Kiosken vid färjefästet i Lillmälö har under sommaren drivits med nya krafter. Innehavaren litar på närproducerat.

Sedan februari har Tage Wennerström drivit den röda kiosken vid färjefästet i Lillmälö i Pargas. Trafiken är livlig och många passar på att titta in medan de väntar på färjan. Wennerström har valt att satsa på lokala varor som grönsaker, sylt och saft, för att nämna en liten del av allting som finns i kiosken.

Han låter sig inte avskräckas av det dåliga ekonomiska läget, utan säger att människor trots allt ska äta oberoende av konjunkturerna. Han anser att ett större bekymmer är att det för företagare är så svårt att anställa människor. Det finns enormt många enmansföretag och det finns skäl att fundera på hur det skulle bli lättare för företagare att anställa människor, säger han.

Wennerström har sin huvudsakliga sysselsättning på annat håll och han beskriver sin företagsamhet snarast som någonting som började som en hobby.

Han har inga som helst tankar om att stänga för säsongen trots att den sista sommardagen är här. Kiosken har öppet åtminstone tillsvidare.

En lågt flygande helikopter, följd av en paketbil, höjde flera ögonbryn i Pargas under veckoslutet. Helikoptern åkte flera varv och dök ner emellanåt, berättar en Pargasbo.

- Vi märkte att det flög en helikopter ungefär 100 meter över huset, berättar en Pargasbo som varit i kontakt med Yle Åbolands redaktion.

Det var inte heller första gången. Senast syntes en liknande helikopter till för två veckor sedan, berättar Pargasbon, som vill vara anonym.

- Jag låg ute och solbadade. Jag låg på mage och fick vänta tills den flugit bort före man vågade stiga upp.

En paketbil följde efter helikoptern och körde in på privata vägar. Pargasbon hade inte fått någon förhandsvarning.

Troligen fråga om en flygfotograf

Från flygledningen på Åbo flyplats kan man inte berätta vad det var frågan om. Utan registernumret är det omöjligt att kolla upp vem det var, säger man från flygledningen.

- Då det flygs på oövervakade områden som det här så kan vi inte genast ta ställning till vem som har flugit där, säger flygledaren Christer Björkman.

Björkman gissar ändå på att det är frågan om en flygfotograf. På Trafiksäkerhetsverket Trafi håller man med.

Yrkespiloter och till exempel flygfotografer måste alltid lämna in en plan för flygningen, men att i efterhand kolla upp det är svårt, berättar Björkman.

- Vi måste få veta registernumret på helikoptern för att kunna kolla upp farkosten i efterhand, eller alternativt måste vi veta exakt när och var den har befunnit sig, berättar Björkman.

Björkman påpekar också att man alltid ska göra en polisanmälan om man misstänker brott.

Snabbmatskedjan Hesburger har öppnat sin första restaurang i Ukraina. Restaurangen i huvudstaden Kiev invigdes på fredag och kommer att få en del av maten direkt från Finland.

Kedjan har inte skrämts bort av det spända läget i landet utan planerar dessutom att öppna ytterligare en till restaurang i Ukraina.

- Ukraina är en intressant och utmanande marknad, som vi planerar att utöka vår verksamhet i, säger vice VD Jari Vuoti.

I ett pressmeddelande berättar Hesburger att man har investerat runt 300 000 euro i den nya restaurangen. Såserna som används i restaurangen kommer från S:t Karins.

Hon är friad i hovrätten. I pressen är hon utpekad som skyldig. Forskare pekar på skevheter i journalisternas sätt att rapportera om Anneli Auer som stod åtalad för det omtalade mordet i Ulvsby.

Tidningssidan upptas av en stor bild där Anneli Auer sitter i svart läderrock och med avmätt min. Den stora rubriken består av bara ett ord: Skyldig.

Så ser ett exempel ut på de skevheter i rapporteringen om Ulvsbymordet som forskare lyfter fram. Det kommer från tidningen Satakunnan Kansa i juni år 2010, samma dag som en dom i fallet skulle förkunnas.

Exemplet ackompanjeras visserligen av mera balanserade artiklar, men forskarna bedömer att en rapport med den här utformningen förmedlar intrycket att den misstänkta Anneli Auer är skyldig till mordet på sin man. Samtidigt är en viktig regel för brottsjournalistiken att inte ta ställning till skuldfrågan under en rättsprocess.

Förstärker bilden av skuld

Tre forskare vid Tammerfors universitet granskar i en rapport hur tidningarna Helsingin Sanomat, Iltalehti och Satakunnan Kansa har rapporterat om rättsprocessen kring Ulvsbymordet. Den tilltrasslade utredningen och domstolsbehandlingen har pågått i många års tid. De har resulterat i att hovrätten i februari i år friade den misstänkta Anneli Auer. Den friande domen väntar nu på att vinna laga kraft, eftersom åklagarsidan har bett om att få föra saken till Högsta domstolen.

Forskarna Elina Noppari, Pentti Raittila och Pirita Männikkö har läst över 600 artiklar från de tre tidningarna. De påpekar i sina slutsatser att journalistiken kring fallet visserligen har varit grundlig och mångsidig över lag. Någon lynchstämning har den inte uppviglat till.
Men de tre forskarna har också hittat systematiska skevheter.

Snedvridningen handlar enligt forskarna om hur tidningarna har valt att lägga upp sina rapporter, välja infallsvinklar och inte minst hurdan layout artiklarna har haft. Slutresultatet är att rapporteringen förstärker synen att den misstänkta är skyldig. Det gäller alla tre undersökta tidningar, säger forskarna, men framför allt kvällstidningen Iltalehti.

Webbfråga: rätt eller fel dom?

Forskarna påpekar att obalansen inte nödvändigtvis är medveten, utan den kan ha att göra med redaktionernas sätt att jobba. Men ett enskilt fall får trots allt en hårdare känga av forskarna.

Tidningen Satakunnan Kansa som utkommer i regionen där Ulvsbymordet ägde rum har fortlöpande uppmanat sina webbläsare att kommentera fallet. Efter ett av domsluten publicerade tidningen en enkät där läsarna ombads svara på om de anser domen vara rätt eller fel.

- Sällan har läsarna förutsatts ha en åsikt om skuldfrågan i ett brottmål, skriver forskarna.

Kvinnor skuldbeläggs lättare

Det att den misstänkta är kvinna kan medverka till sättet att rapportera om fallet, framhåller forskarna. Medierna tenderar att fästa mer uppmärksamhet vid våldsdåd som kvinnor har eller misstänks ha utfört.

Bilden av Auer som skyldig förstärks samtidigt som medierna målar upp en bild av en kall kvinna, dålig mor och ett märkligt äktenskap, visar forskningen.

Forskarna har också följt med hur journalister har hanterat rättsprocessen kring Ulfsbymordet på Twitter. Inte heller det är helt oproblematiskt.

De tre forskarna påpekar att journalisternas Twitterföljare inte får en helhetsbild av målet när rapporteringen består av korta meddelanden på 140 tecken. Risken är till exempel stor att en följare inte får veta hur olika parter ställer sig.

Dessutom grumlas bilden av att det hör till kulturen på sociala medier med ett humoristiskt och ironiskt uttryck.

Yrkeshögskolan Arcada bjuder in Novia, Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi till nya samtal. Kalla dem samarbetssamtal eller fusionssamtal, säger rektor Henrik Wolff men det vore viktigt att komma igång nu. Läget har förändrats helt under de senaste åren.

- Anslagen för yrkeshögskolorna minskar och digitaliseringen påverkar allas verklighet på ännu oanade sätt, säger Wolff. Vi behöver samarbeta nu, mer än någonsin.

- Vi på Arcada väntar på snabba åtgärder från Novias sida. Samtidigt inser vi att Yrkeshögskolan Novias nya ledning vill sätta sig in i situationen, säger Wolff vidare.

- Läget är ändå helt annorlunda än för två år sedan då Arcada och Novia förde officiella förhandlingar senast.

Arcada ligger vid Arabiastranden i Helsingfors. Bild: YLE/ Rose-Marie Sundström

Skulle gagna alla parter

Enligt Wolff skulle snabba resultat gagna både studerande, regioner och högskolorna själva.

- Jag skulle hoppas att samtalen kunde inledas innan andra tråkiga beslut måste fattas, till exempel att stänga enheter, säger han vidare.

Förhandlingar mellan yrkeshögskolorna har inte förekommit på två år men visst har diskussioner förts kring olika möjligheter enligt Wolff.

Initiativet bör komma från Novia, anser Arcadas Wolff. Novias flagga på Brändö i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Han bedömer också att trycket att komma fram till någon form av överenskommelse är stort.

- Bollen är hos Novia och den nya ledningen verkar sätta sig in i problematiken nu. Arcada har sagt hur vi ser på saken. Vi kan säkert vänta oss någon form av kontakt därifrån så småningom.

Ny ledning vid Novia

Bolaget som upprätthåller Yrkeshögskolan Novia bytte i somras ut sin styrelseordförande. Ny styrelseordförande är styrelseproffset K-G Bergh. Varken han eller Novias rektor Örjan Andersson ville kommentera eventuella fusionssamtal med Arcada.

- Jag kommenterar när jag har något att berätta, meddelar Bergh.

Andra alternativ finns också

Om fusionen med Novia inte blir av måste Arcada se sig om efter andra alternativ.

- Jag tänker då på utökat samarbete med Svenska Handelshögskolan, Hanken och Helsingfors Universitet.

Wolff föredrar ändå en fusion med Novia, den skulle passa bäst ur många olika synvinklar, säger han.

- Vi har en klar fördel av att handla snabbt nu. Med tiden blir vi fler om budet.

Sparkraven märks

Sparkraven vid yrkeshögskolan Arcada märks också bland de studerande, särskilt inom utbildningar som kostar mera, till exempel inom medieutbildning.

- Vi har tvingats avstå från större projekt, säger studentkårens ordförande Ida Julin, som studerar till medianom.

Studentkårens ordförande Ida Julin är bekymrad. Ida Julin är ordförande för studentkåren vid Arcada. Bild: Yle/Anna Savonius

De som är mer insatta i studielivet och arbetar med de här frågorna märker nog förändringarna, som sparkraven har inneburit.

- Med större grupper behövs mindre personal och då blir det svårare att kommunicera med lärarna, säger hon vidare.

Hon undrar också hur framtiden ser ut.

- Leder det till sämre utbildning, vi börjar på topp och kommer ut med betyg som visar att det inte är riktigt som det ska, frågorna är många.

Bettina Brantberg är bekymrad över hur lärarna orkar. Bettina Brantberg är lektor för det sociala området vid Arcada Bild: Yle/Anna Savonius

Lärarna har svårt att utveckla pedagogiken

Lärarna borde i rådande läge ha tid att utveckla pedagogiken mer, då undervisningsgrupperna växer. Kvaliteten får inte lida.

- Resurser dras in och vi tvingas jobba mer på samma tid, det krävs färre undervisningstimmar för en studiepoäng, kommenterar lektorn för det sociala området Bettina Brantberg.

Hon betonar också vikten av studenternas känsla av att de får det stöd de behöver för att må bra och inte falla ut.

- Dessutom känner jag oro för den undervisande personalens ork.

Staden ska sälja två tomter, en i Harlax och en i Korpolaisbacken. Tomterna auktioneras ut på nätet från och med den 1 september.

Auktionen tar slut den 28 september. Vinnaren är den som bjuder högst. Staden erhåller rätten att diskvalificera bud.

Nätauktionen hittar ni här.

Åbo stadsfullmäktige godkände en ändring i detaljplanen som möjliggör byggandet av flytande hus i Hirvensalo. Också planerna för ett höghus intill synagogan godkändes.

Stadsfullmäktige godkände planerna på sitt möte på måndag kväll. Planen är att bygga husen vid Färjstranden i närheten av Gamla Kakskertavägen.

Fullmäktige godkände också planerna om att bygga ett sexvåningshus bredvid synagogan i Åbo. Huset reser sig där det nuvarande församlingshuset ligger.

Det nya höghuset ska användas för församlingsbruk, bostäder och kontor.

I sin sista Grand Slam-turnering fick Jarkko Nieminen ge sig redan i den första omgången. Nieminen förlorade i tre raka set mot Jo-Wilfried Tsonga.

Jarkko Nieminen har haft ett bra Grand Slam-år men i US Open lyckades han inte rubba den hårt slående fransmannen Jo-Wilfried Tsonga i den första omgången.

Fransmannen som är 19:e seedad turneringen bröt Nieminens serve tidigt i det första setet och vann sedan setet tämligen enkelt med 6–3.

- I början hängde jag bra med men Tsongas serve var för bra. När hans serve är så bra och min så dålig blir det svårt att vinna, säger Nieminen som satte in anspråkslösa 46 % av sina förstaservar.

Nieminen hade stora problem med sin serve i det andra setet och det gav fransmannen ett stort övertag. Tsonga gick snabbt upp i ledning med 4–0 och vann till slut setet med klara 6–1.

Tredje set följde samma mönster som det andra och Nieminen fortsatte att kämpa med sin svaga serve. Tsonga utnyttjade de lägen som gavs och utan att förta sig vann han setet med 6–1 och matchen med 3–0.

Matchen var över på en timme och 32 minuter.

Det här var sjunde gången som Nieminen slogs ut redan i första omgången i US Open. 2005 nådde han kvartsfinal i turneringen och 1999 vann han juniorserien.

Trots att årets US Open var Nieminens sista Grand Slam-turnering känner han inget vemod.

- Åtminstone känns det inte ännu vemodigt. Men kanske sedan när flyget lyfter från New York till Helsingfors. Nu är feelisen bara bra, trots att min sista match inte blev så bra som jag hade önskat.

- Kommer att sakna många saker: stämningen, de fullsatta läktarna och adrenalinruschen före, under och efter matcherna. Grand Slam-turneringarna har varit otroliga evenemang och jag är lyckligt lottad som fått vara med i över 50 sådana turneringar.

Jarkko Nieminen avslutar sin proffskarriär i Stockholm den 19-25 oktober. Där jagar han sin tredje turneringsseger. Nieminen har spelat final i Stockholm tre gånger: 2001, 2006 och 2011.

Resultat:

Jo-Wilfried Tsonga – Jarkko Nieminen 3–0 (6–3, 6–1, 6–1)

Waved goodbye to a favourite today. Thx for the memories Jarkko #Nieminen http://t.co/cCqQQverHl #usopen #nightshift pic.twitter.com/AvHx0hwXO0

— US Open Tennis (@usopen) September 1, 2015

Jarkko Nieminen calls it his slam singles career. Best result was, as I recall, quarterfinal at Aussie open. You will be missed! #USOpen2015

— さっち Sachiko (@sacchir) September 1, 2015

In his last #USOpen and final Slam appearance, Jarkko Nieminen swept away by Jo-Wilfried Tsonga, 6-3, 6-1, 6-1. Hell of a career, finnished.

— Ben Rothenberg (@BenRothenberg) August 31, 2015

No worries. Det blir seger i Stockholm Open: Jarkko Nieminen utslagen direkt http://t.co/xkoyxotuTF via @au_nyheter

— Dan Lolax (@danlolax) September 1, 2015

Föreningen Pro Nagu vill veta hur du tycker färjtrafiken mellan Pargas och Nagu fungerar. Undersökningen är ett sätt att hålla igång diskussionen om en fast väg.

Så här efter sommaren då trafiken mellan fastlandet och skärgården varit som livligast har föreningen Pro Nagu skickat ut en enkät om färjtrafiken mellan Pargas och Nagu.

- Det är en trafikundersökning riktad till alla olika typer av trafikanter. Enkäten finns på tre språk och det är fritt fram för alla som har en åsikt att tycka till, berättar Pro Nagus ordförande Annastina Sarlin

Hot om indragna turer

Annastina Sarlin hoppas många ska tycka till om färjtrafiken. Annastina Sarlin från Pro Nagu Bild: Yle/Johanna Ventus

Under sommaren tycker Sarlin att trafiken har fungerat bra men i bakgrunden finns diskussionen från i fjol, då NTM-centralen planerade dra in turer mellan Pargas och Nagu. Bland annat fanns det planer på att slopa en del natturer. Genom att nu kartlägga behovet vill Pro Nagu vara redo om planerna åter skulle bli aktuella.

- Vi är oroliga för att historien ska upprepa sig. Vi vill utreda behovet och vad som är rimliga kötider för att en människas vardag ska fungera, säger Sarlin.

Har du själv fyllt i enkäten?

- Ja det har jag. Den är enkel och det går snabbt att svara.

Vad svarade du då, vad är en optimal väntetid?

Söndagen den 6 september är sista dagen att svara på enkäten. Mås kollar in färjan mellan Pargas och Nagu Bild: Yle/Christopher Marins

- Jag kan tänka mig att vänta 15 minuter på morgonen, men att vara utan nattrafik går inte.

- Jag ser det också som ett hot om det inte finns tillräckligt många turer på morgon och eftermiddag då det är många som åker fram och tillbaka. Risken att man inte ryms med på färjan och inte kan ta sig till sitt arbete är en stressfaktor man inte vill ha i sin vardag, säger Sarlin.

Hålla liv i diskussionen om fast väg

Ännu denna vecka är det möjligt att svara på enkäten. Här hittar du enkäten på nätet. Alternativt kan blanketten fyllas i på posten i Nagu. Sista dagen att svara på enkäten är på söndag 6 september. Annastina Sarlin hoppas på många svar.

- Vi fick ungefär 400 svar på en vecka och då går det ju ännu att svara den här veckan så det ser bra ut. Det ska bli intressant att se var majoriteten anser att smärtgränsen går.

Resultatet från enkäten blir enligt Sarlin ett viktigt underlag för fortsatta förhandlingar och diskussion. Pro Nagu har länge jobbat för en fast väg till Nagu och ordnade bland annat under våren ett stort seminarium i Framnäs där både politiker och tjänstemän deltog. På det här sättet hoppas nu föreningen hålla diskussionen om en fast väg till Nagu på agendan.

- Ja det här är ett litet steg i det arbetet. Personligen tycker jag att det som nu behövs är en konsekvensbedömning av vilka ekonomiska effekter en fast väg skulle ha, säger Sarlin.

Stämningen på Turun Seudun TST (Työtä, Sosiaalisuutta, Terveyttä), föreningen för arbetslösa i Åbo, verkar inte så nedstämd som den kunde vara med tanke på omständigheterna.

Arbetslösheten i Åbo har varit på stadig uppgång sedan 2008, och i år ligger siffran på närmare 19 procent. Närmare var femte Åbobo i arbetsför ålder är alltså utan arbete.

Åbo har därmed börjat komma ifatt andra jämförbara städer och har alltså fortfarande inte den högsta arbetslösheten, men har under de senaste åren haft den största ökningen.

Antalet arbetslösa unga år har också ökat, vilket enligt NTM-centralens analytiker Juha Pusila är oroväckande.

På Turun Seudun TST är medelåldern för dess medlemmar däremot kring femtio. Där utgör de arbetslösa under trettio bara cirka tio procent enligt projektchef Teija Leppämäkis uppskattning.

Teija Leppämäki Teija Leppämäki vid Turun Seudun TST Bild: Yle/ Alexandra Granberg

Populär förening

Dagligen besöks Turun Seudun TST av 200-300 personer. Där kan medlemmar mot en liten årsavgift äta lunch för under fem euro, umgås, läsa tidningar och delta i de gymnastiklektioner, karaokekvällar, utomhusevenemang och mindre resor som ordnas gratis via föreningen. Donerade matvaror delas också ut dagligen.

Föreningen sysselsätter vanligtvis 140 personer varje år som får betalt genom lönesubventioner. Det här är ett stöd som arbets- och näringsbyrån beviljar exempelvis till föreningar som Turun Seudun TST så att de kan anställa arbetslösa.

De som jobbar vid föreningen kan göra olika uppgifter såsom jobba i köket, leda gymnastikgrupper eller jobba som trädgårdsmästare eller städare.

Stödförening för arbetslösa i Åbo, TST, sommaren 2015 Bild: Yle/ Alexandra Granberg

Ulrika Baumert har ett ettårigt kontrakt och jobbar vid informationen på Turun Seudun TST. Hon har varit sysselsatt sedan mars och säger att hon trivs väldigt bra med det hon gör där.

- Det är mångsidigt och ofta ganska hektiskt när man får göra många saker på en gång, det är det roligaste med jobbet tycker jag.

Baumert har också haft en mångsidig karriär, med erfarenhet av bland annat barn- och äldrevård, egenföretagande och turism. Med hjälp av lönesubventioner har hon nu arbete fyra timmar och femtio minuter om dagen.

- Jag hoppas kunna jobba med något där jag kan kombinera turism och sekreterarskap. Jag ser positivt på framtiden.

Slut på pengarna

I maj tog årets lönesubventionspengar i Åbo slut, vilket för bland annat Turun Seudun TST innebär att de för tillfället inte kan anställa fler personer. De kan inte heller förnya de kontrakt som tar slut nu.

I syateljén möter jag Leila Blomerus. Hon hör till dem som inte kan förlänga sitt kontrakt, trots att hon har rätt till lönesubvention. Hon har jobbat i syateljén i ett halvt år, men igår var hennes sista arbetsdag vid föreningen.

Leila Blomerus Leila Bromerus jobbar på TST i Åbo Bild: Yle/ Alexandra Granberg

- Det här är en jättebra arbetsplats med trevlig stämning och trevliga människor. Det som är synd är att jag inte får fortsätta jobba här eftersom pengarna tagit slut.

I dag ska Blomerus gå till arbetsförmedlingen och prata om att eventuellt kunna få mer pengar. Om hon skulle lyckas få det vill hon gärna komma tillbaka.

”De är desperata”

Flera personer som sysselsätts av Turun Seudun TST befinner sig just nu i samma situation som Leila Blomerus. Igår var det flera andra som jobbade sista dagen.

Projektchef Teija Leppämäki tycker situationen är bedrövlig.

Föreningen erbjuder också mathjälp Stödförening för arbetslösa i Åbo, TST, sommaren 2015 Bild: Yle/ Alexandra Granberg

- Leila och de andra har i princip rätt till lönesubvention, men pengar finns helt enkelt inte. Förutom lönesubventionerna finansieras en stor del av vår verksamhet också av exempelvis penningautomatföreningen RAY. Åbo stad står för en mindre del, och den andelen hoppas jag skulle bli lite större.

Den höga arbetslösheten har märkts tydligt på Turun Seudun TST under våren.

- De som kommer hit är desperata och stressade över det ekonomiska läget. De är beredda att ta emot vad som helst för jobb och när som helst.

Leppämäki berättar också att många som söker sig till föreningen kommer dit på eget initiativ efter att ha hört om den via vänner, istället för att gå via arbets- och näringsbyrån.

- Efterfrågan på jobb är stor, det är en felaktig kliché att säga att arbetslösa inte vill jobba. De vill jobba, det är bara det att det inte finns några jobb.

I och med att subventionspengarna som TE-byrån delar ut är slut för i år, har Turun Seudun TST i nuläget bara möjlighet att erbjuda obetald arbetsprövning.

Enligt Leppämäki tar arbetslösa som söker sig dit också gärna emot de platserna, bara de får något att sysselsätta sig med.

Framåttänk

I Turun Seudun TST:s utrymmen skiftar allt från logon till bordsben i orange. Teija Leppämäki menar att det kanske finns en tanke bakom färgvalet.

- Det har blivit vår färg antagligen för att den är energisk och framåtdrivande, inte negativ och deprimerande.

På föreningen för hundratals arbetslösa, i en stad där allt fler människor är utan jobb, brister inte hoppet.

Text: Alexandra Granberg

Soptipparna ser inte ut som förr. Där avfallsberget tidigare bara växte och växte finns i dag avfallscentraler där nästan allt material återanvänds.

På avfallscentralen Toppå i Åbo sorteras ett trettiotal avfallssorter skilt och förs vidare för att återvinnas som material eller energi. Sorteringen blir allt mer specifik.

Vid Åbonejdens avfallsservice har man jobbat mycket med att hitta företag som kan utnyttja det material som folk hämtar till Toppå, berättar invånarservicechef Cati Huhta. Jakten efter nya samarbetspartners pågår hela tiden.

-Energiåtervinning är bra, men materialåtervinning är ännu bättre om man tänker miljömässigt, säger Huhta.

Cati Huhta Cati Huhta Bild: Yle/Ylva Vikström

Arbetet med att ytterligare utveckla återvinningen fortsätter nu i det nya bolaget Sydvästra Finlands avfallsservice, då Åbonejdens avfallsservice och Rouskis blir ett från och med början av september. Utvecklingen på det här området har gått framåt med stormsteg berättar Huhta.

-Under de senaste tio åren har den här utvecklingen varit väldigt stark. I dagens läge samlar vi in ungefär 97 000 ton samhällsavfall från våra samarbetskommuner. Det är endast två procent som går till slutdeponi, det vill säga till avstjälpningsplatsen. Det är just ingenting.

Resten utnyttjas som material eller energi. Andelen avfall som används som material har blivit större.

-Jag skulle nästan våga säga att vi är en av föregångarna i Finland med att ha hittat de här lösningarna om man tänker på kommunala avfallsbolag. Vi har specialiteter som till exempel keramik och sanitetsporslin som vi för till en tegelfabrik här i södra Finland som gör nya tegel av det, berättar Huhta.

Gipsskivor som förs till Toppå blir nya gipsskivor, takfilt görs det asfalt av. Allra effektivast är förstås återvinningen då något kan återanvändas som sådant. Därför finns det en container där man får lämna saker, till exempel möbler och böcker, som någon annan kan behöva.

-Det är ju i första hand det bästa att saker inte ens behöver processas till material som går att återvinnas, utan man kan ta soffbordet med sig hem och använda det på nytt, säger Huhta.

Än så länge är inte sopor någon business med stor penningtrafik. Enligt Huhta är det fortfarande en kostnad att forsla material vidare till återvinning och inte något som bolaget gör vinst på.

Bild: YLE/ Ville Hupa

-Det är frågan om ett globalt ansvar vi har. Inte bara i Finland, utan överallt, är vi tvungna att fundera på hur vi på nytt kan återanvända olika material i stället för att ta kol på naturen. Det är nog något vi alla måste jobba för, och många gör det redan.

Materialen som inte går att återvinna varken som material eller energi är få. Till dem hör bland annat asbest. Huhta tror att mängden sopor som slutar bland deponiavfallet kommer fortsätta att minska.

-Nu tror jag att allt så där sakta kommer att kunna utnyttjas på något sätt så vi har ett kretslopp där allt snurrar på länge.

Hur långt kan man ta det här, vad är utopin?

-Ja säg det. Vi har haft massor av avstjälpningsplatser i vårt land, förr hade varje kommun sin egen. När börjar vi komma fram till det att man börjar öppna dem och titta vad där finns att återvinna, i de gamla avstjälpningsplatserna?

Den i hela Norden välkända vistraditionen i Åbolands skärgård är ett minne blott.

Den existerar troligen bara i de handskrivna visböcker som finns kvar. Det är länge sedan man sjöng ballader, skillingtryck och andra visor. Förr i tiden gick de i arv från generation till generation. Oftast var de som sjöng kvinnor. Döttrar som lärde sig mammas och mormors visor.

Säg vem är på jorden ensam som jag. Svea Janssons variant av visan, upptecknad av Greta Dahlström 1923. sls Bild: Svenska Litteratursällskapet

Hans välklingande bas förde väl fram berättelse efter berättelse i visform. Han sjöng ur sin mors vishäften och bandades både av Sveriges Radio och av läkaren och skärgårdsvännen Johan Wickström.

Wickströms son, läkaren Gustav Wickström kom till radion med sin fars inbandningar av visor med Viktor Johansson. Visorna sänds som en serie i Åboländsk förmiddag och kommenteras varje gång av arkivarien Anne Bergman från Svenska litteratursällskapet.

Unikt i hela Norden

Alpens ros, här publicerad i ett skillingtryck, som är tryckt i Chicago, Illinois, USA sls Bild: Svenska Litteratursällskapet

Professor Otto Andersson ansåg att Åboland var unikt i hela Norden. Det var ett balladscentrum och överhuvudtaget viscentrum.

- Det finns hemskt mycket fina visor från Åboland, säger Anne Bergman.

Levnadsförhållandena förklarar traditionerna

- Männen i Åboland har varit borta och visor har varit en kvinnlig genre som har upprätthållits av kvinnor.

- I Österbotten har det varit spelmansmusiken som har varit viktig. Där har funnits medelstora bönder som har ordnat sina stora bröllop och
kalas där det har behövts spelmansmusik.

- Levnadsförhållandena har gjort att det finns jättefina spelmän i Österbotten och jättefina vissångare i Åboland.

Svea Jansson blev stor stjärna i Sverige

Den allra största vissångaren är Svea Jansson. Av henne har Svenska litteraturssällskapet nedtecknade visor från 1920-talet. 1957 kom Sveriges Radio och Svenskt Visarkiv till Åboland och hjälptes då av Alfhild Forslin. I samband med inspelningarna då lockades Svea Jansson till Sverige där hela hennes repertoar spelades in och finns. I Sverige blev Svea Jansson en stor stjärna och artist. Anne Bergman upplevde själv Svea Jansson live på Konserthuset i Åbo i början av 60-talet.

- Svea Jansson hade dåligt anseende på Nötö och blev bortkörd därifrån. Hon var ogift mor och hade försörjt sig som piga och hushållerska.
Och några år senare står hon på de största konsertscenerna helt ensam och sjunger! Det var inte dåligt gjort, säger Anne Bergman.

Viktor Johansson från Torvholm

Viktor Johansson i Houtskär var en av dem som Alfhild Forslin bussade Svenskt Visarkiv och Sveriges Radio på år 1957. Alfhild Forslin hade på 20-talet själv tecknat ner visor av både Viktor Johanssons mamma Emma och hans systrar Viktoria Nyman och Mikaela Järvinen.

Viktor Johansson berättar själv på Johan Wickströms inbandning att han har lärt sig visorna av sin mamma.

I programserien med Viktor Johanssons visor i Åboländsk förmiddag kommenterar arkivarie Anne Bergman de enskilda visorna och deras karaktärer.

En motorcyklist skadades svårt i en trafikolycka på Skärgårdsvägen i Pargas på måndagseftermiddagen.

Motorcyklisten tappade kontrollen över fordonet och körde av vägen då hen bromsade kraftigt.

Personen fördes till sjukhus för vård.

Ungdomar i Pargas ska lära sig mer om företagsamhet. Pargas stad är med i ett EU-finansierat projekt, vars syfte är att väcka ungdomarnas intresse för företagsamhet. Meningen är också att visa att det går att hitta jobb inom kreativa och kulturella yrken.

Projektet Rolling Images in Business Startups (RIBS) inleds i september och pågår i tre år. Med i projektet är parter från Sverige, Estland, Finland och Åland. Projektet går loss på 1,8 miljoner euro och Pargas stad får 400 000 euro för det här.

Det är mestadels ungdomar vid Pargas svenska gymnasium som deltar i projektet. Ungdomarna kommer att samarbeta med ungdomar från de andra länderna och delta i kurser i företagsamhet. Efter det startar ungdomarna fiktiva företag.

Pargas stad genomför projektet tillsammans med Film Stockholm, Film på Gotland, Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation (Åland), Kinobuss (Estland), Kuressaare stad och Ösels utvecklingscenter.

Novias nya styrelse verkar ta samarbetsbehovet på allvar, säger Åbo Akademis rektor Mikko Hupa. För yrkeshögskolorna i Svenskfinland är alla samarbetsmöjligheter ännu öppna gällande Novia och dess framtid men under hösten torde den nya styrelsen lägga fram sina förslag, säger han till Yle Nyheter.

Hur skulle du beteckna förhandlingsläget med Arcada och Novia ur din synvinkel sett?

- Den stora och viktiga saken är att Novia har en ny styrelse och vi hoppas den nya styrelsen kommer igång med utvecklingsplaner och annat. Så det är ju riktigt bra.

Du menar då att bytet av ledning, med bland andra K-G Bergh som ny styrelseordförande kommer att påverka öppningarna i frågan?

- Det är ju klart att styrelsens sammansättning spelar en roll, när man diskuterar olika alternativ. Vid Åbo Akademi är vi öppna för goda förslag från Novias styrelse.

- Vi måste lära oss att utnyttja samarbetet med Novia bättre, för vår egen del också, framhåller Hupa.

Vilka direktiv har ni gett den nya styrelsen, vilket är deras mandat? Förordar ni en fusion mellan Novia och Arcada?

- Så långt är vi inte, att vi skulle ha föreslagit något alternativ. Bollen är i det här skedet hos styrelsen och vi hoppas att de kommer igång nu med sin planering.

Ekonomin dikterar

Hur bråttom tycker du själv att det är med de här samtalen?

- Den här diskussionen har pågått ganska länge nu och man skulle önska att den skulle gå ordentligt framåt. Avsikten är att komma igång med planeringen nu och undersöka olika alternativ. Längre än så är vi tyvärr inte ännu.

Om fusionen mellan Arcada och Novia inte blir av - vilka alternativ ser du? En del andra samarbetsalternativ för yrkeshögskolorna har diskuterats i offentligheten, vad anser du?

- Jag skulle inte vilja låsa någon tanke nu när den nya styrelsen har kommit igång. Det finns en stor önskan att intensifiera samarbetet överhuvudtaget och samarbetet mellan Novia och Arcada å ena sidan men också samarbetet med Åbo Akademi.

- Den senare tråden är också väldigt viktig, att vi hittar gemensamma intressen för att jobba resurseffektivare.

Nya öppningar i höst

När får vi veta mer om förhandlingarnas gång, särskilt gällande Novia och Arcada?

- Det är under den här hösten allt ska gå rejält framåt. Jag känner inte till styrelsens tidtabell men jag har förstått att styrelsen har tagit sitt uppdrag på allvar.

- Under den här hösten är vi väsentligt klokare, fastslår han.

Vilken är den viktigaste orsaken till att den här diskussionen måste föras färdigt?

- Visst är det så att de ekonomiska förutsättningarna har förändrats för alla parter och blivit tuffare. Man vill söka gemensamma lösningar på olika sätt. Alla söker olika sätt att jobba effektivare och spara resurser på olika sätt.

Ekonomin dikterar besluten?

- Så är det.

Idag fördubblas så gott som alla ordningsböter. Enligt de nya bestämmelserna är den lägsta ordningsboten 20 euro och den högsta ligger på 200 euro.

Förhöjningen innebär till exempel att man får punga ut med 20 euro för att gå mot rött och 40 euro för att kissa på allmän plats.

Småskalig nedskräpning kan resultera i böter på 100 euro och fortkörning kan leda till 200 euros böter.

Den som gör sig skyldig till olovligt fiske kan straffas med en ordningsbot på 100 euro. 18–64-åringar måste ha tillstånd för all sorts fiske förutom mete och pilkfiske.

Enda ordningsboten som inte fördubblas är boten på 115 euro, den höjs till 200 euro eftersom en ordningsbot inte kan överskrida 200 euro. Högre böter skulle kräva en lagändring.

Årligen skrivs det ut cirka 300 tusen ordningsböter i Finland. Under de senaste åren har ordningsböterna årligen dragit in cirka 20,5 miljoner euro till statskassan. Med förhöjningen hoppas staten kunna fördubbla intäkterna till 40 miljoner euro.

Utöver förhöjningen har finansministeriet redan tidigare föreslagit att ordningsböterna ska trefaldigas. Det tas ett beslut angående förslaget i samband med nästa års budgetförslag.

Slåttermaskin, herrgårdsgul LAPPI-färg, torktumlare, fönster, gräsklipparmotor, bysköljmedel, frysskåp, glasflaskor, moped, trailer, länsstolar och resesällskap!

• Ulla i Kårlax, Pargas vill bli av med en slåttermaskin som passar till en traktor. Tfn 0400 528 597.
• Ann-Helen i Houtskär har 18 liter herrgårdsgul LAPPI-husfärg som hon byter mot 2 kg kaffe. Tfn 0400 228 112.
• Lasse i Åbo vill bli av med en Cylinda 7000 torktumlare (60 x 60 x 80 cm). Tfn 0400 555 076.
• Johan Lundell i Västanfjärd har 15-18 stycken 3-dubbla värmeglasfönster i storleken 125 x 102 cm som han vill bli av med. Tfn 040 535 2692.
• Frej i Kimito efterlyser en Briggs & Stratton motor till en gräsklippare. Tfn 0440 421 403.
• Bergman i Dalsbruk efterlyser en frysbox eller ett frysskåp som fungerar. Tfn 040 539 2560.
• Tomas i Pargas har 4 liter byksköljmedel som blivit överlopps. Tfn 0400 223 313.
• Jorma i Åbo har 25 halvliters bruna utsirade glasflaskor för saftning. Kan avhämtas också i Pargas. Tfn 0400 125 648.
• En registrerat automat "pappa" Tunturi moped årsmodell 1982 mot en registrerad båttrailer, finns i Raseborg. Tfn 0400 673 973.
• Ylva Laine i Kimito vill bli av med Nationalencyklopedin (alla delar) från 1995. Tfn 040 820 8212.
Nagu-Majas länsstolar. Länsstolar Bild: Maja Friman
• Nagu-Maja byter två välhållna länsstolar med beige/linnefärgade löstagbara och vändbara sittdynor med mörkbruna betsade trädelar mot kaffepaket. Tfn 040 734 6880. (se bild)
• Hans i Munsala (Österbotten) efterlyser ressällskap! Han undrar om någon är intresserad av att köra motorcykel till Kina nästa sommar. Han hoppas kunna samla ett gäng som åker motorcykel från Finland, via Ryssland och Kirgististan ända till Kina. Starten är nästa sommar och resan skulle få ta den tid det tar. Själv kör han en Moto Guzzi på 110 kubik. Om det här låter intressant ring och prata mera med Hans Lillqvist i Munsala som nås på tfn 0400 162 371.

Platsbristen på flyktingförläggningen i Pansio är nu så akut att man bygger tält utanför förläggningen.

Röda Korset kommer att bygga fyra tält på området. Det är frågan om stora tält som inrymmer upp till 16 personer.

Flyktingförläggningen i Pansio har i dagsläget tagit emot 500 asylsökande. Det finns plats för 200 personer på förläggningen. Enbart i måndags anlände drygt 50 asylsökande till Pansio.

Finlands Röda Kors försöker som bäst hitta nya utrymmen för flyktingförläggningar runt om i Egentliga Finland för att lösa platsbristen.

Röda Korsets Heimo Nurmi. heimo nurmi, röda korset, flyktingtält, pansio Bild: Yle / Peter Karlberg

Röda Korsets Heimo Nurmi var en alla som var på plats när Yle Åboland under tisdagkvällen besökte Pansio.

- Att bygga tält för att skapa plats för alla flyktingar är något helt nytt för oss här i Åbo. Nu är det bara att hoppas på att den här tältlösningen inte pågår allt för länge, eftersom hösten är på ingående.

- Så nu hoppas vi verkligen på att vi så fort som möjligt lyckas hitta nya utrymmen för flyktingförläggningar.

Röda Korset bygger tält i Pansio

Platsbristen på flyktingförläggningen i Pansio i Åbo är nu så akut att man bygger tält utanför förläggningen. Men stämningen när Röda Korset bygger tälten är däremot väldigt god. #rödakorset #åbo #svenskayle #yle

A video posted by Yle Åboland (@yleaboland) on Sep 1, 2015 at 8:16am PDT

Finlands jägarförbund efterlyser betydligt fler dispenser för jakt på varg i stamvårdande syfte.

Enligt förbundet kan det leva upp till 36 vargflockar i Finland, eller ungefär tio fler än beräknat.

En ny vargflock har nyligen påträffats i trakten kring Salo och Raseborg.

Förbundet föreslår upp till 80 dispenser. Det motsvarar ungefär två dispenser per flock.

För tillfället pågår ett försök med 17 dispenser, men enligt förbundet är det för få, vilket leder till att vargstammen växer kraftigt.

Det i sin tur betyder fler husdjursskador, anser jägarna.

Ett projekt inom miljö- och marinbiologin vid Åbo Akademi får finansiering från EU:s forsknings- och innovationsprojekt Horizon 2020. Konkurrensen om projektpengarna är hård och därför bevisar det här att biologin vid ÅA har en hög nivå säger professor Erik Bonsdorff.

Förutom Bonsdorff är också FD Marie Nordlund med i projektet, som heter MARmaED (Marine management and ecosystem dynamics under climate change). Duon har ansvarat för ansökningsprocessen från akademins sida.

MARmaED är ett internationellt och interdisciplinärt nätverk som ska föra samman specifika och kompletterande kunskapsområden inom marin vetenskap från Finland, Norge, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Frankrike.

I praktiken kommer man på Åbo Akademi att fokusera på hur människans beteende i Norden berör marina ekoystem. Projektet drar igång den 1 oktober och kommer att hålla på fram till år 2019.

"Jag känner inte till ett enda annat fall i Finland"

Projektet finansieras med hjälp av pengar från EU-projektet Horizon 2020. En finansiering som är ytterst sällsynt, berättar Bonsdorff.

- Jag känner inte till ett enda annat fall i Finland där man skulle ha fått finansiering på den här nivån.

Från Finland deltar också Helsingfors universitet i MARmaED. Därifrån bidrar man med miljöekonomisk kunskap som inte finns tillgänglig till exempel på ÅA. Enligt Bonsdorff är det ändå fullt möjligt att också andra vetenskapsdiscipliner inom Akademin kan få delta i det tvärvetenskapliga projektet i framtiden.

Det var cirka 1 500 projekt som sökte finansiering via Horizon 2020, och endast 6% av dem fick finansiering.

- Jag besökte Kiels Universitet (som är i samma storlek som Åbo Akademi och Åbo universitet tillsammans) i sommar och där var man riktigt lyckliga över att man fått finansiering. Det berättar ganska mycket om nivån på finansieringen, berättar Bonsdorff stolt.