På torsdagen presenterade Åbo stad vad man kommit fram till i utredandet av att bygga spårväg. Nästa år kan det finnas byggbeslut.
Ett femtiotal Åbobor bänkade sig i auditoriet på Trädgårdsgatan. En övervägande del var män i medelåldern, med andra ord den grupp som flitigast åker personbil.
Efter presentationen hade publiken en timme på sig att ge sina synpunkter till stadens ingenjörer och till konsulterna som ansvarat för planeringsarbetet. De hade fullt upp med att svara på frågor och ta emot förbättringsförslag. Publiken uppmanades att skriva sina förslag på lappar som de sedan fick klistra upp bredvid plankartorna, gröna lappar för att ge tummen upp för planerna och röda lappar med mer kritiska kommentarer.
Det är tillsvidare oklart hur fet notan är, men grovt sett rör det sig om 300 miljoner euro för knappt 30 kilometer dubbelspårig spårväg. De föreslagna linjerna går från Salutorget mot Runosbacken, passagerarhamnen, Hirvensalo, Skansen och Österås. Om planerna framskrider, kan det redan nästa år finnas beslut på byggandet. Som så många andra som är på plats har också Martti Koskela minnen av de gamla spårvagnarna i Åbo som togs ur trafik 1972. Han misstänker att Åbo är en för liten stad för att skattebetalarna ska ha råd med projektet.
Nu finns två eller tre alternativa sträckningar för varje linje och en konsultfirma har övervägt för- och nackdelar med dem alla, bland annat de tekniska förutsättningarna och hur mycket de påverkar omgivningen.
En man som säger sig vara en hängiven bilist önskar att spårvägarna inte byggs så att de bromsar upp biltrafiken. Han tycker att alltför många frågor från publiken kretsade kring kostnader och sådant som det ännu inte finns svar på. Han önskar att diskussionen mera hade hållit sig till sträckningarna som var kvällens egentliga tema.