- Vi diskuterade saken i Kimitoön för några år sedan. Men då kom vi fram till vårt serviceutbud och beredskap inte är den bästa och diskussionen lades ner, säger Kimitoöns kommundirektör Tom Simola.
Simola påpekar att den ökande arbetslösheten på ön gör att utgångsläget att ta emot flyktingar nu är ännu sämre.
I Pargas finns just nu en motion om att ta emot flyktingar. Men för tillfället har motionen fastnat i skrivbordslådan och inget har hänt på flera år.
- Vi är med i en regional utredning om flyktingfrågor som borde bli klar ganska snart. Det är delvis på grund av att vi väntat på den som vi inte tagit något beslut i flyktingfrågan, säger Pargas stadsdirektör Folke Öhman.
Öhman säger att erfarenheterna då man tog emot flyktingar på 1990-talet var att goda, men att många flyktingar senare valde att flytta till Åbo.
- Integreringsarbetet tog på krafterna, så det var en besvikelse då flyktingarna flyttade till Åbo.
I Närpes har man haft goda erfarenheter av att integrera flyktingar. Där har man märkt att mycket handlar om attityder. Öhman tror ändå inte att attityden är problemet i Åboland.
- I Närpes finns det arbetsplatser, bostäder och god attityd. Vi har en god attityd, men där tar det också slut, säger han.
Om och när det kommer några flyktingar till Åboland är oklart.
- Jag kan inte svara på det. Beslutet är i första hand politiskt, säger Öhman.
- Sannolikheten att vi ska ta emot flyktingar just nu är ganska liten. Speciellt med tanke på den höga arbetslösheten på Kimitoön just nu. Men kanske nångång i framtiden, säger Simola.
I Egentliga Finland har flyktingar och invandrare främst placerats i Åbo. Men också Nådendal, S:t Karins och Lundo har tagit emot flyktingar under de senaste åren.