På de flesta institutioner vid Åbo Akademi är man missnöjda med beslutet att universitetet i framtiden har endast fyra fakulteter. Men det finns även de som ser synergieffekter i modellen.
– I en stor fakultet är det svårt att marknadsföra sig för studerande, det är svårt att hitta en vi-anda och att köra en egen linje eftersom ämnena är så olika. Det blir jättesvårt att bilda en bra och fungerande helhet. Det är också svårt att få hela enheten att fungera ekonomiskt effektivt, säger Jan-Åke Törnroos, prefekt på Handelshögskolan.
Törnroos säger sig vara djupt missnöjd med förslaget och han tycker det är synd att man nu kan komma att rasera det goda Handelshögskolan byggt upp som en egen resultatenhet. Han kritiserar också att det hela styrs genom tvång uppifrån, i stället för att förlita sig på frivillighet.
– Jag tror inte organisationsreformen ger några inbesparingar eller att professorerna får mer tid för forskning. Det blir andra typer av intriger inom fakulteten, kanske också block, skyttegravar och ställningskrig mellan de olika ämnena. Det har man sett hända också tidigare.
”Satsa i stället på gräsrotsnivån”
Hankenprofessorn Törnroos menar att ÅA närmat sig frågan från fel håll.
– Man bör först se vilka sparkrav man kan ställa på den nuvarande organisationen och börja slimma den, och först därefter se hur organisationen borde se ut efter det. Nu gör man två saker på samma gång och det blir väldigt problematiskt. Många känner sig säkert en stor oro inför framtiden.
Till dem hör också teologiska institutionens prefekt Antti Laato. Han ser de nya stora fakulteten som ogynnsamma för små ämnen, som riskerar hamna i skymundan.
– Det är alldeles klart. När du själv har beslutsmakt har du möjlighet att utveckla dig själv, men nu måste en liten enhet gå genom större fakultetsråd och ända upp till styrelsen. Det är klart det finns svårigheter där och det tar många steg innan man kommer någonvart, säger Laato som också frågar sig om man nu borde tänka mera på gräsrotsnivån.
– Vi har nu använt vår arbetstid till att hela tiden omstrukturera våra enheter hit och dit, det är väldigt tidskrävande. Alla pengar som kommer till ÅA kommer via arbetet som vi gör i de olika fakulteten på gräsrotsnivå. Vi behöver arbetsro för utbildning, forskning och dylikt. Det enda sättet att garantera ett gott resultat är att ta hand om dem som gör pengar och omstruktureringar hela tiden är inte bra.
Också positiva reaktioner
Den slutliga utformningen av organisationsreformen klarnar först i höst när rektor Jorma Mattinen presenterar ett färdigt förslag. I dagsläget vet man inom institutionerna inte vad som egentligen kommer att hända.
– Allt är i dimma på nåt vis, det är väldigt svårt att förutspå hur det kommer att bli. Vi måste få mer konkret information hur det är tänkt att det ska organiseras, säger Martina Björklund, viceprefekt på humanistiska fakulteten.
Åbo Akademi söker förutom inbesparingar också en klarare struktur som bättre ska motsvara verksamheten. Det här förstår och undertecknar Tapio Westerlund, viceprefekt på institutionen för kemiteknik, och menar att fördelarna syns tydligast just inom naturvetenskaperna där man redan samarbetar en hel del över ämnesgränserna.
– Modellen verkar förnuftig. Vi behöver större enheter för att samordna verksamheten inom institutionerna. Genom att koordinera verksamheten bättre och titta över vad det finns för möjligheter att samarbeta mer intensivt, så hittas det säkert sätt att effektivera verksamheten och få inbesparingar, säger Westerlund.
– Genom att vi får en verksamhet som kan koordineras gemensamt har vi möjligheten att effektivera verksamheten oh genom det kan vi kanske undvika större inbesparingar. Om budgeten inte är i balans behöver man antingen mera pengar eller minska på utgifterna, och jag tror att vi genom det här kan få en budget som är klart starkare än i dag.
Läs också:
"Bra att ett beslut fattades"
Vasa: Prorektorn orolig för framtiden