Baltic jazz ordnas under helgen för 30:e gången.

Under helgen firar Baltic Jazz 30-års jubileum med 14 olika konserter i Dalsbruk, Västanfjärd och Söderlångvik.

Förutom jazz bjuds det på blues och rock. För jazzutbudet står bland annat Antti Sarpila som även är festivalens konstnärliga ledare. Han spelar med sitt band Antti Sarpila Swing Band 35th Anniversary tillsammans med Ulf Johansson Werre and Johanna Iivanainen.

Bland artisterna som inte spelar jazz finns bland annat Sås & Kopp och KAJ.

I samband med festivalen kan man även spela golf eller delta i författardiskussionen i Dalsbruks bibliotek.

Festivalen pågår fram till söndag.

De filippinska sjömännen har arbetat på fartyget Thetis som under vintern utfört isbrytaruppdrag på Östersjön. Uppdragen har beställts av Trafikverket, skriver Lännen Media.

Lännen Media har fått tag på arbetskontrakt där det förekommer att bolaget Alfons Håkans har anställt filippinska sjömän med en månadslön på 550 dollar, vilket motsvarar cirka 485 euro.

Sjömansunionen anser att lönerna är slavlöner.

– Underhållningen av den offentliga infrastrukturen görs med slavlöner i Finland. Det är verkligen fräckt. Att betala en lön under 800 euro som innefattar både övertid och semesterpenningen liknar slavhandel i de finländska förhållandena, säger sjömansunionens ITF-koordinator Kenneth Bengts till Lännen Media.

Arbetsorganisationen ILO rekommenderar en minimilön på 1 078 dollar för sjömän i månaden. Summan inkluderar övertidstillägg och semesterpenning och motsvarar 993 euro.

Alfons Håkans anser att Sjömansunionen utövar påtryckning mot rederiet

Alfons Håkans dotterbolag som är registrerat i Tallinn anställde i december filippinska sjömän i Manila.

De tidsbundna kontrakten skrevs för åtta månader.

Vd:n och sjökaptenen Joakim Håkans anser att Sjömansunionen utövar påtryckning mot rederiet.

– Vi är av en helt annan åsikt. De skulle vilja att de filippinska arbetstagarna skulle få samma lön som finländare som jobbar för det finländska statsbolaget Arctica. Det är bara inte möjligt. Då skulle vi inte kunna vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden, säger Håkans.

En finländsk matros tjänar i genomsnitt cirka 3 500 euro i månaden, enligt Kenneth Bengts.

Alfons Håkans har registrerat fartyget Thetis på Cypern.

Här samlas alla minnen av lärare som inspirerat oss, sporrat oss och påverkat våra liv. En del av materialet kommer att bearbetas vidare till olika slags personporträtt och inslag under hösten 2017. Tack för alla fina och gripande historier - fortsätt gärna tipsa oss!

Finlands främsta badmintonspelare deltar på bred front i den internationella EBU-tävlingen utanför Sankt Petersburg. För vissa tog tävlingen slut redan i de första omgångarna, Eetu Heino bär de blåvita färgerna i semifinalerna.

Den enda finländaren som fortfarande är med är sjundeseedade Eetu Heino som tills vidare radat upp tre segrar i herrsingel. I sin kvartsfinal besegrade han Danmarks Kim Bruun efter en hård tresetare: 21–15, 12–21, 21–19. Bruun är 56:e på världsrankinglistan, Heino 94:e. I semifinalen möter Pargasbördige Heino den förstaseedade spanjoren Pablo Abian.

Förutom Heino deltog fyra andra finländska herrar i singel: Anton Kaisti vann två matcher men förlorade i åttondelsfinalen. Henri Aarnio och Iikka Heino vann en match var och Kalle Koljonen två.

I damsingel åkte Nanna Vainio, 67:e på världsrankinglistan och sjätteseedad i tävlingen, ut redan i första omgången mot Turkiets Neslihan Yigit, som är 135:e på världsrankinglistan. Tredjeseedade Airi Mikkelä parkerar på 52:a plats på samma lista men föll ut redan i andra omgången.

I mixed vann Anton Kaisti och Jenny Nyström två matcher men föll i kvartsfinal.

I herrdubbel vann Aarnio och Iikka Heino en match men förlorade i andra omgången. På samma sätt gick det för Jenny Nyström och Sonja Pekkola i damdubbel: seger i första matchen och förlust i andra matchen.

HIFK var fem minuter från att knipa säsongens tredje seger men det gick inte vägen. RoPS kvitterade på straff genom Emeka Eze och matchen slutade 2–2.

HIFK har haft en tung säsong i fotbollsligan och då snart halva serien är spelad ligger laget på näst sista plats i tabellen. Dagens match på bortaplan mot tian RoPS var oerhört viktig för att laget ska kunna hänga på och ha chans att undvika nedflyttning eller kval.

HIFK hade också en seger på gaffeln men då fem minuter återstod kvitterade Emeka Eze till 2–2 på straff.

– Det är svårt för oss att vinna, jag vet inte riktigt vad jag ska säga, sa en besviken Pekka Sihvola till ISTV.

RoPS inledde matchen bättre och redan i den tredje minuten rullade Saku Ylätupa in 1–0 för hemmalaget.

HIFK startade med Mikael Forssell och Pekka Sihvola i anfallet och det var också dessa två som vände matchen. Forssell tryckte in kvitteringen i den tionde minuten och i slutskedet av den första halvleken satte Sihvola 2–1.

2–1 stod sig till den 85:e minuten då Eze kvitterade.

Inter krossade JJK

FC Inter tog tre poäng på hemmaplan i Åbo då laget krossade jumbon JJK med 4–0. Det dröjde ändå till den 73:e minuten innan Inter lyckades spräcka nollan.

Timo Furuholm gjorde det förlösande målet och efter det lyckades Guy Gnabouyou, Mika Mäkitalo och Niko Markkula också med målskyttet.

Även KuPS knep tre poäng då laget besegrade PS Kemi med 3–0.

Resultat:

RoPS – HIFK 2–2
3 min 1–0 Ylätupa
10 min 1–1 Forssell
45 min 2–1 Sihvola
85 min 2–2 Eze str.

KuPS – PS Kemi 3–0
11 min 1–0 Mäkelä
16 min 2–0 Purje
39 min 3–0 Gabriel

FC Inter – JJK 4–0
73 min 1–0 Furuholm
85 min 2–0 Gnabouyou
89 min 3–0 Mäkitalo
90 min 4–0 Markkula

TPS låg under med både 0–1 och 1–2 mot Åland United men lyckades vända och vinna. Ria Öling satte 3–2 med tolv minuter kvar att spela och laget vann till slut med 4–2.

För en vecka sedan åkte TPS överraskande på en förlust då JyPK var starkare och vann med 3–0. I kvällens match mot Åland United såg laget länge ut att tappa poäng men lyckades till slut vinna.

Isabella Mattsson gjorde två mål för Åland United och hemmalaget ledde med både 1–0 och 2–1 i den första halvleken men det räckte inte för seger.

Hanna Ruohomaa kvitterade i den 68:e minuten och tio minuter senare satte Ria Öling matchavgörande 3–2. Inhopparen Wilma Spets fastställde slutresultatet till 4–2 i den 82:a minuten.

TPS fortsätter som tvåa i tabellen och ligger en poäng efter serieledande FC Honka.

Åland United är kvar på åttonde plats och har fem poäng upp till sjätteplatsen och spel i den övre slutspelsserien.

Resultat:

Ilves – FC Honka 1–3
20 min 0–1 Lappalainen
51 min 1–1 Lehtola
56 min 1–2 Auvinen
75 min 1–3 Huusko

HJK – GBK 2–0
62 min 1–0 Hakala
76 min 2–0 Hakala

PK-35 – JyPK 3–2
17 min 0–1 Begolli
20 min 1–1 Collin
36 min 1–2 Honkanen
51 min 2–2 Toivanen
62 min 3–2 Collin

Åland United – TPS
15 min 1–0 Mattsson
28 min 1–1 Laaksonen
42 min 2–1 Mattsson
68 min 2–2 Ruohomaa
78 min 2–3 Öling
82 min 2–4 Spets

Det skulle bara vara en vanlig träningsmatch mellan två storklubbar, Werder Bremen och Ajax. Dess värre slutade matchen när Ajaxmittfältaren Abdelhak Nouri föll livlös mitt under matchen. Niklas Moisander avbröt redan i ett tidigare på grund av skada.

Niklas Moisander tvingades avbryta matchen i slutet av första halvleken när han drogs med en lårskada. Det är fortfarande oklart hur allvarlig skadan är.Hoppa över Twitterpostning

Hoppa över Twitterpostning

Moisanders skada hamnade dock i skuggan av det som hände i mitten av andra halvleken. Ajax mittfältare Abdelhak Nouri faller plötsligt utan någon som helst kontakt, vilket också förevigas på videoband.

Hoppa över Twitterpostning

Hans hjärta har stannat och omedelbart börjar stadions sjukvårdspersonal återuppliva honom, vilket man också lyckas med.

Nouri flögs med helikopter till sjukhus och enligt de senaste uppgifterna är han för tillfället på intensiven i Amsterdam där han hålls nersövd. Enligt uppgift svävar han inte längre i omedelbar livsfara.

Hoppa över Twitterpostning

Två personer hamnade i vattnet efter att deras kanot vält i sjön Savojärvi. Olyckan inträffade tidigt på lördagen i nationalparken Kurjenrahka.

En man och en kvinna var i en kanot då den välte. Mannen lyckades ta sig till stranden, men kvinnan sjönk under ytan.

Larmet gick klockan 2.43 och flera enheter ryckte ut till sjön Savojärvi som finns i nationalparken Kurjenrahka i Pöytis. Kvinnan eftersöktes med helikopter och dykare, men uppdraget avbröts vid femtiden då hon fortfarande inte hittats.

Ärendet ha överlämnats till polisen som torde återuppta eftersökningen under nästa vecka.

STT

Tre personer fördes till sjukhus efter att en mopedbil kört av vägen i Björneborg.

Två pojkar och en flicka, alla 15-17 år gamla, skadades då en mopedbil körde av vägen och in i en lyktstolpe i korsningen Isoahteentie-Ahlaistentie. Två av dem skadades allvarlig, en lindrigt. Olyckan inträffade kring 16.30 på lördagen i Björneborg. Alla tre satt inklämda i samma mopedbil trots att den var avsedd för endast två personer.

STT

Inga anmälningar om allvarliga brott under Ruisrock har lämnats in under helgen. Däremot fanns flera berusade cyklister som vinglade omkring på vägarna.

Biljetterna till Ruisrock var slutsålda redan i mitten av juni och arrangörerna räknade med 105 000 besökare till tredagarsfestivalen som började på fredagen.

Några cyklister behövde sjukhusvård efter att ha ramlat och slagit sig. Enligt polisen var det flera cyklister som gjorde sig illa, kolliderade och körde in i träd då de vinglade sig fram från festivalområdet.

– Det är naturligtvis inte acceptabelt, säger ordförande för Sjömansunionen Simo Zitting om att Åborederiet Alfons Håkans betalat en månadslön på 550 dollar till filippinska sjömän. Men rederiet tycker kritiken är obefogad.

Lännen Media rapporterade på lördagen om de låga lönerna som betalats till de filippinska sjömännen som utförde isbrytaruppdrag på Östersjön på fartyget Thetis och som ägs av rederiet Alfons Håkans. Uppdragen hade beställts av Trafikverket.

– Det är naturligtvis inte acceptabelt. Det är ingen lön i Finland och man kan inte leva på en sådan lön, säger Simo Zitting.

Zitting säger att finländska matroser som jobbar på liknande fartyg tjänar mellan 3 500 och 4 000 euro i månaden och att de dessutom har ett avlösningssystem vilket innebär att de arbetar en vecka för att sedan ha ledigt i en vecka.

Zitting håller också med Sjömansunionens ITF-koordinator Kenneth Bengts om att lönerna är slavlöner.

– Man kan säga det, det är ingen lön i Finland för en kvalificerad arbetstagare.

Följer vanlig praxis

Till Yle Nyheter säger Alfons Håkans vd, Joakim Håkans, att rederiet inte gjort något fel.

– Det är lite att ta i att kalla det slavlöner. Dessutom finns det en del sakfel i den ursprungliga artikeln, till exempel att vi skulle betala under minimistandarden. Det stämmer inte, säger Håkans och tillägger att rederiet följer den internationella arbetsorganisationen ILO:s rekommendationer.

– Det är samma lönenivå som andra finska rederier under finsk flagga betalar åt anställda som inte är EU-medborgare. Det är vanlig standardpraxis.

De arbetskontrakt som Lännen Media granskat visar ändå att de filippinska arbetarna på Alfons Håkans fått en baslön på 550 amerikanska dollar i månaden. Minimibaslönen som ILO rekommenderar är 614 dollar.

Med övertidsersättning och semesterpenning stiger Alfons Håkans maximilön visserligen till 900 dollar, ungefär 790 euro, men inte heller tilläggen når upp till ILO:s rekommendationer för en totallön på 1 078 dollar.

Förutsättning för att vara konkurrenskraftig

Enligt Håkans är lägre löner för utländska arbetare en förutsättning för att klara sig på marknaden.

– Inom internationell konkurrensutsatt trafik inom sjöfart är det inte möjligt att konkurrera med finsk lönenivå.

Till skillnad från en del andra rederier har Alfons Håkans inte möjlighet att få statligt stöd för handelssjöfart. Det är enligt Håkans en annan orsak till att man använder sig av billigare utländsk arbetskraft.

Inom internationell konkurrensutsatt trafik inom sjöfart är det inte möjligt att konkurrera med finsk lönenivå.― Joakim Håkans, vd Alfons Håkans

Om konkurrenskraften kommer från låga löner så är det något fel i verksamheten, det kan inte handla om vem som har lägst löner. Det borde vara verksamhetskvalitet och andra liknande saker som är viktiga― Simo Zitting, Sjömansunionen

Sjömansunionens Simo Zitting tycker inte att konkurrensförmåga är en giltig motivering för en låg lönenivå.

– Om konkurrenskraften kommer från låga löner så är det något fel i verksamheten, det kan inte handla om vem som har lägst löner. Det borde vara verksamhetskvalitet och andra liknande saker som är viktiga, säger Zitting.

Joakim Håkans tycker inte att Sjömansunionens kritik är befogad.

Enligt honom handlar det om att man inte vill att rederier använder sig av utländsk arbetskraft.

– De utmynnar närmast från att man inte vill ha konkurrens inom till exempel isbrytning och Sjömansunionen är troligtvis rädd för att det blir blandbesättning även på andra fartyg än våra, säger Håkans till Yle Nyheter.

"Inte olagligt men omoraliskt"

Det är Alfons Håkans dotterbolag som anställde de filippinska sjömännen i december. Dotterbolaget är registrerat i Tallinn och fartyget Thetis som de filippinska sjömännen arbetade på är registrerat på Cypern.

Enligt Zitting är inte lönerna olagliga men däremot är de omoraliska.

– Man kan inte säga att de bryter mot lagen men det är inte acceptabelt. Det är omoraliskt att finländska arbetsgivare agerar på det sättet.

Enligt Zitting är det inte vanligt att finländska bolag inom den här branschen använder sig av billig utländsk arbetskraft.

– Det har funnits några fall men det är inte vanligt.

Zitting anser att det är bra att uppgifterna kommit ut i offentligheten. Eftersom det är Trafikverket som beställt uppdragen skulle han gärna se att Trafikverket tar tag i saken.

– Myndigheterna borde ta hand om saken och börja förhandla med Håkans för att få dem att följa samma principer som alla andra finländska arbetsgivare.

Anonyma alkoholisters sommardagar ordnas den 14-16 juli i Nådendal. Det förväntas komma över 1000 besökare från Finland, Sverige. Estland och Ryssland under helgen. Många har fått hjälp med sitt alkoholberoende tackvare anonyma alkoholister. Under sommardagarna får allmänheten en chans att bekanta sig med AA:s verksamhet.

Johan 43 år, som egentligen heter något annat, kom i kontakt med alkoholen i ung ålder och utvecklade tidigt ett beroende. Hans räddning blev AA – två gånger.

- Alkoholen har varit en slags medicin mot rädsla, spänning och samma orsaker som människor har när de dricker alkohol. Därför drack man. Sen fick man mod, sen blev man stor och stark, vacker och rik. Sen hade begäret inget med att jag ville dricka – jag måste

För 19 år sedan kom Johan första gången i kontakt med missbrukarvården och anonyma alkoholister.

- Min relation till alkohol är allt eller inget. Livet blev outhärdligt med alkoholen, ingenting lyckades. För normala människor går livet framåt. Man går i skola, hittar ett arbete och bildar familj. Men det lyckades inte.

Johan berättar att närstående och hälsovården till slut tog tag med hans problem. Han fick hjälp och gick på rehabilitering under en månads tid.

- Där bekantade jag mig vid AA, det vill säga anonyma alkoholister och vad det går ut på. Efter den där ena månaden var spriten ingen nödvändighet mera.

Från bra till sämre

Första tiden efter rehabiliteringen gick bra. Johan gjorde saker som hjälpte honom att hållas nykter och gick med i ortens AA.

- Jag var lite spänd för att där skulle vara några bekanta men de var okända från tidigare. Sen fastnade jag där. Jag gillade atmosfären och samverkan med de andra.

Johan klarade sig bra länge. Tills det plötsligt skedde stora förändringar i hans liv, och det blev för mycket. Efter 12 år av nykterhet fick han ett återfall.

- Mitt återfall berodde på mycket obehandlade svårigheter och psykisk ohälsa. Jag hade enbart sökt hjälp av AA och AA-möten och jag trodde att alkoholismen innefattade alla psykiska problem också. Men i mitt fall var det inte riktigt så. Jag är depressivt lagd. Det kom en nedförsbacke och livslusten försvann. Då tog jag spriten till hjälp. Jag tänkte att det då skulle gå ännu fortare neråt, att det får sluta här nu.

Han beskriver den här tiden som annorlunda, hans drickande var inte likadant som innan.

- Jag funderade inte på vad som händer, varför jag drack eller när jag skulle sluta. Det var en lättnad att dricka. Jag visste vad det handlade om och jag hade gott samvete. Skuldkänslorna och ångesten jag hade tidigare hade försvunnit. Tidigare då någon ringde på dörren kunde jag känna jag hur kallsvetten rann längs ryggen. Det hände inte nu.

Hittade tillbaka

Trots att Johan tog till spriten igen hade han fortfarande kontakt med vissa AA-medlemmar. Det blev hans räddning.

- De fick mig att komma på möten igen. Det viktigaste är människorna. Om man hittar en själv, den som man verkligen kommer överens med, är det till stor hjälp. Det här borde jag väl egentligen inte säga, men det är det bästa som hänt mig. Det gav ett vidare perspektiv.

Det är nu ungefär fem år sen hans återfall. Enligt Johan finns beroendet alltid kvar, men han behöver inte fundera på behovet dagligen.

- En människa som inte har problem funderar aldrig om man har ett problem. Men ifall man funderar på om man har alkoholproblem, då finns det en möjlighet att man har det. För dem som drickandet inte är en stor sak, bara en liten grej i livet, de funderar inte på det även om de kanske super sig full varje veckoslut.

Johan poängterar att det viktigaste är att komma ihåg att man inte är ensam med sitt alkoholproblem.

- Den personen känner sig väldigt ensam. Den känslan är hemsk, men den är onödig. För det finns andra människor som känner likadant.

Varför behöver en del hjälp medan andra kan vissa dricka mycket, och under en lång tid?

- Jag vet inte. Det är en personlighetsfråga.

Alla är jämställda

Enligt Johan är det bästa med AA att det är självförsörjande. Vid varje möte får medlemmarna ge en liten slant för att upprätthålla organisationen.

- Alla man träffar på AA är medlemmar och jämställda. Ingen är bättre än den andra.

Många har fördomar mot AA, varför tror du att de finns?

- Det är på grund av gud. Sen finns det säkert andra, men jag tror att den största fördomen är att det pratas om gud. Vissa känner att den egna viljan inte räckt till, min vilja har inte heller räckt till. Men vi pratar ganska lite om gud sist och slutligen.

Jazzvännerna sken i kapp med solen under helgens festival i Dalsbruk. Trettioåringen bjöd på någonting för både yngre och äldre jazzöron.

År 1987 ordnade ett litet gäng entusiaster en alldeles egen jazzfestival i Dalsbruk. Någon erfarenhet av att ordna liknande evenemang hade de inte, men de lyckades. Musiker med anknytning till orten ställde upp och konsertplatserna fanns i ämbetshuset, på Marin Club och i Bio Pony. Några år senare är festivalen värd för de nordiska jazzdagarna och under nittiotalet hittar festivalen sin form. I år har det spelats jazz på bruket i trettio år.

KAJ kom till byin

Festivalen tjuvstartade redan på torsdagen på Kasnäs paviljong. På fredagen öppnades jazzgatan och konserterna på olika håll i Dalsbruk pågick ända till midnatt. På lördagen öppnades Parken och först på scenen var Sås och Kopp som bjöd på barnjazz för de minsta. Under eftermiddagen klev festivalens konstnärliga ledare Antti Sarpila upp på scenen med sitt Swing Band, likaså Panu Savolainen trio som uppförde festivalens första beställningsverk. Senare på kvällen kom Humorgruppen KAJ till byin. Söndagen började med en jazzgudstjänst och fortsatte med avslutningskonsert på Söderlångvik gård. Efter det blev det ännu några sista konserter som avrundade årets festival.

Pentti Friberg och Sanna Järf. Pentti Friberg och Sanna Järf på Baltic Jazz 2017. Bild: Yle/Peter Petrelius baltic jazz

Ung med erfaren

Sanna Järf är ordförande för jazzföreningen i Dalsbruk. Hon beskriver trettioåringen som en som på ett vis är ganska ung, men som samtidigt hunnit samla på sig en del erfarenhet, lite som unga vuxna.

Alla festivaler överlever inte ens sin treårsdag, så vad är det som man gjort rätt för att få bli trettio? Järf säger att receptet är en ganska konsekvent linje beträffande musikval, de erbjuder mest glad jazz och swing så att folk vet vad de kan se fram emot.

– Det sägs att vi är en av få festivaler med den här typen av musik, men det finns så många andra sidor med framgång. Det krävs att man har ett välsmort team och de frivilliga är en viktig del i att lyckas med ett sådant koncept.

Ville ha en egen festival

Pentti Friberg var med och arrangerade Baltic Jazz under festivalens 25 första år. Efter det gick han i pension som han uttrycker det, men kom tillbaka i år för att vara med och öppna festivalen.

– Det fanns ett behov av en festival och vi visste att det fanns musiker också på ön. Efter att ha åkt runt på ett antal festivaler i landet ville Kaj och Magi Kulla ha en egen festival. Efter ett tag blev vi berömda och vi nämndes bland de bättre festivalerna i landet.

Alling började i mycket mindre skala. Friberg var revisor och gav till styrelsen klara besked om att det ska komma in lika mycket som artisterna kostar.

– Det försökte de hålla och många gånger gick de med vinst. Det var inte alltid så lätt att få publik och att höja inträdesavgifterna går inte. Det har funnits svåra år, men nu verkar det bra igen.

Historik under arbete

Minnena från åren är många. Friberg tänkte först dela med sig av några då han öppnade festivalen. Han ändrade sig och sparar på dem ännu ett litet tag till. Han har nämligen lovat att skriva ner dem och författa en historik om Baltic Jazz.

Supernöjd New Yorkbo njöt

Karolina Hagman, Lotta Hagman och Solveig Schaumann verkar ha hittat den bästa platsen för sin picknickfilt mittemellan konsertparken och jazzgatan.

Karolina Hagman, Solveig Schaumann och Lotta Hagman njöt av musiken och stämningen. Baltic jazz 2017. Bild: Yle/Peter Petrelius baltic jazz

Massor med vänner och bekanta finns här och några av dem passerade här och vi har tjoat och kramats, säger Solveig.

Processen för att publicera tjänstemäns och vissa förtroendevaldas bindningar är i full gång i de åboländska kommunerna. På kommunernas hemsidor hittas redan publicerad data – men mycket information saknas fortfarande.

Bland annat ska ordförande och vice ordförande för kommunfullmäktige, medlemmar i kommunstyrelsen och kommundirektörer i fortsättningen anmäla sådana bindningar som kan inverka på förtroende- eller tjänsteuppdraget. Det enligt en ny bestämmelse i kommunallagen, som trädde i kraft i början av juni.

Tjänstemännens bindningar skulle enligt lagen finnas offentligt tillgängliga redan i början av juni och för förtroendevalda gäller en deadline på två månader efter att man blivit vald till sin post.

Åbo, Pargas och Kimitoön hade alla sina första fullmäktigemöten i juni, och således har de bindningsanmälningsskyldiga förtroendevalda ännu tid till augusti för att lämna in sina uppgifter.

Tjänstemännens uppgifter skulle finnas publicerade redan i början av juni, men det fattas fortfarande flera personers information bland annat i Pargas. Personalchef Peter Lindroos tycker ändå att man kommit bra igång.

- Alla de tjänstemän som är skyldiga att uppge bindningarna har fått en inbjudan att göra så. Vi har fått in ganska många, och fyller på i den takt det kommer in.

Peter Lindroos (arkivbild). Peter Lindroos. Bild: Yle/Johanna Ventus personalchef peter lindroos

När hoppas ni då på att alla har svarat?

- Om det fortsätter i samma takt som nu så finns allt publicerat före sommaren är över. Vi påminner också sådana som inte har lämnat in sina uppgifter att göra det, säger Lindroos.

Lindroos påpekar att ansvaret ligger på tjänstemännens och de förtroendevaldas axlar – inte hos staden.

- Det är var och ens personliga ansvar att uppge information om bindningar. Stadens uppgift är att agera registerupprätthållare, att skicka ut begäran om information och att påminna om att informationen behövs, säger Lindroos.

Full fart också i Kimitoön

I Kimitoön är processen också i full gång. Förvaltningschef Erika Strandberg ansvarar också för kommunens bindningsrapportering och berättar att man kan få se bindningarna i slutet av augusti.

- Tjänstemännens bindningar finns redan på hemsidan, tillägger hon.

Erika Strandberg (arkivbild). Erika Strandberg, förvaltningschef Kimitoöns kommun Bild: Mårten Wallendahl / Yle erika strandberg

Bindningsrapporterna har också väckt allmänhetens intresse. Enligt Strandberg fanns det enstaka kommuninvånare som hörde av sig redan i början av sommaren.

- De undrade var bindningarna fanns att se, och då publicerade vi tjänstemännens uppgifter, säger Strandberg.

Här hittar du bindningsrapporterna:

Åbo
Pargas
Kimitoön

Är du 15-18 år, åbobo och utan sommarjobb? Då har du fortfarande möjlighet att jobba i sommar. Åbo stad har ännu kvar 97 sommarjobbssedlar.

Åbo stads sommarjobbssedlar är understöd på 310 euro som staden tilldelar arbetsgivare som erbjuder unga sommarjobb. År 2017 delas sammanlagt 225 sedlar ut och det finns ännu 97 kvar. Sedlarna riktas till Åboungdomar som är födda 1999–2002.

Den unga söker på egen hand ett sommarjobb på ett företag, en organisation, en församling eller en stiftelse. Sommarjobbssedeln kan användas för arbete som utförs under tiden 1.5.2017–30.8.2017. Arbetet måste vara minst tio dagar. Sedeln kan inte användas för arbete på Åbo stads eller statens avdelningar eller kontor. Platsen där sommarjobbet utförs behöver inte vara i Åbo.

Varje ung som beviljas sedel får endast en sedel. Den är personlig och kan inte överlämnas till en annan person. Värdet på sommarjobbssedeln är 310 € år 2017 och kan inte delas upp. Sedeln gäller endast under det år som står på sedeln.

Skärgårdshavets nationalpark hör till de viktigaste nationalparkerna i landet. Specialplanerare Jouko Högmander vid Forststyrelsen går i pension i höst efter att ha jobbat med nationalparken i 30 år. Under hans tid det hunnit hända mycket vid nationalparken, men en del utmaningar består.

När Jouko Högmander började jobba med skärgårdshavets nationalpark, jobbade han ensam och parken bestod av 1500 hektar holmar och skär. I dag jobbar ett trettiotal personer inom naturskyddet i hela sydvästra Finland, och parken är på 3 500 hektar.

- I början hade nationalparken en viktig roll i bevarandet av det gamla kulturlandskapet i skärgården. I och med att det inte fanns boskap mera på holmarna hade det nästan försvunnit helt, säger Högmander.

Högmander tycker att de lyckats bra och nämner Jungfruskär i Houtskär, Jurmo och Örö som några av skärgårdens pärlor. Skärgårdshavets nationalpark har erkänts som en av de finaste och viktigaste av landets 40 nationalparker.

Jouko Högmander. Jouko Högmander. Bild: Yle/Lina Frisk Jouko Högmander

- Det viktigaste med nationalparkens verksamhet är att kunna bevara en fin del av vår skärgård för kommande generationer. Där har man både lyckats och misslyckats. Jag önskar att vi hade räddat en del finare skärgårdar i södra delen som nu gått till sommarstugor.

Nationalparken har utvidgats sakta men säkert. För någon vecka sedan testamenterade en person nästan 250 hektar till skärgårdens nationalpark. Enligt Högmander är dylika donationer inte vanliga, men de kan ha betydelse i framtiden.

Bristande resurser ett ständigt problem

Högmander är mycket nöjd över att nationalparken är välfungerande. Han är också tacksam över att beslutsfattarna i regionen insett hur viktigt det är med naturskydd. Men resurserna är fortfarande knappa.

- Utmaningen som varit den samma under trettio års tid är frågan om resurser och komplettering av nationalparken. Kommer den att utvidgas i framtiden utan inlösningstvång? Under de senaste åren har hela statsförvaltningen varit tvungen att skära ner resurser överallt. Det har hotat oss också.

Utmaningarna är många, men en sak oroar Högmander extra mycket.

- Det som jag personligen är mycket rädd för är att det ska hända en stor oljeolycka på norra Östersjön. Där är en väldigt livlig trafik med tankfartyg. Dessutom är jag orolig över eutrofieringen av havet. Kommer den att fortsätta eller kan den stoppas?

Trots att Högmander går i pension den 1 september, väntar inte lata pensionärsdagar.

- När man jobbat hela sitt liv med naturskyddsfrågor kan man inte lämna dem trots att man lämnar jobbet. Jag kommer att fortsätta med frivilligt arbete med skärgårdshavets nationalpark.

Fyra män bosatta i Salo misstänks ha hållit en kvinnan fången i en lägenhet och utnyttjat kvinnan sexuellt. Det skriver tidningen Salon seudun sanomat (SSS).

Männen åtalas för grov människohandel. Enligt SSS ska männen inte bara själva ha utnyttjat offret sexuellt, de har också tillåtit andra göra det mot betalning.

Människohandel betraktas som grov till exempel då offret kan anses ha en nedsatt förmåga att försvara sig. Offret är en ung kvinna bosatt på servicehem i Åbo.

Rättegången skulle ha ägt rum i Salo under midsommarveckan men har nu enligt Salon seudun sanomats uppgifter skjutits upp, eftersom en av de svarande är försvunnen och efterlyst.

Rättegången kommer att ske bakom lyckta dörrar för att skydda offret. Straffskalan för grov människohandel är fängelse i minst två och högst tio år.

Det var upplagt för motsättningar under den första dagen av Finlandsarenan, när Sannfinländarna och utbrytargruppen Blå framtid i tur och ordningen intog rådhusparkens scen i Björneborg.

Något gemensamt uppträdande fanns ändå inte på agendan. Man uppträdde inom ramen för ett eget program med diskussion, med ett kort avbrott emellan.

Sannfinländarna var först ut och representerades av partiordförande Jussi Halla-Aho, politiska planeraren Riika Purra och Matias Turkkila som är chefredaktör för partiets nättidning Suomen Uutiset.

Sannfinländarna på Finlandsarenan Sannfinländarna på Rådhusscenen under SuomiAreena i Björneborg Sannfinländarna,SuomiAreena

- Det finns problem som länge grott och vuxit inom Sannfinländarna. Partiet hade blivit en organisation som betjänat enskilda partimedlemmars intressen, och det märktes också i de beslut som togs på partimötet i Jyväskylä, sade Halla-Aho. Han syftade på det omdiskuterade ordförandevalet som några dagar senare kulminerade i en splittring av hela partiet.

- Över en halv miljon väljare röstade på oss i senaste riksdagsval. De gjorde det inte på grund av att vi ser bra ut eller för att vi erbjuder syltburkar för enskilda partimedlemmar, utan för att de upplevde bekymmer över saker som berörde deras egna liv, formulerade Halla-Aho.

Blå framtid en grupp på jakt efter egen politisk identitet?

Sannfinländarnas diskussion åtföljdes av att sex riksdagsledamöter från utbrytargruppen Blå framtid intog scenen, med Timo Soini i spetsen.

Soini hade sällskap av gruppordförande Simon Elo samt Ari Jalonen, Lea Mäkipää, Pirkko Mattila och färske riksdagsledamoten Matti Torvinen som kom in i riksdagen i stället för Hanna Mäntylä.

Gruppen Blå framtid Blå framtid på rådhusscenen under Suomiareena i Björneborg. SuomiAreena,Blå framtid

Nurmi ställde den väl motiverade frågan: vad står Blå framtid för?

Svaren varierade en del beroende på vem som tog till orda och de konkreta budskapen var få.

"En människonära politik som representerar medelklassen och låginkomsttagare", beskrev Mattila, medan Ari Jalonen talade om att Blå framtid ska stå för en "positiv populism".

Gruppens ordförande Simon Elo bjöd på definitionen "en oberonde förändringskraft som kan samarbeta".

Alla sex svarade jakande, då de fick svara på frågan om Blå framtid ska vara en EU-kritisk aktör.

En stund senare betonar Timo Soini att det är viktigt att Finland är med och samarbetar i samtliga, internationella institutioner.

-Vi ska driva Finlands intressen, men inte dra oss ur internationellt samarbete.

Sammanfattningsvis ger Blå framtid i Björneborg en bild av sig som gruppering som fortfarande letar efter sin egen identitet.

Att man är på väg att bilda eget parti står ändå klart.

-Vi har redan samlat in över 1 000 namn, närmare 2 000. Det behövs 5 000 för att grunda ett parti, så vi är på god väg, säger Simon Elo.

Den här sommaren har Björneborg satsat på nya sätt att marknadsföra staden. Nu kan man vinna en dejt med staden för två, ladda ner stadens egna typsnitt och handla kläder med Björneborg-tryck.

I måndags öppnade sidan rakastuporiin.fi (förälska dig i Björneborg). Genom att på webbsidan använda en slags skämtsam dejtingapp som fått namnet Porinder kan man vinna en drömdejt för två personer i staden.

- Användaren får se bilder på platser och saker förknippade med livsstilen i Björneborg och ge dem ett kryss eller ett hjärta, berättar informationschef Salla Rajala.

Utgående från dessa val skräddarsys sedan vinnarens dejt med Björneborg. På sidan finns också info om livet i Björneborg.
Skip Instagram post

Font och tygkassar populära

Förra veckan lanserades Björneborgs egna typsnitt, Pori Sans. På en vecka laddades fonten ner över 300 gånger från staden webbsida.

Enligt staden har fonten fått ett varmt mottagande bland Björneborgare. Vanligast är att fonten används på sociala medier, till exempel som en del av profil- och omslagsbild på Facebook. Staden använder fonten i sin logga och i Visit Poris logga samt i tryck på nya Björneborg-produkter.

Det är Miika Kumpulainen som skapat fonten. Fonten är av typen sans serif och har enligt staden inspirerats av industristadens historia. För kommersiellt bruk krävs ett skriftligt tillstånd av staden.

Också de Björneborg-produkter som lanserats har varit populära. En del av produkterna har redan blivit slutsålda. En skärmmössa med bokstaven P och en tygkasse med björntryck har varit klara favoriter.
Skip Instagram post

Den här veckan pågår både Suomiareena och Pori Jazz i Björneborg, en mycket lämplig vecka för att visa upp stadens nya visuella uttryck för tusentals besökare.

- Vi har skickat t-skjortor med den nya fonten till en hel del kända personer och vi hoppas att de kommer att synas i gatubilden, berättar Anna Kyhä, vd för Visit Pori.

På grund av den sena våren är ytvattnet kallare än normalt. På Caribia i Åbo har man märkt ett ökat antal badgäster som flyr det instabila sommarvädret.

Juni månad har varit svalare än vanligt. Den sena våren har även bidragit till att ytvattnet är kallare än normalt.

Kirsi-Marja Rossi jobbar som skiftledare på Caribias spaanläggning konstaterar att vädret har påverkat antalet badgäster.

- Vi märker ju att när det till exempel regnar så kommer det fler besökare och eftersom vattnet vid sjöar och hav fortfarande är kallt så då är det ju skönt att komma in och bada i varmt vatten.

Förutom regelbundna besökare som pensionärer och vattengymnaster kommer även många andra Åbobor beroende på vädret, berättar Kirsi-Marja Rossi.

- När skolorna slutar är det tydligt att de yngre kommer och badar. På kvällarna brukar även barnfamiljer komma då föräldrarna slutar på jobbet. Från skärgården och grannkommuner kommer det badgäster som oftast stannar en hel dag.

En av dem som besöker Caribia idag är Anders Ingman med familj från Stockholm.

- Vi har sommarstuga i Pargas och kommer gärna hit när det är dåligt väder. Om vädret skulle vara varmare skulle vi antagligen åka mer båt och bada ute i havsvattnet.

Väderprognosen påverkar

För tillfället har det utlovats lite bättre väder men trots det är det livligt vid bassängavdelningen.

- När väderprognosen utlovar dåligt väder så söker sig folk inomhus till värme. Vid midsommar hade vi till exempel fullbokat, säger Kirsi- Marja Rossi.