Skärgårdsbor och fiskare har med växande frustration tvingats följa skarvens framfart. Varför har myndigheterna inte velat ta i det här problemet? Det frågar vi dagens debatt.

Skarvstammen har vuxit kraftigt de senaste åren men ute i skärgården är upplevelsen att åtgärderna för att begränsa skarvstammen har varit otillräckliga. Här får du ett faktapaket om skarven.

På kort sikt är förödelsen stor. Men när skarvarna försvinner omvandlas ammoniaken till nitrat som fungerar som gödsel och ön återfår snabbt sin växtlighet.

En reaktion på myndigheternas upplevda flathet är att skarvens häckning har störts på många håll och det rapporteras också om direkt tjuvjakt. Det senare manifesteras till exempel i de två döda skarvar som har hängts upp i vägskyltar i Österbotten den här sensommaren.

Det finns två sätt att se på skarvarna och deras framfart. På kort sikt är förödelsen stor. Skarvkolonier tar ofta helt över små öar. De här holmarna och grynnorna utmärks av döda träd och brist på annan växtlighet.

Men när skarvarna försvinner omvandlas ammoniaken till nitrat som fungerar som gödsel och ön återfår snabbt sin växtlighet.

En reaktion på myndigheternas upplevda flathet är att skarvens häckning har störts på många håll och det rapporteras också om direkt tjuvjakt

Regionala skarvarbetsgruppen har haft interna problem. Bland annat har naturskyddsorganisationen Natur och Miljö lämnat gruppen.

Är det alls möjligt att nå konsensus i skarvfrågan? Om myndigheterna inte tar i ett problem tar folk lagen i egna händer?

Regionala skarvarbetsgruppen har haft interna problem. Bland annat har naturskyddsorganisationen Natur och Miljö lämnat gruppen.

Största delen av skräpet i Aura å härstammar från centrumområdet. Det visar den undersökning som utfördes med flytande skräpuppsamlingsbommar i somras.

Uppströms är avfallsmängderna klart mindre. Ökad medvetenhet och flera soptunnor vid åstranden kan förbättra situationen också i centrum, tror Stjepan Budimir som är forskare vid Finlands miljöcentral och har jobbat med projektet.

Budimir berättar att största delen av skräpet som samlats upp faller i samma kategori.

- Det mesta av skräpet har att göra med mat, dryck och cigaretter. Man äter mellanmål eller choklad, dricker en öl, röker en cigarett och slänger skräpet i ån, i misstag eller med flit.

Skräpsamlande bom i Aura å. Bild: Yle/Fredrik Häggman Skräpinsamling

- Det är ett bra tecken, det betyder att infrastrukturen och logistiken bakom sopuppsamlingen fungerar bra.

Skräpet kommer från centrumkvarteren

Ån är mittpunkten för många publikevenemang i Åbo och det märks. Två bommar fanns utlagda och den som låg vid Domkyrkan samlade klart mindre skräp än den som fanns vid Teaterbron och samlade skräp från åavsnittet med betydligt fler flanörer och evenemang.

- Bommen som var mera uppströms, före stadens centrum, var mer eller mindre tom under största delen av tiden, berättar Budimir.

Budimir är försiktig med att ge några siffror på hur mycket skräp bommarna samlade upp. Det eftersom det är svårt att sätta den mängd skräp som samlades upp i relation till den totala mängden skräp i Aura å.

Att fånga upp allt skräp är omöjligt, mycket sjunker till botten. Avsikten med bommarna var att kartlägga varifrån skräpet kommer, för att sedan kunna ta till lämpliga åtgärder.

Sopkärl vid Aura å Bild: Yle/Lotta Sundström sopkärl i åbo

- Staden har redan tagit ett stort första steg i och med att man ville genomföra ett sådant här projekt, många städer skulle inte göra ens det, säger Budimir.

- Nu kommer vi att ge några förslag på vad som kunde göras. Man kunde ha flera soptunnor eller flytta dem närmare ån. Kanske kunde man också satsa på att höja medvetenheten.

Budimir önskar att fler skulle inse att Aura å faktiskt är hem för många olika fiskar, även om vattnet är grumligt och man sällan ser dem.

I projektet Blastic ingår Östersjöstaterna Finland, Sverige, Estland och Lettland.

Handbollssäsongen kör igång på allvar i september och för ÅIFK blir det en utmanande säsong med unga spelare. Men enligt spelaren Andreas Nyström kan unga spelare också vara en fördel.

- Det ska bli roligt att igen börja spela efter en längre sommarpaus och att vi möter HK Pötsi i cupmatchen ger lite mer energi än vanligt, säger Nyström. Det ska bli roligt att träffa killarna igen efter en sommar där man försökt koppla bort handbollen samtidigt som jag har satsat på grundkonditionen.

Ungt lag kan bli en fördel för ÅIFK

Nyström är väl medveten om att laget är mycket ungt men det som spelarna saknar i erfarenhet tar de tillbaka med rätt attityd och god fysisk kondition.

- Jag är den äldsta utespelaren i laget och har inte ens fyllt 26, säger Nyström. Det påverkar naturligtvis vårt spel men jag skulle inte säga att vi är uträknade än utan vi har nog chans att åtminstone nå kvartsfinal.

De senaste säsongerna har varit tuffa för Åbolaget som tampats med utmaningar. Efter att laget nått kvartsfinalerna har motståndet blivit så svårt att laget har åkt ut.

- Jag säger inte att det heller i år blir lättare men killarna har rätt attityd och jag tror att vi kan komma bättre och bättre in i matcherna och förbättra vårt spel då säsongen fortsätter, säger Nyström. Inledningsvis kommer vi nog att lägga märke till vår unga medelålder i laget.

Ansvaret skärper spelet

Nyström har redan i flera år varit en tongivande spelare för laget som effektivt samlat poäng ute på planen.

- Jag trivs med rollen och ansvaret som lagledningen förväntar sig av mig, säger Nyström. Ju större ansvar så desto bättre trivs jag.

Nyström vågar inte tippa hur det kommer att gå i matchen mot HK Pötsi men tror att ÅIFK ska kunna klara av att knipa en seger.

- Sedan får vi se hur säsongen utvecklas, säger Nyström. Det blir tufft men allt är möjligt och som jag sade redan tidigare så är marginalerna små vilket betyder att vi trots en ung trupp har möjlighet att knipa de segrar som kan bli viktiga med tanke på slutspelen.

En åskådare ska ha ropat rasistiska glåpord upprepade gånger under fotbollsligamatchen mellan RoPS och FC Inter på lördagen, rapporterar Lapin Kansa. Enligt tidningen representerade åskådaren ett inhemskt bostadsförmedlingsföretag.

Enligt tidningen hade åskådaren på sig en Kiinteistömaailma-jacka under matchen, och tidningen har också bett företagets vd Mika Lehtiniemi kommentera ärendet. Lehtimäki säger till tidningen att han ber om ursäkt om någon tagit illa upp.

– Vi var där på fritiden och på fritiden gör var och en vad den gör, säger Lehtimäki, som uppenbarligen också var på plats under matchen till tidningen.

Kommentarerna väckte hetsig kritik på sociala medier och företaget konstaterade snabbt att man inte godkänner rasism i någon form. Kiinteistömaailma är en av RoPS sponsorer.

Hoppa över Twitterpostning

Det är ännu oklart ifall Bollförbundets disciplinutskott kommer att ta tag i ärendet. Enligt Bollförbundets regler är det hemmalaget som är ansvarig för att det inte ska förekomma rasistiska påhopp från läktarna, och hemmalaget kan också straffas för liknande incidenter.

Det är inte heller första gången som Åbolagets spelare faller offer för rasism från läktarplats. År 2015 hånades den dåvarande Interstrikern Vahid Hambo för sitt utseende, men Bollförbundet friade då hemmalaget FC Lahti.

En kanadensisk helikopter misstänks ha kränkt finländskt luftrum söder om Utö i Skärgårdshavet i måndags.

Helikoptern har sin bas på en kanadensisk fregatt som befinner sig i Östersjön.

Kränkningen ska ha skett strax före klockan fyra på måndag eftermiddag, säger Försvarsministeriet i ett pressmeddelande.

Gränsbevakningen i sydvästra Finland utreder fallet.

Under åren 2005-2016 har Försvarsministeriet noterat sammanlagt 35 kränkningar av Finlands luftrum.

Nyligen misstänktes två spanska plan för att ha kränkt finländskt luftrum.

Nu känner polisen till den riktiga identiteten på den andra marockanen som greps efter knivattacken. Tingsrätten har nu korrigerat uppgiften i sina dokument.

Mannen är häktad och hans riktiga identitet blev känd då Egentliga Finlands tingsrätt offentliggjorde hans namn.

Han misstänks för delaktighet i två mord och åtta mordförsök i terrorsyfte. Mannen har också uppgett sig vara yngre än vad han verkligen är. Mannen är född 1996, inte 1999 som han tidigare uppgav. Också den huvudmisstänkte Abderrahman Bouanane uppgav fel identitet och ålder.

Polisen i Salo utreder en serie jaktbrott i staden efter att flera fasaner skjutits med pil.

Enligt polisen har fallen koncentrerats till området Mahlakankare.

Två fasaner har hittats vid liv efter att de träffats av pilar. Djuren avlivades av det lokala jaktlaget.

Polisen misstänker att förövaren använt ett armborst. Det är förbjudet att jaga fasan för tillfället.

Ljushavet som brett ut sig på Salutorget i Åbo efter knivattacken den 18 augusti ersattes på onsdagen med ett träd som är belyst hela hösten.

Även andra minnesljus och minnesblommor som placerats ut i centrum har städats bort. Korten och breven som människor har lämnat på minnesplatsen tas till vara av Åbo museicentral.

På Åbodagen den 17 september ordnar staden ett evenemang för att hedra minnet av offren i knivattacken, för att förstärka samhörigheten och för att tillsammans blicka framåt.

Det södra och norra markstödet vid färjeläget i Mossala byts ut i Houtskär. Arbetet leder till trafikstörningar på Skärgårdens Ringväg.

Arbetet kommer att pågå från september till december 2017. Markstöden vid Björkö och Mossala måste ersättas eftersom de gamla markstöden är i mycket dåligt skick.

Bygget ger upphov till buller och störningar i färje- och vägtrafiken. Under arbetets gång råder tillfälliga trafikarrangemang och bilister uppmanas att vara uppmärksamma. En del av arbetet innebär borrpålning, som orsakar buller.

För att undvika bullerstörningar utför entreprenören arbetet i huvudsak under dagtid och på vardagarna.Trafikstopp förekommer på vardagar måndag till torsdag mellan klockan 6 och 21.

Varje enskilt stopp varar i högst 60 minuter och det förekommer högst tre stopp per dag. Mellan varje enskilt trafikstopp går det minst två timmar för att lätta eventuell trafikstockning.

Inget trafikstopp under rusningstid

Utryckningsfordon kan vid behov komma fram vid färjeläget. Arbetet kommer inte att genomföras mellan fredag klockan 17 och måndag klockan 6 för att undvika störningar under de värsta rusningstiderna.

Trafikverkets vägtrafikcentral informerar om trafikstoppen under byggtiden. På Trafikverkets webbplats finns aktuell information om trafikstörningar. De som vill kan få e-postmeddelanden om trafikstoppen från entreprenören.

Korta trafikstopp på högst en timme meddelas 1–2 dygn i förväg. Längre trafikstopp som pågår nattetid meddelas 3–4 dygn i förväg. Om du vill vara med på e-postlistan kan du anmäla dig till Jaakko Vanha-Kuitti, arbetsplatschef vid Destia Oy på adressen jaakko.vanha-kuitti@destia.fi.

Hur skall sex skildras i konsten? Så att vi blir mindre blyga för sexet eller så att vi genom kritiska beskrivningar förstår att det finns en massa uselt sex?

Konsten är genom historien full av sex och erotik. I det antika Grekland eller i Indien avbildades kroppar och byggnader och kärl dekorerades med människor som hade älskog.

I vår kultur döljs de nakna kropparna och sexet menar Satu Söderström.

Söderström sitter i sitt hus på Kimitoön. På golvet snarkar en boxer och på väggarna hänger medaljer och pris som hon fått för sina porrfilmer.

En kakelugn är ännu morgonvarm.

Man kan inte komma på jobb och säga oj jag hade så fint sex, min man knullade mig i röven.

Då hon var 17 spelade Satu in sin första porrfilm, hon ville bli präst, är högutbildad, har arbetat i bank- och porrvärlden och är numera sexolog.

Hon vill att vi skall våga njuta mera helt enkelt, att lära oss känna oss själva och njuta av fina orgasmer.

Erotik och konst

Genom konsten kan vi få syn på vad vi tänder på och hur vår kropp reagerar på olika saker. Sex i litteratur och på film är en bra sak.

Söderström berättar om en företagarkvinna som undrade om det är nåt fel på henne då hon blev kåt på kapten Jack Sparrow, Johnny Depps smutsiga och fylsiga piratkaraktär.

Han (piraten) är ju helt i fyllan och säkert är det inte ens bra sex, funderade kvinnan.

- Varför tar du inte fram en dildo och njuter av det undrade Satu, inte betyder kåtheten att man vill ligga med varje tandlösa och berusade man som kommer emot.

Skillanden mellan erotik och porr betyder för henne att erotiken visar mindre, porren mera.

- Vissa behöver mera för att kunna kasta sig själv in i fantasin.

Porr kan vara bra om man har dålig fantasi, men också om parförhållandet går på rutin, man är ensam med mera.

Satu Söderström visar erotisk konst på telefonen Kvinna ser på erotik i sin telefon satu söderström

Målning på knullande par i en telefon Sexualitet

Kritiken mot porr

Satu Söderström är medveten om kritiken mot porrindustrin och talar för rättvisa villkor och goda produktioner – inte för en censurering.

Hon konstaterar att man gott kan se mannen i porren som en enorm dildo för kvinnans njutning och tycker att det är bra att visa att sex och njutning kan vara djuriskt och kroppsligt.

- Andra tycker att det räcker att en skådespelare ligger under ett täcke och låtsas ha sex.

Debatt om erotik

I Sverige har i somras pågått en debatt som handlar om varför ingen skriver upphetsande om sex längre. I den har utgångsläget varit att frågor om frigjordhet och kvinnans lust redan öppnades upp på 1970-talet.

Iställlet för att, igen, skildra lustfyllda kvinnor vill en del av debattörerna fokusera på det normkritiska sexet, vill ha realistiska beskrivningar av sex som inte är bra eller som kan vara etiskt problematiskt

Skammen i samhället och i synnerhet i kombination med olika kvinnliga roller är ändå sådant som Satu vill åt med sin porr. Enligt henne är dörrarna långtifrån öppna.

- Man kan inte komma på jobb och säga oj jag hade så fint sex, min man knullade mig i röven.

Yrkeskvinnor kan ha svårt att i sin roll tala om sin sexualitet och en mamma kan sällan, som mamma, säga att hon älskar att suga kuk.

- Sex är en ganska vanlig sak att göra.

Söderström menar att det inte finns något utrymme i våra samhälleliga roller och det gäller främst kvinnor.

Bildkonst av sex. Kroppar och könsorgan. sexualitet,konst

Då man uppfattar att föräldrarollen är oförenlig med ett hett sexliv så kan parförhållandet lida. Folk slutar ha sex, trots att sexet kan vara limmet i parförhållandet.

Det är den öppenheten som Satu Söderström vill arbeta med, lära oss att tala om sexualitet och inte skämmas.

- Man behöver inte vara utan sex för att vara en bra människa.

Satu Söderström medverkar i Svenska Yles erotiska kväll den 30.8.17 klockan 20 i Vega.

I går inledde Yrkeshögskolan Novia sitt studieår, men den här gången var det inte i Rettigska tobaksfabriken som tidigare år. Under sommaren har Novia i Åbo nämligen flyttat till den så kallade Åbohanken där Handelshögskolan vid Åbo Akademi förr höll hus.

Byggnaden har under våren och sommaren renoverats, för att kunna inhysa de övningsutrymmen som praktiska ämnen som sjukvård kräver. Ytorna har piffats till, byggnaden har öppnats upp och flera väggar har rivits. Dessutom renoveras caféet på nedersta våningen.

- Men det är ingen grundrenovering, så den som har varit här förr känner nog igen sig, säger enhetschef Eva Sandberg-Kilpi.

Caféet är inte ännu helt färdigt. Caféet i Novia i Åbo. Bild: Yle/Fredrik Häggman Yrkeshögskolan Novia,åbohanken

Studerande driver café

Caféet drivs i fortsättningen av företagsekonomilinjens andraårsstudenter, som också tidigare drivit café på Nunnegatan. Caféet är ännu inte helt färdigt, men under onsdagen var ändå studerandena Eyob Welander och Robin Sjöblom på plats och sålde smörgåsar och kaffe.

- Jag själv är nog väldigt positiv till flytten. Det är skönt att komma närmare universiteten och andra studerande, och så tyckte jag själv inte att det var så jättefräscht på Nunnegatan, berättar Sjöblom.

Welander och Sjöblom tror också att flytten kommer ha inverka positivt på caféföretagandet.

- Det här är större än det som fanns på Nunnegatan. Dessutom växer kundgruppen då vi kommer närmare Åbo Akademi och Åbo Universitet. Det finns bra utvecklingsmöjligheter, tror Sjöblom och Welander instämmer.

- Vi vill se till att det här blir en bra umgängesplats för gulnäbbarna direkt, säger Welander.

Robin Sjölund och Eyob Welander betjänar i caféet. Robin Sjöblom och Eyob Welander. Bild: Yle/Fredrik Häggman Yrkeshögskolan Novia

Allting är ännu inte färdigt

Tidtabellen för renoveringen och flytten var knapp. Först i februari rapporterade Yle att det var klart att det blir en flytt. Eva Sandberg-Kilpi berättar att det ännu finns en del kvar att göra.

- Det är så långt färdigt att det går att köra igång verksamheten, men bland annat vad gäller datasalarna och caféet finns det ännu saker att jobba på. Dessutom återstår det att se hur skrivbordsplaneringen fungerar i praktiken.

Vilka utmaningar har den tajta tidtabellen lett till?

- Nog har den ju påverkat, även om vi har fått allt gjort. När man jobbar under press så blir saker gjorda, men det kan bli ganska stressigt så jag är väldigt imponerad av personalens tålamod, säger Sandberg-Kilpi.

Små arbetsrum blev övningslabbet Eschnerska kliniken

De största förändringarna har skett på tredje våningen. Det som tidigare var små kontor har fått ge vika för sjukskötar- och hälsovårdarutbildningens övningslabb Eschnerska kliniken, socionomstudenternas klinik och de så kallade digirummen, där

Lektor Minna Syrjäläinen-Lindberg, som är utbildningsansvarig för sjukskötar- och hälsovårdarlinjerna är nöjd med förändringarna.

- Det ser riktigt bra och fungerande ut ur ett utbildningsmässigt perspektiv. Det liknar mer en campusmiljö nu, eftersom det är mer öppet. Vi har den stora aulan, caféet och fler mötespunkter samtidigt som vi är närmare ÅA och Åbo Universitet. Jag tror det blir ett annat campustänk på grund av det.

Eva Sandberg-Kilpi håller med.

- På Nunnegatan såg jag rätt lite av studenterna och personalen, men här springer vi på varandra hela tiden. Man blir mer lättillgänglig då. Dessutom är det här huset byggt för undervisning, för hur charmigt Rettigska än är så var det inte optimalt för oss.

Minna Syrjäläinen-Lindberg förevisar övningsdockor i Eschnerska kliniken. Dockor från 60-talet finns fortfarande kvar. Minna Syrjäläinen-Lindberg förevisar dockor. Bild: Yle/Fredrik Häggman Yrkeshögskolan Novia

Eva Sandberg-Kilpi i ett så kallat digirum på tredje våningen. Här ska distanskurser kunna hållas. Digirum i Novia i Åbo. Bild: Yle/Fredrik Häggman Yrkeshögskolan Novia

Väggarna mellan de små kontorsrummen har rivits, men som arkitektonisk detalj ska de obrukbara dörrarna finnas kvar. Korridor i Novia i Åbo. Bild: Yle/Fredrik Häggman Yrkeshögskolan Novia

Mindre utrymme innebär utmaningar

Byggnaden på Henriksgatan är mindre till ytan än tobaksfabriken. Det har inneburit logistiska utmaningar i planeringen.

- Schemaläggningen måste fungera. Vi måste använda utrymmena mer effektivt och undervisa måndag till fredag, kanske också på lördagar. Vid behov kan vi också använda Åbo Akademis utrymmen. Dessutom måste praktikperioderna planeras noggrant så att alla inte har praktik samtidigt, berättar Syrjäläinen-Lindberg.

Men det uppstår inga större problem?

- Det är lite utmanande att hitta mindre rum för till exempel individuella samtal, såna finns det inte många av. Det är nånting som vi får fundera på, om vi kanske testar att skypea med eleverna eller nåt i den stilen.

Positiv respons från studerande

Både Sandberg-Kilpi och Syrjäläinen-Lindberg menar att eleverna generellt har välkomnat flytten till Henriksgatan.

- Hittills har det varit positivt. Jag pratade med två studenter som tyckte att det blir spännande att komma närmare ÅA och att vi blir en i gänget så att säga, berättar Sandberg-Kilpi.

- Jag har hört sjukskötarstuderande klaga på att tobaksfabriken kändes lite föråldrad och gammalmodig. Vi kan ju inte förnya allt förstås, men vårt lager har setts över och en del är helt nytt. Det är också delvis utifrån studenternas önskemål som vi planerat det här, säger Syrjäläinen-Lindberg.

Minna Syrjäläinen-Lindberg och Eva Sandberg-Kilpi. Minna Syrjäläinen-Lindberg och Eva Sandberg-Kilpi. Bild: Yle/Fredrik Häggman Minna Syrjäläinen-Lindberg

Novias fana vajar på Henriksgatan. Novia i Åbo. Bild: Yle/Fredrik Häggman novia i åbo

På fredag den 1 september inleds rådjursjakten och hjortjakten utan hund. Avskjutningen är det effektivaste sättet att begränsa klövdjursstammarna, men i sydvästra Finland får vi ändå vänja oss vid att hjortdjuren flyttar allt närmare bebyggelsen.

- De senaste åren har vi sett en dramatisk ökning i hjortstammen, säger viltplanerare Jörgen Hermansson vid Finlands Viltcentral i Egentliga Finland. Orsaken är de milda vintrarna, att det finns gott om mat och att hjortdjuren är väldigt produktiva.

- Det är alltså en perfekt livsmiljö för dem här.

Ett rådjur sprang på ett tak på Skatudden i Helsingfors i juni 2017. Ett hjortdjur på ett tak. Bild: Yle Hjort,hjortdjur

I Egentliga Finland sköt jägarna i fjol mer än 2 000 älgar och mer än 10 000 vitsvanshjortar och rådjur. Dessutom dödades många rådjur i trafiken.

Trots det kan man allt oftare se hjortdjur allt längre in i centrum av städerna.

- I fjol sköts 600 rådjur i det egentliga Pargas, säger Hermansson. Många trädgårdsägare har fått besök, och vi uppmanar dem att ta kontakt med jägarna nu då höstens jakt börjar.

Ändå kan det vara svårt att göra väldigt mycket med jakt, eftersom man i tätbebyggelse måste vara mycket noggrann med säkerhetsavstånd och med att inga andra rör sig i området.

Ersättningar för näringsidkare

Från statens sida görs det flera andra saker för att minska på skadorna som hjortdjuren förorsakar.

För de pengar som staten får in från älgjaktslicenserna betalas dels ersättningar för älgskador, dels görs man ett förebyggande arbete.

En hind i Kårlax Bild: Yle/Nina Bergman kårlax

- Men ersättningarna betalas bara ut till skogsägare och till kommersiella odlare, förklarar Hermansson. Här faller ju hobbyodlare och trädgårdsodlare utanför. Har man bekymmer och vill skydda sig, så får man stå för den kostnaden själv.

Många knep har prövats

I det förebyggande arbetet använder Viltcentralen bland annat elstängsel, metallnätstängsel och gula band.

Gula band ska styra hjortdjuren bort från Skärgårdsvägen. Bild: Yle/Linus Hoffman trafiksäkerhet,hjortdjur,skärgårdsvägen

- Stängsel i hemträdgården kan upplevas som fula, men för många är det en lösning för framtiden, för vi kommer att ha starka stammar av mindre klövvilt.

Andra knep i hemträdgården är hönsnät och cd-skivor, eller att plantera lökar till sådana växter som rådjuren inte tycker om.

Lukter sprejas på växtligheten

Man har också provat med olika illaluktande medel som sätts på växtligheten, till exempel med hjorthornsolja. Enligt Hermansson var det effektivt, men det förbjöds eftersom det var cancerframkallande.

Ett nyare ämne innehåller fårfett, eller egentligen fettet från fårs njurar, vilket sprutas på trädtoppar på hösten innan snön kommer.

Jörgen Hermansson läser på etiketten vad rådjursmedlet Trico innehåller - fårfett. Jörgen Hermansson läser på etiketten vad rådjursmedlet Trico innehåller - fårfett. Bild: Yle/Linus Hoffman rådjur,Trico,jörgen hermansson

En liknande produkt kan användas också i trädgårdar på prydnadsväxter.

Scary Man - en modern fågelskrämma

På en del håll har man också skaffat en Scary Man, en apparat med en uppblåsbar ballonggubbe.

- Den består av en panel med ett aggregat, en fläkt, siren och blinkrar. Med jämna mellanrum sätts fläkten på så att gubben blåses upp, och då fläkten stängs av sjunker gubben ihop igen.

Det är meningen att fågelskrämman ska skrämma bort djuren, men utan att de vänjer sig vid en stillstående fågelskrämma.

Hjälper det att fånga in rådjur?

Jörgen Hermansson känner till att man i Mariehamn och i Stockholm har fångat in rådjur och hjortar som blivit alltför vana vid människor.

- Vi har fört sådana diskussioner också i Pargas, där det funnits rådjur i folks trädgårdar bland annat i Finby, Tennby och i Centralparken.

Rådjurskidet på djurskyddshemmet i Åbo Bild: Åbo Djurskyddsförening rådjurskid,rådjur

- Men vi vet inte hur effektivt det är, för fastän man flyttar en närgången familj, så kan det snart komma en ny.

Hjortjakten börjar en månad tidigare

På fredag börjar rådjursjakten och hjortjakten, och bland annat Suomen Motoristit, intresseorganisationen för Finlands motorcyklister, glädjer sig över att hjortjakten har tidigarelagts i år.

Hjortdjuren rör sig mest i september-december, och man hoppas att det skulle skjutas mycket djur i början av hösten, så att det skulle ske färre viltdjursolyckor i trafiken.

- Det görs många saker, konstaterar Hermansson. Men trots att vi säkert kan balansera nivån, så kommer vi att ha stora mängder av mindre klövvilt i framtiden. Det är jag övertygad om.

Arkivbild från älgjakt på Skåldö. Bild på jaktlag. Bild: YLE/Malin Karlberg skåldö-torsö jaktlag

Kräftsäsongen kom på vissa håll i gång senare än vanligt. Nu ser säsongen ut att fortsätta längre än normalt.

Jörgen Ölander odlar signalkräftor i konstgjorda bassänger i Västanfjärd. Han är nöjd med säsongen och tycker att den för hans del kom i gång helt normalt.

- För oss har det varit som förut. Riktigt bra nog!

Lisbeth Iltanen och Jörgen Ölander har kokat och sålt kräftor på Kimitoön i trettio år. Kvinna och man vid stor balja fylld med kokta kräftor. Bild: Yle/Monica Forssell kräftor,Lisbeth Iltanen

När säsongen kommer i gång, avgörs av när kräftorna byter skal. När kräftan byter skal gömmer den sig nämligen och går inte att fiska. När det nya skalet hårdnat kommer kräftan fram från sitt gömställe, är hungrig och lätt att fånga.

Mats Lönnfors öppnat en mjärd. Bild: Yle / Petter Blomqvist kräftor,kräftfiske

Enligt Calle Spring, ordförande för Fiskhandlarförbundet, var flodkräftan två veckor sen i år medan signalkräftor från till exempel sjön Pyhäjärvi i närheten av Säkylä, gick att få tag på genast från början av säsongen det vill säga den 21 juli.

- Just nu ser det bra ut och kräftsäsongen ser ut att pågå ännu ett tag till. I början av september brukar kräftorna börja leka men nu ser det ut som att lektiden börjar först i slutet av september, berättar Spring.

Också lektiden avgörs av vattentemperaturen.

Både god och dålig efterfrågan på kräftor

Enligt Spring finns det stor efterfrågan på inhemska kräftor och företagen satsar igen på kräftskivor.

Kräftor Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press kräftor,skaldjur,mat,kräftfiske,Kräftskiva

Lokala variationer finns ändå och till exempel Jörgen Ölander på Kimitoön, håller inte med om att företag skulle bjuda på kräftskivor eller att efterfrågan överlag skulle vara lika bra som tidigare.

- Nog har det lugnat ner sig. De äldre kunderna har försvunnit och det kommer inte nya istället. Det är den äldre generationen som äter inhemska kräftor medan den yngre köper till exempel utländska djupfrysta.

- Det är priset. Inte har de någon skillnad vad de äter bara det är kräftor, gissar Ölander att orsaken till den yngre generationens njugga inställning beror på.

Ölander berättar också att det tidigare var vanligt att stora företag köpte kräftor av dem men att det nu händer mer sällan.

- Det är plånboken som avgör, säger Ölander.

Flodkräftan vs signalkräftanr

Flodkräftan är den kräfta som hör till Finlands naturliga fauna. Sedan slutet av 1800-talet, då kräftpesten spred sig till Finland från Europa, har flodkräftan ändå varit hotad.

Flodkräftor är betydligt dyrare än signalkräftor. Flodkräfta, hanne i klart vatten. Bild: Yle/Public domain flodkräfta,kräftor,sötvatten,ädelkräfta

Kräftpest i många sjöar

I slutet av 1800-talet förstörde pesten kräftstammen i Finland så till den grad att bara en tiondedel av stammen överlevde. Sedan dess har man på olika sätt försökt återuppliva stammen av flodkräftor. Det har ändå visat sig vara svårt och på 1960-talet planterade man ut signalkräftor från Sverige och Nord-Amerika i våra sjöar. Det får man inte längre göra.

I dag finns det signalkräftor i cirka 1000 finländska sjöar. I hur många sjöar det fortfarande finns flodkräftor kan ingen svara på. Insjö i Pargas. Bild: Yle/Linus Hoffman insjö,sjöar,natur,stillhet,naturens lugn,mental hälsa,Pargas,ödemarker,naturen,Vildmark

Enligt forskare Jouni Tulonen, som vid naturresursinstitutet LUKE följer med hur kräftorna i Finland mår, finns det flodkräftor i många sjöar.

Tyvärr upptäcker forskarna kräftpest i nya sjöar med flodkräftor, varje år.

Signalkräftan kan smitta ner flodkräftan med kräftpest, som tar kål på flodkräftan. Signalkräftor. Bild: Yle/Sofia Strömgård signalkräfta,kräftor,kräfta,kräftfiske

Signalkräftan sprider pesten

Signalkräftan bär ofta på kräftpest men lider oftast inte av den lika mycket som flodkräftan. Dessvärre sprids pesten med signalkräftan och finns det både signalkräftor och flodkräftor i en sjö, överlever sällan flodkräftan.

Färsk forskning visar ändå att det finns olika slag av kräftpest och att det också finns en typ av pest som flodkräftan i viss mån klarar av.

Skulle lägga av men ...

Det ångar om kräftorna som Lisbeth och Jörgen just kokat. Händer håller upp två kokta kräftor. Bild: Yle/Monica Forssell kräftor

För ett par år sedan varnade Ölanders för att säsongen i fjol skulle bli deras sista, men det blev ändå en säsong till och nu ser man tiden an.

- Det är kunderna som inte vill att vi ska sluta. Och nog är det också en rolig och intressant tid det här, konstaterar Jörgen Ölander som gillar kontakten med glada kunder som ser fram emot kvällens kräftskivor.

Nationalstadsparkerna i Borgå, Tavastehus och Åbo pryder nya frimärken. På Borgås frimärke är Borgå domkyrka och Gamla stan i fokus.

De nya, färggranna frimärkena har designats av grafikern Timo Mänttäri.

– Jag har illustrerat många postkort som föreställer Helsingfors. Nu är det trevligt att få rita andra städer. Jag besökte alla tre städer för att leta efter det bästa motivet och den bästa vinkeln, säger Mänttäri i ett pressmeddelande.

Borgås frimärke. Frimärke Bild: Posten frimärke,Borgå,nationalstadsparker

Frimärkena publiceras den 6 september. På ett ark finns 30 frimärken för inrikes post.

I Finland finns just nu åtta nationalstadsparker. Nationalstadsparken i Borgå grundades 2010.

Nationalstadsparkerna är ett nätverk av urbana värdelandskap. De täcker de viktigaste objekten med tanke på stadskultur och -natur.

Tidigare Microsoftanställda i Salo ska få hjälp att hitta nya jobb eller nya karriärer.

Europaparlamentets budgetutskott godkände på onsdagen ett sysselsättningsstöd på 3,5 miljoner euro till de uppsagda vid Microsoft.

Sammanlagt ska 1 000 tidigare anställda i södra och västra Finland få hjälp. Stödet ska ännu godkännas i Europaparlamentets plenum.

Programvarujätten Microsoft meddelade i maj 2016 att bolaget lägger ned Microsoft Mobile i Tammerfors och säger upp 1 350 anställda i Finland.

Indirekt drabbas det redan hårt drabbade Salo, eftersom runt 300 Microsoftanställda som tidigare har jobbat i Salo igen drabbades.

Verksamheten i Salo lades ner 2015 och en del av personalen och funktionerna flyttades då till Tammerfors och Esbo.

Villmanstrands tekniska universitet börjar i oktober utbilda diplomingenjörer i Åbo.

Utbildningen ska främst ge diplomingenjörer inom el- och maskinteknik särskilt för varvs- och bilindustrin.

Programmet är en del av det tekniska samarbetsuniversitet som sju universitet samarbetar kring.

Åbo IFK:s handbollsherrar inledde på onsdagen säsongen med en storseger i cupmatchen mot HK Pötsi.

ÅIFK var överlägset när man vann i den Finska Cupens första omgång mot HK Pötsi. Kanariefåglarna vann matchen med hela 41-22.

ÅIFK:s cupresa fortsätter med kvartsfinalspel i slutet av september.

ÅIFK:s målskyttar: Santeri Maijala 8, Eemeli Maijala 7, Andreas Nyström 6, Niklas Manderoos 6, Isak Lehvonen 5, Oscar Berglund 5, Arttu Tamminen 1, Alexander Nystén 1, Kalle Kankaanpä 1 och Mirsad Tursunovic 1.

Mer om matchen mot HK Pötsi hittar du på ÅIFK:s webbsida

I dag torsdag ordnar Åbo stad mässan Study in Turku. Mässan erbjuder högskolestudenter som är nya i Åbo en möjlighet att bekanta sig med stadens service, kultur- och hobbyutbud.

På mässan presenteras Åbo stad och lokala företag som har olika erbjudanden för studenter. Även hobbyföreningar som erbjuder aktiviteter är med på mässan.

Under dagen arrangeras också en gratis rundtur. Under rundturen har man bland annat möjlighet att bekanta sig med stadens största sevärdheter.

Mässan ordnas mellan klockan 10 och 16 på ICT-huset i Kuppis.

Evenemanget arrangeras av Åbo stad i samarbete med Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia och Diakoniyrkeshögskolan.

Personer med arabiskklingande namn och särskilt då män har en klart mindre chans att få hyra en bostad på den privata hyresbostadsmarknaden i Finland.

Det visar en studie vid Åbo Akademi, som nu också har publicerats i den internationella vetenskapliga tidskriften PLoS ONE. Studien är den första av sitt slag i Finland.

- Det har skrivits bara en del om hur romer diskrimineras på bostadsmarknaden, liksom om män som diskrimineras, säger psykologie magister Annamaria Öblom från Åbo Akademi som gjort studien.

- Vi blev intresserade av ämnet då vi läste studier från andra länder och märkte att det inte fanns några liknande studier gjorda i Finland. Det kan också vara en av orsakerna till att man inte talat så mycket om problematiken.

Studien gjordes så att man 2016 skickade sammanlagt 1 459 förfrågningar på utannonserade hyresbostäder runtom i Finland.

Ett par bekantar sig med en bostad på en hyresvisning. Bild: Yle hyresbostäder,hyresbostad

Förfrågningarna gjordes per e-post och undertecknades med sex olika namn; Juuso Laine, Anu Koskinen, Erik Johansson, Elisabeth Andersson, Ali Hussein och Miriam Al-Zahavi.

- Vi valde namnen enligt namndata från Befolkningsregistercentralen, så att de skulle representera både svenska, finska och arabiska namn, och både män och kvinnor.

Studien visade att de förfrågningar som undertecknats med ett arabiskt mansnamn besvarades av 16 %, medan de förfrågningar som undertecknats med ett finskt kvinnonamn besvarades av 42 %.

Hyresvärdens kön hade ingen inverkan på resultaten.

Diskrimineringen på bostadsmarknaden ett hinder för lyckad integration

- Vi visste från studier i andra länder att det förekommer diskriminering på bostadsmarknaden, och vår studie stöder de tidigare forskningsresultaten, säger Öblom.

- Men vi undersöker inte vilken innebörd, orsak eller effekt det här har. Det kunde undersökas vidare, för det är ett viktigt nästa steg.

Forskarna vid Åbo Akademi anser ändå att resultaten är viktiga.

- Med tanke på att tidigare studier visat att diskriminering ökar risken för psykologiska problem hos den diskriminerade, och att etnisk diskriminering på bostadsmarknaden är ett hinder för framgångsrik integration, är studiens resultat att betrakta som viktiga.

Studien utfördes av Öblom som ett pro gradu-arbete i ämnet psykologi vid Åbo Akademi.

Med undantag av HIFK:s Patrik Carlsson är det oerhört rutinerade lirare som tjänar mest i ishockeyligan, uppger Urheilulehti. Ingen förväntas ändå tjäna mer än 300 000 euro per säsong.

FM-ligaspelarnas löner är inte offentliga, utan Urheilulehtis löneuppskattningar bygger på vad tidningen beskriver som en omfattande utredning.

Skatteförvaltningens inkomstuppgifter som årligen publiceras den 1 november gäller för kalenderåret och inte för en hockeysäsong. Dessutom har ishockeyspelarna möjlighet att fondera 50 procent av sin lön eller högst 100 000 euro, pengar som beskattas året då de lyfts.

Det innebär att det inte finns några absoluta uppgifter på hur mycket ligaspelarna verkligen tjänar, utan endast kvalificerade gissningar.

Etta på Urheilulehtis lista är 35-årige Kärpät-backen Lasse Kukkonen med 280 000 euro säsongen 2017–2018.

Den nya HIFK-spelaren, svensken Patrik Carlsson, är tvåa med 275 000 euro och de rutinerade TPS-spelarna Tomi Kallio och Henrik Tallinder delar på tredjeplatsen.

Enligt tidningen hör även TPS-anfallarna Ilari Filppula och Eric Perrin samt Lukko-backen Janne Niskala till de bättre betalda spelarna i ligan.

För ett år sedan toppade HIFK:s Juhamatti Aaltonen listan.

Till skillnad från tidigare säsonger uppskattas ingen tjäna mer än 300 000 euro per säsong.