Grankulla, Finström och Mariehamn ligger i topp när kommunerna satsar på motion och idrott. På de här orterna lägger kommunen ut över 200 euro per invånare på motion, idrott och sport. Var fjärde kommun i landet satsar under femtio euro per invånare. SÅ LÄSER DU KARTAN:
Kommunernas idrottspengar betalar för motions-, sport- och friluftslivstjänster. Det handlar om allt från motionsspår och sporthallar till idrottsföreningarnas bidrag. Kort och gott ger det finländarna möjligheten att motionera gratis eller till nedsatt pris.
– Om du vill springa i Finland går du till löpbanan och så springer du, ingen tar betalt. Samma gäller sportplaner och skidspår. Vi är vana att få det gratis men på många håll i Europa betalar man, säger Svenska Yle:s sportjournalist Magnus Eklöf.
Inga minimikrav i lagen
Vilka tjänster en kommuninvånare får varierar stort. Lagen ställer inga minimikrav på kommunerna och det är rätt vanligt att de inte satsar så mycket. Drygt var fjärde kommun lägger ut mindre än 50 euro per invånare. Hit hör till exempel Närpes, Vörå, Pargas och Sjundeå. Sagu, Malax och Kristinestad hör till dem som satsar allra minst enligt Statistikcentralens uppgifter.
Malax lägger bara 13 euro per invånare på idrott, enligt Statistikcentralen. Den extremt låga siffran kan ändå förklaras av att tekniska sidan eller bildningsväsendet i vissa kommuner står för en del av idrottsverksamhetens kostnader. Malax räknar med att de i verkligheten lägger ut ungefär 60 euro per Malaxbo. Trots det här ligger Malax långt från toppen.
– Vi har inte valt bort något, bara valt till. Vi har fokuserat på idrottshallen, fotbollsplan, friidrott och motion i skolan, säger kommunens fritidssekreterare Anders Hendricksson.
Uppvärmd fotbollsplan i Grankulla
Rejält över hälften av landets kommuner satsar 50-99 euro per invånare. S:t Karins, Åbo, Borgå och Karleby hör till dem. Fler stora och mellanstora städer som Esbo, Uleåborg, Tammerfors, Helsingfors och Vasa satsar över 100 euro per invånare.
Bara fyra kommuner lägger ut över 200 euro per invånare. Det är lappländska Pelkosenniemi i topp med skidcenter och sportskyttebanor. Lilla Finström på Åland med under tretusen invånare har både simhall, idrottshall och kommunalt tennisplan. Grankulla erbjuder sina invånare slalombacke, tennishall, ishall, bollhall och uppvärmd fotbollsplan som kan användas året om.
– Det förvånar mig inte att Grankulla ligger i topp, vi har länge satsat hårt på kommuninvånarnas hälsa. Särskilt barn och äldre har vi försökt aktivera, en målsättning är ju också att vi sparar in på hälsovårdskostnader om invånarna är friskare, säger Susanna Tommila som är kultur- och fritidschef på Grankulla stad.
Malaxbor simmar i Vasa
Vasa ligger på 25-minuters avstånd från Malax med bil. Det här påverkar också kommunens idrottssatsningar.
– Det beror ju på vilka tjänster som finns runt omkring kommunen. Malaxborna har närmare till Vasa simhall än jag som själv bor i Vasa, säger Anders Hendricksson som är Malax fritidssekreterare.
På frågan om den lilla staden Grankulla faktiskt behöver erbjuda allt från en slalombacke till en uppvärmd fotbollsplan själva svarar Tommila att invånarna förväntar sig det.
– Visst samarbetar vi med Esbo i viss mån, men invånarna vill ju att deras skattepengar används för idrottstjänster som ligger nära dem geografiskt, säger Tommila.
Kärvare framtid?
Då befolkningen åldras och kommunerna vänder på varje slant kan också idrottspengarna drabbas.
– Hur mycket vi kan satsa på idrott och motion i framtiden är helt beroende av den kommunala ekonomin. De närmaste fem åren ser det inte ut som om vi får mer resurser, säger Anders Hendricksson.
Den ishall som Malax just nu planerar ska ett aktiebolag bygga. Det blir också en billig ishallsvariant. Yle sportens journalist Magnus Eklöf säger att fler kommuner står inför liknande situationer.
– I framtiden kan idrottsföreningarna själva få lägga in mer pengar för hallar, planer och träningsfaciliteter. Det som har varit billigt hittills kan bli dyrare under kommande år, säger Eklöf.
Uppgifter för kommuner som blivit sammanslagna med andra kommuner efter 2011 saknas. Kartan är ritad enligt nuvarande kommungränser. Därför fattas Haukipudas, Kiiminki, Oulunsalo och Yli-Ii (numera delar av Uleåborg), Karislojo och Nummi-Pusula (numera delar av Lojo), Kerimäki och Punkaharju (numera delar av Nyslott), Kesälax (numera del av Kides), Kikois (numera del av Sastamala) och Nilsiä (numera del av Kuopio), Suomenniemi och Kristina (numera delar av S:t Michel), Töysä (numera del av Alavo), Vihanti (numera del av Brahestad) samt Lillkyro (numera del av Vasa).
Hör och se mer om kommunernas idrotts- och motionssatsningar i Yle nyheters radio- och tv-sändningar på måndag samt i Sportmagasinet på tisdag.