Husmor på gården Iso-Kohmo har fullt upp varje dag med 1950-talets hushållssysslor som många gånger förut ordnas temaonsdagar kl. 12–16.
På veckoslutet den 18–19.5 kl. 10–18 är det Byafest på Kurala Bybacke.Vintagebutiker, 50-tals modevisning, musik och dans,verkstäder, gamla bilar och guidade rundvandringar, soaré och Laila Kinnunen -show.
Kurala Bybacke finns som förut på Jahnvägen 45 i Åbo.

Konstinstruktör Thea Lang har hand om det mesta som riktar sig till svenskspråkiga i alla åldrar. Det är mycket nytt på gång på Bybacken

Sjökorten över Skärgårdshavet har kompletterats.

Trafikverket har låtit göra ett nytt sjökort över det svårnavigerade Lövskärsområdet norr om Nagu Storlandet och Korpo. Den här kartdelen har fått nummer 37 och ligger i randområdena av kustkorten 25, 26, 28 och 29.

Dessutom finns ett nytt hamnkort över Lövskär, Askgrund och Pargas. Det hamnkortet ersätter de specialdelar (25A, 25B, 25C, 25A1, 25C1 och 25C2) som tidigare fanns på baksidan av kustkort nummer 25.

Översiktskortet över Bottenhavet har också förnyats och har fått nummer 975. Det nya översiktskortet ersätter sjökort 5 över Bottenhavet. I och med de här tilläggen är sjökortens layoutreform, som inleddes 2003, komplett. Sjökortet som nu faller bort var det sista kustkortet enligt gammal modell.

Sjökorten säljs av Karttakeskus Oy med återförsäljare.

Workshop, sång och en hel del program väntar eleverna i Sirkkala skola som åker till Skolmusik 2013 i Esbo.

Under fredag och lördag ordnas den stora finlandssvenska festivalen Skolmusik i Esbo.

Från Sirkkala skola i Åbo åker 27 elever tillsammans med elever från Cygnaeus och S:t Olofskolan för att delta.

I Sirkkala har man övat sånger sedan januari. Lärarna Pia Siegfrids och Karina Alm säger att de övat mycket och att programmet under festivalen är fullspäckat.

I vintras fanns det 271 lodjur i Egentliga Finland enligt Finlands viltcentrals analys.

Under räkningen i mitten av januari hittades 61 lodjursföryngringar, alltså honor med en eller flera ungar. Finlands viltcentral har nu räknat ut att hela stammen då bestod av 271 lodjur i Egentliga Finland.

- Lodjursstammen är betydligt större än vad vi förväntade oss, säger viltplanerare Jörgen Hermansson på Finlands viltcentral.

Det förekom också stora skillnader i hur tät stammen är på olika håll. Lodjurskoncentrationen är störst på Kimitoön och i Salotrakten, och vid Letala är stammen också tät. Kring Gustavs, Reso och i Åbotrakten är stammen glesare. I Pargas var stammen också ganska gles, men i skärgården fanns det något flera lodjur enligt Hermansson.

- I Salotrakten och Kimitoön har man definitivt vissa problem av lodjuren, dels skador på tamdjur - lite på får, men mera på katter - dels får man in lodjurna på gården och det känns lite otryggt fast de inte direkt är farliga. Det är klart att lodjuren har en stor påverkan på rådjursstammen och jägarna tycker att lagom är bäst, säger Hermansson.

Under jaktsäsongen 2012-2013 sköts 14 lodjur i Egentliga Finland. Viltcentralen bevlijar dispens för lodjursjakt efter att Jord- och skogsbruksministeriet utgående från räkningarna fastställer hur många djur som får fällas.

- Mycket tyder på att den totala mängd vi kan skjuta i Egentliga Finland kommer att vara högre nästa vinter. Det finns möjlighet att göra ett betydligt större uttag utan att lodjursstammen äventyras på något vis, säger Jörgen Hermansson.

Fartygen som samlar in avfall i skärgården i sommar tar också emot blandat bygg- och städavfall i år. Insamlingen sköts av två fartyg i slutet av juli.

Det ena fartyget tar emot metallskrot, farligt avfall och elapparater utan avgift på samma sätt som tidigare år.

Det andra fartyget tar emot byggavfall och annat blandavfall som packas i särskilda säckar. Säckarna säljs i SEO i Nagu, Cap Horn-butiken i Korpo samt i Rauhala- och Toppå avfallscentraler

Möbler och trädgårdsmöbler kan också hämtas till fartyget.

Bygg- och städavfallet från skärgården transporteras till Åbo för vidare sortering.

Vid fyratiden natten till torsdagen försökte någon bryta sig in i apoteket i Pargas. Ytterdörren var uppbruten och glaset i dörren i vindfånget hade krossats. Inget verkade ändå vara stulet.

Samma natt försökte någon bryta sig in i hälsokostaffären i Pargas. Där hade tjuvarna försökt bryta upp ytterdörren utan att lyckas.

Skickliga Skärgården heter en nybildad förening som ska driva lokala konst- och hantverksföretags intressen och hjälpa småföretagen i Åboland att samarbeta.

En av dem som ska vara med och ställa ut är Pargasbon Karin Holmström.

Hon är tecknare och sedan några månader tillbaka, också företagare.

Av Lotta Sundström.

Konserthuset i Åbo har fått en ny kulturbutik där man kan köpa biljetter till föreställningar också dagtid på vardagar. Biljettkassan har hittills endast varit öppen i samband med konserter.

Åbo filharmoniska orkesters intendent Emilie Gardberg säger att när biljettkassans öppettider begränsades 2009 tappade man en del av kontakten med publiken. Nu ska utrymmet med kulturbutiken piffas upp till ett vardagsrum för besökare.

Alpsymfonin är vårens höjdpunkt

På torsdag kväll kulminerar Åbo filharmoniska orkesters vårsäsong med en stor konsert. Orkestern sätter upp Richard Strauss Alpsymfoni tillsammans med Åbo konservatorium, Åbo Yrkeshögskola, och Corno- klubben.

Nästan hundra musiker medverkar i konserten. Dirigent är Leif Segerstam.

I Björneborg kan fackförbundet JHL utvidga sin proteststrejk mot att gatuskötseln läggs ut på entrepenad.

De offentligt anställdas fack JHL inledde i går en tre dagars strejk mot att staden konkurrensutsätter gatuskötseln i Östra Björneborg.

320 JHL-medlemmar strejkar och det har stängt idrottsplatser och påverkat matserveringen på skolor och daghem i staden.

Strejken slutar imorgon kväll, men JHL Björnebrogs huvudförtroendeman säger att känslorna går heta och att man ska överväga vidare åtgärder på ett stormöte i morgon.

Skolor i sämre bemedlade områden i Åbo får bara litet tilläggsresurser. Det visar en utredning som överlämnades till undervisningsminister Jukka Gustafsson på torsdagen.

Med hjälp av en statistisk modell granskade man om skolor som verkar i svårare miljöer fick mer finansiering per elev än skolor i andra områden.

I synnerhet i de lägre årskurserna i Helsingfors och Esbo fanns det ett samband mellan svåra sociala förhållanden och extra resurser till skolan.

Oftast får skolorna tilläggsresurser genom stöd till elever med invandrarbakgrund och elever i specialundervisning.

Vanda och Åbo var satsade inte lika mycket tilläggsresurser på att stöda skolor i utmanande sociala miljöer.

Under bara en eftermiddag åkte sex unga personer fast för användning av narkotika i Kimito.

Det var samtal från bekymrade föräldrar som fick polisen att under en eftermiddag i början av maj granska ungdomarnas eventuella användning och handel med droger på Kimitoön.

Toppen av isberget?

Enligt polisen är det som kom fram under övervakningen troligen bara toppen av isberget.

Överkonstapel Janne Aro-Heinilä berättar att polisen i samband med övervakningen i Kimito kom i kontakt med många barn och unga som verkar ha en positiv inställning till narkotika och särskilt cannabis.

– Många har bilder på cannabis i sina telefoner, smycken som föreställer cannabisblad och så vidare. Det här är oroväckande eftersom en positiv attityd också kan betyda att man inte har något emot att prova på narkotika om tillfälle ges, förklarar överkonstapel Janne Aro-Heinilä.

Problem i hela Egentliga Finland

I en undersökning som Åbo center för barn - och ungdomsforskning nyligen utförde kom det fram att trettio procent av Kimitoöns niondeklassare blivit erbjudna narkotika. Vid polisen väcker också de här uppgifterna oro, men inte förvåning.

Liknande resultat skulle enligt överkonstapel Aro-Heinilä med största sannolikhet fås i alla andra kommuner i Egentliga Finland.

– Riktningen är klar. Narkotika sprids och säljs i hela Egentliga Finland och unga provar oroväckande lätt på narkotika om de har en chans.

Enligt den undersökning som gjorts vid Åbo center för barn- och ungdomsforskning har i medeltal knappt 18 procent av niondeklassarna i andra kommuner i Egentliga Finland blivit erbjudna droger.

Bra att föräldrar oroar sig

Då det gäller Kimitoön är det enligt polisen ett gott tecken att föräldrar fattat misstankar om narkotikabruk. Det kan betyda att problemen ännu är relativt små.

– När det är polisen som fattar misstankar har problemen vanligtvis redan vuxit sig ganska stora och det kan vara svårt att få bukt med dem.

De föräldrar som tagit kontakt med polisen hoppas att polisens närvaro och eventuella böter eller anmärkningar ska ha avskräckande effekt på de unga.

Polisens önskar ändå att föräldrarna själva redan i ett mycket tidigare skede skulle uppfostra sina barn till att hålla sig borta från narkotika.

Förutom de negativa konsekvenser knark har på hälsan betyder en anmärkning i brottsregistret eller polisens egna anteckningar att livet på många sätt kan försvåras.

Åbo konstmuseum bjuder på svensk surrealism i sommar. Utställningen Främmande fågel med verk av surrealisten Max Walter Svanberg (1912-1994) öppnar nämligen på Åbo konstmuseum på fredag. Utställningen bjuder på drygt 70 konstverk av Svanberg.

Svanberg var den ledande surrealisten i Sverige, men han är inte känd i Finland. Det är första gången som hans verk kan ses i en så här stor omfattning i Finland.

- Vi befinner oss på rätt mark. Åbo var centrum för den finländska surrealismen från och med 1930-talet, säger äldre amanuens Christian Hoffmann vid Åbo konstmuseum. Vi ställde också nyss ut verk av den finska surrealisten Otto Mäkilä, så det här är en god fortsättning på den utställningen, fortsätter Hoffmann.

Främmande fågel ordnas i samarbete med Malmö konstmuseum och pågår till mitten av september.

Det är idrottstävlingarna som Rainer, hans bror Sven och lotssonen Erick Hansen höll på med, särskilt i höjdhopp, diskus och kula. De hade buskar med vinbär och stickelbär, och man plockade blåbär, lingon och hallon.

Och där fanns fars tobaksodling, visar Wallenius. Tobak var en bristvara, och eftersom den var dyrare än potatis, så fick en del av potatislandet ge vika för tobaken. Och det kunde hända att pojkarna någon gång smygrökte.

Då barnen växte upp hjälpte de till med fisket, med djuren och med att bärga hö. Överallt där man kunde ha lite hö, så plockades det stenar till långa murar. Murarna skyddade mot vinden, men också mot att korna skulle komma in på området och äta upp allt man odlat. För det måste finnas sparat ordentligt med mat och foder innan vintern, för sedan visste man aldrig med säkerhet hur länge isarna var farliga. Något år, kommer Wallenius ihåg, låg isarna kvar över valborg.

Fyrfolket och byn

Fyren på Enskär byggdes 1833, men redan länge innan det hade det funnits bosättning där. Som mest bodde på 1870-talet ett 60-tal personer på ön - lotsfamiljer i byn och fyrfolket närmare fyren. Wallenius farmors morfar R. E. Timen började 1838 tjänstgöra som fyrvaktare men var också fyrmästare. Wallenius farmors farbror E. A. Melander var fyrvaktare 1893-1926. Wallenius farfar, hans far och han själv var fyrmästare, en titel som 1946 byttes till radiofyrmästare och 1987 till farledsmästare.

Wallenius minns många haverier och räddningsoperationer, och hur rädd man var då fiendeplanen under kriget på väg mot hamnarna i Raumo och Björneborg flög över Enskär. Fyren var ett fint riktmärke.

Fyrmästarens hus, där fyrmästaren och de tre andra fyrvaktarfamiljerna hade varsin bostad, finns fortfarande kvar. Riktigt kalla vinterdagar brukade man elda i kakelugnen i stora kammaren två gånger per dag, men i köket var det kallare. Ofta hade vattnet i ämbaret frusit till under natten, så att man måste börja med att krossa isen innan man kunde koka kaffe.

Fyrmästarhuset renoverades - på gott och ont

Men bostäderna ser inte alls ut som förr. Fyren automatiserades och 1993 flyttade fyrmästarna bort. Under en renovering för ett antal år sedan, revs det mesta av det gamla ut och ersattes med nya material och nya möbler. Man drog in varmt vatten, byggde duschar och wc. Museiverket hann inte ens reagera.

Både Rainer Wallenius och den nuvarande företagaren vid fyren Kari Laaksonen tycker det är synd att de gamla traditionerna och föremålen försvunnit. Å andra sidan finns det nu en livlig uthyrningsverksamhet. Husen används och det är många som sommartid besöker dem och fyren.

- Fyren och husen tål inte ett alltför stort slitage, säger Wallenius. Men det är klart att det är det bästa sättet att bevara husen, att använda dem. Men det är en svår balansgång så att det inte blir för många besökare.
I tv-programmet Närbild på Yle Fem besöker vi Enskärs fyr och flera andra fyrar längs kusten. I programmet frågar vi vem som ska ta ansvaret för att bevara fyrarna och fyrmiljön.

Kvinnor väntar allt längre med att skaffa barn. Enligt läkare vet många kvinnor inte om hur svårt det kan vara att bli gravid efter 30.

Medelåldern för när kvinnor i Finland får sitt första barn stiger hela tiden. I dag är de flesta kvinnor 29 år när de får sitt första barn. Många väljer att vänta med att bilda familj eftersom de först vill bli klara med studierna och hinna jobba ett par år. Enligt specialläkare Rauni Klami ska man inte vänta allt för länge.

- Att bli mamma sent ökar riskerna med graviditeten. Sen kan det också vara svårt att bli gravid när man fyllt 30 år, säger Klami.

Fertiliteten sjunker drastiskt efter en kvinna fyllt 30 år. Jämförelsevis har en 25-årig kvinna endast en 3,5 procentig risk att inte kunna bli gravid. Motsvarande siffra för en 40-årig kvinna är 33 procent.

Att kvinnor allt fler kvinnor väljer att vänta har gjort att fertilitetsbehandlingarna ökat men enligt specielläkare Rauni Klami är behandlingarna är allt annat än ett säkert kort.

- Är man över 40 är det svårt att bli gravid även med hjälp av fertilitetsbehandlingar, säger Klami.

Symbolen för bagarna vid hantverksmuseet i Åbo, en gyllene kringla, stals natten till onsdagen. Det meddelar museicentralen.

Kringlan hängde utanför bagarens hus i flera tiotals år.

Området på Vårdberget där museet befinner sig är bevakat och omgärdas av ett stängsel.

Det är fritt fram att landa med helikopter på sin egen tomt och det är inte skäligt att kräva miljötillstånd för att lyfta och landa. Det anser miljönämnden i Pargas om helikopterplattan i Ybbersnäs.

Grannarna har gått till domstol och kräver att helikopterplattan inte får användas, bland annat för att trafiken stör kor som betar i närheten. Vasa förvaltningsdomstol ville därför ha ett utlåtande från nämnden.

Miljönämnden anser att man inte kan grunda beslut på misstankar om att helikopterflygningarna är mer omfattande och av annan art än vad det står i ansökan. Nämnden valde ändå att ta bort stycket som beskrev vilka olägenheter som grannens kor kan ställa till med för helikopterägaren. På de raderna beskrevs hur kornas avföring och urin kan påverka badvattenkvaliteten samt ge upphov till en ökad mängd av flugor och att grannarna således orsakar varandra lika stora olägenheter. Det var stadens miljöinspektör som stod för de formuleringarna, men nämnden ansåg att de var onödiga.

Enligt miljönämndens ordförande Andreas Johansson var det villaägaren i Ybbersnäs som var i kontakt med Trafiksäkerhetsverket för att göra så rätt som möjligt för att ha en officiell landningsplats trots att det inte är ett absolut krav om man äger en helikopter.
- Saken kunde ha passerat helt obemärkt om ägaren inte ansökt om tillstånd. Om det är så att trafiken blir mera omfattande, då kan vi kräva miljötillstånd eller att flygningarna upphör.

Villan i Ybbersnäs där helikopterplattan finns har väckt uppmärksamhet efter att det visat sig att byggnaden inte byggts enligt ritningarna. Enligt Johansson kan det ha bidragit till att ägaren för säkerhets skull valde att anhålla om alla möjliga tillstånd för helikopterplatsen. Tidigare artiklar om helikopterplattan har väckt häftiga reaktioner bland Yle Åbolands webbesökare. Johansson har förståelse för det eftersom det inte är helt normalt för finländska förhållanden att man flyger helikopter till sin sommarvilla.

Helikoptrat får landa i Ybbersnäs

I dag öppnar Lilla ringvägen i Åbolands skärgård.

Förbindelsebåten Östern börjar köra från Nagu i dag fredag, första turen gick klockan 8:30 norrut mot Själö och Hanka.

Lilla ringvägen är öppen ända fram till den 1 september. Den ligger i fem städers område; Åbo, Reso, Nådendal, Pargas och S:t Karins och går runt Erstan. Två tredjedelar av vägen finns på öar.

Lilla ringvägen är en del av den mer omfattande rutten Skärgårdens ringväg.

Mer info om Lilla ringvägen

Det är högsäsong för cykelstölder just nu. Polisen meddelar att enbart i Salotrakten har 47 cyklar rapporterats stulna sedan början av april.

Det är främst nya cyklar som försvinner och de flesta cyklar som stulits har varit låsta.

Speciellt eftertraktade verkar Jopo-cyklar vara.

Stölderna har i många fall skett mitt på ljusa dagen i centrum, men tjuvar har också farit iväg med låsta cyklar från gårdar på bostadsområden.

Stölderna misstänks vara organiserade och tjuvarna transporterar troligtvis bort cyklarna med ett annat fordon.

Polisen rekommenderar att man alltid låser fast sin cykel. Dessutom lönar det sig att skriva upp cykelns ramnummer - då är det betydligt lättare att returnera cykeln till rätt ägare ifall polisen kommer över en stulen cykel.

Personer som tror sig veta något om cykelstölderna ombeds ta kontakt med Salopolisen på nummer 0718748200.

Föreningen Granskaren och Finsk Tidskrift som behandlar ämnet Universitetet, dess autonomi, historia och gemenskap med kända föreläsare som Mats Benner och Ebba Witt-Brattström.

Seminariet som redan har väckt en hel del förhandsintresse är öppet för allmänheten och tar upp aktuella saker inom universitetesvärlden som plattexamen, strukturras, ämnesdöd, anställningsstopp, ny- och gammalhumniora, leveransklara magistrar, doktorer och andra produkter!

Forskaren Pia Maria Ahlbäck är arrangör för seminariet och välkomnar folk till seminariet kring Universitetet som hålls den 24 maj i auditorium Ringbom på Axelia på Biskopsgatan i Åbo. Det hela inleds med Mats Benner kl 9.30.

Morgonparlamentet diskuterade miljardsatsningarna på husdjur, omorganisationen vid Åbo Akademi, VM i ishockey och Krista Siegfrids framfart i Eurovisionsschlagertävlingen.

Maria Leppäkari och Jan Svanberg debatterade under ledning av Jesper Alm.