Åbolagen TPS och FC Inter kämpar mot nedflyttning i fotbollsligan. Fyra poäng skiljer mellan lagen som ligger tvåa respektive trea från slutet i tabellen. För två månader sedan var skillnaden tretton poäng och sex placeringar.

Vad är det som har hänt med lagens formkurvor?

Från att ha legat hopplöst sist i tabellen i flera månader och ha haft närmare tio poäng till nästjumbon har TPS kommit ifatt och lämnat jumboplatsen. Samtidigt har Inter dalat från att ha haft häng på medaljstriden till nedflyttningskampen.

- Vi har inte gjort mål. Vi har lyckats skapa chanser men vi har haft väldigt svårt att göra mål, förklarar Inter-målvakten Magnus Bahne sitt lags problem.

- De senaste matcherna har det i alla fall sett lovande ut - vi har varit bättre än motståndarna men vi har inte fått resultatet med oss, menar Bahne.

- Våra unga spelare ha blivit snäppet bättre, anser Stefan Strömborg, assisterande tränare i TPS.

- Medvetet eller omedvetet har vi ändrat vårt spel de senaste tio omgångarna. Förr spelade vi attraktiv och underhållande fotboll men förlorade matcherna med ett mål. Nu spelar vi mindre kortpassningsspel och mera rätlinjigt och då har poängen börjat ramla in. Dessutom har vi fått Mika Ääritalo tillbaka och nyförvärvet Joachim Osvold från Norge och de har varit viktiga för oss, fortsätter Strömborg.

Till saken hör att för bara två år sedan tog FC Inter silver och TPS brons bakom de fem senaste årens mästarlag HJK från Helsingfors.

Två saker är Bahne och Strömborg är i varje fall överens om. Åbofotbollen behöver lokalderbyna och Åbopubliken kommer att få se FC Inter spela mot TPS i fotbollsligan nästa år också.

Hör mera om deras tankar kring fotbollshösten i inslaget här invid.

Professor Hasse Karlsson tror att satsningen stärker Åbos roll inom hjärnforskningen. Hasse Karlsson. Bild: Yle/Christa Mäkinen

I och med att all forskning samlas på samma ställe stärks den neurovetenskapliga utbildningen och forskningen i Åbo, säger professor Hasse Karlsson vid Åbo universitet.

- Vi försöker öka den allmänna förståelsen om sjukdomar som har att göra med hjärnan eller sinnet. Högklassig forskning inom området behövs med tanke på alla hjärnsjukdomar som drabbar människor.

Åbo universitet och Åbo Akademi grundade redan 2011 Turku Brain and Mind Center för att föra samman forskningen inom ämnet. Syftet med centret är att öka synligheten och tillgängligheten för neurovetenskaplig forskning i Åboregionen. Det här underlättar samarbetet och främjar forskningen.

- Tanken med att samla kunskapen är också att Åbo ska bli en av de främsta hjärnforskningscentren i Finland och kanske också internationellt, säger Karlsson.

Brahms, Sibelius, dans och videoprojiceringar står på repertoaren när Åbo filharmoniska orkester inleder höstsäsongen.

Öppningskonserten på fredag består av Sofija Gubaidulinas violinkonsert Offertorium och Johannes Brahms 2:a symfoni. Dirigent är Leif Segerstam.

Nästa vecka fortsätter konsertserien med Jean Sibelius tragiska pantomim Scaramouche som kryddas med dans och videoprojiceringar.

På filharmoniska orkesters öppningsdag firas också vernissage för höstens utställning i VINO-galleriet i Konserthuset.

Inom två till tre år kan det att vara möjligt att via blodprov ställa diagnos på hjärnskakningar. Detta skulle snabba på diagnostiseringen vid matcher och idrottsevenemang och ge idrottarna mera tid att återhämta sig från skadan. Det tror forskare vid Åbo universitet.

Överläkare Olli Tenovuo tror starkt på att bästa sättet att analysera hjärnskakningar kommer att vara genom blodprov. olli tenovuo, åucs, Bild: Yle/Andy Ödman

- Det kan hända att allvarliga skador i hjärnan inte upptäcks via radiologiska undersökningar eller via magnetröntgen eftersom det är frågan om väldigt små nervceller som är skadade. Därför hoppas vi på att kunna hitta ämnen i blodet som kan visa vad det som har hänt i hjärnan, säger Olli Tenovuo som är överläkare vid Åbo universitetssjukhus (ÅUCS) och som leder forskningen kring hjärnskakningarna.

Det som forskarna hoppas på att hitta är väldigt små mikroRNA-molekyler som kan förekomma i hjärnan vid hjärnskakning och som är tillräckligt små för att nå ut i kroppens blodomlopp.

Tenovuo tror att det inom tre år kan vara möjligt att analysera hjärnskakningar via blodprov och att det efter det kommer att utvecklas en apparat som kan undersöka blodet och som man kan ha med till exempel vid matcher och idrottstävlingar.

Målvakten Karl-Filip Eriksson har återhämtat sig från två hjärnskakningar. karl-filip eriksson, eriksson, vps Bild: Yle/Andy Ödman

Svårt att veta när man är återställd

Fotbollsmålvakten Karl-Filip Eriksson, som spelar i ligalaget VPS, har inom ett år drabbats av två hjärnskakningar. Båda gångerna har han fått bollen hårt i huvudet.

För Eriksson, liksom för andra idrottare, har det varit svårt att veta när han har varit helt återställd från en hjärnskakning. Han har fått prova sig fram genom att först vila och sen prova på lättare träning. Då han har märkt att kroppen inte klarar av ansträngningen så har han fått återgå till vila.

Idag är Eriksson fullt återställd från sina hjärnskakningar och han hoppas givetvis på att man i framtiden lättare ska kunna analysera hjärnskakningarna för att idrottarna ska veta när man kan träna normalt igen.

Axxell Brusaby behöver en aktiv studerandekårsverksamhet. Det säger enhetschef Tomas Björkroth som hoppas att särskilt skolans ungdomsstuderande vill vara med.

Skolan har tidigare haft bland annat kioskförsäljning, det har ordnats gemensamma utflykter, julfester och andra evenemang, men av olika orsaker har aktiviteten under de senaste åren sinat.

- Dels har vi inte haft någon från personalen som har stött och lett den här typen av verksamhet tillräckligt aktivt och kanske inte heller studerandena inte är lika intresserade som tidigare av allmännyttig verksamhet? funderar Björkroth.

Kårverksamhet välkomnas av ungdomarna

I Lyan, som är rummet där studerande samlas på fritiden, träffar jag bland annat Robin Tallroth, Patrik Saari och Henna Paul. De kommer från olika delar av Svenskfinland och hästskötsel, lantbruk och djur vid Brusaby.

Överlag tycker de att en studerandekår låter bra. Hur många som vill eller orkar aktivera sig är ändå svårt att veta. Patrik Saari, som studerar tredje året djur, är inte övertygad om att ungdomarna orkar organisera sig.

Henna Paul som studerar tredje året hästskötsel tror inte heller att hon skulle ha tid att engagera sig medan Robin Tallroth som studerar första året lantbruk kan tänka sig att vara med. Tallroth efterlyser mera fritidsaktiviteter.

- För mycket fritid blir tråkigt i längden. Att få komma ut och umgås skulle vara bra!

Ny fritidsledare från och med i höst

I vintras sade fritidsledare Patrik Mattsson upp sig och med undantag av en kort period var skolan utan fritidsledare hela våren.

Från och med i höst är det i alla fall Kimitobon Niklas Lindberg som fungerar som fritidsledare på skolan. Han beskriver ungdomarna som aktiva och diskuterande. De kommer med önskemål och redan nu finns det tankar på vad man kunde göra tillsammans i höst.

- Lite idrott kommer vi att börja med och intresse för att jobba lite på kvällarna verkar också finnas, så det ska vi försöka fixa!

Lindberg tror att en organiserad kårverksamhet är bra med tanke på framtiden.

- Ungdomarna får känna att de kan påverka beslut och aktiviteter och lär sig grunderna för hur samhället fungerar.

Skolan behöver ett diskussionsforum

Förutom för att arrangera meningsfull sysselsättning på fritiden behövs en studerandekår också för att kommunikationen mellan studerande och personal ska löpa smidigare.

I en uppmärksammad tidningsartikel i Åbo Underrättelser (19/5/2014) riktade en grupp studerande kraftig kritik mot skolan, undervisningen och internatet. Och i en insändare i samma tidning kritiserade anonyma studerande nyligen skolans regler.

- Jag har inget emot åsikter och insändare, det är helt okej. Men jag hoppas definitivt att en organiserad studerandekårsverksamhet skulle skapa ett nytt forum för diskussioner där saker och ting skulle kunna lyftas fram i en positiv utvecklingsanda innan de växer och blir stora spöken, säger enhetschef Tomas Björkroth.

Närvaro på sociala medier ska föra polisen närmare den vanliga människan – och det har lyckats. Det tycker åtminstone ett par av Åbopolisens följare på Instagram, där alla uppdateringar också skrivs på svenska.

Det här gör man för att komma närmare människorna. Man svarar på frågor och kommentarer, tar emot önskemål och berättar om polisarbetet. Åbopolisen är den enda hela polisinrättningen i Finland som har ett Instagramkonto, därtill sköter enskilda poliser i Lojo och Helsingfors samma funktion. Men i Åbo är man i en klass för sig med i dagsläget över 1600 följare.

– Närvaro på sociala medier är viktigt för att vi ska kunna vara pålitliga och lätta att närma sig. Människor lär känna polisen, vi får information och vet vad människor önskar sig av oss, säger kriminalöverinspektör Jukka Mäkilähde som är mannen bakom Åbos satsning på Instagram.

– Det här är ett sätt att göra polisarbetet, att vara i kontakt med människor, upplysa dem och lyssna på dem. I polisens nationella vision står det att polisen ska vara yrkeskunnig, tjänstvillig, pålitlig, samarbetsorienterad och välorganiserad – och det vill vi också vara här. Kryddat med ett sinne för humor. Men man får inte skämta på någon annans bekostnad, bara om sig själv.

”Tummen upp för svenskan”

Enligt Jukka Mäkilähde har man fått mycket positiv respons för aktiviteten på Instagram – inte minst från svenskspråkiga eftersom alla inlägg skrivs på både finska och svenska. Det här uppskattar två av följarna, Hanna Holmberg och Karin Holmström.

– Jag har så många gånger råkat ut för att jag inte fått prata mitt modersmål när det gällt polisen, om det sedan varit blåstest eller något annat, det brukar alltid gå på finska. Därför är det absolut värt att ge tummen upp för svenskan, säger Holmberg.

– Jag är jätteglad över det, fortsätter Holmström. Jag blev riktigt till mig när jag såg det att jag kände att jag måste skriva att oj, jess, ni skriver på svenska! Även om den som skriver kanske inte alltid är jättebra på svenska försöker man, och det är som en bekräftelse på att polisen också finns där för oss svenskspråkiga.

Ger en bredare bild av vardagen

Även överlag gillar Karin Holmström och Hanna Holmberg vad de sett av Åbopolisen på Instagram. Holmström berättar att det har varit väldigt intressant att följa med deras jobb som hon tidigare inte hade någon inblick i.

– Då man bara följer med det på basis av notiser i tidningen tror man att det är bara rattfyllon och slagsmål, men dom laddar upp bilder på mycket annat också. Som polishundarna som ofta är väldigt söta, och fina nattbilder när de kör omkring och antagligen inte har så mycket att göra. Det avdramatiserar det hela på något sätt.

– Och så ser man lite vad det händer på orten också. Bilderna är ju inte bara från Åbo centrum utan också andra ställen, så man märker att ajaa, det finns brottslingar där också. I synnerhet när det dyker upp bilder från Pargas, därifrån jag är hemma, är det extra intressant, för själv ser jag nästan aldrig poliser där, säger Holmström.

Holmberg har överraskats positivt av Åbopolisens aktivitet och hade till exempel aldrig förväntat sig att de så snabbt svarar på hennes kommentar. Hon gillar genomgående polisens närvaro på sociala medier.

– Jag tycker det är super. Ju mer dom syns och ju mer vi människor vet om dom, desto bättre. Jag tror att folk överlag har en väldig skräck för polisen, men det behöver ju inte alltid vara så, dom är ju också människor, säger Holmberg.

Här hittar du Åbopolisens konto på Instagram.
De har även ett konto på Facebook med namnet Lounais-Suomen poliisilaitos och på Twitter med namnet TurunPoliisi.

Åbo stads inbesparingskrav har lett till att ett lågstadium i stadsdelen Patis nu funderar på att införa undervisning i skift för skolans elever. Det skriver tidningen Turun Sanomat.

Skolan måste spara in två lärartjänster och därför har idén om skolgång i skift nu aktualiserats.

I praktiken skulle det innebära att eleverna i årskurs 1-3 skulle ha undervisning på morgonen och förmiddagen medan de äldre eleverna skulle inleda sin skoldag på eftermiddagen.

Flera föräldrar har protesterat mot förslaget eftersom det skulle innebära att skoldagen för de äldre eleverna skulle ta slut vid sextiden på kvällen.

Enligt skolans föreståndare Ari Rusi är idén inte ny eftersom samma system utnyttjades i Finland under efterkrigstiden. Han anser att skolan skulle spara på både personal- och fastighetskostnader ifall förslaget godkänns.

Åbo stads undervisningsdirektör Timo Jalonen säger i sin tur att inga beslut som berör enskilda skolors resurser ännu har fattats och att skolan inte borde dra förhastade slutsatser.

Offer vid konstens altare inleder Åbo Filharmoniska Orkesters höst, som i vanlig ordning bjuder på ett digert program. Violinisten Baiba Skride från Lettland är solist och spelar på samma Stradivarius som användes då Offertorium uruppfördes i Wien - också då med Leif Segerstam som dirigent.
Orkestern är nu första veckan på jobb efter semestern och övningarna är i full gång. De flesta konserer ges i konserthuset men några utflykter görs också till t.ex. S:t Petersburg och Helsingfors. Klassisk musik är visserligen något av finkultur men tanken är att vem som helst ska kunna njuta av den och få en guldkant på tillvaron utan att det handlar om elitism. Ett steg i den riktningen är att orkestern satsar på grupper med Nyfikna nybörjare som får komma in bakom kulisserna.
Vad sedan orkesterns dirigent, Leif Segerstam, beträffar så har han inte legat på latsidan i sommar trots sjukdom, utan han har komponerat ett stort antal symfonier - bland annat inspirerad av halvmaratonlopp och sina barnbarn

Söndagen den 14 september ordnas den årliga Åboland-Ålandskampen, i år för 70 gången. Det är världens äldsta fortlöpande orienteringskamp mellan två regioner. I år arrangeras tävlingen av Pargas IF vid Våno skola.

Deltagarrekordet för Åboland-Ålandskampen är 178 deltagare från år 1995, då tävlingarna hölls i Sellmo i Nagu, och det rekordet försöker 100-årsjubilerande Pargas IF nu slå.

Med anledning av 100-årsjubileet inbjuds alla Piffare att gratis delta. Det finns tävlingsklasser från under 10-åringar till över 70-åringar. Dessutom erbjuds tre motionsbanor; en kort, en mellanlång och en lång.

Den som vill vara med ska helst senast på lördag 6.9 anmäla sig via Piffens orienteringssektions webbplats. Första starten är klockan 10, och starten är öppen ända till klockan 11.30.

Mer information finns på Piffens webbplats

Pargas IF:s fotbollsherrar åkte på en knapp bortaförlust mot LTU i division tre matchen på onsdagen.

Matchen slutade 2-1 till hemmalaget.

Piffen ligger på en fjärde plats i tabellen.

Den före detta freestyleåkaren, Åbobon, Pekka Hyysalo har valts till årets mest positiva finländare.

Hyysalo skadades svårt i en slalomolycka 2010 och har kämpat för att bokstavligen komma på benen igen. Hyysalo lärde sig gå på nytt på rekordtid ett halvår efter olyckan.

Han har startat organisationen Fightback som har som mål att samla medel till rehabilitering av personer som skadats i olyckor.

Hyysalo ordnar en löptävling i Åbo på lördag

Pekka Hyysalo Årets Åbobo 2014

Åbo planerar att öppna en ny psykiatrisk jour i staden vid årsskiftet. Enligt staden behövs en separat jour eftersom vården av psykpatienter kräver specialkunskap.

Samtidigt kommer antalet psykiatriska anstaltplatser att minska i Åbo. Bland annat planerar staden att lägga ner avdelningen G3 som är till för äldre svårt dementa patienter. Tanken är att avdelningens åtta patientplatser flyttas till andra anstalter i staden.

Övriga psykiatriska avdelningar skulle gå miste om sammanlagt fem anstaltplatser.

I dag torsdag presenteras och släpps boken Från Junnelius palats till Björneborgs stadshus, en bok på både finska och svenska om det anrika stadshuset i Björneborg.

Björn-Olof Malmström som har översatt den finska texten till svenska är både nöjd med att vara klar med sitt jobb och förväntansfull över hur boken ska tas emot.

- Det känns väldigt bra, för så länge som man håller på med den håller man på och tittar efter eventuella fel, och ändå finns det säkert något fel kvar. Jag kommer ihåg en historia om det där med tryckfel, där man i en bok skrev i denna bok finns inga tyrkfel, säger Björn-Olof Malmström med ett skratt och fortsätter:

- Det har varit ett stort jobb, men samtidigt väldigt givande. Författarna Sirkka-Liisa Hakala och Aarne Seppälä har båda två varit duktiga på sitt sätt. Seppälä har en flytande stil och Hakala är i sin tur mångkunnig när det gäller kulturhistoria, så de två har lärt mig mycket.

Björn-Olof Malmström. Björn-Olof Malmström Bild: Yle / Peter Karlberg

Boken Från Junnelius palats till Björneborgs stadshus beskriver inte bara husets historia, den innehåller också väldigt många bilder.

- Det finns gott om bilder på vägg- och takmålningar och sedan inte att förglömma kakelugnarna som man till mycket stor del har kunnat spara.

"Huset är värt sin bok"

Hur ser du på betydelsen på att den här boken nu kommer ut?

- Jag tycker att det blir skojigt att den kommer ut för jag har ju översatt den, säger Björn-Olof Malmström med ett leende och tillägger:

- Jag förstår att Björneborg stad behöver en bok där man presenterar någonting som är ganska speciellt. Jag tror inte att man hittar ett liknande hus i Finland åtminstone. Det är nog värt sin bok.

- Samtidigt berättar boken utförligt om husets historia som i många stycken nog är ganska intressant.

Nyrenässansk venedig-stil

Projektet inleddes 2010 och idén kom från stadsstyrelsen som sedan gav uppgiften till Pori-Seura. Materialet till boken har samlats in av Pori-Seura ry, Svenska Kulturfonden i Björneborg, Satakunnan Museo, Björneborg stad samt privatpersoner.

Tvåspråkigheten är en av orsakerna till att Svenska Kulturfonden i Björneborg gick med i finansieringen av projektet.

Björneborgs stadshus, Junneliuska palatset, är beläget på Rådhusbacken. Huset är uppfört i nyrenässansk venedig-stil 1894-1895 som ett privatpalats för Robert Junnelius och Hugo Rosenlew.

Byggnaden är ritat av den finländska arkitekten August Krook. Sedan 1962 ägs byggnaden av Björneborgs stad.

Björneborgs stadshus

Polisen i Raumo utreder ett dråpförsök som inträffade på onsdagen. En man född 1955 blev knivhuggen i huvudet på en gård strax efter klockan 18.

Mannen fördes till sjukhus men hans skador var inte livshotande.

Polisen har gripit en man född 1971 som är misstänkt för dådet.

Orsaken uppges vara svartsjuka.

I höst kör en ny satsning igång där experter vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) föreläser om aktuell forskning kring sjukdomar.

Föreläsningarna ordnas första torsdagen varje månad, är gratis och öppna för alla.

Höstens första föreläsning har temat vacciner. Den hålls torsdagen den 4 september klockan 18-20 i Risto Lahesmaa-salen i T-sjukhuset (Tavastgatan 11, Åbo).

I oktober är temat infektioner och allergier hos barn, i november hjärtsjukdomar och i december är temat preventivmetoder, barnlöshet och hormonbehandlingar.

Under varje temakväll är flera experter på plats och allmänheten kan också ställa frågor till experterna.

Föreläsningarna filmas och kan också ses per videolänk i centralsjukhusen i Björneborg och Vasa.

Åbo stads hälso- och socialstation på Hantverkaregatan 2 i Åbo centrum fyller 30 år i år.

Huset firade sina 30 år under torsdagen genom att erbjuda program för allmänheten. Mellan klockan 10-14 kunde Åbobor testa sin hörsel, baka hälsosamt bröd eller få tips av en näringsterapeut eller en idrottsinstruktör.

Utöver hälsocentralstjänster finns det också en tandläkarmottagning och en diabetesmottagning i huset. Via hälsostationen kan man dessutom få hjälp med olika typer av rehabilitering och få tips för att leva hälsosamt.

Stiftelsen för Åbo 2011, som skötte om kulturhuvudstadsåret, ska betala cirka två miljoner euro tillbaka till staten. Kultur- och undervisningsministeriet meddelade om saken i onsdags.

Enligt ministeriet har stiftelsen använt statliga stödpengar till andra ändamål än planerat. Enligt ministeriet borde stiftelsen egentligen betala upp till 4,7 miljoner euro åt staten. Staten jämkar ändå summan till cirka två miljoner euro.

Staten finansierade kulturhuvudstadsåret med 18 miljoner euro. Åbo stad betalade samma summa. En tredjedel av pengarna kom från privata instanser.

Enligt ministeriet ska den första raten betalas i december. Hela summan ska vara betald i slutet av år 2016.

Åbo 2011: Inga grunder för återbetalning

Stiftelsen anser att det inte finns grunder för återbetalning och att pengarna användes på rätt sätt. Nu överväger stiftelsen att göra en rättelseyrkan eller föra saken till förvaltningsdomstolen.

- Staten kräver tillbaka pengar som vi förvärvade från den privata sektorn. Staten anser att statsstödet var en förlustgaranti. Det här betyder att den som skapar ett stort projekt med både statlig och extern finansiering inte kan vara säker på att staten inte kräver den övriga finansieringen tillbaka - och det är ju alldeles på tok, säger Cay Sevón, vd för Åbo 2011.

Enligt Cay Sevón var det också klart från första början att stiftelsen kommer att fortsätta jobba några år efter 2011 för att man ska kunna dra nytta av och föra vidare alla goda idéer som kulturhuvudstadsprojektet gav upphov till. Satsningen på efterarbetet har kulturhuvudstadsstiftelsen fått beröm för upprepade gånger inom EU.

- Det var vi som som skapade den linjedragningen för Europas framtida kulturhuvudstäder. Nu omintetgör ministeriet det här, säger Sevón.

Åbo 2011 kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp

De uppmärksammade bränderna i Nagu i fjol går till åtal.

En person åtalas för sabotage. Egentliga Finlands tingsrätt behandlar åtalen i ett senare skede.

I två av fallen valde åklagaren att inte väcka åtal. Det här gällde två bränder i Nagu sommaren 2013. I ena fallet brann ett förråd i Ernholm och i det andra en rishög på Norrstrandsvägen.

Artikeln är stängd för kommentarer.

Flera utombordsmotorer har stulits från båthamnar i Åboregionen under helgen.

Enligt polisen har stölder inträffat i Masku, Nådendal och Reso. I Reso fick tjuvarna med sig ett helt båtsläp.

Polisen tar gärna emot tips som har att göra med fallen. Polisen kan nås per telefon på numret: 029 541 7258 och per e-post på adressen: palaute.lounais-suomi@poliisi.fi.

Rektor Marianne Pärnänen tycker det är viktigt att agera i ett tidigt skede. Ekenäs gymnasiums rektor Marianne Pärnänen. Bild: yle/Petra Thilman

I onsdags var en representant från narkotikapolisen i Åbo på plats vid ett föräldramöte i Katedralskolan för att informera om situationen. Lena Hindström-Pesu, ordförande för Hem och skola i Åbo, var på plats under mötet.

- Som förälder blir man väldigt orolig och det var nog en del chockade miner efter mötet. Som polisen berättade är det fråga om helt vanliga barn och det var nog en överraskning för många, säger Hindström-Pesu.

"Viktigt att lyfta fram saken i ett tidigt skede"

Att så många av eleverna som åkt fast för innehav av cannabis går i Katedralskolan är givetvis oroande säger rektor Marianne Pärnänen. Samarbetet med polisen har ändå fungerat bra och hon är nöjd över att polisen var på plats för att informera föräldrarna.

- Det är oroväckande att det är så många som använder droger men det positiva är att man lyfter fram problemen i ett tidigt skede. Då kan man agera innan det gått för långt, säger Pärnänen.

Anknytningen till Katedralskolan är enbart att de flesta ungdomar har gått eller går i skolan. Det har inte framkommit att någon större försäljning skulle ha ägt rum i skolan.

Alla ungdomar har ännu inte förhörts och polisen vill i det här skedet inte gå ut med mer detaljer kring utredningen.

Mer om det här i Yle Åbolands sändningar på fredag.