![Rainer Wallenius och nuvarande företagaren vid fyren, Kari Laaksonen, på väg mot Enskär.]()
I mer än 150 år var Rainer Wallenius släkt fyrvaktare på Enskär utanför Nystad, och det är massor av minnen som kommer tillbaka då han vandrar längs stigen från hamnen upp mot fyren.
Det är idrottstävlingarna som Rainer, hans bror Sven och lotssonen Erick Hansen höll på med, särskilt i höjdhopp, diskus och kula. De hade buskar med vinbär och stickelbär, och man plockade blåbär, lingon och hallon.
Och där fanns fars tobaksodling, visar Wallenius. Tobak var en bristvara, och eftersom den var dyrare än potatis, så fick en del av potatislandet ge vika för tobaken. Och det kunde hända att pojkarna någon gång smygrökte.
Då barnen växte upp hjälpte de till med fisket, med djuren och med att bärga hö. Överallt där man kunde ha lite hö, så plockades det stenar till långa murar. Murarna skyddade mot vinden, men också mot att korna skulle komma in på området och äta upp allt man odlat. För det måste finnas sparat ordentligt med mat och foder innan vintern, för sedan visste man aldrig med säkerhet hur länge isarna var farliga. Något år, kommer Wallenius ihåg, låg isarna kvar över valborg.
Fyrfolket och byn
Fyren på Enskär byggdes 1833, men redan länge innan det hade det funnits bosättning där. Som mest bodde på 1870-talet ett 60-tal personer på ön - lotsfamiljer i byn och fyrfolket närmare fyren. Wallenius farmors morfar R. E. Timen började 1838 tjänstgöra som fyrvaktare men var också fyrmästare. Wallenius farmors farbror E. A. Melander var fyrvaktare 1893-1926. Wallenius farfar, hans far och han själv var fyrmästare, en titel som 1946 byttes till radiofyrmästare och 1987 till farledsmästare.
Wallenius minns många haverier och räddningsoperationer, och hur rädd man var då fiendeplanen under kriget på väg mot hamnarna i Raumo och Björneborg flög över Enskär. Fyren var ett fint riktmärke.
Fyrmästarens hus, där fyrmästaren och de tre andra fyrvaktarfamiljerna hade varsin bostad, finns fortfarande kvar. Riktigt kalla vinterdagar brukade man elda i kakelugnen i stora kammaren två gånger per dag, men i köket var det kallare. Ofta hade vattnet i ämbaret frusit till under natten, så att man måste börja med att krossa isen innan man kunde koka kaffe.
Fyrmästarhuset renoverades - på gott och ont
Men bostäderna ser inte alls ut som förr. Fyren automatiserades och 1993 flyttade fyrmästarna bort. Under en renovering för ett antal år sedan, revs det mesta av det gamla ut och ersattes med nya material och nya möbler. Man drog in varmt vatten, byggde duschar och wc. Museiverket hann inte ens reagera.
Både Rainer Wallenius och den nuvarande företagaren vid fyren Kari Laaksonen tycker det är synd att de gamla traditionerna och föremålen försvunnit. Å andra sidan finns det nu en livlig uthyrningsverksamhet. Husen används och det är många som sommartid besöker dem och fyren.
- Fyren och husen tål inte ett alltför stort slitage, säger Wallenius. Men det är klart att det är det bästa sättet att bevara husen, att använda dem. Men det är en svår balansgång så att det inte blir för många besökare.
I tv-programmet Närbild på Yle Fem besöker vi Enskärs fyr och flera andra fyrar längs kusten. I programmet frågar vi vem som ska ta ansvaret för att bevara fyrarna och fyrmiljön.