De enorma fukt- och mögelskadorna som uppstått i samband med offentliga byggnadsprojekt har fått långtgående negativa följder. Skadorna ger upphov till allvarliga hälsoproblem.
Skadorna medför också årligen kostnader på 35 - 55 miljarder euro i hela landet.
Därför presenterar nu Miljöministeriet och fastighets- och byggnadsbranschen en rekommendation om verksamhetssätt som ska råda bot på fuktproblemen. Verksamhetssätten är tänkta att i hög grad minska på fuktproblemen i bland annat offentliga byggnader.
Direktören för byggnadsinspektion i Åbo stad, Reima Ojala, anser att det är frågan om en stor sak.
- Jag hoppas det här innebär ett slut för mögelbyggandet, säger han.
Ojala säger att bättre fuktbehandling betyder mycket för byggandet i framtiden.
- Det här är en stor möjlighet att bygga torrare och framför allt bättre och att inte ha lika stora fuktproblem som vi har haft tidigare.
Verksamhetssätten ska tillämpas i alla skeden av byggnadsprojektet och också i fastighetsunderhållet. Dessutom ska alla parter i projektet förbinda sig till de nya verksamhetssätten.
- De nya verksamhetssätten är mycket konkreta, säger Ojala. Man måste göra upp en fukthanteringsplan och också följa den. Man måste också ha en fukthanteringskoordinator.
En utredning av fukthanteringen krävs
Tidigare har fuktkontrollen gällt bara för själva byggplatsen. Nu tar man steget upp till en ny nivå. I fortsättningen gäller fuktkontrollen för hela byggprojektet, inklusive planering, uppgörandet av byggnadskontrakt och vad man gör på själva bygget.
När man beställer ett ny- eller ombyggnadsprojekt måste beställaren utse en fukthanteringskoordinator, som är projektspecifik. Koordinatorn kan vara helt utomstående men kan också vara delaktig i projektet.
Koordinatorn jobbar tillsammans med den ansvariga byggledaren och med de som planerar bygget och följer med och dokumenterar hur fuktfrågor behandlas genom hela byggprojektet.
I fortsättningen krävs också att beställaren av byggnadsprojektet gör upp en utredning av fukthanteringen, som ska gälla under hela byggnadsprojektet. Det rekommenderas att verksamhetsmodellen Kuivaketju10 används i utredningen.
Kuivaketju10 är en konkret plan som i huvudsak går ut på att förebygga 20 procent av de största riskerna för fuktskador och därigenom gallra bort över 80 procent av kostnaderna som uppstår till följd av fuktskador.
Ojala påpekar ändå att det inte är det enda tillvägagångssättet.
- Man måste inte använda Kuivaketju10. Många stora byggnadsfirmor har egna verksamhetsmodeller som de bra kan följa. Huvudsaken är att kraven som motsvarar Kuivaketju10 uppfylls, säger han.
Det räcker ändå om man vid ansökandet om bygglov uppger att man följer verksamhetsmodellen Kuivaketju10.
Svar på riksdagens skrivelse
Riksdagen gav år 2012 ut en skrivelse med 14 punkter ur vilka det framkom att något måste göras åt den växande fuktproblematiken vid offentliga byggen.
- I Finland har vi haft stora problem med fukt vid byggen och speciellt vid offentliga byggen, som till exempel skolor och daghem, och i samband med lägenhetsbyggen. De här verksamhetssätten kan ses som ett svar på riksdagens skrivelser, säger Ojala.
Ojala vågar inte spekulera i hur stora kostnaderna har varit hittills i Åbo. I Åbo kommer de nya verksamhetssätten att börja användas under året 2017.
- Det kommer att ske stegvis. Jag tror och hoppas att rekommendationerna ska vara i användning på hösten.
Uleåborg har fungerat som föregångare i projektet och i februari togs rekommendationerna om verksamhetssätten i bruk där.
Resultaten av de nya verksamhetssätten tror Ojala att kommer att synas ganska snabbt.
- Det tar ungefär ett år att bygga ett hus och ifall man har behandlat fuktfrågor bättre än tidigare kan man ganska snabbt konstatera att husen inte lider av fuktproblem.