IFK:s handbollsherrar sin ligasäsong hemma i Samppalinna bollhall.

Kvällens motståndare BK-46 från Karis var dessvärre för ÅIFK:s del klart bättre den här kvällen.

BK-46 vann matchen med 37-22.

Matchfakta

Du behöver inte vara rädd för att röra dig i trafiken på väg till skolan - bara du kommer ihåg vissa smarta råd medan du går.

Tapio Heiskanen som är kontaktchef vid Trafikskyddet i Åbo konstaterar att statistiken visar att det är synnerligen ovanligt att barn under 14 år skulle vara inblandade i allvarligare trafikolyckor.

Barn löper störst risk att skadas i trafiken i familjens egen bil, berättar Heiskanen.

Heiskanen betonar att statistiken handlar om allvarligare olyckor som har noterats av polisen och Egentliga Finlands räddningsverk. Nära ögat-situationer bokförs inte.

Här i närheten av Kvarntunneln skedde 2012 en tragisk olycka där en 8-årig skolpojke omkom. Kvarntunneln i åbo Bild: YLE/Nadine Aschan kvarntunneln

- I Åboregionen har vi haft två allvarliga olyckor under de senaste fem åren, båda skedde 2012. Då omkom en pojke i Åbo som blev under bussen vid åstranden, i korsningen av Östra strandgatan och Martinsgatan.

- I Nådendal omkom en flicka efter att en större skåpbil hade kört på henne vid ett övergångsställe, minns Heiskanen.

Föräldraföreningar jobbar för tryggare skolväg

På torsdagen ordnar föreningen Hem och Skola ett trafikjippo tillsammans med den finska motsvarigheten Turun alueellinen vanhempainyhdistys Turvary i Åbo.

Avsikten är att uppmärksamma bilister och andra som rör sig i trafiken på att det finns en skola i närheten.

Tapio Heiskanen tycker att det är bra att frågan lyfts fram men kommer samtidigt med lugnande besked:

- Man behöver inte vara jätteorolig. Olyckor är trots allt synnerligen ovanliga, säger Heiskanen.

Berätta för Åbo stad var du tycker att skolvägen känns farlig

Idag torsdag har många föräldrar samlat ihop ett gäng mammor och pappor utanför skolorna vid platser som känns farliga.

Trafikjippot ordnas bland annat i närheten av Sirkkala, Cygnaeus och Braheskolan och för första gången också i närheten av S:t Olofsskolan i Åbo.

Meningen är att föräldrarna ska följa med hur bilisterna beter sig på de här platserna. Stannar bilarna vid övergångsställen, kör de mot rött ljus, hur beaktar de skolbarnen?

Föräldrar har i många år uppmärksammat bilister på att det finns en skola i närheten. trafikjippo sirkkala, Bild: Yle / Peter Karlberg trafikjippo sirkkala

Via mobilapplikationen Mapillary kan föräldrar också filma avsnitt under skolvägen som känns farliga.

De här videorna kommer senare att användas av Åbo stad som ska kartlägga och förbättra farliga platser i trafiken.

Så här kan du minimera riskerna i trafiken

Tapio Heiskanen vid Trafikskyddet kommer med några goda råd om vad du själv kan göra för att minimera riskerna i trafiken.

Som fotgängare lönar det sig att hålla blicken framåt och låta telefonen ligga i fickan. När du står vid ett övergångsställe ska du tydligt visa att du tänker gå över vägen.

Försök få ögonkontakt med bilisten som närmar sig övergångsstället och försäkra dig om att du har blivit sedd, räknar Heiskanen upp.

Det här är också ett bra tips när det gäller att försäkra sig om att en lastbilschaufför har sett dig. Titta på videon som filmades under ett trafikjippo vid Sirkkala skola för några år sedan.

När bilen stannat för dig vid ett övergångsställe understryker Heiskanen att man aldrig får springa över gatan. Istället ska man se till att bilen i filen bredvid också stannar.

Och ska du synas i höstmörkret så är du tvungen att bära reflex.

Cyklister ska satsa på hjälm och bra belysning för att synas, påminner Heiskanen.

Här ska du se upp - statistiken avslöjar de fem farligaste korsningarna i Åbo

I Åbo granskas farliga skolvägar genom att be om utlåtanden från polisen och dessutom använder man sig av programmet Koululiitu.

Koululiitu-programmet används av en stor del av städerna och kommunerna för att bedöma om en väg ska klassas som farlig.

I Åbo finns det två vägavsnitt som klassas som farliga och som därför berättigar till skolskjuts. De finns längs Tammistovägen på Hirvensalo och en del av Säkylävägen i Patis räknas också som farlig.

Farliga skolvägar finns främst i glesbygdsområden anser myndigheter. Barn på väg med bilar i en kurva. Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm farlig skolväg

Det är frågan om vägar där det kan röra sig tung trafik, där hastigheterna är höga och där det till exempel saknas en ordentlig vägren att gå längs.

I Åbo centrum finns alltså inga sådana vägavsnitt som skulle klassas som så farliga att de därför skulle berättiga till skolskjuts.

Men olyckan kan så klart vara framme ändå. Tapio Heiskanen vid Trafikskyddet i Åbo har listat de fem farligaste korsningarna i Åbo.

Man behöver inte vara jätteorolig. Olyckor är trots allt synnerligen ovanliga.

Listan baserar sig på polisens och Egentliga Finlands räddningsverks statistik.

Listan toppas av korsningen mellan Kaskisvägen och Kommunalsjukhusvägen. Här sker i medeltal sju olyckor per år med två skadade personer som följd.

Olyckorna handlar ofta om svängande bilar och alltför höga hastigheter. Ibland är cyklister också inblandade.

Cykelhjälmar och bra belysning är a och o för en cyklist. cykelhjälmar Bild: Ulrica Fagerström/ Yle cykelhjälm

På andra plats kommer korsningen mellan Jahnvägen och Littoisvägen i Österås. Här sker i genomsnitt sex olyckor per år, med två skadade personer.

Korsningen mellan Skolgatan och Bangårdsgatan är farlig på grund av den dåliga sikten och rätt ofta är cyklister inblandade i olyckor här.

I de här trakterna på Bangårdsgatan ska framför allt cyklister och bilister se upp. Livlig trafik på Bangårdsgatan i Åbo. Bild: Yle/Christa Mäkinen bangårdsgatan

På fjärde plats kommer korsningen mellan Humlegårdsgatan och Trädgårdsgatan. Som fotgängare löper du störst risk att skadas just i den här korsningen.

Här sker fem olyckor per år och en person skadas.

Nylandsgatan är farlig längs så gott som hela sin längd. Farliga korsningar finns till exempel vid Österlånggatan och Kuppisgatan i närheten av Sirkkala skola.

Övergångsstället vid Åbo Akademis förvaltningsämbete har faktiskt blivit tryggare. Åbo Akademis huvudbyggnad i Åbo Bild: YLE/Nina Bergman åas huvudbyggnad i åbo

Däremot har övergångsstället vid Gamla stortorget blivit betydligt tryggare jämfört med tidigare.

Enligt Tapio Heiskanen beror det sannolikt på att övergångsstället har upplevts som så farligt att alla skärper sig när man närmar sig platsen.

Pargas stad har bjudit in arkitektkollektivet Uusi kaupunki till Nagu. Tillsammans med Naguborna ska arkitekterna rita upp framtidsvisioner för områden kring Kyrkbacken.

Projektet kör i gång i dag, torsdag. Arkitekterna ska ta itu med områden kring centrum med gästhamn och Södra hamnen, Framnäsudden och prästgårdsområdet.

På torsdag och fredag är det öppet hus i Kommunalstugan som fungerar som bas för arkitekterna.

- Vi hoppas att alla kommer in med sina tankar och idéer och vill diskutera, säger planläggningsarkitekt Pasi Hyvärinen.

- Framför allt är det diskussionerna vi ser fram emot. Att Naguborna och de som vistas i Nagu kommer med idéer så att vi tillsammans kan lyfta fram viktiga frågor säger, planläggningschef Heidi Saaristo-Levin.

En campingplats saknas i Nagu. Husbil med gardinerna nerdragna och vindrutan täckt. Bild: Tove Virta / Yle karavanare,Husvagn,campingområden,Ekenäs,Raseborg,Västnyland,Husbil,ormnäs camping

Arbetet inleds i Kommunalsstugan klockan tolv på torsdagen. Arkitekterna rör sig också i Nagu centrum och intervjuar människor.

Andra gången i Pargas stad

Samma arkitektkollektiv besökte Pargas år 2014 och fokuserade då på områden i centrum, från segelrondell till gästhamn. Besöket gav då ny fräscha visioner, säger Heidi Saaristo-Levin.

- Vissa av dem framskred till att bli nya detaljplaner, på Köpmansgatan är ett projekt aktuellt.

- Då visionerna är väldigt stora kan det hända att de först skjuts ner. Men nog blir det till någonting alltid, när man spinner vidare och funderar.

Köpmansgatan i Pargas enligt visionen som presenterades i programmet "Kaupunki uusiksi" då arkitektkollektivet besökte Pargas 2014. suunnitelmaa Paraisten rakentamiseksi, havainnekuva Bild: Arkkitehtuuritoimisto Heikki Muntola + Studio Puisto

- Det är naturligtvis meningen att anpassa till den småskaliga, intima miljön. Man kan inte komma och klistra på något som inte hör hemma där, säger Saaristo-Levin.

Projektet är ett samarbete med församlingen som är en stor markägare i Nagu. På torsdag och fredag har man öppet hus i Kommunalstugan till klockan 18. På lördag 16 september presenteras visionerna.

Nöjd personal och glada barn. Så kan man beskriva Kimitoöns utomhusförskola, ett år efter start. Men är barnen sjukare än andra barn eller har vargar, fästingar och ormar ställt till det för förskolan i skogen?

Kimitoöns kommun satsar på utomhuspedagogik och startade för ett år sedan ett projekt som går ut på utbilda daghemspersonal i hur verksamhet för barn kan ordnas utomhus. Samtidigt startade också Kimitoöns första och hittills enda utomhusförskola.

I utomhusförskolan gör man samma saker som i en vanlig förskola, men man gör det utomhus. Barn och personal sitter vid en lägerplats. Bild: Yle/Monica Forssell utomhusförskolan i kimito

Förväntningarna på Kimitoöns första utomhusförskola var stora inför starten för ett år sedan och projektet fick beröm av föräldrar, barn och personal.

En del frågor väckte utomhusförskolan ändå också. Bland annat undrade man om inte barnen skulle vara sjukare än andra barn då de vistas så mycket utomhus och det fanns också en viss oro för fästingar och ormar.

Marjut Kytölä och Jonna Lappalainen har hand om utomhusförskolan. Båda är glada över att få vistas så mycket utomhus. Två kvinnor i skogen. Bild: Yle/Monica Forssell jonna lappalainen

Med ett års erfarenhet av skogsförskola visar det sig att oron är obefogad. Varken fästingar eller ormar har synts till.

- Vi håller säkert så mycket ljud för oss när vi rör oss i skogen att ormarna är rädda för oss, skrattar Kytölä och inte en enda fästing har vi sett. Inte heller föräldrarna har berättat att barnen skulle ha haft fästingar på sig.

I våras då den halta vargen strök omkring i Kimito fick utomhusförskolan order om att temporärt flytta inomhus för en dag, men utöver det skapade inte heller vargen oro bland personal och barn.

Lite friskare barn i utomhusförskolan

Malin Joki är pedagogisk ledare vid daghemmet Silva dit utomhusförskolan administrativt hör. Hon kollar sjukfrånvarostatistiken för förra läsåret och konstaterar att barnen i utomhusförskolan i medeltal var sjuka 5,4 dagar under läsåret och barnen i ”inomhusförskolan” 6,3 dagar.

Sjukfrånvaron i Kimitoöns övriga förskolor är i genomsnitt 5 dagar per barn och år i Sofia daghem, 4,6 dagar i Hulta daghem och 4,2 dagar i Furubo daghem.

Några långtgående slutsatser kan man inte dra på basen av sjukfrånvarostatistiken.

- Men åtminstone kan man väl konstatera att man inte blir mera sjuk av att vara ute mycket, skrattar Joki och förklarar att barnen har byteskläder med sig för att kunna byta ifall kläderna skulle råka bli våta.

Glad personal, glada barn

Enligt Joki trivs personalen med att jobba utomhus och barnen verkar glada och nöjda. Det här bekräftar också Marjut Kytölä och Jonna Lappalainen som har hand om utomhusförskolan.

- Jag lever min dröm här. Det här är det jag vill göra, säger Kytölä och berättar att responsen från föräldrarna varit god.

- Föräldrarna märkte att barnen var trötta på kvällarna, maten smakade och också hemma på kvällarna ville barnen vistas utomhus.

Det roligaste här är att äta blåbär och balansera på stockarna.

Den förmiddag jag besöker utomhusförskolan håller barnen på att tälja små gubbar av käppar. Någon sågar till delarna till en fågelholk och några sitter inne i kåtan och pysslar.

- Det roligaste här är att äta blåbär och balansera på stockarna, berättar Josefina Tenkama och Inka Nitovuori medan Janna Ahonen säger att hon tycker om att tälja, snickra och måla.

Barn täljer en käpp. Bild: Yle/Monica Forssell tälja

I skogen finns det rum

Enligt personalen är den största fördelen med utomhusförskolan att alla får plats.

- Det uppstår inte strider om leksaker, det finns kottar åt alla och alla hittar en käpp här. Man behöver inte vara en viss typ av barn och man kan ha lite mera ljud här än inomhus. Man andas lättare här, komprimerar Kytölä fördelarna och fortsätter:

- Det bästa med utomhusförskolan är den ro som skogen erbjuder.

Skogen bjuder på något för alla sinnen. Lingon Bild: Mostphotos / Roland Magnusson lingon,skog,skogsmark,naturen,lingon

Utmaningarna med att ordna förskola i skogen handlar om att öva upp barnens finmotorik.

- Att jobba med pennan kan vara en utmaning, förklarar Kytölä och berättar att fjolårets förskolegrupp var en sådan som gillade att klättra. Att få den gruppen att samlas inne i kåtan för att öva på bokstäver var inte det lättaste alla gånger.

I år råkar gruppen innehålla flera barn som gillar att pyssla och rita, så nu går det smidigare.

Stella Jürisson och Janna Ahonen gillar att pyssla inne i kåtan. När det regnar eller är riktigt kallt tänder man en eld i kåtan. Två barn pysslar inne i en kåta. Bild: Yle/Monica Forssell pyssel,utomhusförskolan i kimito

Skolan och förskolan kommer tillsammans att följa upp huruvida barnen som gått i utomhusförskolan har andra färdigheter än barn som gått i traditionell förskola.

Daghemspersonalen ska bli du med skogen

I eftermiddagsverksamheten för förstaklassare i Kimito ingår nu besök till utomhusförskolans lägerplats i skogsgläntan vid Amosparken, men annars finns det inte planer på att utvidga konceptet med utomhusförskola.

Däremot fortsätter öns daghem i höst med projektet Du med skogen, som handlar om att utbilda daghemspersonal i utomhuspedagogik. Projektet inleddes i fjol och avslutas vid årsskiftet.

Susanne Fagerlund som är pedagogisk ledare vid Hulta daghem i Dragsfjärd håller i trådarna för projektet och berättar att initiativet till det hela togs av personalen, bildningschefen och föräldrarna.

- Målet är att alla barngrupper ska vara mera ute, säger Fagerholm.

Under Åbodagen den 17 september hedrar Åbo stad offren från knivattacken den 18 augusti. Man gör det genom att släppa ned blommor i Aura å.

Åbodagen inleds klockan 9.30 vid Aura ås strand med en stillsam minnesstund.

Man vill hedra offren från den 18 augusti samt deras anhöriga och hjälpare genom att från Biblioteksbron släppa ned 1 000 enskilda blommor i Aura å.

De färggranna blommorna och ån som rinner genom staden har valts till symbol för det mångsidiga livet som fortsätter sin gilla gång.

Stadsstyrelsens ordförande Lauri Kattelus släpper ner den första blomman och stadsinvånarna kan i tur och ordning lämna antingen en egen blomma eller en av staden erbjuden blomma i ån.

Åbodagen kulminerar i det traditionella fyrverkeriet som avfyras på Samppalinnaberget. Nyårsraketer i Pojo i Raseborg Bild: Yle/Patrik Rosström Nyårsafton,fyrverkeripjäser,fyrverkerier,fyrverkeri,Pojo, Raseborg,Raseborg,Västnyland

Fyrverkerier från Samppalinnaberget klockan 21

Ett rekordhögt antal restauranger och barer, nästan 40, har anmält att de håller öppet på söndagen.

Restaurangerna har även egna provsmaknings- och temamenyer med anledning av Åbodagen och det självständiga Finlands jubileumsår.

Åbodagen kulminerar i det traditionella fyrverkeriet som avfyras på Samppalinnaberget klockan 21.00.

I år kan publiken höra om fyrverkeriets tekniska genomförande på avfyrningsplatsen klockan 18-18.30.

Åboflickan och Åbopojken utses

Åbosamfundet utser den flicka och pojke som vunnit publikomröstningen till Åboflickan och Åbopojken att representera ungdomen i Åbo på olika evenemang i ett års tid.

Som sin första uppgift kommer Åboflickan och Åbopojken att besöka Åbos nyaste gudbarn, som är den första Åbobon som föds under Åbodagen.

Även andra traditionella element är fortfarande med i programmet: Henriksmarknaden på Salutorget, gratis inträde till stadens museer och öppet hus i stadshuset.

Hela programmet för Åbodagen finns på adressen www.turku.fi/sv/abodagen

BK-46 besegrade Åbo IFK med klara siffror i herrarnas handbollsliga. Benjamin Helander var matchens bästa målskytt.

ÅIFK hängde med i BK:s fart fram till ställningen 6–6 men då gjorde gästerna ett ryck och smällde in fem mål i följd.

Vid paus ledde BK-46 med 15–10.

I andra halvlek var BK ännu starkare och vann till slut med 37–22. Benjamin Helander pangade in åtta bollar och var matchens bästa målskytt.

Matchen var båda lagens första den här ligasäsongen.

Resultat

ÅIFK – BK-46 22–37 (10–15)
ÅIFK: Christoffer Sjöblom 5, Niklas Manderoos 5, Oscar Berglund 4, Alexander Nysten 3, Mikael Manderoos 2, Isak Lehvonen 1, Kalle Kankaanpää 1, Eemeli Maijala 1

BK-46: Benjamin Helander 8, Linus Sjöman 6, Andreas Rönnberg 4, Linus Lindberg 4, Maksym Biegal 3, Tatu Riihimäki 3, Alex Lignell 3, Albert Lindholm 3, Kenneth Dahlberg 2, Linus Löfgren 1

HIFK – GrIFK 26–33 (13–19)
HIFK: Niclas Ahlgren 8, Vili Mattila 4, Nikola Zujic 3, Kristian Jansson 2, Roman Protzenko 2, Sergej Shevchenko 2, Olli Tamminen 2, Ivan Saltykov 1, Tom Lindström 1, Johannes Bargum 1

GrIFK: Alexander von Numers 6, Benjamin Olsson 6, Richard Sundberg 5, Fredrik Forss 4, Sami Silfver 3, Patrik Johanson 3, Jasper Hellberg 2, Miro Koljonen 2, Paavo Brummer 2

Redan nästa år arrangeras följande storevenemang inom gymnastiken i Finland. Det är då Åbo som kommer att står värd för Suomi Gymnaestrada den 7 till 10 juni.

När vi på finlandssvensk håll ordnar FSG-festival vart fjärde år, senast i Kristinestad 2016 samlade vi ihop ca 1 300 gymnaster.

World Gymnaestrada som ordnades i Helsingfors sommaren 2015 samlade ca 20 000 gymnaster från drygt 50 länder. I Åbo kommer uppskattningsvis 10 000 gymnaster att samlas för att tillsammans njuta av gymnastiken.

I Suomi Gymnaestrada, som är Finlands Gymnastikförbunds storevenemang kan man delta på olika sätt: som gymnast, som frivillig eller som åskådare. Efter nästa år är tanken att evenemanget skall ordnas med fyra års intervaller.

Digert programutbud

Gymnasterna kan välja mellan flera program att delta i. Man kan delta i massprogram på Paavo Nurmi Stadion, i föreningars uppvisningsprogram på Åbo stadsteater eller i halluppvisningar på Marli Areena, i föreningars program på utescener, i Lumo-finalen i dansant gymnastik, eller tävla under Voimistelupäivät i alla gymnastikgrenar.

Programutbud finns för alla ålderskategorier och alla färdigheter.

Nu gäller det inom föreningarna att ganska snart bestämma sig för på vilket sätt man vill delta.

Föreningarnas preliminära anmälningar ska vara inne redan den 15 oktober, men de slutliga anmälningarna först den 31 januari.

För att kunna arrangera ett storevenemang krävs det även en stor grupp frivilliga. Folk behövs som speakers, gruppledare, till byggteam, i dekorationsteam, i kundbetjäningen, till transporter och många andra funktioner.

Dräkterna återanvänds

För publiken finns det mycket färgprakt och skicklighet att skåda under dagarna.

Nu är det alltså dags att börja förbereda sig för sitt deltagande i Suomi Gymnaestrada 2018.

De massprogram och de dräkter som används där kommer att användas också under World Gymnaestrada i Dornbirn i Österrike sommaren 2019.

Baba Åkerberg
Finlands Svenska Gymnastikförbund
Verksamhetsledare

I onsdags åkte Matti Lamberg på matchstraff efter en svinaktig huvudtackling på Valtteri Hietanen. På torsdag meddelade hockeyligan att man utreder händelsen.

Huvudtacklingarna har varit ett hett debattämne i hockeyligan i höst.

Nu är ett till straff på kommande. Lamberg körde över Hietanen då Ässät mötte Jukurit och Lamberg förpassades till duschen. Se tacklingen här (Ruutus webbplats).

Hockeyligan har nu inlett en undersökning och Lamberg kan förvänta sig ytterligare straff.

Hoppa över Twitterpostning

Tränaren tog avstånd

Ässäts chefstränare Jyrki Aho kritiserade Lambergs tilltag.

– Han borde definitivt inte ha tacklat i den situationen, sade Aho i Yle Urheilus intervju.

– Det var en dålig tackling som man inte borde ha levererat då Hietanen hade huvudet nere.

I höst har SaiPas Cody Kunyk och Kärpäts Jari Sailio stängts av i fem respektive tre matcher för huvudtacklingar.

Åboborna har i september motionerat 25 gånger runt Finland. Det är en fjärdedel av målet under kampanjen Hela Åbo motionerar.

Kampanjen uppmuntrar Åbobor till motion under hela september månad, och målet är att motionera 100 gånger runt Finland.

- Hälften av månaden har gått, och massor av Åbobor har redan antecknat sina prestationer. Vi har redan motionerat över 100 000 kilometer, säger projektkoordinator Miia Salakka vid Åbo stad.

Syftet är att i Finlands 100-årsjubileums anda samla ihop motionsprestationer som motsvarar 394 000 kilometer, eller Finlands omkrets multiplicerat med 100.

Bland annat Michael Monroe och Pekka Hyysalo deltog i årets FightBack Run. Många Åbobor deltog i välgörenhetsloppet, bland andra Michael Monroe. Michael Monroe,välgörenhet,Pekka Hyysalo,Välgörenhetslopp

Torsdagen den 21 september jumpar alla 7 000 barn samt personalen inom småbarnspedagogiken i Åbo i takt med Robins låt Parasta just nyt. På Varvstorget ordnas en ledd morgongympa för barn och vuxna.

Motionsräknaren finns på kampanjens webbplats.