De svartvita tog en klar 3-0 seger inför 2000 åskådare.
I de senaste fyra mactherna hade TPS endast gjort två mål men på lördagen lossnade det på hemmaplan.
Mikko Hyyrynen öppande målskyttet genom att lägga in en straff efter en timmes spel. Oskari Jakonen gjorde det andra målet och Jonni Peräaho avslutade med 3-0.
Honka och KPV som ligger före TPS i serietabellen tog båda en vinst på lördag. KPV leder nu serien med sju poängs avstånd till serietrean TPS.
Piffen förlorade med 6-1 i divison tre matchen på lördagen.
Pargas IF hade ingen lyckad bortaresa till Åland. Serieledarna FC Åland avgjorde matchen redan under första halvleken med 3 mål. Matchen slutade 6-1 till Åland. Piffens mål gjordes av Veli Hartola.
Piffen ligger tredje sist i tabellen på nedflyttningsplats.
Fredagens toppmatch mellan TPS och PK-35 slutade i gästernas vinst. Gästernas Caisa Colllin gjorde hattrick. TPS mål gjordes av Ria Öling och inhopparen Elli Pikkujämsä.
PK-35 leder serien med två poängs avstånd till serietrean TPS.
VPS hade en emotionell bergochdalbana i söndagens match mot FC Inter. Vasalaget tappade 0–2 till 2–2 – men kirrade till slut segern och knappade in på HJK, som kryssade mot Ilves.
VPS fick en sensationell start på hemmamatchen mot Inter.
Vasalaget roterade en hel del spelare från Europa League-kvalet mot Bröndby, men gick trots det snabbt upp till 2–0. Andre Clennon satte in öppningsmålet efter fem minuter och Jonas Levänen fyllde på fem minuter senare.
Det var en skön seger för VPS, som ska försöka vända 0–2 mot Bröndby på torsdag. VPS tog sin tredje seger på de fyra senaste matcherna i fotbollsligan.
HJK tappade mark
HJK spelade 1–1 mot Ilves och tappade mark i tabelltoppen. HJK leder fortfarande ligan med sex poängs marginal.
Ilves gick tidigt upp i ledning genom Antti Hynynen och fick ett ännu bättre segerläge då Moshtagh Yaghoubi såg rött precis efter pausvilan.
Men HJK gjorde som VPS och utjämnade med tio man på plan. Akseli Pelvas räddade poäng för HJK.
Ilves gjorde slut på HJK:s fem matcher långa segersvit i ligan. Också HJK har det tufft i Europa League-kvalet. Helsingforsklubben ligger under med 1–3 mot makedonska Shkendija.
Resultat från fotbollsligan:
Ilves–HJK 1–1 (1–0)
1–0 1 min. Antti Hynynen
1–1 52 min. Akseli Pelvas
JJK–SJK 0–2 (0–1)
0–1 5 min. Aristote Mboma
0–2 84 min. Arimany Pruenca
FC Lahti–RoPS 1–1 (0–1)
0–1 42 min. Emeka Friday
1–1 70 min. Marko Simonovski
VPS–Inter 3–2 (2–1)
1–0 5 min. Andre Clennon
2–0 10 min. Jonas Levänen
2–1 20 min. Alan Henrique
2–2 61 min. Njazi Kuqi
3–2 88 min. Joonas Vahtera
Sopranen Aurora Marthens har vunnit den nationella Timo Mustakallio- tävlingen som ordnades i söndags under operafestivalen i Nyslott.
Marthens uppträdde tillsammans med pianisten Elias Miettinen. Första priset i tävlingen var värt 15 000 euro.
Timo Mustakallio- tävlingen är ämnad för unga sångare som är i början av sin karriär. I tävlingen kan både män och kvinnor delta och i år deltog sju kvinnor och en man i finalen. Tävlingen har nu ordnats 29 gånger.
Vinnaren Marthens som är född 1992 har studerat sång sedan 2007 och för tillfället studerar hon i Sibeliusakademin.
En längre tid har lugnet i Bläsnäs i Pargas störts av mopedister som samlas vid Bläsnäs simstrand. Där för de enligt invånarnas utsago oljud och skräpar ner.
Maria Simberg-Sörensen och hennes man Pekka Sörensen bor i Bläsnäs, och de har irriterats över fenomenet i flera år.
- Det här diskuterades redan 2013. Då lugnade det ner sig, men det går i vågor. Problemet är att Bläsnässtranden är omgiven av två åsar, som motorljudet ekar mellan. Det är ett förskräckligt oljud, menar Simberg-Sörensen.
Hon har försökt att prata med ungdomarna, men då ett gäng har slutat vistas på stranden har de bytts ut av ett annat. Hon önskar därför att polisen och staden skulle göra mer.
Maria Simberg-Sörensen och Pekka Sörensen.Maria Simberg-Sörensen och Pekka Sörensen. Bild: Yle/Fredrik HäggmanPekka Sörensen
Förslag: spärra av stranden med en bom
Simberg-Sörensen berättar att Bläsnäsföreningen för en vecka sedan träffade stadens stadsträdgårdsmästare. Hon är inte aktiv i föreningen själv längre, men var ändå med på mötet där man diskuterade vad som kan göras åt det nattliga ofoget.
- Det föreslogs att staden placerar ut en bom som hindrar infarten till simstranden. Förr fanns där en stor sten som fyllde samma syfte, men den har tagits bort. Vi förstår inte varför det inte kan finnas någon spärr där nu.
Tror du inte att ungdomarna hittar nåt annat ställe att vara på om stranden spärras av?
- Jo det är klart att det är så. Men staden borde se till att de har nån annanstans att vara, för de ska åtminstone inte nöjesköra i bostadsområden.
"Räddningsfordon måste kunna ta sig till stranden"
Heidi Suominen är stadsträdgårdsmästare i Pargas. Det var hon som mötte Bläsnäsföreningen, men hon är inte övertygad om att en bom är en vettig lösning.
- Räddningsfordonen måste kunna ta sig till stranden. I så fall borde det finnas en nyckel till bommen i alla brandkårs- och ambulansbilar, så det där med en bom har nog både för- och nackdelar.
Vad ska staden göra då för att se till att ungdomar inte stör i bostadsområden?
- Nå, jag tycker nog att hemmen har det största ansvaret i den här frågan. Vi kan ordna med ungdomsgårdar och ställen där ungdomarna kan träffas, men det är oundvikligt att vissa inte vill vara där. Så länge vi har mopedister i Pargas så kommer vi att ha oljud, ibland störs folk av det och det är ju förstås synd.
Polisen: problemet var större förr
Pargaspolisen menar att problemet har blivit mindre genom åren. Den ordinarie bypolispatrullen tros ha haft en positiv effekt och samtidigt sänkt tröskeln för att ta kontakt. Då de två bypoliserna är på jobb så patrullerar de enbart inom Pargas.
Försöket med bypoliser blev permanent den första juni i sommar. Utöver bypolispatrullen rör sig andra patruller i Pargas endast om det finns behov, men det gäller ändå att alltid ringa 112 om man störs av högljudd mopedtrafik.
Då patienter ska ta sig till och från sjukhus sker transporterna i Finland idag främst med ambulans och taxi men i Norge och Sverige har man i allt större utsträckning börjat använda ambulansbussar.
- Bussarna är kostnadseffektiva då man kan transportera större mängder människor med dem på samma gång och dessutom bekvämare än i en ambulans, säger Volvo Norges försäljningsrepresentant Zoran Cvijanovic. Bussarna är dessutom fullt utrustade för akutvård och har både sitt- och liggplatser, så säkerheten är garanterad.
Specialutrustade turbussar sköter transporterna
Sjukvårdsdistrikten i Norge har sedan en tid tillbaka konkurrensutsatt transporterna och idag är det specialutrustade turbussar som kör patienterna som till och från sjukhusen på många håll i Norge.
Ambulansbussarna är utrustade med bårar och liggplatser för patienter som behöver det.En automatisk bår för en ambulansbuss.Bild: Yle/Jesper Alm.ambulanser,bårar,ambulansbuss
Enligt beräkningar gjorda av Norges hälsomyndigheter har sjukvårdsdistrikten lyckats spara nästan 2 miljoner euro i året genom att byta taxi och ambulans mot ambulansbussar.
- Passagerarna är dessutom nöjdare visar våra kundenkäter och vi kör de här linjerna nu inledningsvis fem år, säger Jan Robert Juvet som är delägare i Geilo Turbusser AS som är ett av de bolag som kör patienter till sjukhusen i området kring Oslo. I bussarna bjuds det på mat och dryck och ombord finns alltid läkare och sjukvårdare som tar hand om patienterna.
Ambulansbussarna inledde sin verksamhet i Norge i januari 2013.
I Finland fortsättningsvis ambulans eller taxi
En orsak till att ambulansbussarna har fått fotfäste i Norge och Sverige beror på omorganisering och nytänk inom patientlogistiken.
I Finland används främst ambulanser eller taxibilar då patienter ska transporteras.Ambulanspersonal vid akutmottagningen i RaseborgBild: YLE/Sofia Söderlundakutvård
I Finland har intresset varit lamt och vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt tror man inte på ambulansbussen som ett alternativ till taxi och ambulanser inom patienttransporterna.
- Det skulle kräva för mycket i nuläget och dessutom borde alla avdelningar skicka eller hämta sina patienter samtidigt för att vi skulle kunna nå samma inbesparingar som man har gjort i Norge, säger Tomi Nieminen som är chef för förstahjälpenverksamheten vid ÅUCS.
Nieminen tror däremot att ambulansbussarna i framtiden kunde ersätta hälsocentralerna på glesbygden och fungera som mobila lösningar.
- I och med vårdreformen måste vi se på alla alternativ och här kunde ambulansbussarna ha en nisch, säger Nieminen. De kunde användas som så kallade hälsopunkter och kanske ersätta hälsovårdscentralerna och rulla in i byarna på regelbunden basis med läkare och sjukvårdspersonal.
Carrus Delta ser möjligheter till tillväxt
Många av ambulansbussarna som används i Norge och Sverige har tillverkats på Carrus Deltas fabrik i Lundo utanför Åbo.
Bussarna kan utrustas med nästan vad som helst då de görs för hand på fabriken i Lundo.Bussar tillverkas och panel monteras fast på en buss vid Carrus Deltas bussfabrik i Lundo.Bild: Yle/Jesper Alm.Volvo Bussar,industriarbete,carrus delta
Här hoppas man på ökat inhemskt intresse eftersom det skulle betyda mera jobb på orten.
- I år tillverkar vi nio ambulansbussar som alla går till Norge och förhandlingar pågår med flera parter runtom i Norden, säger verkställande direktör Petteri Vuori.
Vad tror du om ambulansbussar som ersätter hälsocentraler?
- Allt är möjligt och vi kan bygga och utrusta bussarna med nästan vad som helst, säger Vuori. Det är helt upp till beställaren att bestämma vad som behövs och krävs men vi har exempelvis utrustat en buss med allt som behövs för en tandklinik.
Petteri Vuori hoppas att intresset för ambulansbussar också skulle öka i Finland.Äldre man står i bussen och tittar ut. Bild: Yle/Jesper Alm,carrus delta
De ekonomiska utsikterna blir allt bättre och arbetslösheten fortsätter att minska.
Trots det finns vissa utbildningar som är svårare på arbetsmarknaden, även bland högutbildade.
Samuli Laukka fick sin magisterexamen i april och har sedan dess varit arbetslös. Han studerade litteraturvetenskap på Åbo akademi och är frustrerad över att gå arbetslös. Studietakten har varit exemplarisk, på fem år var han färdig med sina magisterstudier och är nu redo för arbetslivet.
Kan vara arbetslös i två år
Bemötandet på arbetsmarknaden har ändå varit svalt. Han har skickat ett antal ansökningar, men hittills utan resultat. Det vanliga har varit att arbetsgivarna inte överhuvudtaget hört av sig efteråt.
– Jag har ju sökt allt möjligt. Jag har skickat ansökningar till FPA, flera till Helsingfors stad inom administration, översättning, jag har sökt jobb inom kontorsuppgifter, kundbetjäning och till och med marknadsföring. Egentligen visste jag redan då jag började studera litteraturvetenskap att det är ett ämne som kanske inte ger en anställning så snabbt. Det är vanligt att litteraturvetare är arbetslösa i ungefär tolv månader efter examen.
Laukka säger att han accepterar möjligheten att vara arbetslös i till och med två år. Vissa människor kommer direkt in i arbetslivet tack vare sin kompetens, utbildning eller personlighet, säger han.
– Vi har väl 50 000 högutbildade som är arbetslösa i Finland, så då är allting inte som det ska vara.
Mika Harju på Arbets- och näringsbyrån i Egentliga Finland säger att arbetslösheten bland akademiskt utbildade varit hög som bland andra grupper, men att den minskat sedan ett år tillbaka.
– Det finns ju helt klart grupper där efterfrågan är större medan den i andra är mindre. Sedan finns det branscher som kommer i gång först efter att den övriga ekonomiska verksamheten utvecklats positivt.
Inte värt att vänta för länge
Utbildningar som är svåra att matcha med arbetslivet är enligt Harju historia, politik eller exotiska språk som inte är så allmänt använda. Hans tips är att vara öppen för olika typer av jobb och att inte vänta för länge.
– Man ska vara öppen till olika möjligheter och uppgifter. Om man är för kräsen och söker med alltför snäva gränser, så kan det medföra svårigheter om arbetslösheten blir lång och det uppstår andra problem. Arbetsgivare kan börja fundera varför arbetslösheten pågått länge. Därför är det viktigt att ta emot ett sådant arbete som man kanske inte vill hålla på med i det långa loppet. Det är viktigast att komma in i arbetslivet, få en lön att leva på och få tiden för att söka efter ett intressantare jobb som kanske är bättre betalt eller finns närmare.
The Tall Ships' Races - tävlingen för stora segelfartyg - kan följas online. Fartygen lämnade Kotka 16 juli och anländer till Åbo 20 juli.
Med hjälp av AIS-sändare förmedlas fartygens position i realtid. Segelbåtarnas framfart kan följas antingen på evenemangets webbsida, eller på Marine Traffics webbsida där alla fartyg med AIS-sändare syns.
Dessutom har arrangörsorganisationen i Åbo en fotograf i skärgården som dokumenterar ankomsten för stadens informationskanaler. Deltagarna använder hashtaggen #tallshipsturku för bilder från den här etappen.
Efter många om och men beslöt TPS-kaptenen Tomi Kallio att förlänga sitt kontrakt med Åboklubben för ligasäsongen 2017-18. Trots att ett helt nytt tränarteam väntar för veteranen är målet klart: TPS ska höra till eliten också nästa år.
TPS gjorde sist och slutligen sin comeback till toppen av ishockeyligan då laget placerade sig tvåa i grundserien. Slutspelsvåren tog ändå slut direkt då HIFK körde över TPS i kvartsfinalen.
Då slutsignalen gick i den sjätte och avgörande matchen tog samtidigt Tomi Kallios, Henrik Tallinders och Eric Perrins kontrakt slut – och framtiden var oviss.
De yngre killarna var inte riktigt mogna för slutspelshockey.― Tomi Kallio
I maj presenterade TPS förlängningarna med både Tallinder och Perrin, men kaptenen Kallios underskrift fattades fortfarande. I början av juli fick anhängarna ändå dra en suck av lättnad – också Kallio spelar i TPS ligasäsongen 2017-18.
– Jag var tvungen att ta en liten timeout efter säsongen eftersom jag inte är jätteung längre. Jag ville känna efter hur kroppen känns och framförallt den mentala biten – att jag känner att jag orkar köra på ett år till, förklarar Kallio, som gästade Yle Vega Åbolands sändning på måndagsmorgonen.
– Ju längre sommaren gick växte också hungern att spela. Hockey är min passion och jag måste ta vara på chansen att göra det jag älskar i ett år till, fortsätter han.
Gentlemannaöverenskommelse med Perrin och Tallinder
Att både Tallinder och Perrin förlängde med klubben vägde tungt i beslutsfattandet, men Kallio berättar att spelarna redan under säsongen kom överens om en deal. Antingen skulle alla, eller ingen, fortsätta.
– Vi snackade om läget med Eric och Henrik under den förra säsongen och vi var överens om att vi ska fortsätta alla tre. Om bara en av oss skulle ha velat fortsätta så skulle vi alla ha lagt av, tror jag. Nu var de lite snabbare än jag med sitt beslut, men det betydde mycket för mig, säger Kallio.
Eric Perrin och Henrik Tallinder i farten.Eric Perrin och Henrik Tallinder i farten.Bild: Matti Raivio / All Over PressÉric Perrin,Henrik Tallinder
Utöver Perrins och Tallinders kontrakt presenterade också TPS en drös nyförvärv under sitt infotillfälle i maj. Två av förstärkningarna kommer från Sverige. Det är inget sammanträffande.
– Nej absolut inte. Både jag själv och Henrik Tallinder känner den svenska hockeyn väldigt väl. Jag spelade där i tolv år och känner både spelare och ledare, samtidigt så fungerar vårt samarbete med TPS-idrottscefen Antero Niittymäki väldigt bra. Vi diskuterar ofta svenska alternativ, berättar Kallio.
– SHL som liga är bättre än den finska ligan och det betyder att det finns många duktiga lirare i Allsvenskan, som kanske inte platsar i SHL, men som istället kan göra väldigt väl ifrån sig här. Som Erik Thorell, fortsätter han.
Erik Thorell spelar för HIFK säsongen 2017-18.Erik Thorell, TPS, hösten 2016.Bild: Matti Raivio / All Over PressErik Thorell,HC TPS (ishockey)
Thorell kom närmast från BIK Karlskoga i Allsvenskan och blev genast TPS stora offensiva stjärna. Efter framgångarna i Åbo ryktades svensken vara på väg till KHL, men det blev istället fortsättning i Finland och HIFK. Där väntar en bekant tränare: Ari-Pekka Selin.
Selin, som för sin del förde TPS tillbaka till eliten efter den otroligt långa kräftgången i ishockeyligan, fick oväntat redan i november 2016 höra att han gjort sitt i Åbohallen. Kalle Kaskinen tog istället över ansvaret som chefstränare för klubben.
Trots det är självförtroendet på topp.
– Vi har ett nytt tränarteam och vet inte riktigt vad som väntar, men jag tror starkt på att vi kommer att fortsätta att gå framåt, konstaterar Kallio.
Tomi Kallio är lagets ledare.Tomi Kallio talar till laget inför match, februari 2017.Bild: Matti Raivio / All Over PressHC TPS (ishockey),Tomi Kallio,FM-ligan i ishockey,ishockey
Vilka är då TPS förväntningar inför den kommande säsongen?
– Man har ju alltid höga förväntningar. Jag tror på våra chanser. Vi kan gå långt eftersom vi har lärt oss av våra misstag från den förra säsongen – framförallt hur man spelar slutspelshockey. De yngre killarna var inte riktigt mogna, analyserar kaptenen.
Kallio har också en hälsning till alla TPS-anhängare i regionen.
– Vi hoppas att så många som möjligt kommer till våra matcher och fortsätter det fina jobbet som görs på läktarna. Stämningen var fantastisk förra säsongen, trots att många klagade. Då hallen är slutsåld är det magiskt att spela, säger Kallio.
TPS inleder sin ligasäsong den 8 september. Raumolaget Lukko står då för motståndet.
Sjöbevakningen berättar i sin veckorapport att två akuta sjöräddningsuppdrag ägde rum i Pargas förra veckan. En man träffades av segelbomen och föll i vattnet och senare fattade en båtmotor eld och orsakade ett stort räddningspådrag.
I början av veckan hade en seglare fått segelbomen i huvudet och hamnat i vattnet. Lyckligtvis räddades seglaren av en patrull, som befann sig nära olycksplatsen.
På söndagen fattade en båtmotor eld och flera enheter alarmerades till platsen. Sjöräddningssällskapets patrullbåt ABSO hann först till olycksplatsen och släckte branden.
Sjöbevakningen påminner båtförare om vikten av att ha en brandsläckare i båten. Man ska underhålla brandsläckaren årligen och öva på att använda den.
En ung kvinna dog och en man skadades allvarligt under ett försök att köra mot klockan på allmän väg. Som mest överskred föraren den högsta tillåtna hastigheten med 100 kilometer i timmen.
Sent på kvällen den 21 juli i fjol åkte fem personer i en bil och försökte vara snabbare än en tidigare fartdåre. Färden gick längs två vägsträckor i Virmo på vardera sidan av riksåttan och slutade i en våldsam avkörning.
Den första bilfärden startade vid 23-tiden och gick längs Vanha Turuntie på avsnittet Asemantie-Riksväg 8. Sträckan är 7,1 kilometer lång och största delen av vägen har en hastighetsbegränsning på 50 kilometer i timmen.
Det innebär att det tar ungefär sju minuter att köra sträckan utan att den högsta tillåtna hastigheten överskrids. Föraren körde avsnittet på fyra minuter och fyra sekunder, vilket innebär att medelhastigheten varit kring 105 kilometer i timmen på den slingriga och smala vägen som går genom bebyggelsen.
Höll 170 kilometer i timmen förbi stoppmärke
Den andra bilfärden startade kort därefter och gick längs Yläneentie på sträckan Karjalantie-Riksväg 8. Den sträckan är 6,2 kilometer lång och hastigheten är begränsad till mellan 50 och 80 kilometer i timmen. Också den vägen är slingrig och löper i närheten av bebyggelse.
Den sista sträckan, närmast riksväg åtta, har en begränsning på 60 kilometer i timmen. Trots det höll föraren där en hastighet på ungefär 170 kilometer i timmen då han närmade sig riksåttan.
Under hela tiden hade en av passagerarna tagit tid. Avsikten var att köra sträckorna snabbare än en annan person gjort vid ett annat tillfälle.
Bad hålla utkik mot riksåttan
Korsningen vid riksåttan är försedd med ett stoppmärke, men det struntade föraren i. I stället såg han efter att ingen bil närmar sig korsningen på hans sida och bad tidtagaren att hålla utkik åt andra hållet.
Sedan körde han över riksvägskorsningen utan att stanna eller ens sakta in. Vid samma ögonblick tappade han kontrollen över sitt fordon som kanade över på mötande körfält och träffade ett träd med sidan före. Bilen fortsatte sin okontrollerade färd tills den stannade totaldemolerad i närheten av en bensinstation.
Ögonblicklig död
En flicka i sjuttonårsåldern som satt bak i bilen dog och en ungefär jämngammal pojke skadades allvarligt. De övriga som satt i bilen inklusive föraren klarade sig med lindriga skador.
Föraren hade fått sitt körkort endast nio dagar före olyckan. Vansinnesfärden var för hans del inte den första. Tidigare samma dag hade samma sällskap kört längs andra vägar under tidtagning.
Återfick körkortet i rätten
Egentliga Finlands tingrätt dömde mannen till villkorligt fängelsestraff i ett år och åtta månader för grovt dödsvållande och grovt vållande av personskada.
Han fick också sitt körkort indraget, men fick det tillbaka i samband med domen eftersom ett år förflutit sedan olyckan. Dessutom dömdes han till 80 timmar samhällstjänst och att betala ersättningar.
Den pensionerade rektorn Marianne Kulp hör till de lärare som blivit omnämnda i Svenska Yles satsning Alla tiders lärare. Hon bjöd på karameller och yllesockor och såg till att alla elever på Pargas Svenska Gymnasium mådde bra.
- Jag hade ett sådant system jag ställde fram en kasse full med yllesockor när vi hade studentskrivningar. De fick varma sockor då de satt och skrev hela dagen, berättar Marianne Kulp.
Den tidigare elev som nominerat Marianne Kulp kommer ihåg att dörren till rektorns kontor alltid stod öppen. Där fanns yllesockor som eleverna fick låna. På sin födelsedag ställde Marianne fram en stor korg med godis vid ingången.
- Jag brukade ha godis framme när jag hade födelsedag, och när det var speciella dagar som jul. De visste när de kom till skolan att de kunde titta på ett visst ställe innanför dörren och ofta fanns där någonting.
På skolan är man mitt i det som händer
Marianne Kulp jobbade i femton år som rektor på Pargas svenska gymnasium. Jobbet slukade en stor del av hennes tid.
- Eleverna visste att också på nyårsafton kunde de kontakta mig. Jag rörde mig i korridorerna hela tiden och pratade med eleverna och gick runt. Jag fanns överallt och dörren var alltid öppen.
Marianne Kulp konstaterar att man på skolan är mitt i det som händer. Hon hade inte bara en bra kontakt med eleverna.
- Jag hade jobbat som undervisningschef, jag hade varit rektor på högstadiet och jag hade jobbat på lågstadiet. Jag kände hela systemet och jag hade kontakter både till politiker och alla rektorer. Jag var som spindeln i nätet och oftast så fick jag som jag ville, säger Marianne Kulp.
Pensionärsliv i Borgå med barnbarn och hundar
Före tiden som rektor var Marianne Kulp lärare i finska och modersmål. Yrkesvalet var inte på något sätt självklart.
-Jag studerade olika språk. Med tiden insåg jag att jag ville vara lärare. Jag fick genast jobb när jag var 24 år och sedan har jag jobbat och stortrivts varje dag, säger Marianne Kulp och konstaterar att det bästa med jobbet var kontakten med eleverna.
Idag lever hon ett aktivt pensionärsliv. Barnbarnen och hundarna har tagit elevernas plats.
- Jag har fullt upp. Jag bor i Borgå nuförtiden, alldeles nära min son. Där behövs jag för hundar och barnbarn, och så har jag min egen hundvalp.
I amerikansk fotboll åkte Åbolaget Trojans på ytterligare en käftsmäll då det gästande Tavastehuslaget Huskies var bättre med 32-14 på Övre plan.
Som salt i såren var det Roman Runner som stod för två av Huskies touchdowns – amerikanen spelade för Trojans i fjol.
Den tidigare Trojansbjässen Rickard Helenius var också på ypperligt spelhumör i Tavastehusförsvaret och stod för några viktiga tacklingar i linjen.
Wide receivern Magnus Riihimäki håvade in en passning för hemmalagets första touchdown och quarterbacken Zach Bartlow sprang själv in bollen för de reducerande poängen i matchens absolut sista sekund.
Åbolaget Trojans har inte vunnit en endaste match under den pågående Vaahteraliigasäsongen, utan har istället radat upp åtta raka förluster. Huskies steg för sin del till tvåa i tabellen och säkrade så gott som sin plats i slutspelet.
Trots det förhållandevis kalla vattnet har algmängden ökat i skärgården. Det beror på att Östersjön är ovanligt näringsrik i år.
Förra veckan observerades alger på flera ställen i Sydvästra Finland. I bland annat Hitis har man på vissa ställen observerat rikligt med alger.
Vindstilla väder gör att algerna stiger upp till ytan. Bilden är från Hitis den 16 juli.Tjockt lager med blågröna alger utanför brygga i Hitis. alger,Blågröna alger,Skärgårdshavet,Hitis
Enligt Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, är det inte något konstigt att algblomningen ökar nu eftersom det finns så mycket näring i havet.
- Enligt de rapporter vi har fått under vintern och våren så har havet haft väldigt mycket näringsämnen i år, säger Bonsdorff.
Professor Erik Bonsdorff.Professor Erik Bonsdorff på sitt arbetsrum.Bild: Yle/ Nora Engströmbonsdorff
Saltare vatten har strömmat in från Nordsjön vilket har fört med sig fosforhaltigt djupvatten. Det dåliga isläget har gjort så att vattnet har kunnat vara löst och ledigt och röra på sig vilket har lett till näringsrikt vatten in till Skärgården och kusterna.
- När det finns tillräckligt mycket näring så är det inte endast temperaturen som är avgörande utan även ljusmängden. Dessutom är det inte så kallt i havsvattnet ändå, kanske 15-16 grader, och det är tillräckligt för att algerna ska kunna produceras, berättar Bonsdorff.
Lokala variationer
Trots algblomningsobservationer i Hitis kunde Folkhälsans simskola börja som planerat på måndag enligt Anna Fihlman från Folkhälsan.
- I Rosala hade vi klart vatten idag och igår var vattnet vid Hitis också klart, säger Fihlman.
På en del ställen blir det väldigt lokala ansamlingar av alger även om de förekommer överallt i havet.
Algerna finns överallt i havet, men stiger till ytan när det är vindstilla. Bilden är tagen i Hitis den 16 juli.ansamling av blågröna alger utanför brygga. alger,Blågröna alger,Skärgårdshavet,Hitis
- Så länge algvolymen inte är riktigt stor så syns de oftast där ytströmmarna och vindarna tar dem mot land. Så det kan se klart ut på ena sidan av en ö eller en udde och sen kan det se läskigt ut på andra sidan av samma ö eller udde, berättar Erik Bonsdorff.
Enligt Bonsdorff kan vi vänta oss att se algblomningar i högre grad än tidigare om vädret är stilla, varmt och soligt.
Tall Ships Races som kommer till Åbo 20-23 juli orsakar stora störningar i stadstrafiken. Vissa gator är helt avstängda för trafik.
Främst gäller det gatorna längs med ån, mot havet från Martinsbron. Under evenemanget är Västra strandgatan helt avstängd mellan Martinsbron och Forum Marinum, med undantag för trafik till tomterna eller för service. Östra Strandgatan är från och med 13.7 enkelriktad mot centrumhållet, från Sjömansgatan till Martinsbron.
- Slottsgatan är en knutpunkt där det kan uppstå problem, då den är utanför Tall Ships’ Races-området och står utan specialarrangemang. Östra Strandgatan kan också stockas, menar trafikplaneringsansvarige Juhani Tirkkonen på Åbo stad.
Kring 500 000 personer väntas besöka stan 20-23 juli. Tirkkonen menar att bilen bör lämnas hemma, också om man inte är på väg till evenemangsområdet.
- Det finns gratisbussar och båtar som kör, använd er av dem så blir det mycket lättare att njuta av tillställningen.
Bussarna på busslinje 1 mellan salutorget och hamnen går både oftare och senare än vanligt. På fredag och lördag trafikerar bussarna till kl 02.30. Från torget åker man gratis till området.
Bilar har transporterats bort
Förra veckan uppmanades personer som parkerat bilen vid Aura Å att flytta på den innan 12 juli. De som stod kvar har staden varit tvungen att flytta på. Enligt Tirkkonen har Åboborna duktigt flyttat sina bilar.
- Vi flyttade kring 20 på västra sidan och 5-6 på östra sidan. De har transporterats till närmsta möjliga parkeringsplats.
Parkering under Tall Ships Races
Om man är tvungen att ta egen bil ska allmänna parkeringsområden och parkeringshallar användas. Flera tillfälliga bevakade parkeringsområden tas i bruk, ett på Martin Koulus gård och ett på det tidigare vattenreningsverkets tomt på Runsalavägen.
En parkeringsplats där kostar 5 euro per dag. Ett tredje tillfälligt parkeringsområde finns i Harpunkvarteret, till priset av 15 euro per dag. Cyklar ska lämnas utanför evenemangsområdet.
Båttrafik i Aura å
Aura å är stängt för normal båttrafik från och med 19 juli kl 12 till 23 juli kl 16. Att röra sig i ån kräver tillstånd. Föri slutar gå senare och börjar gå tidigare än normalt, 19-20 juli kl 6.15-24.00 och 21-22 juli kl 6.15-00.30.Dessutom får Föri förstärkning av andra färjor. Landsvägsfärjan Replot 2 erbjuder transport över ån vid Åbo slott och färjan Pikkuföri trafikerar vid Suomen Joutsen.
Fölis vattenbuss trafikerar också under evenemanget, med stopp vid Martinsbron, Forum Marinum, Runsalavarvet och Runsala nationapark. Cyklar får tas med kostnadsfritt. Båten Elmo kör som åtaxi under Tall Ships Races. Båten tar emot kunder per telefon eller genom att vinka in båten då den kör.
Flygförbud för drönare
Det är förbjudet att flyga över centrum under Tall Ships Races-evenemanget. Enligt Åbopolisen är det främst användningen av drönare och fjärrstyrda helikoptrar som man vill få bukt med.
Polisen meddelar samtidigt att man redan beviljat undantagstillstånd åt enstaka kommersiella aktörer, men att privatpersoner inte blir beviljade tillstånd.
Aleksandar Georgijev har skrivit på ett treårigt kontrakt med NHL-klubben New York Rangers, rapporterar sajten Capfriendly. Den ryska målvakten kommer närmast från TPS i den inhemska ishockeyligan.
Så sent som i januari stoltserade TPS målvaktstränare Fredrik Norrena med att ha två toppmålvakter till sitt förfogande. Duon Oskari Setänen – Aleksandar Georgijev skulle agera burväktare också säsongen 2017-18.
– Det är fint att Alex vill fortsätta i Åbo och tror på klubben och vad vi gör. Som målvaktstränare är jag lyckligt lottad när jag får jobba med två unga målvakter, sade Norrena då.
Georgijev fick ändå chansen att provspela för NHL-laget New York Rangers i sommar – och lyckades övertyga sina tränare. Enligt sajten Capfriendly har klubben värvat den ryska 22-åringen med ett treårigt rookiekontrakt.
Rangers har nu tre målvakter i sin roster. Utöver Georgijev spelar ”Kung” Henrik Lundqvist och Ondrej Pavelec för den anrika klubben. Antti Raanta gick tidigare i sommar över till Arizona Coyotes.
TPS har för sin del redan JVM-lejonet Karolus Kaarlehto i målvaktsleden. 19-åringen var utlånad till lokalkonkurrenten TUTO den senaste säsongen.
Georgijev kom till Åbo sommaren 2014 och hörde till målvaktseliten i ligan den gångna säsongen. På 27 matcher mellan stolparna släppte Georgijev endast in 1,70 mål per match – minst i hela ligan.
En ambulansbuss kan omöjligt ersätta en hälsocentral med daglig verksamhet. Det konstaterar två skärgårdspolitiker som Yle Åboland talat med efter att ÅUCS på måndagen menat att ambulansbussar kan införas efter vårdreformen.
– I och med vårdreformen måste vi se på alla alternativ och här kunde ambulansbussarna ha en nisch. De kunde användas som så kallade hälsopunkter och kanske ersätta hälsovårdscentralerna och rulla in i byarna på regelbunden basis med läkare och sjukvårdspersonal, konstaterade Tomi Nieminen, som är chef för förstahjälpenverksamheten vid ÅUCS, för Yle Åboland på måndagen.
En idé som inte får gehör ute i den åboländska skärgården.
– Jag har mycket svårt att se att det här blir verklighet, säger Houtskärspolitikern Christer Friis (SFP) till Yle Åboland.
– Har vi en hälsocentral på Houtskär så har vi också personal på plats permanent. Ett ambulerande alternativ skulle inte förbättra situationen, fortsätter han.
"Finns flera fördelar – som komplement"
Nagupolitikern Johan Broos (SFP) håller med. Bussen ska inte leda till att hälsocentralsverksamheten skärs ner, men istället kunde en ambulansbuss fungera som komplement för det nuvarande systemet.
– Det finns ju flera fördelar med att kunna röra på sig på det sättet. Men jag har svårt att se att vi skulle godkänna en nedskärning i hälsocentralsverksamheten, säger Broos.
Johan Broos (arkivbild).Johan Broos.Bild: Yle/Johanna Ventusjohan broos
I Norge och Sverige används ambulansbussarna närmast för att transportera patienter. Det kunde vara ett mer kostnadseffektivt alternativ också i Finland, men Friis litar starkt på den ambulansverksamhet som finns i dag.
– Ambulansen som är stationerad i Nagu kommer snabbt och kan också utföra lättare ingrepp. Det känns som ett mycket tryggare alternativ än att en hel hälsostation skulle rulla in, säger Friis.
En av de åboländska lärarna som lyfts upp i satsningen ”Alla tiders lärare” är Svante Lundgren. Han undervisade i religion och psykologi i Pargas Svenska Gymnasium 1990-1998.
Även om Svante Lundgrens karriär som lärare inte var särskilt lång, gjorde han ett starkt intryck på många elever. Speciellt hans brinnande intresse för ämnena han undervisade i, uppskattades av hans elever.
Så här lyder motiveringen av en av Svantes forna elever:
”Svantes egna intresse och iver över ämnena han lärde ut smittade av sig så pass mycket att även den skoltröttaste eleven vaknade upp och ville höra vad han hade att berätta. Han är ett praktexempel på att lärarens egna intresse och engagemang har en otroligt stor roll i hur eleverna ställer sig till ämnet. Fantastisk lärare!”
- Jag blev ju väldigt glad, naturligtvis. Men ärligt sagt är jag inte så förvånad eftersom jag genom åren mött före detta elever som ofta kommit fram och berömt och tackat. De brukar fortfarande minnas något som jag sagt under någon lektion. Jag har känt av att många har gillat mig, säger Svante.
Ivern smittade av sig
Svante jobbade som gymnasielärare i Pargas och undervisade i religion, psykologi samt någon enstaka kurs i historia, filosofi och livsåskådning. Han säger att det viktigaste som gymnasielärare, är att man kan sitt ämne väldigt bra.
- Man måste man själv tycka att det är intressant och verkligen brinna för det. Om man gör det, märker också eleverna det. Då blir det intressant för dem också.
Svante poängterar att det är viktigt att ta eleverna på allvar och låt dem vara delaktiga.
- Eleverna jag hade var mellan 16 och 19 år, nästan vuxna. Vissa klasser var snälla och tysta, men det blev inte så mycket diskussion. Med andra grupper behövde man bara slänga ut en fråga och vips var en enorm diskussion igång.
Han minns att en föreläsare vid pedagogiska fakulteten i Vasa en gång sagt åt honom att lärarens uppgift är att undervisa och uppfostra, med betoning på uppfostring. Men Svante tycker itne att det var hans uppgift att säga åt eleverna vad som är rätt och fel. Han ville lära dem tänka själv.
- Religion i gymnasiet handlar definitivt inte om att man ska lära ut några absoluta sanningar om trostolkningen eller den evangelisk lutherska religionen. Det handlar om att väcka frågor och ta ställning. Många tidigare elever ahr tackat mig för att jag förmedlat någon form av kritiskt tänkande.
Ville inte bli präst
Svante berättar att hans intresse för religion och trosfrågor började i tonåren då han var församlingsaktiv. Han började studera teologi utan någon tanke på att bli präst. Han ville bli lärare.
- Av rent praktiska orsaker är tjänsterna i gymnasierna i Svenskfinland ofta kombinationen religion och psykologi. Jag valde religion av intresse och psykologin kom till av praktiska skäl.
Efter sin tid vid Pargas Svenska Gymnasium har han forskat vid Åbo Akademi, och om två veckor går flyttlasset till Lund där han ska forska vid Centrum för Mellanösterstudier. Han är tacksam för alla de elever han haft under sin tid som lärare.
- Det bästa med att vara lärare är att möta unga människor och få följa dem, och senare i livet se hur det har gått för dem. En del har jag kontakt med fortfarande och vissa läser jag om i tidningen. Det är roligt när gamla elever kommer fram och säger att det var intressant på ens timmar.
Vad vill Svante hälsa till sina forna elever?
- Tack alla för den tid vi hade tillsammans och ha det gott där som ni är. Om ni minns något jag lärt er är jag mycket tacksam och glad.
